Bilden visar den danske kungen Valdemar Atterdags omdiskuterade brandskattning av Visby 1361. Målning av Carl Gustaf Hellqvist (1851-1890).
Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520
Lästid 11 minuter
Inledningen på medeltiden räknas senare i Norden än i övriga Europa eftersom det tog längre tid för den kristna kulturen och de idéer som utmärker medeltiden att få fäste.
Sverige formas (ca 1050-1300)
För tusen år sedan existerade Sverige inte som ett enat land. De olika landskapen styrde sig själva efter egna lagar som bevarades i muntlig tradition. Alla fria män fick vara med på tinget där man fattade beslut i gemensamma angelägenheter. Men det var hövdingar och stormän som bestämde det mesta. Man dyrkade de gamla nordiska gudarna.
Inledningen på medeltiden räknas senare i Norden än i övriga Europa eftersom det tog längre tid för den kristna kulturen och de idéer som utmärker medeltiden att få fäste.
Sverige formas (ca 1050-1300)
För tusen år sedan existerade Sverige inte som ett enat land. De olika landskapen styrde sig själva efter egna lagar som bevarades i muntlig tradition. Alla fria män fick vara med på tinget där man fattade beslut i gemensamma angelägenheter. Men det var hövdingar och stormän som bestämde det mesta. Man dyrkade de gamla nordiska gudarna.
Under 1150-talet påbörjades svenska korståg och erövringar mot Finland. De svenska erövringstågen österut fortsatte under 1200-talet och medförde att Finland gjordes till en del av Sverige som bestod i omkring 600 år (fram till 1809 då Finland förlorades till Ryssland).
Vid mitten av 1200-talet grundade Birger jarlStockholm, som efter införlivandet av Finland hamnade i rikets mitt. Under Birger jarl och hans son Magnus Ladulås, blev styret av riket starkare. De tvingade svenskarna att betala skatt och de uppförde borgar. Även kyrkor och kloster byggdes runt om i landet. Präster, munkar, fogdar (skatteindrivare) och soldater blev till nytta när kungen skulle styra riket. Nu skapades ett sammanhållet svenskt rike. Under 1200-talet ökade också kyrkans makt och inflytande i Sverige. I Sverige anlades bland annat ett femtiotal kloster under medeltiden. Ofta var kungar och biskopar initiativtagare.
Landsbygd och städer
Under 1100-talet började plog, harv och andra nya redskap och metoder att användas i jordbruket. Skördarna ökade, handeln kom igång, nya städer grundades.
ANNONS
Nästan alla av medeltidens människor i Norden var bönder. Många ägde egen mark medan andra arbetade på kungens, kyrkans eller adelns gårdar. De som inte var bönder bodde i städerna.
Under 1100-talet och 1200-talet växte många städer fram i Norden. Stockholm, Kalmar, Visby, Sigtuna, Skara, Åbo, Viborg, Bergen, Trondheim och Köpenhamn är några exempel. Medeltidens städer var i regel mycket små och befolkades av borgare som till största delen bestod av hantverkare och handelsmän.
Det finns ett tydligt samband mellan städer och borgar (befästningar) i det medeltida Norden. Även om de flesta borgarna var belägna på landsbygden så kom de större borgarna att ligga i anslutning till olika städer, särskilt de befästningar som anlades av kungamakten. Ibland växte en stad fram i skuggan av borgen och ibland uppfördes en borg i en viktig stad. Men ofta ägde etableringen av staden och borgen rum ungefär samtidigt.
ANNONS
Feodalsamhället
Under medeltiden var folket indelat olika stånd (sociala samhällsklasser). Adeln och prästerna utgjorde det första och det andra ståndet och slapp betala skatt. I Europa utgjorde borgarna (hantverkare och köpmän i städerna) och bönderna tillsammans det tredje ståndet, men i Sverige fanns istället fyra stånd då borgare och bönder räknades som egna stånd, var för sig.
Under medeltiden växte mängder med städer upp i Norden och blev centrum för handel och förvaltning. Detalj från en målning gjord av Carl Gustaf Hellqvist (1851-1890).
I slutet av 1400-talet började en svensk ståndsriksdag formas där de fyra stånden hade egna representanter.
Nordens bönder och borgare betalade skatt till kronan (kungen/staten) och finansierade på så sätt kungamaktens alla utgifter. Skattetrycket ökade därför i orostider i samband med krigskostnader. Men bönderna hade mer frihet i Sverige och Norden än nere på kontinenten. Någon livegenskap (se viktiga begrepp) förekom inte här.
Precis som i andra feodala länder fanns det i Norden adelssläkter som hade stora jordegendomar. Adeln behövde inte betala någon skatt till kronan. De skulle istället hjälpa till att försvara landet om det blev krig genom att ställa upp med bepansrade ryttare och soldater i kungens armé (se feodalismen). Kyrkan och klostren var också befriade från att betala skatt.
Politisk instabilitet och digerdöd (1300-talet)
1300-talet var ett politiskt instabilt århundrade i Sveriges historia. I början av seklet var det främst kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar som slogs om makten. Vid Nyköpings gästabud år 1317, tillfångatog Birger sina bröder som lämnades att svälta ihjäl i en fängelsehåla. Kung Birger blev strax därefter själv avsatt, varefter Eriks son, Magnus, valdes till svensk kung. Under kung Magnus Erikssons tid fick Sverige sin första lagsamling som kom att gälla i hela landet. De gamla landskapslagarna ersattes därmed av en ny rikstäckande lag som gällde i alla landskapen. I samband med Magnus Erikssons landslag avskaffades också träldomen i Sverige.
Under resten av 1300-talet kämpade kungarna, bland andra Magnus Eriksson (1316-1374), med adeln om makt och pengar.
År 1349 förde ett engelskt fartyg digerdöden till staden Bergen i Norge. Därifrån spreds den snabbt över hela Norden. Digerdöden var en katastrof för dåtidens människor. Man tror att ungefär en tredjedel av Nordens befolkning dog av sjukdomen. På många ställen fanns inga människor kvar där pesten hade dragit fram.
I slutet av 1300-talet gjordes ett försök att stabilisera de politiska förhållandena då de nordiska länderna gick samman och bildade en union - den s.k. Kalmarunionen.
ANNONS
ANNONS
Kalmarunionen (1397-1523)
Kalmarunionen var en union mellan Sverige (inkl. Finland) och Danmark (inkl. Norge) som upprättades vid ett nordiskt "toppmöte" i Kalmar 1397. Men föreningen av de nordiska länderna hade egentligen redan skett 1389 efter att drottning Margareta I av Danmark hade erövrat Sverige.
Unionen bildades framförallt för att skapa politisk stabilitet i och mellan de nordiska länderna. Grundtanken var att gamla tvister och konflikter skulle glömmas och att det hädanefter skulle råda fred mellan länderna. Stormännen i de nordiska länderna ansåg dessutom att de måste gå samman för att hävda sig mot Hansan och det växande tyska inflytandet i Norden. Hansan dominerade vid den här tiden handeln över Östersjön och hade därför väldigt stor politisk makt. Hansaköpmännen fanns i Lübeck och andra nordtyska städer. En del flyttade till Visby, Stockholm och Kalmar.
Bild: Nationalmuseum Margareta (1353-1412) drottning av Danmark, Norge och Sverige. Okänd konstnär.
Kalmarunionen fungerade bra under dess första tid då Danmarks drottning, Margareta I, höll i rodret.
Drottning Margareta följdes som regent av sin tyske släkting Erik av Pommern som hade som mål att minska Hansans makt över handeln i Norden.
En bit in på 1400-talet hade djupa sprickor uppstått i Kalmarunionen. Adeln i Sverige reagerade mot Erik av Pommerns och andra efterföljande unionsregenters försök att göra sig enväldiga (få all makt). Bönderna klagade i sin tur på de höga skatterna. Medan järn- och gruvarbetarna i Bergslagen, som exporterade järn och hade intresse av att ha goda handelsförbindelser med Hansan, var arga över att Hansan hela tiden motarbetades av Kalmarunionens regenter. Brytning av järn och koppar i Bergslagen (Mellansverige) och exporten till Europa var viktigt för Sverige .
Unionstiden blev därför en konfliktfylld epok i Nordens historia. Flera stora svenska uppror och inbördeskrig ägde rum under perioden.
På 1430-talet gjorde bergsmannen Engelbrekt uppror mot den danske unionskungen. Engelbrektsupproret höll på att lyckas, men ebbade ut efter att Engelbrekt mördats. Adeln kunde då ta över makten i Sverige.
Under slutet av århundradet styrdes Sverige av riksföreståndare som Sten Sture den äldre och hans efterträdare Sten Sture den yngre. Båda dessa riksföreståndarna kämpade för att frigöra Sverige från Kalmarunionen och skapa en svensk nationalstat.
Alla dessa stridigheter tärde hårt på det nordiska samarbetet. Inom den svenska adeln rådde delade meningar om hur Sverige skulle styras. Många ville att Sverige skulle bli självständigt, medan andra stödde den danske unionskungen.
I början av 1500-talet hade läget blivit kritiskt. Danskarna försökte desperat hålla samman unionen. När sedan den dåvarande danska unionskungen, Kristian II, intog Stockholm år 1520, lät han avrätta över 80 av sina hetsigaste motståndare bland den svenska högadeln och Stockholms borgerskap. Men massavrättningarna fick istället motsatt effekt och utnyttjades i propagandasyfte av unionsmotståndarna. Händelsen kallas inom svensk historieskrivning för Stockholms blodbad och blev den sista spiken i kistan för den redan döende Kalmarunionen.
ANNONS
Medeltidens slut - Gustav Vasa griper makten
Efter de blodiga händelserna i Stockholm tog den svenske adelsmannen Gustav Vasa över ledningen för motståndet mot danskarna. Han fick stöd av både bönder och adel i Sverige och använde Dalarna som sin maktbas. Efter något år av strider och belägringar lyckades till slut Gustav Vasa och hans bondearmé besegra danskarna. Strax därefter, år 1523 fick Kalmarunionen ett abrupt slut då Gustav Vasa blev vald till kung över Sverige.
I vår nordiska historieskrivning markerar Kalmarunionens fall även slutet för den nordiska medeltiden. I samband med Gustav Vasas maktövertagande inleddes i Sverige istället en ny epok som inom svensk historieskrivning brukar kallas för Vasatiden.
ANNONS
Ord och begrepp
Adel: Den högsta samhällsklassen under medeltiden. De ägde mycket mark, betalade ingen skatt och hade stor makt.
Birger jarl: En svensk storman som grundade Stockholm och stärkte kungamakten i Sverige under 1200-talet.
Digerdöden: En mycket dödlig pest som drabbade Europa och Norden kring mitten av 1300-talet och dödade stora delar av befolkningen.
Feodalsamhälle: Ett samhällssystem där kungen delade ut mark till adeln som i sin tur hjälpte kungen i krig och styrde över bönderna.
Fogde: En person som arbetade åt kungen eller adeln och samlade in skatter från folket.
Kalmarunionen: En politisk union mellan Sverige, Norge och Danmark som bildades 1397 för att skapa fred och samarbete i Norden.
Kloster: En plats där munkar eller nunnor bodde och levde ett religiöst liv.
Korståg: Kristna krigståg med religiösa mål, ofta för att sprida kristendomen eller ta kontroll över viktiga områden.
Kristnandet: När kristendomen infördes i Sverige och ersatte den gamla asatron (fornnordisk tro).
Landskapslag: Lagar som gällde i olika landskap innan hela Sverige fick en gemensam rikslag under 1300-talet.
Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.
Rikskung: En kung som erkänns som härskare över hela landet, inte bara över ett enskilt landskap.
Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. I Sverige fanns under slutet av medeltiden fyra stånd då även borgare och bönder representeras var för sig i riksdagen.
Ståndsriksdag: En riksdag där varje samhällsgrupp (stånd) - adel, präster, borgare och bönder - hade sina egna representanter.
Stockholms blodbad: En massavrättning av svenska adelsmän och borgare som unionskungen Kristian II lät genomföra i Stockholm 1520.
ANNONS
ANNONS
Visste du att:
En viktig medeltida skriftlig källa
Diplom är en benämning på en medeltida urkund, dvs ett dokument med någon sorts juridisk betydelse (lagar och förordningar, testamenten och gåvobrev etc.). Föga överraskande är nästan alla bevarade dokument från medeltiden av detta slag, eftersom man brukar vara angelägen om att spara just den här typen av handlingar. De flesta diplomen härrör från kyrkan, som hade bättre arkivrutiner än andra samhällsinstitutioner. Totalt finns ca 20 000 kända diplom från Sverige, varav det äldsta är från ca 1164-1167. Dessutom finns avskrifter av ett antal handlingar som senare gått förlorade.
Fram till mitten av 1300-talet är diplomen skrivna på pergament, som är slitstarkt och även går att radera på. Papper började importeras till Sverige under 1300-talets första hälft och användes främst för utkast och tillfälliga skrivelser. Samtidigt med papperets intåg började också svenska långsamt tränga undan latinet som det dominerande språket i dokumenten.
Sedan 1829 pågår en systematisk utgivning av de svenska medeltidsdiplomen.
Svensk regentlängd under medeltiden
Valdemar Birgersson: 1250-1275 (Birger jarl: 1250-1266) Magnus Birgersson (Ladulås): 1275-1290 (Birger Magnussons förmyndare: 1290-1298) Birger Magnusson: 1298-1318 (Magnus Erikssons förmyndare: 1319 - omkr. 1332) Magnus Eriksson: omkr. 1332-1364 Albrekt av Mecklenburg: 1363-1389 Margareta (och Erik av Pommern): 1389-1412 Erik av Pommern: 1412-(1434) 1439 Kristofer av Bayern: 1441-1448 Karl Knutsson: 1448-1457 Kristian I: 1457-1464 Karl Knutsson: 1464-1465, 1467-1470 (Sten Sture d.ä.: 1470-1497) Hans: 1497-1501 (Sten Sture d.ä.: 1501-1503) (Svante Nilsson: 1504-1512) (Sten Sture d.y.: 1512-1520) Kristian II: 1520-1521
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför börjar medeltiden senare i Norden än i övriga Europa?
Redogör i några punkter hur det gick till när Sverige formades.
Förklara hur feodalsamhället var uppbyggt i Norden.
Nämn några viktiga händelser under 1300-talet.
Vilka motiv låg bakom bildandet av Kalmarunionen? (Varför skapande man Kalmarunionen?)
Varför blev 1400-talet en konfliktfylld epok i Nordens historia?
Nämn några orsaker till att Kalmarunionen upphörde.
Utgå från texten i den grå rutan här ovanför och beskriv vardagslivet för människorna i Norden under 1400-talet.
Varför pratade många tyska i de största städerna i Norden under slutet av medeltiden?
Diskutera:
Varför var det krig mellan svenskar under 1400-talet?
Hur tror du att Hansan uppfattade Kalmarunionen?
Vilka likheter och skillnader finns mellan Kalmarunionen och dagens EU?
Det finns många i dagens Sverige som är intresserade av medeltiden. Vad kan det bero på? Försök också hitta exempel på hur det kan komma till uttryck (hur det märks).
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur: Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 3 – Kyrka och riddarliv, Bonniers, 1994 Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964 Lars-Olof Larsson, Kalmarunionens tid, Prisma, 2006 Jakob Christensson (red), Medeltiden - Signums svenska kulturhistoria 1, Signum, 2004 Harald Gustafsson, Nordens Historia, Studentlitteratur, 2007 Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003 Dick Harrison, Europa i världen, Medeltiden, Liber AB, 2003 Dick Harrison, Sveriges historia, Medeltiden, Liber AB, 2002
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
Skeppet Gribshunden seglade 1494 med danska kung Hans till ett möte i Kalmar för att förbereda den danska kungens kröning även till svensk kung i Kalmarunionen. Sten Sture den äldre saboterade mötet och lyckades behålla makten i Sverige. Situationen ger en tydlig bild av motsättningarna och problemen inom Kalmarunionen.
I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...
Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...
Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...
Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!
Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...
Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...
Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...
Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...
Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...
På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...
För nästan tusen år sedan förändrades livet i Norden. De gamla asagudarna tystnade, och kyrkklockor började ringa i byar och städer. Den gamla tron försvann. Med kristendomen kom nya högtider, tankar och regler om hur livet skulle levas. Kungar och kyrkan började styra över befolkningen, och ett svenskt rike växte fram. Medeltiden hade börjat – en tid då mycket blev annorlunda...
En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt efter en lång dag på stadens marknad. Historien om vad som hände under denna dramatiska natt avslöjas i ett domstolsprotokoll från en av stadens medeltida tänkeböcker. I den här artikeln kan du läsa om detta spännande case...
Margareta Valdemarsdotter, mer känd som drottning Margareta, var kvinnan som förenade Danmark, Norge (inkl. Island) och Sverige (inkl. Finland) under en krona. I den här artikeln kan du läsa om kvinnan och maktspelaren Margareta, som av flera historiker omnämnts som en av de skickligaste makthavarna på det medeltida politiska spelbrädet...
På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av lågtyska). För svenskar som lärde sig något annat språk än modersmålet var tyska det dominerande språket, möjligen med undantag för eliten bland kyrkans folk. För biskopar och lärda munkar var latin det naturliga andraspråket, gångbart i hela den kristna världen. Det har sagts att Sverige under medeltiden var på väg att bli en tysk koloni. Men det var i så fall en kolonisation kulturellt och ekonomiskt. Hansan var ju ingen statsbildning...
Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...
Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober. Den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus berättar att stimmen var så täta att skeppen fastnade i dem. Man kunde ösa upp sill med händerna. Exempelsamlingen på skepparhistorier kan göras lång. Men faktum är att sillen varje höst kom i ofantliga mängder. Hansans köpmän organiserade sillhandeln som hade en stor europeisk marknad. Omkring 300 000 tunnor sill skeppades varje år ut från Skanör. Mot slutet av 1600-talet försvann de stora stimmen. Det är oklart varför...
Kristina Nilsdotter Gyllenstierna levde i gränslandet mellan medeltiden och den tidigmoderna tiden och fick ta över styret av Sverige under en av landets mörkaste perioder. Hon var gift med den svenske riksföreståndaren Sten Sture d.y. När kriget kom och maken dog var det upp till henne att ta över ansvaret för rikets försvar. Kristina försökte avstyra Stockholms blodbad. Istället fängslades hon i Blå tornet, och väl fri drogs hon in i ett uppror mot Gustav Vasa...
I den gamla fiskestaden Bergen på Norges västkust har det alltid sjudit av liv på bryggor och i bodar. Och de röster som genom århundraden mött sjöfolket i båtarna har ofta talat tyska. Från slutet av 1100-talet och flera hundra år framåt var Bergen till stor del tyskarnas stad. Här fanns Hansans största kontor i Norden. Hansan var under medeltiden norra Europas mäktigaste handelsorganisation och spelade en viktig roll i många kust- och handelsstäder: bland annat i London, Brügge (i nuvarande Belgien), Novgorod (Ryssland) och Visby...
I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...
Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka. Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung...
Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig stå i särskild relation till Gud. De vördades som föredömen, men också som medlare för människor inför Gud. Helgonkulten hade rötter i kristendomens första tid och var mycket populär då den gjorde den kristna religionen lättförståelig och konkret för vanligt folk...
Bergsbruket i Sverige inleddes på 1000-talet med koppar- (Falun, Åtvidaberg) och järnbrytning (Utö, Bergslagen). Järnbrytningen fick sitt verkliga genombrott under 1100- och 1200-talen. Den tredje stora metallen, silver, blev en viktig produkt först mot medeltidens slut (Sala). Dessförinnan hade alltsedan tidig järnålder malm hämtats ur myrar, och myrmalmsutvinningen fortsatte parallellt med gruvdriften under hela medeltiden.
Kristnandet var en långdragen process som kan sägas vara avslutad i Sverige först på 1100-talet. Kristendomens spridning var en naturlig konsekvens av nordbornas integrering i Europa genom vikingatågen. Under sina färder till Bysans och Västeuropa kom människorna i Norden i kontakt med kristendomen långt innan de själva blev kristna...
Under medeltiden var hantverkarna och köpmännen anslutna till olika skrån som hade hand om fackliga och ekonomiska frågor. Vid sidan av skråna fanns gillen som var sociala sammanslutningar som kan beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna var till hantverkarna eller köpmännen, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket...
Begreppet "frälse" är en benämning på de samhällsgrupper (adelns och kyrkans folk) som var befriade från skatt och även hade en viss rättslig särställning. Skattefrihet och immunitet för kyrkan beviljades första gången i Sverige år 1200 samt åter av Magnus Ladulås vid ett möte i Söderköping 1281. Det världsliga frälsets (adeln) uppkomst räknas från Alsnö stadga 1280...
Faktafilm (10:43 min) på engelska via YouTubekanalen Fabulator som här berättar om slaget vid Visby 1361. Slaget inträffade när den danske kungen Valdemar IV invaderade den svenska ön Gotland. De dåligt utrustade lokala försvararna, mestadels bönder, slaktades utanför staden Visby. Slaget är ökänt för sin höga dödssiffra och massgravarna som upptäckts, vilket avslöjar tragedins omfattning.
Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om senmedeltidens och Vasatidens bondeuppror. När den lågadlige bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson i juni 1434 höjde upprorsfanan mot unionskungen Eriks enväldiga regim gjorde han det i spetsen för Dalarnas väpnade allmoge, och dalkarlarna skulle under de följande 100 åren vid upprepade tillfällen spela en betydande roll i de talrika interna konflikter som satte sin prägel på svensk politik...
På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om handel på medeltiden. Ett av Europas bäst bevarade handelsskepp från medeltiden ligger på botten utanför den tyska halvön Darss. Både vraket, lasten och alla föremål ombord berättar mycket om livet under 1300-talet och om en intensiv handelssjöfart organiserad av Hansan...
På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om det svenska kungaskeppet Gribshunden. Skeppet Gribshunden seglade 1494 med danska kung Hans till ett möte i Kalmar för att förbereda den danska kungens kröning även till svensk kung i Kalmarunionen. Sten Sture den äldre saboterade mötet och lyckades behålla makten i Sverige. Situationen ger en tydlig bild av motsättningarna och problemen inom Kalmarunionen...
Sveriges och Finlands historia, del 2. Faktafilm (2:42 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om grundandet av Stockholm 1252 - staden i det svenska rikets mitt.
Sveriges och Finlands historia, del 1. Faktafilm (3:27 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om kristnandet av Finland på 1100-talet. I serien presenteras viktiga årtal i Sveriges och Finlands historia, från 1100 talet framåt.
Faktafilm (19:51 min) från YouTubekanalen Vilken historia där det berättas om Sveriges kungar och regenter under medeltiden. I denna första del av två ges en kort introduktion till Sveriges medeltida regenter, från Vikingatidens Erik Segersäll till Kalmarunionens Kristian Tyrann.
0:00 Sen vikingatid
1:57 Äldre medeltid
12:13 Bjälboättens tid (Folkungatiden)
15:42 Kalmarunionen
Faktafilm (6:57 min) från YouTubekanalen Vilken historia där det berättas om Slaget Vid Brunkeberg 1471. I Storkyrkan i Stockholm står en staty som porträtterar legenden om S:t Göran och draken. Trots att berättelserna om riddare som besegrar drakar och räddar prinsessor kanske tillhör sagorna, så speglar statyn också en dold berättelse som är en sann legend i sin status som symbol för det svenska motståndet mot dansk överhöghet, Slaget vid Brunkeberg.
0:00 Inledning
0:37 Bakgrundsinformation
2:23 Slaget
4:34 Resultat
5:16 S:t Göran och Draken
5:57 Följder
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Margareta, den danska prinsessan som erövrade - och enade - tre nordiska riken. En skicklig strateg och förhandlingskonstnär, och en av de mäktigaste kvinnor som levt i Norden.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Birger jarl. Det fornnordiska ordet jarl betecknade under vikingatiden en högättad man med maktposition över ett visst område. Sedan Sverige blivit en monarki under tidig medeltid var titeln reserverad för kungens närmaste man. Birger Magnusson, som vi känner som Birger jarl, blev den siste svensk som använde denna ålderdomliga titel...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Nyköpings gästabud. ”Tala om överraskning, Birger har bjudit oss att fira jul med honom i Nyköping”, sa Valdemar Magnusson till sin bror Erik en novemberdag 1317. ”Törs vi det?” undrade Erik Magnusson. Men så tackade de ja. Det var dumt, för ingen av dem skulle slippa levande ifrån Nyköpings gästabud...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Åsle 1389 och hur drottning Margareta blev Europas mäktigaste kvinna. Avgörandets stund ägde rum strax utanför Falköping. Där, vid den lilla byn Åsle, finns ett lågt berg som kallas Gerumsberget. Enligt Lantmäteriet är det bara 326 meter högt, men sluttningen ner mot dalsänkan vid själva samhället är ändå brant. Det var på denna sluttning som drottning Margaretas styrkor stod uppställda en vinterdag år 1389, närmare bestämt den 24 februari.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Stockholms blodbad. Stockholms blodbad är en av de kändaste händelserna i Sveriges historia, en av få incidenter i det förflutna som det fortfarande tillhör allmänbildningen att känna till. Det var den svenska medeltidens kusliga slutakt, en sinnebild för den gamla onda tid som vi kan gratulera oss till att vi inte längre lever i. Men hur många svenskar vet egentligen vad som hände, och varför?
