Antal invånare: 53 130 (2017)
Huvudstad: Rita
Befolkning
Befolkningen är mikronesier som talar marshallesiska, ett austronesiskt (mikronesiskt) språk med två huvuddialekter. Vid sidan av marshallesiska är även engelska officiellt språk och talas av de flesta invånare.
Religion
Religionsfriheten är inskriven i Marshallöarnas konstitution och respekteras även i praktiken. En stor majoritet av invånarna är protestanter.
Politiskt system
Republiken Marshallöarna blev självständig från amerikanskt förvaltarskap 1986, men fick en egen författning redan 1979. Den föreskriver att landet ska ha ett parlamentariskt styrelseskick, där medborgarna väljer ett parlament som i sin tur väljer en president.
Ett demokratiskt politiskt system är något relativt nytt för marshalleserna och det kombineras med den traditionella, hierarkiska kulturen på öarna.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Utrikespolitik och försvar
Utrikespolitiskt är Marshallöarnas förhållande till USA centralt. Relationerna mellan de båda staterna är goda, men inte okomplicerade. Förhållandet regleras i avtalet om fri förening (Compact of Free Association) från 1986.
Ekonomi
Marshallöarnas ekonomi består av en traditionell del, främst baserad på odling, fiske och djurhållning för självhushåll, och en modern servicesektor som man finner i tätorterna Majuro och Ebeye. Den moderna sektorn hålls i hög grad igång genom bistånd, främst från USA.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Marshallöarnas geografi >
Utrikeshandel
Marshallöarna har ett stort underskott i handelsbalansen med utlandet, vilket betyder att importen är betydligt större än exporten. Största handelspartner är USA, Japan och Australien.
Sociala förhållanden
Det traditionella, starkt hierarkiska samhällslivet på Marshallöarna finns ännu kvar men trängs alltmer undan av en modernare livsstil. Moderniseringen har skapat en del sociala problem, såsom drogmissbruk och ökad brottslighet.
Besök Landguiden och läs mer om Marshallöarna.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om