Urbefolkningarna khoikhoi och san har bott i Sydafrika i tusentals år, men idag utgör de endast en folkspillra i Kalahariöknen. De trängdes efter hand undan av bantutalande folk, som blev förfäder till dagens svarta sydafrikaner.
Bantufolken var jordbrukare och använde metallredskap. Historiker och arkeologer tvistar om när de började komma till Sydafrika, under det första århundradet efter Kristus eller rent av tusen år senare.
Krigsförlusten orsakade djup och långvarig bitterhet hos boerna, och den sociala och ekonomiska utvecklingen vidgade efter hand klyftan mellan de båda folken. Från början fanns dock ett gemensamt intresse hos de jordbrukande boerna och de brittiska gruvägarna att utnyttja den billiga svarta arbetskraften och tillskansa sig mark. År 1913 antogs en jordlag som gav 87 procent av Sydafrika till de vita och 13 procent till de svarta, som var i överväldigande majoritet.
Unionsförfattningen gav inte de svarta några medborgerliga och politiska rättigheter. Enda undantaget var i Kapprovinsen, där svarta och färgade enligt praxis fick rösträtt till det nationella parlamentet. Men bara vita kandidater kunde väljas.
Diskrimineringen väckte starka reaktioner bland svarta ledare. 1912 bildade de en organisation, som senare fick namnet Afrikanska nationalkongressen (ANC), och som kom att kämpa för svartas politiska rättigheter.
Industrialiseringen av Sydafrika finansierades med inkomster från de brittiskägda gruvorna och britterna kom att dominera näringslivet. Samtidigt rationaliserades de vitas jordbruk och många fattiga vita bönder övergav odlingen och sökte sig till städerna och gruvorna. Därmed uppstod en vit arbetarklass av afrikander. Till skillnad från de svarta arbetarna hade de vita gruv- och industriarbetarna rätt att organisera sig fackligt. Facket såg till att de vita gynnades på arbetsmarknaden.
Under 1920-talet tog industrialiseringen fart och behovet av arbetskraft ökade. De vita var dock inte tillräckligt många för att kunna fylla alla luckor, och näringslivet ville rekrytera svarta även till mer kvalificerade arbeten. Det ledde till protester från de vita arbetarna.
Afrikanderna var ett kyrksamt folk och när den holländska reformerta kyrkan utvecklade en rasåtskillnadsteologi fick det långtgående följder i samhället. Nationalistpartiet, afrikandernas parti, segrade i valet 1948, med krav på konsekvent tillämpad rasåtskillnad – apartheid.
Läs i Landguiden om Sydafrikas moderna historia från 1948 och framåt.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Efter att holländarna år 1652 anlagt ett fort i närheten av Godahoppsudden vid Afrikas sydspets, gick den europeiska koloniseringen av Afrika in i en ny fas. I början, när det holländska ostindiska kompaniet kom till området, fanns inga planer på att kontrollera stora territorier. Tvärtom, den ursprungliga planen var enkel - man skulle anlägga en befäst bosättning som skulle fungera som provianteringsstation för kompaniets fartyg under deras seglatser mellan Europa och Asien. Men bosättningen växte snabbt, och snart togs allt mer mark i beslag. Ursprungsbefolkningen trängdes undan. Den europeiska kolonisationen av södra Afrika hade inletts...
Nelson Mandela är känd som frihetskämpen som blev en internationell symbol för den svarta befolkningens (men också omvärldens) kamp mot det rasistiska apartheidsystemet i Sydafrika. Mandela som var en ledargestalt inom ANC (de svartas största politiska parti i Sydafrika) greps 1962 av apartheidregimen (de vita rasistiska myndigheterna) och fick sitta över 27 år i fängelse. Efter decennier av protester och politiskt engagemang både i Sydafrika och resten av världen, släpptes Mandela 1990 från fängelset. Han och ANC tilläts därefter bedriva sin politiska verksamhet helt öppet. Sydafrika höll på att förändras, och när apartheidsystemet försvann 1994 valdes Nelson Mandela till Sydafrikas president...
När Chris Hani, en av befrielseorganisationen ANC:s ledare, kallblodigt sköts ner utanför sitt hus i april 1993 var Sydafrika på väg mot en ny tid. Fria val skulle hållas där alla Sydafrikas invånare skulle få rösta. Dittills hade bara de vita haft rösträtt trots att de endast utgjorde 13 procent av landets befolkning. Fria val skulle innebära att ANC kom till makten eftersom 76 procent av invånarna var svarta. Hanis mördare hoppades att mordet skulle leda till inbördeskrig som gjorde valet omöjligt att hålla. Men istället satte utvecklingen mot fria val fart och ANC kom till makten. Då visade det sig att den tidigare regimen metodiskt mördat politiska motståndare. Den metoden använder flera länder än idag...
Både britter och boer gick in i kriget med tillförsikt. Boerna visste, att det skulle dröja veckor för engelsmännen att få över trupper till Sydafrika. Till dess var de i numerärt underläge och måste hålla sig defensiva. Boernas taktik var till en början att tränga in i och ta de brittiska hamnstäderna så att deras trupper inte skulle kunna landstiga...
I en svensk sekelskiftestidning kan vi läsa att Stockholm fick besök av två boerkvinnor. De berättade att kvinnorna var starka pådrivare i kampen mot britterna och det budskap de hade till sina ännu kämpande män, bröder och fäder var blott ett och samma: håll ut till det yttersta...
Rudolf Kjellén (1864-1922), professor i statskunskap i Göteborg och senare Uppsala, var en av den svenska nationalismens förgrundsgestalter i början av 1900-talet. Den unge Kjellén hade länge fascinerats av Afrikas vita infödingar, som han kallade boerna. Vad gäller det svarta Sydafrika däremot var Kjellén mindre imponerad...
Avsnitt (20:35 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om Nelson Mandela, advokaten som kämpade mot apartheidsystemet och rasismen i Sydafrika. Han greps för omstörtande verksamhet och satt fängslad på Robben Island i 27 år. Efter frigivandet tilldelades han så småningom Nobels fredspris och blev också Sydafrikas första svarta president.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om (1918-2013). Hela dagen den 11 februari 1990 visades porten på Victor Versterfängelset utanför Kapstaden i direktsändning på både CNN och BBC, och kommentatorerna fyllde ut väntetiden med spekulationer. Nu kommer han snart, vem ska vara i hans sällskap?
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om andra boerkriget. Boerna hade i början av 1880-talet slagit tillbaka ett brittiskt försök att ta över deras republiker Transvaal och Oranjefristaten i södra Afrika. 1899 ställde Storbritannien nya politiska krav och ett nytt, blodigare krig bröt ut...
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om svenska frivilliga i boerkriget. När krig mellan boer och britter bröt ut i södra Afrika bestämde sig drygt 100 skandinaviska emigranter för att delta i kampen. De var mestadels sjömän som nu skulle omskolas till beridet infanteri. Bo Sunnefeldt har letat upp dem i arkiven.
Avsnitt (85 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Nelson Mandelas kamp mot apartheid och frihet i motståndsrörelsen ANC. Från den fredliga kampen på 40- och 50-talet, den väpnade grenen Umkhonto we Sizwes sabotage och bombdåd på 60-talet och de 27 åren i fängelse till frigivningen och att Mandela blev president 1994...
Avsnitt (62 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Sveriges stöd i kampen mot den rasistiska politiken apartheid i Sydafrika, som i Sverige ledde till våld, hemliga agenter och attacker på svensk mark. Den 27 april 1994 vinner partiet ANC i Sydafrika en enorm seger för de miljoner svarta som kämpat för sin frihet. Deras viktigaste allierade var Sverige. Som mest står Sverige för över hälften av ANC:s budget och under det 30 år långa stödet bildas en lika osannolik som stark vänskap mellan svenskar och sydafrikaner. Men vägen till segern var svår och farlig...
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison ger en historisk bakgrund om apartheidsystemets uppgång och fall.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om zulukriget 1879. Vid Isandhlwana i Sydafrika inträffade 1879 det ofattbara – en brittisk armé närmast förintades av afrikaner. Men i längden tog britternas moderna vapen ut sin rätt och zuluerna förlorade både kriget och sitt land...
I Landguiden hittar du massor av fakta om Sydafrika. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.
I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa om några svenskar som deltog i boerkriget. I sin kamp för självständighet fick boerna stöd av socialdemokrater och liberaler, som båda uppfattade den brittiska imperialismen som en kränkning av nationalitetsprincipen. Boernas hårdnackade sturighet sågs som ett föredöme även i bondekonservativa kretsar och lockade till jämförelser i svensk historia. De kallades ”Afrikas dalkarlar”...
Artikel i tidningen Populär Historia där Annika F Langa berättar lite om boerkrigets bakgrund och följder. Sanningen måste komma fram...
Artikel i tidningen Populär Historia där du får en överblick över Sydafrikas historia från forntiden till vår tid. Under apartheidtiden brukade berättelsen om Sydafrika börja år 1652 när det holländska ostindiska kompaniet anlade en ”rastplats” för sina skepp vid foten av Taffelberget i Kapstaden. I dag går historien betydligt längre tillbaka i tiden...
Artikel i tidningen Militär Historia där Anders Fager berättar om boerkrigen i slutet av 1800-talet.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan fördjupa dig i Sydafrikas brokiga politiska historia.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Kapstadens historia. En gång trodde man att bukten var det jordiska paradiset och det dramatiska landskapet förtrollar även i våra dagar. Men bakom härligheten ligger en mörk historia och en politik som placerade turistmålet Sydafrika på svarta listan...
Fördjupa dig i Sydafrikas geografi. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar landets geografi ur olika...
Aktuell samhällsfakta om Sydafrika. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...
Zulukriget 1879 var ett krig mellan Storbritannien och zuluriket i Sydafrika. Kriget utbröt efter...
Boerkrigen utkämpades mellan de sydafrikanska boerna och kolonialmakten Storbritannien. Första...
Apartheid var ett system för rasåtskillnadspolitik som gällde i Sydafrika efter andra världskriget...
I hela världen har Nelson Mandela (1918-2013) hyllats för sin långvariga kamp mot apartheid och sin...
