Politiskt system
Republiken Marshallöarna blev självständig från amerikanskt förvaltarskap 1986, men fick en egen författning redan 1979. Den föreskriver att landet ska ha ett parlamentariskt styrelseskick, där medborgarna väljer ett parlament som i sin tur väljer en president.
Ett demokratiskt politiskt system är något relativt nytt för marshalleserna och det kombineras med den traditionella, hierarkiska kulturen på öarna.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Utrikespolitik och försvar
Utrikespolitiskt är Marshallöarnas förhållande till USA centralt. Relationerna mellan de båda staterna är goda, men inte okomplicerade. Förhållandet regleras i avtalet om fri förening (Compact of Free Association) från 1986.
Ekonomi
Marshallöarnas ekonomi består av en traditionell del, främst baserad på odling, fiske och djurhållning för självhushåll, och en modern servicesektor som man finner i tätorterna Majuro och Ebeye.
Den moderna sektorn hålls till stor del igång genom bistånd från USA. Det direkta amerikanska biståndet står för ungefär två tredjedelar av Marshallöarnas statsbudget.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Marshallöarnas geografi >
Utrikeshandel
Kopra (torkat kokosnötskött) och tonfisk är de största exportvarorna från Marshallöarna medan det mesta, däribland livsmedel, bränsle, maskiner med mera, måste importeras.
Sociala förhållanden
Det traditionella, starkt hierarkiska samhällslivet på Marshallöarna finns ännu kvar men trängs alltmer undan av en modernare livsstil. Moderniseringen har skapat sociala problem, såsom drogmissbruk och ökad brottslighet.
Besök Landguiden och läs mer om Marshallöarna.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
