M

Bilden visar den danske kungen Valdemar Atterdags omdiskuterade brandskattning av Visby 1361. Målning av Carl Gustaf Hellqvist (1851-1890).

Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

Inledningen på medeltiden räknas senare i Norden än i övriga Europa eftersom det tog längre tid för den kristna kulturen och de idéer som utmärker medeltiden att få fäste.

Sverige formas (ca 1050-1300)

För tusen år sedan existerade Sverige inte som ett enat land. De olika landskapen styrde sig själva efter egna lagar som bevarades i muntlig tradition. Alla fria män fick vara med på tinget där man fattade beslut i gemensamma angelägenheter. Men det var hövdingar och stormän som bestämde det mesta. Man dyrkade de gamla nordiska gudarna.

Sverige kristnades under slutet av 1000-talet. Det var främst härskarna och stormännen som först anslöt sig till den nya religionen. För dem var detta ett steg mot att införa det feodala samhällssystemet som de stiftat bekantskap med på kontinenten. I samband med kristendomens införande framträdde också kungar som erkändes både i Götaland och Svealand. Sverige fick nu sina första rikskungar.

Inledningen på medeltiden räknas senare i Norden än i övriga Europa eftersom det tog längre tid för den kristna kulturen och de idéer som utmärker medeltiden att få fäste.

Sverige formas (ca 1050-1300)

För tusen år sedan existerade Sverige inte som ett enat land. De olika landskapen styrde sig själva efter egna lagar som bevarades i muntlig tradition. Alla fria män fick vara med på tinget där man fattade beslut i gemensamma angelägenheter. Men det var hövdingar och stormän som bestämde det mesta. Man dyrkade de gamla nordiska gudarna.

Sverige kristnades under slutet av 1000-talet. Det var främst härskarna och stormännen som först anslöt sig till den nya religionen. För dem var detta ett steg mot att införa det feodala samhällssystemet som de stiftat bekantskap med på kontinenten. I samband med kristendomens införande framträdde också kungar som erkändes både i Götaland och Svealand. Sverige fick nu sina första rikskungar.

ANNONS

ANNONS

Kungarna reste runt

De medeltida regenterna levde ofta ett kringresande liv och vistades omväxlande på olika borgar runt om i riket.

Den svenska Erikskrönikan berättar t.ex. om hur kungen och stormännen reste runt mellan borgarna i Kalmar, Stockholm, Nyköping, Lödöse och Visingsö.

Under 1150-talet påbörjades svenska korståg och erövringar mot Finland. De svenska erövringstågen österut fortsatte under 1200-talet och medförde att Finland gjordes till en del av Sverige som bestod i omkring 600 år (fram till 1809 då Finland förlorades till Ryssland).

Vid mitten av 1200-talet grundade Birger jarl Stockholm, som efter införlivandet av Finland hamnade i rikets mitt. Under Birger jarl och hans son Magnus Ladulås, blev styret av riket starkare. De tvingade svenskarna att betala skatt och de uppförde borgar. Även kyrkor och kloster byggdes runt om i landet. Präster, munkar, fogdar (skatteindrivare) och soldater blev till nytta när kungen skulle styra riket. Nu skapades ett sammanhållet svenskt rike. Under 1200-talet ökade också kyrkans makt och inflytande i Sverige. I Sverige anlades bland annat ett femtiotal kloster under medeltiden. Ofta var kungar och biskopar initiativtagare.

Landsbygd och städer

Under 1100-talet började plog, harv och andra nya redskap och metoder att användas i jordbruket. Skördarna ökade, handeln kom igång, nya städer grundades.

Nästan alla av medeltidens människor i Norden var bönder. Många ägde egen mark medan andra arbetade på kungens, kyrkans eller adelns gårdar. De som inte var bönder bodde i städerna.

Under 1100-talet och 1200-talet växte många städer fram i Norden. Stockholm, Kalmar, Visby, Sigtuna, Skara, Åbo, Viborg, Bergen, Trondheim och Köpenhamn är några exempel. Medeltidens städer var i regel mycket små och befolkades av borgare som till största delen bestod av hantverkare och handelsmän.

Bonde med en hjulplog. På medeltiden uppfanns många redskap inom jordbruket, till exempel hjulplogen, harv, vind- och vattenkvarnarna.

Det finns ett tydligt samband mellan städer och borgar (befästningar) i det medeltida Norden. Även om de flesta borgarna var belägna på landsbygden så kom de större borgarna att ligga i anslutning till olika städer, särskilt de befästningar som anlades av kungamakten. Ibland växte en stad fram i skuggan av borgen och ibland uppfördes en borg i en viktig stad. Men ofta ägde etableringen av staden och borgen rum ungefär samtidigt.

Feodalsamhället

Under medeltiden var folket indelat olika stånd (sociala samhällsklasser). Adeln och prästerna utgjorde det första och det andra ståndet och slapp betala skatt. I Europa utgjorde borgarna (hantverkare och köpmän i städerna) och bönderna tillsammans det tredje ståndet, men i Sverige fanns istället fyra stånd då borgare och bönder räknades som egna stånd, var för sig.

I slutet av 1400-talet började en svensk ståndsriksdag formas där de fyra stånden hade egna representanter.

Nordens bönder och borgare betalade skatt till kronan (kungen/staten) och finansierade på så sätt kungamaktens alla utgifter. Skattetrycket ökade därför i orostider i samband med krigskostnader. Men bönderna hade mer frihet i Sverige och Norden än nere på kontinenten. Någon livegenskap (se viktiga begrepp) förekom inte här.

Precis som i andra feodala länder fanns det i Norden adelssläkter som hade stora jordegendomar. Adeln behövde inte betala någon skatt till kronan. De skulle istället hjälpa till att försvara landet om det blev krig genom att ställa upp med bepansrade ryttare och soldater i kungens armé (se feodalismen). Kyrkan och klostren var också befriade från att betala skatt.

Politisk instabilitet och digerdöd (1300-talet)

1300-talet var ett politiskt instabilt århundrade i Sveriges historia. I början av seklet var det främst kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar som slogs om makten. Vid Nyköpings gästabud år 1317, tillfångatog Birger sina bröder som lämnades att svälta ihjäl i en fängelsehåla. Kung Birger blev strax därefter själv avsatt, varefter Eriks son, Magnus, valdes till svensk kung. Under kung Magnus Erikssons tid fick Sverige sin första lagsamling som kom att gälla i hela landet. De gamla landskapslagarna ersattes därmed av en ny rikstäckande lag som gällde i alla landskapen. I samband med Magnus Erikssons landslag avskaffades också träldomen i Sverige.

Under medeltiden växte mängder med städer upp i Norden och blev centrum för handel och förvaltning. Detalj från en målning gjord av Carl Gustaf Hellqvist (1851-1890).

Under resten av 1300-talet kämpade kungarna, bland andra Magnus Eriksson (1316-1374), med adeln om makt och pengar.

År 1349 förde ett engelskt fartyg digerdöden till staden Bergen i Norge. Därifrån spreds den snabbt över hela Norden. Digerdöden var en katastrof för dåtidens människor. Man tror att ungefär en tredjedel av Nordens befolkning dog av sjukdomen. På många ställen fanns inga människor kvar där pesten hade dragit fram.

Det var också under 1300-talet som den märkliga kvinnan Birgitta Birgersdotter skapade en nunneorden och inrättade ett kloster i Vadstena. Hon blev senare förklarad som helgon.

I slutet av 1300-talet gjordes ett försök att stabilisera de politiska förhållandena då de nordiska länderna gick samman och bildade en union - den s.k. Kalmarunionen.

Kalmarunionen (1397-1523)

Kalmarunionen var en union mellan Sverige (inkl. Finland) och Danmark (inkl. Norge) som upprättades vid ett nordiskt "toppmöte" i Kalmar 1397. Men föreningen av de nordiska länderna hade egentligen redan skett 1389 efter att drottning Margareta I av Danmark hade erövrat Sverige.

Unionen bildades framförallt för att skapa politisk stabilitet i och mellan de nordiska länderna. Grundtanken var att gamla tvister och konflikter skulle glömmas och att det hädanefter skulle råda fred mellan länderna. Stormännen i de nordiska länderna ansåg dessutom att de måste gå samman för att hävda sig mot Hansan och det växande tyska inflytandet i Norden. Hansan dominerade vid den här tiden handeln över Östersjön och hade därför väldigt stor politisk makt. Hansaköpmännen fanns i Lübeck och andra nordtyska städer. En del flyttade till Visby, Stockholm och Kalmar.

ANNONS

Kalmarunionen fungerade bra under dess första tid då Danmarks drottning, Margareta I, höll i rodret.

Drottning Margareta följdes som regent av sin tyske släkting Erik av Pommern som hade som mål att minska Hansans makt över handeln i Norden.

En bit in på 1400-talet hade djupa sprickor uppstått i Kalmarunionen. Adeln i Sverige reagerade mot Erik av Pommerns och andra efterföljande unionsregenters försök att göra sig enväldiga (få all makt). Bönderna klagade i sin tur på de höga skatterna. Medan järn- och gruvarbetarna i Bergslagen, som exporterade järn och hade intresse av att ha goda handelsförbindelser med Hansan, var arga över att Hansan hela tiden motarbetades av Kalmarunionens regenter. Brytning av järn och koppar i Bergslagen (Mellansverige) och exporten till Europa var viktigt för Sverige .

Margareta (1353-1412) drottning av Danmark, Norge och Sverige. Okänd konstnär.

Unionstiden blev därför en konfliktfylld epok i Nordens historia. Flera stora svenska uppror och inbördeskrig ägde rum under perioden.

På 1430-talet gjorde bergsmannen Engelbrekt uppror mot den danske unionskungen. Engelbrektsupproret höll på att lyckas, men ebbade ut efter att Engelbrekt mördats. Adeln kunde då ta över makten i Sverige.

Under slutet av århundradet styrdes Sverige av riksföreståndare som Sten Sture den äldre och hans efterträdare Sten Sture den yngre. Båda dessa riksföreståndarna kämpade för att frigöra Sverige från Kalmarunionen och skapa en svensk nationalstat.

Alla dessa stridigheter tärde hårt på det nordiska samarbetet. Inom den svenska adeln rådde delade meningar om hur Sverige skulle styras. Många ville att Sverige skulle bli självständigt, medan andra stödde den danske unionskungen.

I början av 1500-talet hade läget blivit kritiskt. Danskarna försökte desperat hålla samman unionen. När sedan den dåvarande danska unionskungen, Kristian II, intog Stockholm år 1520, lät han avrätta över 80 av sina hetsigaste motståndare bland den svenska högadeln och Stockholms borgerskap. Men massavrättningarna fick istället motsatt effekt och utnyttjades i propagandasyfte av unionsmotståndarna. Händelsen kallas inom svensk historieskrivning för Stockholms blodbad och blev den sista spiken i kistan för den redan döende Kalmarunionen.

Medeltidens slut - Gustav Vasa griper makten

Efter de blodiga händelserna i Stockholm tog den svenske adelsmannen Gustav Vasa över ledningen för motståndet mot danskarna. Han fick stöd av både bönder och adel i Sverige och använde Dalarna som sin maktbas. Efter något år av strider och belägringar lyckades till slut Gustav Vasa och hans bondearmé besegra danskarna. Strax därefter, år 1523 fick Kalmarunionen ett abrupt slut då Gustav Vasa lät kröna sig till kung över Sverige.

I vår nordiska historieskrivning markerar Kalmarunionens fall även slutet för den nordiska medeltiden. I samband med Gustav Vasas maktövertagande inleddes i Sverige istället en ny epok som inom svensk historieskrivning brukar kallas för Vasatiden.

Viktiga begrepp

Feodalism: För att kunna styra ett rike delade kungen/drottningen upp det i mindre områden. Dessa kallades län. Härskaren hade makten över alla länen men delade ut maktbefogenheter till olika vasaller som fick agera som länsherrar. Dessa länsherrar kunde i sin tur fördela mindre områden till sina egna vasaller. Vasallerna var tvungna att svära en ed där de lovade att troget tjäna sin herre (kungen och/eller länsherren). Under medeltidens gång blev länen ärftliga. Det var så adelsklassen föddes. Ordet feodalism kommer från det latinska ordet feudum, som betyder län eller lån. Systemet med vasaller som hjälper härskaren kallas därför feodalism. Läs mer om feodalismen >

Vasall: En storman, vanligen med en adelstitel, som var en viktig del av feodalsystemet (se ovan). En vasall lyder under en herre, t.ex. en kung. Vasallen kunde för egen vinning samla in skatt och tributer inom sitt län, men ansvarade i gengäld för att skydda sin herre militärt. Genom att ställa upp för sin herre i krig så fick alltså vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, d.v.s. befriade (frälsta) från att betala skatt till kungamakten.

Privilegier: Något vi måste känna till för att förstå medeltiden är begreppet privilegium (företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar). Ett privilegium är en rättighet till något, eller fördel som en person eller grupp av personer får. Skattefrihet var kanske det viktigaste privilegiet under medeltiden. Ensamrätten att bedriva handel var ett annat. Men även så grundläggande saker som att få bo i en stad krävde privilegier d.v.s. tillstånd att bo där. Det var nästan uteslutande kungamakten som hade rätt att ge privilegier och alla undersåtar var mer eller mindre beroende av dessa privilegier eller tillstånd. Tillstånd att bo någonstans, tillstånd att arbeta, tillstånd att resa och så vidare.

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. I Sverige fanns under slutet av medeltiden fyra stånd då även borgare och bönder representeras var för sig i riksdagen.

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

avg

Hade du velat leva under 1400-talet?

Det fanns mycket att känna skräck för under medeltiden i Sverige, helvetet till exempel. Målningar i kyrkans tak visade hur syndarna brinner i den eviga elden. Djävulen med horn och svans ser förnöjd på. Man vågade inte kalla honom vid namn, för då kom han. Man sa Hin (den) Onde i stället, eller bara Hin.

Kyrkans uppgift var att visa människorna vägen till himlen. Men kyrkan skyddade också. Klockorna skrämde bort troll och demoner. De heliga relikerna – ben och annat som tillhört helgonen – hade undergörande kraft. Lunds domkyrka hade flest reliker i Norden. Där fanns Jungfru Marias särk (kvinnolinne). Den hjälpte kvinnor som skulle föda. Danska drottningen lånade den. Förlossningar motsågs med fruktan. Inte sällan ledde de till döden.

Helgonen kunde göra underverk. En treårig gosse kom under ett hölass. Två hjul gick över honom. Gråtande bar fadern in det livlösa barnet. Då kom han att tänka på Sankte Erik i Uppsala. Han bad med övertygelse och gav löften. Och se, gossen blev helbrägdad (återställd, frisk) till alla lemmar och levde sedan länge. Fadern har själv vittnat om detta.

Sankte Erik var möjligen kung under en kort tid på 1100-talet. Han blev ihjälslagen i eller utanför kyrkan i Uppsala. Eriksätten framställde honom som mycket religiöst och moraliskt högtstående.

De spetälska var många. De hade bulor på kropp och ansikte och de stank. För dem inrättade kyrkan hospital, dit de fördes med tvång. Tjugo sådana fanns i Sverige. Där hölls de sjuka isolerade tills de dog. En matordning finns bevarad. De fick fläsk, rökt oxkött, sill, torkad torsk och gädda i fastan, bröd av korn och vetebröd, söt och sur mjölk att dricka.

Vanligt folk åt ofta gröt, välling och soppor. Rågbröd förekom mycket. Tunnbröd av korn tålde att lagras i åratal – viktig eftersom skörden kunde slå fel så där vart tredje år. Rovor och kål, bär, vildäpplen och andra vilda växter gav tilltugg. Köttet och fisken betydde mycket och åts nästan alltid saltad eller torkad. Kokning var vanligare än stekning. På slättbygderna förekom höns och ägg. Sommarens överskott på mjölk sparades i form av surmjölk, ost eller saltat smör. All den salta maten krävde drycker – stora mängder öl, för de fattiga vatten eller avkok på bär och vilda äpplen.

Det var kvinnorna som lagade maten, som skötte hemmet, som uppfostrade barnen, som sydde kläderna. Säkert skötte de också djuren och deltog i arbetet på åkrarna. I folkets vardagsliv stod de därmed i centrum, fast de inte kallades till riksmöten, inte yttrade sig vid tingen och inte deltog i krigstågen.

Skogar, ängar, lite åker, stora ödemarker och stigar att färdas på. Det var Sverige under medeltiden. Barn föste djuren till bete i skogen. Där fanns också björn och varg.

I byn tydde sig de små gårdarna till varandra. Gårdarna var grå med torvtak. De bildade en fyrkant runt gårdstunet, som en liten fästning. Inne rådde dunkel. Elden på härden och talgljus spred ljus. Bäddarna var korta, man sov nästan sittande, hö eller halm att ligga på och en skinnfäll att krypa under. I den fanns lopporna som spred spetälskan.

Vidskepelsen var stor. Gastarna ropade i skymningen. En häxa kunde sitta på en grind som gnisslade. När kon endast gav en liten mängd mjölk trodde man att en gumma med trollhare tjuvmjölkat den. Blev hon fast, kunde hon stenas. Så står det i Dalalagen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför börjar medeltiden senare i Norden än i övriga Europa?
     
  2. Redogör i några punkter hur det gick till när Sverige formades.
     
  3. Förklara hur feodalsamhället var uppbyggt i Norden.
     
  4. Nämn några viktiga händelser under 1300-talet.
     
  5. Vilka motiv låg bakom bildandet av Kalmarunionen? (Varför skapande man Kalmarunionen?)
     
  6. Varför blev 1400-talet en konfliktfylld epok i Nordens historia?
     
  7. Nämn några orsaker till att Kalmarunionen upphörde.
     
  8. Utgå från texten i den grå rutan här ovanför och beskriv vardagslivet för människorna i Norden under 1400-talet.

Ta reda på:

  1. Vad menas med begreppet union?
     
  2. Vad hände under slaget vid Brunkeberg?
     
  3. Varför pratade många tyska i de största städerna i Norden under slutet av medeltiden?

Diskutera:

  1. Varför var det krig mellan svenskar under 1400-talet?
     
  2. Hur tror du att Hansan uppfattade Kalmarunionen?
     
  3. Vilka likheter och skillnader finns mellan Kalmarunionen och dagens EU?
     
  4. Det finns många i dagens Sverige som är intresserade av medeltiden. Vad kan det bero på? Försök också hitta exempel på hur det kan komma till uttryck (hur det märks).

 

Litteratur:
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 3 – Kyrka och riddarliv, Bonniers, 1994
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964
Lars-Olof Larsson, Kalmarunionens tid, Prisma, 2006
Jakob Christensson (red), Medeltiden - Signums svenska kulturhistoria 1, Signum, 2004
Harald Gustafsson, Nordens Historia, Studentlitteratur, 2007.
Dick Harrison, Europa i världen, Medeltiden, Liber AB, 2003.
Dick Harrison, Sveriges historia, Medeltiden, Liber AB, 2002.
 

Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Läs mer om

Kartor

Uppdaterad: 16 januari 2019
Publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Sverige och Norden på medeltiden

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

Regionmuseet Kristianstad
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Artiklar om Sverige och Norden på medeltiden

M

Stockholms blodbad blev slutet för Kalmarunionen

Magnus Västerbro
2018-07-28

Stockholms blodbad blev kulmen på många år av politiska intriger och öppna krigshandlingar. Ända sedan Kalmarunionen grundades av drottning Margareta drygt 120 år tidigare har en dragkamp pågått mellan Stockholm och Köpenhamn. Formellt har regenten i Danmark varit unionens överhuvud, men konflikter har hela tiden uppstått...

+ Läs mer

M

Katolska kyrkan i Sverige och Finland under medeltiden

Herman Lindqvist
2018-07-19

Med kristendomen knöts Sverige som ett av de sista länderna till den europeiska kulturen. Det skedde genom att präster och munkar från England, Tyskland och Frankrike kom med handskrifter och böcker, modern läkarvetenskap, byggteknik och nya verktyg till vårt land...

+ Läs mer

M

Medeltidens kultur i Sverige

Herman Lindqvist
2018-02-17

Medeltiden var ingen mörk parentes i vår historia. Tvärtom. Medeltiden kom med ljuset. Det var en färgsprakande tid då Sverige genom den katolska kyrkan stod i direkt kontakt med Europa och inte minst renässansens Italien...

+ Läs mer

M

Kvinnors liv under medeltiden

Stefan Högberg
2018-01-28

Hur levde kvinnor i medeltidens Europa? Det beror förstås på exakt var och när i medeltidens Europa vi menar, men det finns likheter mellan olika tider och platser. Medeltida kvinnor gifte sig tidigt och arbetade hårt för familjens överlevnad, men kunde få ett friare liv som änkor – om de kunde försörja sig...

+ Läs mer

L

Den medeltida staden

Herman Lindqvist
2017-09-30

Medeltidens svenska städer var små, gatorna krokiga och köpmännen ofta från Tyskland, hitkallade för att forma våra första städer. Stadsborna höll sig ofta med kor och grisar. Det stank i gränderna eftersom alla tömde sopor och avfall rätt ut på gatan...

+ Läs mer

L

Pesten - den värsta farsoten i mänsklighetens historia

Magnus Västerbro och Nina Västerbro
2017-09-02

Digerdöden drog genom Europa på 1300­-talet och utplånade nästan hälften av alla som levde då. Det är kan­ske den mest välkända av alla de stora farsoter som drabbat mänsk­ligheten...

+ Läs mer

M

Sverige under medeltiden, del 3 av 3: Kalmarunionens tid

Hans Thorbjörnsson
2016-02-24

Den tredje och sista delen i artikelserien om Sveriges medeltid. Här kan du läsa om drottning Margareta och bildandet av Kalmarunionen, kampen mot Hansan om handeln i Norden, järnframställning i Bergslagen och om Engelbrektsupproret...

+ Läs mer

M

Sverige under medeltiden, del 2 av 3: Sverige kristnas

Hans Thorbjörnsson
2016-02-21

Den andra delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. Under slutet av vikingatiden och början av Sveriges medeltid kom kristna missionärer från Tyskland och England för att sprida sin tro. Under 1100-talet lät allt fler svenskar döpa sig. Klangen från klockorna i nybyggda kyrkor började höras i byarna...

+ Läs mer

M

Sverige under medeltiden, del 1 av 3: Sveriges uppkomst

Hans Thorbjörnsson
2016-02-21

Den första delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. I svensk historia anses medeltiden omfatta perioden från ca år 1000 till 1500. Det var under den här tiden som Sverige växte fram som ett enat kungarike. I den här artikeln kan du bland annat läsa om Birger jarl och hans söners byggande av riket Sverige...

+ Läs mer

L

Heliga Birgitta - Nordens första helgon

Carsten Ryytty
2014-06-25

Heliga Birgitta var under lång tid den enda från Norden som påven utnämnt till helgon. Till minne av det firar vi i Sverige än i dag Birgittas namnsdag den 7 oktober...

+ Läs mer

Podcast om Sverige och Norden på medeltiden

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Läs mer

Länkar om Sverige och Norden på medeltiden

Sortera efter:
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

Relaterade ämneskategorier

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Feodalismen

Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Medeltida krig och försvar

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Digerdöden

Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas...

Kända personer på medeltiden

Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Danmarks historia

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Finlands historia

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Norges historia

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Nordens kristnande

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen...

Relaterade taggar

Kalmarunionen

Det tyska handelsförbundet Hansan hade under medeltidens gång vuxit sig allt starkare och mäktigare...

Engelbrektsupproret

Engelbrektsupproret (1434-1436) leddes av Engelbrekt Engelbrektsson och riktade sig mot den...

Stockholms blodbad

Stockholms blodbad är benämningen på avrättningarna av över 80 svenskar som den danske unionskungen...

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Hansan

Hansan, eller Hanseförbundet, grundades under 1100-talet av nordtyska köpmän som slöt sig samman i...

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta levde under 1300-talet och blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon...

Sturarna

Med Sturarna avses här Sten Sture den äldre (1440-1503) och Sten Sture den yngre (1492-1520) som...

Birger jarl

Birger jarl (ca 1210-1266), egentligen Birger Magnusson, tillhörde den mäktiga folkungaätten och...

Nyköpings gästabud

Nyköpings gästabud var ett kalas på Nyköpingshus 1317 varefter kung Birger Magnusson lät fängsla...

Gotlands historia

Här hittar du material som handlar om Visbys och Gotlands historia.

Karl Knutsson Bonde

Karl Knutsson Bonde (ca 1408-1470) levde under en ovanligt turbulent period i Nordens historia (...

Slaget vid Visby 1361

År 1361 anföll den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland med en välutrustad krigshär. Det...

Margareta I av Danmark

Danmarks drottning Margareta I (1353-1412) låg bakom bildandet av Kalmarunionen som kom att prägla...

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...