M

Globalisering som fenomen är en samverkan mellan ekonomiska, politiska, sociala och kulturella faktorer.

Globalisering

Avsnittet handlar om globaliseringens drivkrafter och konsekvenser samt dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är globalisering?

Ibland sägs det att världen alltid varit global. De som säger det menar att människor i alla tider alltid mötts eller försökt möta andra människor för att handla och utbyta idéer. Ibland säger man att globaliseringen inleddes under 1800-talet när telegrafen och ångbåtarna kom och världen sakta men säkert knöts samman. Idag menar vi i regel något annat när vi talar om globalisering. Själva ordet global betyder att någonting omfattar hela världen.

Avsnittet handlar om globaliseringens drivkrafter och konsekvenser samt dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är globalisering?

Ibland sägs det att världen alltid varit global. De som säger det menar att människor i alla tider alltid mötts eller försökt möta andra människor för att handla och utbyta idéer. Ibland säger man att globaliseringen inleddes under 1800-talet när telegrafen och ångbåtarna kom och världen sakta men säkert knöts samman. Idag menar vi i regel något annat när vi talar om globalisering. Själva ordet global betyder att någonting omfattar hela världen.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Globalisering: En process där världens länder och avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer och modern informationsteknologi (som internet).

Konsumtion: De varor och tjänster som vi köper.

Utvecklingsland: Tidigare kallat u-land. Ett fattigt land med låg ekonomisk tillväxt. Många utvecklingsländer i världen har varit kolonier till europeiska länder.

Hållbar utveckling: Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.

Kåkstad: Enkel bristfällig bebyggelse som saknar vatten, el och avlopp.

Multinationella företag: Globaliseringen har lett till att många företag idag kan beskrivas som multinationella. Med det menas att de har sin huvudsakliga verksamhet i flera länder.

Transnationella företag: Många multinationella företag utvecklas med tiden till transnationella företag. Det är företag som på grund av sin utspridda verksamhet runt om i världen har fått en så svag koppling till ursprungslandet att de istället numera betraktas som en global aktör.

Globalisering innebär främst geografisk gränslöshet. Detta skiljer sig mot hur världen såg ut för bara ett par årtionden sedan innan internets uppkomst.

Det som avses idag med globalisering är att hela världen håller på att knytas samman. Det gäller såväl människor som samhällen. Ibland talas det om globalisering när man pratar om allt från moderna kommunikationer till kultur, politik och miljö. Men mer än något annat är globalisering de ekonomiska nätverk som allt tydligare binder samman världens folk och ekonomier. Pengar och annat kapital rör sig idag snabbare och mer svårkontrollerat över gränserna än tidigare.

Globaliseringen märks i din vardag

Vi köper kött från Argentina, italienska oliver och kinesisk elektronik. I stort sett varje mindre svensk stad har en rad butiker med olika grad av exotiskt innehåll, och i de stora matbutikerna presenteras nästan dagligen nya varor och märken från olika delar av världen. När vi handlar kläder kommer de från Vietnam, Bangladesh eller Turkiet. Våra bilar drivs med bensin från Mellanöstern och våra semesterresor går till Spanien eller Thailand. Mattan på vardagsrumsgolvet kommer från Afghanistan och snittblommorna som pryder bordet har mellanlandat i Amsterdam på sin väg från Afrika. Vi spenderar timmar med att bingewatcha (sträckkolla) den senaste amerikanska tv-serien och när du ringer din datorsupport hamnar du i Nigeria eller Indien.

När det idag sker stora ekonomiska förändringar i t.ex. Kina eller Japan påverkar det vår ekonomi direkt. Ekonomiska kriser som börjar i den ena delen av världen slår snabbt mot andra delar av världen.

Globaliseringen tog fart under efterkrigstiden

Tiden efter andra världskriget brukar kallas efterkrigstiden och präglades av det kalla krigets politiska motsättningar. Två stora internationella maktblock under ledning av USA respektive Sovjetunionen tävlade om politiskt och ekonomiskt inflytande i världen.

Under efterkrigstiden bildades också flera stora internationella organisationer och nätverk genom vilka handel och kultur spreds.

Detta har resulterat i att världshandeln har växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under efterkrigstiden.

När Sovjetunionen gick under 1991 började upplösningen av kalla krigets två maktblock. Efter det har världshandeln vuxit ännu snabbare och många länders ekonomier med den. När motsättningarna försvann inleddes även en process där inte bara västländer utan hela världen började knytas samman. Detta drevs framförallt på av ekonomiska motiv, men också politiska samarbeten inom t.ex. FN som bland annat resulterade i att frågor om miljö och mänskliga rättigheter kom upp på agendan.

Redan 1992 möttes världens ledare på en konferens i Rio de Janeiro för att gemensamt besluta om hur de skulle motverka miljöförstöring, fattigdom och demokratiska problem. Ledordet för detta möte blev hållbar utveckling. Konferensen var ett av de första globala mötena efter Sovjetunionens kollaps. Det handlingsprogram som man beslutade om kallades för Agenda 21, en slags föregångare till vår tids "Globala målen".

I takt med internets framväxt och den digitala eran har också möjligheten till kommunikationer och samarbete ökat i snabb takt. Kontakt mellan människor och spridning av idéer har aldrig tidigare varit lika lätt som i dagens informationssamhälle.

ANNONS

ANNONS

Olika sidor av globaliseringen

Oftast talar man om globalisering som ett ekonomiskt projekt, men det finns också flera andra sidor av globaliseringen.

  1. Ekonomisk globalisering
    Vår tids globalisering kännetecknas främst av att varor och pengar idag rör sig betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra. Det har alltid funnits handel mellan länder och samhällen, men aldrig som idag.
     
  2. Social globalisering
    Idag har allt fler politiska frågor fått en global karaktär, till exempel har flyktingströmmar varit en fråga som lyfts till en högre politisk nivå. Andra saker som ofta diskuteras är fattigdomsbekämpning och rätten till utbildning för barn och framförallt flickor. Detta är exempel på social globalisering.
     
  3. Kulturell globalisering
    Inte sällan är ekonomiska intressen knutna till de kulturella. I och med att världen blivit mer global har kultur från vissa områden fått större spridning. Människor i Abu Dahbi, Washington och Tingsryd ser idag på samma Netflixserier och med det sprids den kultur som dessa serier förmedlar. För de stora bolag som verkar inom kulturområdet har globaliseringen lett till enorma framgångar. Men trots möjligheterna till spridning riskerar globaliseringen samtidigt att göra så att kulturen som sprids blir mer likriktad och att bara vissa uttryck blir spridda. Även om fler idag känner till Bollywood och att t.ex. "Gangnam style" blev ett internationellt fenomen 2012, så är det främst västerländsk musik, film och konst som sprids. Och när det dessutom kopplas ihop med ekonomiska intressen riskerar det att leda till ännu mindre mångfald.

    Andra kulturella uttryck som sprids är kläder, mat och livsstil. Genom detta blir olika subkulturer tillgängliga på ett sätt som inte varit möjlig utan teknik och sammanbindning av världen. Cosplay är ett exempel på detta.

    En annan sorts kulturell globalisering är den religiösa. Genom att världen öppnats upp har religiösa idéer kunnat spridas som aldrig förr, men också kunskapen om religioner och förståelsen för olika religiösa grupper.
     
  4. Miljöns globalisering
    De viktigaste frågorna kring miljö och hållbar utveckling är idag globala. Angelägenheter som biologisk mångfald, global uppvärmning och föroreningar i världshaven är tre tydliga exempel på miljöproblem som angår hela världen, och inte bara några enskilda länder. Därför är också miljön en viktig sida av globaliseringen.

ANNONS

Globaliseringens positiva sidor

Många positiva saker kommer med en ökad globalisering. Det första är mötet mellan människor och länder. Ju mer världen knyts samman i ett ömsesidigt beroende, desto mindre blir risken för att krig eller andra typer av konflikter ska uppstå.

Genom den ekonomiska utvecklingen skapar globalisering mängder av arbetstillfällen världen över. Detta leder bland annat till att fattiga människor ges möjlighet att arbeta och tjäna pengar och på så sätt ta sig ur fattigdomen.

Många av dem som är positivt inställda till globalisering menar också att det är svårare för makthavare att styra över diktaturer i en värld där såväl idéer som kultur blir alltmer global. Genom att fler länder blivit mer sammanflätade har också demokratiska idéer och ideal haft större möjlighet att spridas.

Tack vare våra moderna kommunikationer - som är den viktigaste förutsättningen för globaliseringen - får också folkrörelser som arbetar för förändring av samhället bättre förutsättningar att sprida sina idéer. En idé eller åsikt, som förr hade tagit lång tid att sprida till många, kan idag med ett enkelt knapptryck på en smartphone eller dator förmedlas till tusentals människor på ett ögonblick.

Globaliseringens negativa sidor

De som menar att globaliseringen är negativ pekar istället på en rad problem. Även om globalisering leder till generellt ökat välstånd och att även fattiga länder blir rikare så kan också globaliseringen leda till att globala orättvisor ökar. Fattiga länder dit företagen flyttar sin produktion kan bli fastlåsta i att leverera billiga varor som den rika världen kan konsumera.

Genom att ekonomin blir mer global blir det också svårare för länder att själva styra över sin ekonomi. Flera av världens största ekonomier är idag inte länder utan multinationella företag. 2017 motsvarade det amerikanska företaget Walmarts inkomster en 16:e-plats om det hade varit ett land. Det placerar dem före Belgien, som är Europas sjätte största ekonomi.

Dessa multinationella företag har enorm makt. Fattiga länder kan därför ibland ha svårt att stå emot rovgiriga banker och stora företag med väldiga ekonomiska resurser.

Den ekonomiska globaliseringens mörkare sidor innebär också att företagen ibland inte tar hänsyn till saker som demokrati och mänskliga rättigheter, utan istället lägger produktionen där det är billigast och flyttar produktionen när de som arbetar kräver för höga löner. I många fall innebär det att de multinationella företagen väljer att flytta sin produktion till länder där såväl miljöregler som arbetarskydd är bristfälligt.

LÄS MER: Kritik mot globaliseringen och de transnationella företagen

I många av världens fattiga länder där globaliseringen fått stora negativa konsekvenser har också urbaniseringen ökat kraftigt. Städerna växer snabbare än vad det finns möjlighet att bygga bostäder. Istället växer slumområden och kåkstäder fram där det bland annat saknas möjligheter till hygien, sophantering och avlopp. Dessa områden påverkar även miljön negativt.

På samma sätt som goda idéer sprids tack vare globaliseringen kan också mindre goda idéer spridas. Globaliseringen har bland annat medfört en ökning av den internationella brottsligheten. Det handlar om allt från grova brott som trafficking, drog- och vapenhandel till enklare bedrägerier. Kriminalitet som utförs genom internationella nätverk blir ofta svårare att lösa.

Även antidemokratiska ideologier, aggressiv nationalism och andra intoleranta idéer sprids snabbare och effektivare idag än tidigare. Medlemmar i sådana grupper kunde förr vara ganska ensamma i sina länder medan de idag med hjälp av internet ges större möjligheter till internationella kontakter och utbyten.

Motstånd mot globalisering

Samtidigt som världen blivit mer globaliserad har det uppstått ett motstånd, både från etablerade politiska krafter och från gräsrotsrörelser.
Politiska krafter i flera länder gör motstånd genom att skydda sina egna ekonomier med tullar och handelsrestriktioner. USA har t.ex. rivit upp frihandelsavtal för att dessa inte varit tillräckligt gynnsamma för landet vilket bland annat lett till ett begynnande handelskrig med Kina (2019), något som skapat ekonomisk oro på världsmarknaden.

Globaliseringen är spridd, men inte mer än att den till stor del kan förhindras genom olika politiska beslut världen över.

I andra änden av samhället har det uppstått en antiglobaliseringsrörelse som framförallt vänt sig mot de stora multinationella företagens ökande makt. Denna rörelse brukar peka på att de multinationella företagen försämrar de fattiga ländernas möjligheter till att bli självständiga ekonomier och att företagens makt leder till global miljöförstöring.

Precis som ledarna för världens länder regelbundet träffas, så träffas även representanter för antiglobaliseringsrörelsen. Ett exempel på detta är det som kallas för World Social Forum.

Antiglobaliseringsrörelsen är splittrad och består av många olika organisationer - från militanta vänsterrörelser till kyrkor och fackföreningar. Det som förenar dem är att de vill skapa en rättvisare värld genom att minska klyftorna mellan fattiga och rika länder och människor.

Vinnare och förlorare

Ibland säger man att alla är vinnare på globaliseringen eftersom tillväxten och välståndet ökar i världen. Men många utvecklingsländer är inte med i utvecklingen, ofta för att inbördeskrig eller andra konflikter gjort det svårt, eller för att deras styrelseskick förhindrat dem (om de varit eller är diktaturer).

Globaliseringen i form av den ökade världshandeln har lett till att en stor del av världens människor har kunnat öka sin konsumtion, särskilt invånarna i de rika länderna. Detta har enligt nationalekonomen Joseph Stiglitz resulterat i att vissa fattiga länder där varorna produceras hålls kvar i fattigdom av systemet för att den rika världen ska få billiga konsumtionsvaror.

Det är dock inte så överallt. Vissa fattiga länder har genomgått en mycket snabb industrialisering och gynnats kraftigt av den ökade världshandeln. Ett exempel på det är Nigeria som idag är en av Afrikas snabbast växande ekonomier.

För många länder som tidigare betraktats som utvecklingsländer men som genomgått en positiv utveckling i samband med globaliseringen och fått starka ekonomiska muskler har det också inneburit ett minskat beroende av västvärlden. Före detta ganska fattiga länder som till exempel Brasilien, Mexiko eller Indien har idag snabbt växande ekonomier.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara kortfattat vad som menas med globalisering.
     
  2. Ge några exempel på hur globaliseringen märks i din vardag.
     
  3. Nämn några faktorer som bidrog till en ökad globalisering under efterkrigstiden.
     
  4. Förklara kortfattat följande aspekter av globaliseringen:

         a) Ekonomisk globalisering:

         b) Social globalisering:

         c) Kulturell globalisering:

         d) Miljöns globalisering
     
  5. Nämn några positiva sidor av globaliseringen.
     
  6. Nämn några negativa sidor av globaliseringen.
     
  7. Vad är antiglobaliseringsrörelsens främsta mål?
     
  8. Globaliseringen har inte gynnat alla länder lika mycket. Motivera.

Fundera på:

  1. Hur påverkas du under en vanlig dag av globaliseringen? Alltså, vad tar du del av under en dag som har att göra med globaliseringen?

Diskutera:

  1.  Hur påverkar den globala ekonomin oss?
     
  2. Hur skulle livet kunna se ut för invånarna i ett mindre land som var helt avskärmat från omvärlden och inte alls delaktiga i globaliseringen? Nämn några fördelar och nackdelar.
     
  3. Är du för eller mot globalisering? Motivera.

 

Källor:
Abrahamsson, H. Det gyllene tillfället: teori och strategi för global rättvisa. Stockholm: Leopard. 2003
Elmbrant, B. Dom där uppe, dom där nere: om demokratin i Sverige. ([Ny utg.]). Stockholm: Atlas. 2011
Föreningen Lärare i religionskunskap. Religion, politik och globalisering: religionsdidaktiska perspektiv. Lomma: Föreningen Lärare i religionskunskap (FLR. 2006
Jensen, T. & Tollefsen, A. Globalisering. (1. uppl.) Malmö: Liber. 2012
Reinert, E.S. Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga. Stockholm: Premiss. 2016
Stiglitz, J.E. Globaliseringen och dess kritiker. Stockholm: Leopard. 2003
Wennerhag, M. Global rörelse: den globala rättviserörelsen och modernitetens omvandlingar. Diss. Lund : Lunds universitet, 2008. Stockholm. 2008
https://www.businessinsider.com/25-giant-companies-that-earn-more-than-entire-countries-2018-7?r=US&IR=T#volkswagens-revenues-are-greater-than-the-gdp-of-chile-24
https://www.globalamalen.se/
https://www.regeringen.se/artiklar/2017/02/plast-i-haven--ett-omfattande-miljoproblem/

 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 och geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för geografi 1, samhällskunskap 3, internationell ekonomi och internationella relationer.

Sidan uppdaterad: 4 november 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Globalisering

Hur kan vi resa hållbart?

av: Nätverket Schyst resande
Högstadiet, Gymnasiet

Ett material för gymnasiet och högstadiet om resandets påverkan på människor, miljö och samhälle. Materialet innehåller tips och övningar kring hur vi kan göra mer medvetna val när vi reser.

+ Läs mer

Skolmaterial om migration

av: Migrationsverket
Högstadiet, Gymnasiet

Migrationsverkets material om migration är i första hand framtaget som ett hjälpmedel för lärare och elever på högstadiet och gymnasiet. I den webbaserade lärarguiden hittar du relevant och aktuellt webbmaterial inom migrationsområdet, både Migrationsverkets egna och andras.

+ Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

av: Kommerskollegium
Gymnasiet

Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Skriften innehåller också lättillgänglig information om bland annat EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.

+ Läs mer

Artiklar om Globalisering

S

Ekonomins globalisering

av: Robert de Vries och Kommerskollegium
2019-10-12

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Globaliseringen kännetecknas främst av gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...

+ Läs mer

Sponsrad

Kostnadsfri workshop i hållbart resande

av: Nätverket Schyst resande
2019-07-15

Vill du att dina elever ska lära sig mer om hållbar utveckling, Agenda 2030 och hur de kan göra positiv skillnad när de reser? Schyst resande kommer till er skola och håller vår populära workshop där vi varvar diskussion med filmvisning, övningar, quiz och fakta.

+ Läs mer

S

Kritik mot globaliseringen och de transnationella företagen

av: Robert de Vries
2018-10-06

Globalisering kan ses som en framåtskridande process där multinationella och transnationella företag har fått en allt större roll i den globala ekonomiska utvecklingen. Allt som oftast när globalisering och handel kommer på tal, är det de positiva effekterna som berörs. Vi ska därför också titta på en del av den kritik som riktats mot de transnationella företagens roll i globaliseringsprocessen...

+ Läs mer

M

Vår tids globala handelsmönster

av: Kommerskollegium
2018-10-02

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr...

+ Läs mer

S

Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

av: Robert de Vries
2017-07-09

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) togs i bruk 2002 och fungerar som ett komplement till den Internationella domstolen i Haag som är ett av FN:s sex huvudorgan. ICC skapades för att kunna utreda och döma för folkmord och brott mot mänskligheten...

+ Läs mer

Podcast om Globalisering

SO-rummet podcast icon
M

Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Europeiska unionen (EU)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

+ Läs mer

Länkar om Globalisering

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Miljö och hållbarhetsfrågor

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

Sveriges befolkning, migration och integration

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...

Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Världens befolkning

Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...

Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...

Migration, urbanisering och städer

Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Relaterade taggar

Flyktingar

Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...

IMF och Världsbanken

Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...

Konsumentmakt

De varorna vi köper produceras ofta i andra länder än Sverige, ofta i låglöneländer där...

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...