Bild:
Bilden visar den danske kungen Valdemar Atterdags omdiskuterade brandskattning av Visby 1361. Målning av Carl Gustaf Hellqvist (1851-1890).
M

Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

Inledningen på medeltiden räknas senare i Norden än i övriga Europa eftersom det tog längre tid för den kristna kulturen och de idéer som utmärker medeltiden att få fäste.

Sverige formas (ca 1050-1300)

För tusen år sedan existerade Sverige inte som ett enat land. De olika landskapen styrde sig själva efter egna lagar som bevarades i muntlig tradition. Alla fria män fick vara med på tinget där man fattade beslut i gemensamma angelägenheter. Men det var hövdingar och stormän som bestämde det mesta. Man dyrkade de gamla nordiska gudarna.

Sverige kristnades under slutet av 1000-talet. Det var främst härskarna och stormännen som först anslöt sig till den nya religionen. För dem var detta ett steg mot att införa det feodala samhällssystemet som de stiftat bekantskap med på kontinenten. I samband med kristendomens införande framträdde också kungar som erkändes både i Götaland och Svealand. Sverige fick nu sina första rikskungar.

Under 1150-talet påbörjades svenska korståg och erövringar mot Finland. De svenska erövringstågen österut fortsatte under 1200-talet och medförde att Finland gjordes till en del av Sverige som bestod i omkring 600 år (fram till 1809 då Finland förlorades till Ryssland).

Vid mitten av 1200-talet grundade Birger jarl Stockholm, som efter införlivandet av Finland hamnade i rikets mitt. Under Birger jarl och hans son Magnus Ladulås, blev styret av riket starkare. De tvingade svenskarna att betala skatt och de uppförde borgar. Även kyrkor och kloster byggdes runt om i landet. Präster, munkar, fogdar (skatteindrivare) och soldater blev till nytta när kungen skulle styra riket. Nu skapades ett sammanhållet svenskt rike. Under 1200-talet ökade också kyrkans makt och inflytande i Sverige. I Sverige anlades bland annat ett femtiotal kloster under medeltiden. Ofta var kungar och biskopar initiativtagare.

Bild:

Bonde med en hjulplog. På medeltiden uppfanns många redskap inom jordbruket, till exempel hjulplogen, harv, vind- och vattenkvarnarna.

Landsbygd och städer

Under 1100-talet började plog, harv och andra nya redskap och metoder att användas i jordbruket. Skördarna ökade, handeln kom igång, nya städer grundades.

Nästan alla av medeltidens människor i Norden var bönder. Många ägde egen mark medan andra arbetade på kungens, kyrkans eller adelns gårdar. De som inte var bönder bodde i städerna.

Under 1100-talet och 1200-talet växte många städer fram i Norden. Stockholm, Kalmar, Visby, Sigtuna, Skara, Åbo, Viborg, Bergen, Trondheim och Köpenhamn är några exempel. Medeltidens städer var i regel mycket små och befolkades av borgare som till största delen bestod av hantverkare och handelsmän.

Det finns ett tydligt samband mellan städer och borgar (befästningar) i det medeltida Norden. Även om de flesta borgarna var belägna på landsbygden så kom de större borgarna att ligga i anslutning till olika städer, särskilt de befästningar som anlades av kungamakten. Ibland växte en stad fram i skuggan av borgen och ibland uppfördes en borg i en viktig stad. Men ofta ägde etableringen av staden och borgen rum ungefär samtidigt.

Feodalsamhället

Under medeltiden var folket indelat olika stånd (sociala samhällsklasser). Adeln och prästerna utgjorde det första och det andra ståndet och slapp betala skatt. I Europa utgjorde borgarna (hantverkare och köpmän i städerna) och bönderna tillsammans det tredje ståndet, men i Sverige fanns istället fyra stånd då borgare och bönder räknades som egna stånd, var för sig.

I slutet av 1400-talet började en svensk ståndsriksdag formas där de fyra stånden hade egna representanter.

Bild:
Under medeltiden växte mängder med städer upp i Norden och blev centrum för handel och förvaltning. Detalj från en målning gjord av Carl Gustaf Hellqvist (1851-1890).

Kungarna reste runt

De medeltida regenterna levde ofta ett kringresande liv och vistades omväxlande på olika borgar runt om i riket.

Den svenska Erikskrönikan berättar t.ex. om hur kungen och stormännen reste runt mellan borgarna i Kalmar, Stockholm, Nyköping, Lödöse och Visingsö.

Nordens bönder och borgare betalade skatt till kronan (kungen/staten) och finansierade på så sätt kungamaktens alla utgifter. Skattetrycket ökade därför i orostider i samband med krigskostnader. Men bönderna hade mer frihet i Sverige och Norden än nere på kontinenten. Någon livegenskap (se viktiga begrepp) förekom inte här.

Precis som i andra feodala länder fanns det i Norden adelssläkter som hade stora jordegendomar. Adeln behövde inte betala någon skatt till kronan. De skulle istället hjälpa till att försvara landet om det blev krig genom att ställa upp med bepansrade ryttare och soldater i kungens armé (se feodalismen). Kyrkan och klostren var också befriade från att betala skatt.

Politisk instabilitet och digerdöd (1300-talet)

1300-talet var ett politiskt instabilt århundrade i Sveriges historia. I början av seklet var det främst kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar som slogs om makten. Vid Nyköpings gästabud år 1317, tillfångatog Birger sina bröder som lämnades att svälta ihjäl i en fängelsehåla. Kung Birger blev strax därefter själv avsatt, varefter Eriks son, Magnus, valdes till svensk kung. Under kung Magnus Erikssons tid fick Sverige sin första lagsamling som kom att gälla i hela landet. De gamla landskapslagarna ersattes därmed av en ny rikstäckande lag som gällde i alla landskapen. I samband med Magnus Erikssons landslag avskaffades också träldomen i Sverige.

Under resten av 1300-talet kämpade kungarna, bland andra Magnus Eriksson (1316-1374), med adeln om makt och pengar.

År 1349 förde ett engelskt fartyg digerdöden till staden Bergen i Norge. Därifrån spreds den snabbt över hela Norden. Digerdöden var en katastrof för dåtidens människor. Man tror att ungefär en tredjedel av Nordens befolkning dog av sjukdomen. På många ställen fanns inga människor kvar där pesten hade dragit fram.

Det var också under 1300-talet som den märkliga kvinnan Birgitta Birgersdotter skapade en nunneorden och inrättade ett kloster i Vadstena. Hon blev senare förklarad som helgon.

I slutet av 1300-talet gjordes ett försök att stabilisera de politiska förhållandena då de nordiska länderna gick samman och bildade en union - den s.k. Kalmarunionen.

Kalmarunionen (1397-1523)

Kalmarunionen var en union mellan Sverige (inkl. Finland) och Danmark (inkl. Norge) som upprättades vid ett nordiskt "toppmöte" i Kalmar 1397. Men föreningen av de nordiska länderna hade egentligen redan skett 1389 efter att drottning Margareta I av Danmark hade erövrat Sverige.

Unionen bildades framförallt för att skapa politisk stabilitet i och mellan de nordiska länderna. Grundtanken var att gamla tvister och konflikter skulle glömmas och att det hädanefter skulle råda fred mellan länderna. Stormännen i de nordiska länderna ansåg dessutom att de måste gå samman för att hävda sig mot Hansan och det växande tyska inflytandet i Norden. Hansan dominerade vid den här tiden handeln över Östersjön och hade därför väldigt stor politisk makt. Hansaköpmännen fanns i Lübeck och andra nordtyska städer. En del flyttade till Visby, Stockholm och Kalmar.

Margareta (1353-1412) drottning av Danmark, Norge och Sverige. Okänd konstnär.

Kalmarunionen fungerade bra under dess första tid då Danmarks drottning, Margareta I, höll i rodret.

Drottning Margareta följdes som regent av sin tyske släkting Erik av Pommern som hade som mål att minska Hansans makt över handeln i Norden.

En bit in på 1400-talet hade djupa sprickor uppstått i Kalmarunionen. Adeln i Sverige reagerade mot Erik av Pommerns och andra efterföljande unionsregenters försök att göra sig enväldiga (få all makt). Bönderna klagade i sin tur på de höga skatterna. Medan järn- och gruvarbetarna i Bergslagen, som exporterade järn och hade intresse av att ha goda handelsförbindelser med Hansan, var arga över att Hansan hela tiden motarbetades av Kalmarunionens regenter. Brytning av järn och koppar i Bergslagen (Mellansverige) och exporten till Europa var viktigt för Sverige .

Unionstiden blev därför en konfliktfylld epok i Nordens historia. Flera stora svenska uppror och inbördeskrig ägde rum under perioden.

På 1430-talet gjorde bergsmannen Engelbrekt uppror mot den danske unionskungen. Engelbrektsupproret höll på att lyckas, men ebbade ut efter att Engelbrekt mördats. Adeln kunde då ta över makten i Sverige.

Under slutet av århundradet styrdes Sverige av riksföreståndare som Sten Sture den äldre och hans efterträdare Sten Sture den yngre. Båda dessa riksföreståndarna kämpade för att frigöra Sverige från Kalmarunionen och skapa en svensk nationalstat.

Alla dessa stridigheter tärde hårt på det nordiska samarbetet. Inom den svenska adeln rådde delade meningar om hur Sverige skulle styras. Många ville att Sverige skulle bli självständigt, medan andra stödde den danske unionskungen.

I början av 1500-talet hade läget blivit kritiskt. Danskarna försökte desperat hålla samman unionen. När sedan den dåvarande danska unionskungen, Kristian II, intog Stockholm år 1520, lät han avrätta över 80 av sina hetsigaste motståndare bland den svenska högadeln och Stockholms borgerskap. Men massavrättningarna fick istället motsatt effekt och utnyttjades i propagandasyfte av unionsmotståndarna. Händelsen kallas inom svensk historieskrivning för Stockholms blodbad och blev den sista spiken i kistan för den redan döende Kalmarunionen.

Medeltidens slut - Gustav Vasa griper makten

Efter de blodiga händelserna i Stockholm tog den svenske adelsmannen Gustav Vasa över ledningen för motståndet mot danskarna. Han fick stöd av både bönder och adel i Sverige och använde Dalarna som sin maktbas. Efter något år av strider och belägringar lyckades till slut Gustav Vasa och hans bondearmé besegra danskarna. Strax därefter, år 1523 fick Kalmarunionen ett abrupt slut då Gustav Vasa lät kröna sig till kung över Sverige.

I vår nordiska historieskrivning markerar Kalmarunionens fall även slutet för den nordiska medeltiden. I samband med Gustav Vasas maktövertagande inleddes i Sverige istället en ny epok som inom svensk historieskrivning brukar kallas för Vasatiden.
 

Viktiga begrepp

Feodalism: För att kunna styra ett rike delade kungen/drottningen upp det i mindre områden. Dessa kallades län. Härskaren hade makten över alla länen men delade ut maktbefogenheter till olika vasaller som fick agera som länsherrar. Dessa länsherrar kunde i sin tur fördela mindre områden till sina egna vasaller. Vasallerna var tvungna att svära en ed där de lovade att troget tjäna sin herre (kungen och/eller länsherren). Under medeltidens gång blev länen ärftliga. Det var så adelsklassen föddes. Ordet feodalism kommer från det latinska ordet feudum, som betyder län eller lån. Systemet med vasaller som hjälper härskaren kallas därför feodalism. Läs mer om feodalismen >

Vasall: En storman, vanligen med en adelstitel, som var en viktig del av feodalsystemet (se ovan). En vasall lyder under en herre, t.ex. en kung. Vasallen kunde för egen vinning samla in skatt och tributer inom sitt län, men ansvarade i gengäld för att skydda sin herre militärt. Genom att ställa upp för sin herre i krig så fick alltså vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, d.v.s. befriade (frälsta) från att betala skatt till kungamakten.

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. I Sverige fanns under slutet av medeltiden fyra stånd då även borgare och bönder representeras var för sig i riksdagen.

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

Hade du velat leva under 1400-talet?

Det fanns mycket att känna skräck för under medeltiden i Sverige, helvetet till exempel. Målningar i kyrkans tak visade hur syndarna brinner i den eviga elden. Djävulen med horn och svans ser förnöjd på. Man vågade inte kalla honom vid namn, för då kom han. Man sa Hin (den) Onde i stället, eller bara Hin.

Kyrkans uppgift var att visa människorna vägen till himlen. Men kyrkan skyddade också. Klockorna skrämde bort troll och demoner. De heliga relikerna – ben och annat som tillhört helgonen – hade undergörande kraft. Lunds domkyrka hade flest reliker i Norden. Där fanns Jungfru Marias särk (kvinnolinne). Den hjälpte kvinnor som skulle föda. Danska drottningen lånade den. Förlossningar motsågs med fruktan. Inte sällan ledde de till döden.

Helgonen kunde göra underverk. En treårig gosse kom under ett hölass. Två hjul gick över honom. Gråtande bar fadern in det livlösa barnet. Då kom han att tänka på Sankte Erik i Uppsala. Han bad med övertygelse och gav löften. Och se, gossen blev helbrägdad (återställd, frisk) till alla lemmar och levde sedan länge. Fadern har själv vittnat om detta.

Sankte Erik var möjligen kung under en kort tid på 1100-talet. Han blev ihjälslagen i eller utanför kyrkan i Uppsala. Eriksätten framställde honom som mycket religiöst och moraliskt högtstående.

De spetälska var många. De hade bulor på kropp och ansikte och de stank. För dem inrättade kyrkan hospital, dit de fördes med tvång. Tjugo sådana fanns i Sverige. Där hölls de sjuka isolerade tills de dog. En matordning finns bevarad. De fick fläsk, rökt oxkött, sill, torkad torsk och gädda i fastan, bröd av korn och vetebröd, söt och sur mjölk att dricka.

Vanligt folk åt ofta gröt, välling och soppor. Rågbröd förekom mycket. Tunnbröd av korn tålde att lagras i åratal – viktig eftersom skörden kunde slå fel så där vart tredje år. Rovor och kål, bär, vildäpplen och andra vilda växter gav tilltugg. Köttet och fisken betydde mycket och åts nästan alltid saltad eller torkad. Kokning var vanligare än stekning. På slättbygderna förekom höns och ägg. Sommarens överskott på mjölk sparades i form av surmjölk, ost eller saltat smör. All den salta maten krävde drycker – stora mängder öl, för de fattiga vatten eller avkok på bär och vilda äpplen.

Det var kvinnorna som lagade maten, som skötte hemmet, som uppfostrade barnen, som sydde kläderna. Säkert skötte de också djuren och deltog i arbetet på åkrarna. I folkets vardagsliv stod de därmed i centrum, fast de inte kallades till riksmöten, inte yttrade sig vid tingen och inte deltog i krigstågen.

Skogar, ängar, lite åker, stora ödemarker och stigar att färdas på. Det var Sverige under medeltiden. Barn föste djuren till bete i skogen. Där fanns också björn och varg.

I byn tydde sig de små gårdarna till varandra. Gårdarna var grå med torvtak. De bildade en fyrkant runt gårdstunet, som en liten fästning. Inne rådde dunkel. Elden på härden och talgljus spred ljus. Bäddarna var korta, man sov nästan sittande, hö eller halm att ligga på och en skinnfäll att krypa under. I den fanns lopporna som spred spetälskan.

Vidskepelsen var stor. Gastarna ropade i skymningen. En häxa kunde sitta på en grind som gnisslade. När kon endast gav en liten mängd mjölk trodde man att en gumma med trollhare tjuvmjölkat den. Blev hon fast, kunde hon stenas. Så står det i Dalalagen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför börjar medeltiden senare i Norden än i övriga Europa?
     
  2. Redogör i några punkter hur det gick till när Sverige formades.
     
  3. Förklara hur feodalsamhället var uppbyggt i Norden.
     
  4. Nämn några viktiga händelser under 1300-talet.
     
  5. Vilka motiv låg bakom bildandet av Kalmarunionen? (Varför skapande man Kalmarunionen?)
     
  6. Varför blev 1400-talet en konfliktfylld epok i Nordens historia?
     
  7. Nämn några orsaker till att Kalmarunionen upphörde.
     
  8. Utgå från texten i den grå rutan här ovanför och beskriv vardagslivet för människorna i Norden under 1400-talet.

Ta reda på:

  1. Vad menas med begreppet union?
     
  2. Vad hände under slaget vid Brunkeberg?
     
  3. Varför pratade många tyska i de största städerna i Norden under slutet av medeltiden?

Diskutera:

  1. Varför var det krig mellan svenskar under 1400-talet?
     
  2. Hur tror du att Hansan uppfattade Kalmarunionen?
     
  3. Vilka likheter och skillnader finns mellan Kalmarunionen och dagens EU?
     
  4. Det finns många i dagens Sverige som är intresserade av medeltiden. Vad kan det bero på? Försök också hitta exempel på hur det kan komma till uttryck (hur det märks).

 

Litteratur:
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 3 – Kyrka och riddarliv, Bonniers, 1994
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964
Lars-Olof Larsson, Kalmarunionens tid, Prisma, 2006
Jakob Christensson (red), Medeltiden - Signums svenska kulturhistoria 1, Signum, 2004
Harald Gustafsson, Nordens Historia, Studentlitteratur, 2007.
Dick Harrison, Europa i världen, Medeltiden, Liber AB, 2003.
Dick Harrison, Sveriges historia, Medeltiden, Liber AB, 2002.
 

Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Läs mer om

Kartor

Inledningen på medeltiden räknas senare i Norden än i övriga Europa eftersom det tog längre tid för den kristna kulturen och de idéer som utmärker medeltiden att få fäste.

Sverige formas (ca 1050-1300)

För tusen år sedan existerade Sverige inte som ett enat land. De olika landskapen styrde sig själva efter egna lagar som bevarades i muntlig tradition. Alla fria män fick vara med på tinget där man fattade beslut i gemensamma angelägenheter. Men det var hövdingar och stormän som bestämde det mesta. Man dyrkade de gamla nordiska gudarna.

Sverige kristnades under slutet av 1000-talet. Det var främst härskarna och stormännen som först anslöt sig till den nya religionen. För dem var detta ett steg mot att införa det feodala samhällssystemet som de stiftat bekantskap med på kontinenten. I samband med kristendomens införande framträdde också kungar som erkändes både i Götaland och Svealand. Sverige fick nu sina första rikskungar.

Uppdaterad: 06 maj 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Artiklar om Sverige och Norden på medeltiden

M
Magnus Västerbro
2018-07-28
Stockholms blodbad blev kulmen på många år av politiska intriger och öppna krigshandlingar. Ända sedan Kalmarunionen grundades av drottning Margareta drygt 120 år tidigare har en dragkamp pågått...
M
Herman Lindqvist
2018-07-19
Med kristendomen knöts Sverige som ett av de sista länderna till den europeiska kulturen. Det skedde genom att präster och munkar från England, Tyskland och Frankrike kom med handskrifter och...
M
Herman Lindqvist
2018-02-17
Medeltiden var ingen mörk parentes i vår historia. Tvärtom. Medeltiden kom med ljuset. Det var en färgsprakande tid då Sverige genom den katolska kyrkan stod i direkt kontakt med Europa och inte...
M
Stefan Högberg
2018-01-28
Hur levde kvinnor i medeltidens Europa? Det beror förstås på exakt var och när i medeltidens Europa vi menar, men det finns likheter mellan olika tider och platser. Medeltida kvinnor gifte sig...
L
Herman Lindqvist
2017-09-30
Medeltidens svenska städer var små, gatorna krokiga och köpmännen ofta från Tyskland, hitkallade för att forma våra första städer. Stadsborna höll sig ofta med kor och grisar. Det stank i...
L
Magnus Västerbro och Nina Västerbro
2017-09-02
Digerdöden drog genom Europa på 1300­-talet och utplånade nästan hälften av alla som levde då. Det är kan­ske den mest välkända av alla de stora farsoter som drabbat mänsk­ligheten...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-02-24
Den tredje och sista delen i artikelserien om Sveriges medeltid. Här kan du läsa om drottning Margareta och bildandet av Kalmarunionen, kampen mot Hansan om handeln i Norden, järnframställning i...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-02-21
Den andra delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. Under slutet av vikingatiden och början av Sveriges medeltid kom kristna missionärer från Tyskland och England för att sprida sin tro....
M
Hans Thorbjörnsson
2016-02-21
Den första delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. I svensk historia anses medeltiden omfatta perioden från ca år 1000 till 1500. Det var under den här tiden som Sverige växte fram som ett...
L
Carsten Ryytty
2014-06-25
Heliga Birgitta var under lång tid den enda från Norden som påven utnämnt till helgon. Till minne av det firar vi i Sverige än i dag Birgittas namnsdag den 7 oktober...
S
Torbjörn Nilsson
2014-02-08
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir också en resa i fantasin. Uppviglingsresan varade bara ett par månader men gav upphov till ett...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
I januari 1520 bröt Kristian II:s utländska legosoldater in i Västergötland. Sten Sture mötte den danska hären på Åsundens is utanför Ulricehamn där han blev dödligt sårad och hans bondehär gick...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
Kristian II av Danmark hade stora planer för Norden. I Danmark ville han skydda bönderna och allmogen från stormännens övergrepp. Tyska Hansans handelsövervälde skulle brytas. Sverige skulle...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
År 1471 utkämpades slaget vid Brunkeberg mellan anhängare och motståndare till Kalmarunionen. Makten över Sverige stod på spel. Sten Sture vann slaget och kom att använda segern i sin...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-11
I början av 1430-talet pyrde oron hos den svenska allmogen. Även de svenska stormännen kände sin makt hotad av den danske unionskungen Erik och hans utländska fogdar. Missnöjet blev snart så...

Sidor

Podcast om Sverige och Norden på medeltiden

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

Länkar om Sverige och Norden på medeltiden

Sortera efter:
          

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd,  Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Spara som favorit
          

Artikelserie i fyra delar på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om den heliga Birgitta. Birgitta Birgersdotter ville gå i kloster. Istället blev hon husfru på Ulvåsa och drottningens överhovmästarinna - men makens död förde med sig ett helt annat liv...
Del 2 - skarpa uppenbarelser
Del 3 - pilgrimsfärder och politik
Del 4 - Kvinnan som förhandlade med påven

Spara som favorit
          

Artikel (del 1 av 2) på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om Kristina Nilsdotter som försökte avstyra Stockholms blodbad. Kristina Nilsdotter var gift med den svenske riksföreståndaren Sten Sture d.y.. När kriget kom och maken dog var det upp till henne att ta över ansvaret...
Här hittar du del 2

Spara som favorit
          

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om drottning Margareta (1353-1412). Margareta giftes bort av politiska skäl vid tio års ålder. Två decennier senare styrde hon Danmark och Norge.

Spara som favorit
          

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan fortsätta läsa om drottning Margareta (1353-1412). Margareta hade två problem: att skaffa en arvtagare och att erövra Sverige. Hur svårt kunde det vara?

Spara som favorit
          

Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan fortsätta läsa om drottning Margareta. Margareta hade givit de förenade skandinaviska rikena en ny kung. Det hindrade henne inte att styra dem själv.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Brännkyrka 1518. Visst var Gustav Vasa med i det blodiga slaget vid Brännkyrka år 1518 mellan Kristian II:s och Sten Sture den yngres trupper. Men hans roll var blygsammare än historieskrivarna velat göra gällande.

Spara som favorit
          

Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa kortfattat om korstågen mot Finland under medeltiden. Enligt traditionen kristnades Finland från Sverige genom korståg. Det omdiskuterade s.k. första korståget leddes av Erik den helige och biskop Henrik till Egentliga Finland och Satakunta...

Spara som favorit
          

Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa kortfattat om Karl Knutsson Bonde (1408-1470). Sveriges kung i flera repriser. Karl Knutsson var troligen född i Finland, där fadern och farfadern innehaft Åbo och Viborgs slottslän...

Spara som favorit
          

Genomgång (14:58 min) där historialäraren Max Gullberg ger en kort sammanfattning av den svenska medeltidens huvuddrag.

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa omSten Sture den yngre (1492/1493–1520). Sten Sture blev riksföreståndare 1512 trots hårda motsättningar i riksrådet. Konflikterna skärptes när Gustav Trolle blev ärkebiskop. Den oppositionella rådsaristokratin närmade sig kung Kristian II som ingrep med vapenmakt. I slaget vid Bogesund sårades Sten Sture och dog senare på väg till Stockholm, som försvarades av hans hustru. Äldre forskning har sett Sten Sture som en ädel riddare, men bilden av honom har senare nyanserats. Han var snarare en hårdför och hänsynslös realpolitiker. Han stödde sig i sin maktutövning på det lägre frälset, allmogen, Stockholms borgerskap och vissa riksråd.

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om unionsdrottningen Margareta I (1353–1412)
. När Margareta föddes var hennes möjligheter att nå tronen små. Hon blev tidigt en bricka i det politiska spelet och giftes bort med den svenske kungens son Håkan Magnusson, som var kung i Norge. Efter Håkans död var hon sonen Olofs förmyndare och regerade i hans namn. Olof dog plötsligt, och Margareta efterträdde honom i Danmark och Norge. Ett uppror i Sverige ledde till att hon också fick makten där. Hennes skapelse, Kalmarunionen, befästes genom kröningen av Erik av Pommern 1397. Margareta innehade dock även fortsättningsvis den politiska makten och regerade enväldigt till sin död 1412...

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Magnus Birgersson (ca 1240–1290)
, med tillnamnet Ladulås (kung i Sverige 1275–1290). Han fördrev sin bror Valdemar från tronen och etablerade en relativt stark centralmakt. Under hans regeringstid reglerades både det andliga och världsliga frälset då dessa fick fasta former. Det innebar också att böndernas skyldigheter och rättigheter blev stadfästa. De finska landskapen knöts närmare till det svenska riket genom byggnadsarbetena på de fasta borgarna Åbo slott och Tavastehus...

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om kung Magnus Eriksson (1316–1374)
. Magnus Eriksson var sonson till Magnus Ladulås och är den som längst innehaft den svenska tronen (44 år och 7 månader). Han valdes till kung redan vid tre års ålder och blev myndig efter att ha fyllt femton. Han förvärvade Skåne, vilket medförde betydande ekonomiska problem. Hans försök att begränsa stormännens makt ledde till att han fördrevs 1363. Sina sista år tillbringade han hos sonen kung Håkan i Norge. Under Magnus regering fick hela riket en gemensam lagstiftning...

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Kristian II (1481–1559)
. När Kristian övertog den danska tronen 1513 tvingade det danska riksrådet honom till eftergifter. Han besegrade svenskarna militärt, och Stockholm kapitulerade 1520. Utrensningar bland anhängarna av ätten Sture följdes av ett svenskt uppror 1521. I Danmark försökte Kristian genomföra reformer och minska stormännens inflytande. Detta ledde till motstånd och han avsattes 1523. År 1530 gjorde Kristian ett försök att återfå sin danska tron, men försöket misslyckades. Kristian var en mångsidigt begåvad härskare med målet att bryta den tyska handelsdominansen i Östersjön. Han underskattade dock oppositionens inflytande i Danmark och Lübecks betydelse för det svenska upproret...

Spara som favorit
          

Svensk historias värsta efterfest utspelar sig på slottet Tre Kronor en novemberkväll 1520. Den är upptakten till ett brutalt politiskt massmord. Men vad var det egentligen som hände - och varför?

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Stockholms blodbad, Kristina Gyllenstierna och Kristian Tyrann? Läs Marie-Louise Flembergs bok Kristina Gyllenstierna - kvinnan som stod upp mot Kristian Tyrann, Lars Ericson Wolkes Stockholms blodbad eller Erik Peterssons Furste av Norden - Kristian Tyrann, några av de böcker som legat till grund för det här avsnittet.

Spara som favorit
          

Temasida på Stockholmskällans webbplats där du hittar fakta om Stockholms tillkomst och medeltidshistoria. Det allra äldsta beviset för namnet Stockholm kommer från två stycken brev skrivna år 1252. Breven handlar egentligen inte om Stockholm utan nämner att Sveriges kung Valdemar och hans pappa Birger Jarl befann sig i staden under sommaren det året. Under medeltiden var Jarl en yrkestitel, kungens närmaste rådgivare...

Spara som favorit
          

Kort faktatext på Stockolmskällans webbplats. Det medeltida Stockholm var en smältdegel där vattnet förband människor, varor, kunskap och idéer. Birger Jarl insåg handelns växande betydelse och upprättade handelsavtal med Lübeck 1250/1251. Lybska köpmän lockades till staden med en rad privilegier, bland annat befrielse från tull och skatt...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Rodney Edvinsson och Bo Franzén. Föreliggande uppsats analyserar framväxten av ett formellt penningväsende i Sverige 995–1525. Ett av de tidigaste tecknen på monetarisering inträffade under andra halvan av 1200-talet och innebar att betalningar i bevarade källor huvudsakligen anges i mynt som räknats i stället för att vägas. Skillnaden mellan ett mynts nominella värde och dess värde som silver utgjordes av slagskatt. Myntförsämringen under 1300- och 1400-talen motverkades av att silvrets köpkraft ökade kraftigt...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel och bokrecension (PDF-format) i Historisk tidskrift där du kan läsa om Dick Harrisons och Bo Erikssons bok Sveriges historia: 1350–1600.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa sjöfärder för att plundra, driva...

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen människornas liv.

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas befolkning.

Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav...

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under olika perioder i landets...

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen fäste och började tränga undan...