Slaget vid Hastings
Slaget vid Hastings i södra England ägde rum den 14 oktober 1066, ett par veckor efter att hertig Vilhelm av Normandie seglat över Engelska kanalen med en stor invasionsflotta för att ta makten i England.
När den anglosaxiske kungen Harald Godwinsson och hans trupper fick veta att normanderna hade landstigit, befann de sig i norra England där de bara några dagar tidigare (den 25 september) hade besegrat en stor invaderande norsk vikingaarmé i slaget vid Stamford Bridge. De trötta och medfarna anglosaxarna var därför tvungna att hasta söderut för att konfrontera ännu en invasion under hertig Vilhelm av Normandie.
Engelsmännens och fransmännens styrkor var troligtvis ganska jämnstarka (några exakta siffror finns inte) och innehöll mellan 6000 och 8000 man vardera. Den anglosaxiska armén bestod enbart av infanteri där kungens tungt beväpnade livvakt - de s.k. huskarlarna - utgjorde kärnan och eliten. Normandernas styrkor var av mer varierande truppslag. Här fanns ett starkt tungt kavalleri som antagligen var bland det bästa i Europa vid denna tiden, men merparten av armén bestod av professionella infanterisoldater och bågskyttar.
Normanderna hade en bättre tränad och rustad armé, men anglosaxerna lyckades å andra sidan välja fördelaktig terräng och ställde upp sina led med krigare i en sköldmur uppe på en höjd. Det innebar att normanderna skulle bli tvungna att anfalla i uppförsbacke.
Slaget blev jämt. Striden böljade fram och tillbaka under flera timmar, men till slut fick normanderna övertaget. Hertig Vilhelm visste hur man skulle kombinera kraften hos bågskyttar, fotsoldater och kavalleri till att försvaga och krossa anglosaxarnas motstånd.
När sedan Harald Godwinsson stupade efter att ha fått en pil i ögat, och det normandiska kavalleriet bröt igenom den anglosaxiska sköldmuren på flera ställen, var det hela över.
Det anglosaxiska England gick under. Normanderna segrade och Vilhelm lade under sig både England och Wales.
Vilhelm Erövraren, som han har blivit känd i historieskrivningen, och hans normandiska ättlingar styrde sedan England och tidvis även Skottland fram till 1485.
Slaget vid Hastings, inklusive för- och efterspel, har avbildats på Bayeuxtapeten som är en 70 meter lång broderad linnetapet från slutet av 1000-talet.
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som handlar om slaget vid Hastings 1066.
Annons
Länkar om Slaget vid Hastings
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om slaget vid Hastings 1066 och redogör för några av de historiska källorna som innehåller skildringar av striden. Hur gick det egentligen till när hertig Vilhelm av Normandie erövrade England? Vet vi verkligen vad som hände i slaget vid Hastings den 14 oktober 1066?
I den här artikeln i tidningen Militär Historia berättar Tomas Blom om det legendariska slaget vid Hastings år 1066. När kung Edvard dog barnlös 1066 utbröt en maktkamp om den engelska kronan. Den 14 oktober stod avgörandet i det mytiska slaget vid Hastings. Den engelske kung Harolds sköldborg och bredyxor ställdes mot normanden Vilhelms kavalleri och bågskyttar...
Artikel i Gefle Dagblad där Lennart Ödeen berättar om Vilhelm Erövraren och händelserna som ledde fram till slaget vid Hastings 1066 då normanderna lyckades erövra England.
På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om slaget vid Hastings 1066. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även och sök med andra ord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget vid Hastings. Slaget vid Hastings den 14 oktober 1066 utanför Hastings i Sussex i sydöstra England var Vilhelm Erövrarens och normandernas första stora seger i erövringen av England. Slaget blev skildrat vid Bayeuxtapeten från ungefär samma tid som skildrar denna händelse…
Bengans historiasidor är en omfattande webbplats som behandlar Sveriges och Nordens historia från forntiden till reformationen under 1500-talet. Du kan bläddra igenom ca 600 sidor med 2800 bilder om svensk historia och läsa om stenåldern, bronsåldern, järnåldern, folkvandringstiden, vikingatiden, medeltiden m.m. Använd webbsidans sökfunktion för att snabbt hitta det du vill läsa om.