Tagg om slaget vid Hastings
M
Engelsmän i en sköldmur som försvarar sig mot franska ryttare. Scen från Bayeuxtapeten.

Slaget vid Hastings

Slaget vid Hastings i södra England ägde rum den 14 oktober 1066, ett par veckor efter att hertig Vilhelm av Normandie seglat över Engelska kanalen med en stor invasionsflotta för att ta makten i England.

När den anglosaxiske kungen Harald Godwinsson och hans trupper fick veta att normanderna hade landstigit, befann de sig i norra England där de bara några dagar tidigare (den 25 september) hade besegrat en stor invaderande norsk vikingaarmé i slaget vid Stamford Bridge. De trötta och medfarna anglosaxarna var därför tvungna att hasta söderut för att konfrontera ännu en invasion under hertig Vilhelm av Normandie.

Engelsmännens och fransmännens styrkor var troligtvis ganska jämnstarka (några exakta siffror finns inte) och innehöll mellan 6000 och 8000 man vardera. Den anglosaxiska armén bestod enbart av infanteri där kungens tungt beväpnade livvakt - de s.k. huskarlarna - utgjorde kärnan och eliten. Normandernas styrkor var av mer varierande truppslag. Här fanns ett starkt tungt kavalleri som antagligen var bland det bästa i Europa vid denna tiden, men merparten av armén bestod av professionella infanterisoldater och bågskyttar.

ANNONS

ANNONS

Normanderna hade en bättre tränad och rustad armé, men anglosaxerna lyckades å andra sidan välja fördelaktig terräng och ställde upp sina led med krigare i en sköldmur uppe på en höjd. Det innebar att normanderna skulle bli tvungna att anfalla i uppförsbacke.

Slaget blev jämt. Striden böljade fram och tillbaka under flera timmar, men till slut fick normanderna övertaget. Hertig Vilhelm visste hur man skulle kombinera kraften hos bågskyttar, fotsoldater och kavalleri till att försvaga och krossa anglosaxarnas motstånd.

När sedan Harald Godwinsson stupade efter att ha fått en pil i ögat, och det normandiska kavalleriet bröt igenom den anglosaxiska sköldmuren på flera ställen, var det hela över.

Det anglosaxiska England gick under. Normanderna segrade och Vilhelm lade under sig både England och Wales.

Vilhelm Erövraren, som han har blivit känd i historieskrivningen, och hans normandiska ättlingar styrde sedan England och tidvis även Skottland fram till 1485.

Slaget vid Hastings, inklusive för- och efterspel, har avbildats på Bayeuxtapeten som är en 70 meter lång broderad linnetapet från slutet av 1000-talet.

LÄS MER: Medeltida krig och försvar

Text: Robert de Vries (red.)

Här hittar du material som handlar om slaget vid Hastings 1066.

Uppdaterad:
24 maj 2017
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Slaget vid Hastings

L

Harald Hårdråde och det sista vikingatåget

av: Magnus Västerbro
2017-10-27

Harald Hårdråde var den sista av de stora vikingakungarna. I början av september 1066 landsteg han med 15 000 krigare i norra England, men besegrades efter bara några veckor av en engelsk armé som överraskade Hårdrådes trupper intill byn Stamford Bridge, en mil öster om York. Inom historieskrivningen brukar ibland slaget vid Stamford Bridge få markera slutet på vikingatiden...

+ Läs mer

Länkar om Slaget vid Hastings

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS