Den ädle och vise mannen är det ständiga huvudtemat hos Konfucius. Han tillskriver honom fem dygder: uppriktighet, godhet och humanitet, vishet, rättfärdighet, värdighet och harmoni. Lever man så, kommer detta också att visa sig i förhållandet till andra människor och i samhället.
Enligt konfucianismen regleras samhällets ordning av fem naturliga band. Banden utgörs av; tillgivenhet mellan far och son, rättrådighet mellan härskare och undersåte, respekt mellan man och hustru, tillbörlig ordning mellan gammal och ung och förtroende mellan vänner. Barnen ska respektera sina föräldrar, systrar sina bröder, fruar sina män. De yngre ska visa vördnad gentemot de äldre.
Enligt konfucianismen har varje människa sin plats i livet. Lydnad och flit är mycket viktigt.
Folket skulle lyda den goda härskaren
Ett av Konfucius viktigaste budskap var att folket alltid ska lyda härskaren. Men det var viktigt att härskaren arbetade för den goda sakens skull. En ond och brutal härskare hade inte rätt att styra. En sådan härskare skulle störtas från sin tron. Konfucianismen är därför starkt hierarkisk till skillnad från taoismen och buddhismen.
Vid 50 års ålder var Konfucius en berömd och aktad person i Kina och hade fått ett fint arbete som förvaltare. Men efter att ha tjänstgjort i många år inom provinsen Lus förvaltning, begav sig Konfucius iväg på en lång vandring genom det väldiga Kina där han tillsammans med några lärjungar spred sin lära. Han återvände till sist till sin hemtrakt där han slutade sina dagar år 479 f.Kr.
Konfucianismen har format Kinas tankevärld
Konfucianismen har haft stort inflytande på Kinas historia och har i allmänhet gynnats av de styrande. Konfucianismen blev statsreligion under Han-dynastin (från 200 f.Kr).
Men härskare som Shi Huangdi, kejsaren som lät bygga en stor del av den kinesiska muren, lät bränna Konfucius böcker år 213. f.Kr. Ungefär 2000 år senare, under den så kallade kulturrevolutionen, försökte Mao Zedong göra samma sak att förinta Konfucianismen.
Även om Konfucius anses som grundare av konfucianismen så har läran därefter fortsatt att utvecklats av en rad andra betydelsefulla kinesiska filosofer.
Konfucianismen byggde vidare på idéer äldre idéer som funnits tidigare. Dessa kunde konfucianerna läsa om i bland annat Dikternas bok, Historiens bok, Förvandlingarnas bok och Boken om vår och höst. Böckerna berättar bland annat myter om delar av Kinas historia. Till de mest klassiska konfucianska skrifter räknas Samtal med Konfucius, Den stora kunskapen och Mittens väg. Dessa böcker härstammar från tiden 400-200 f.Kr.
Ett viktigt inslag i kinesisk statsfilosofi som konfucianismen bidragit med är införandet av meritokrati i stället för aristokrati. Meritokrati bygger på idén att statstjänstemän skulle väljas till sina jobb genom att vara dugliga, och inte för att man fötts i en viss ställning. Konfucianismen har alltid lagt stor betydelse vid studier och lärdom.
Konfucianismens tankesätt har präglat Kina i omkring 2500 år. Vid sidan av Kina så har konfucianismen också påverkat länder som Korea, Japan och Vietnam.
