Den religiösa traditionen
I judendomen spelar den religiösa traditionen en större roll än i andra religioner. Det beror främst på att det i stor utsträckning saknas formulerade trossatser och att det inte finns någon central överhöghet som kan ge svar på aktuella trosfrågor. När judarna ställs inför nya frågor och situationer söker de svar och vägledning i de normer som genom århundraden skapats av förfäderna. Dessa normer, skrivna eller oskrivna, har vårdats och förts vidare genom rabbinerna och utgör idag vad man brukar kalla den religiösa traditionen.
Den judiska traditionen är mycket innehållsrik och har alltid setts som en slags andlig energi. Den omfattar lagen (Toran) som, enligt tron, förmedlats av Gud, tolkningar till de gudomliga orden, historiska berättelser, etiska läror, seder och bruk för människans livsstil och så vidare. Men traditionen har också lett till debatt och meningsskiljaktigheter. Frågan har då gällt om traditionen helt igenom ska ses som gudomlig uppenbarelse eller om delar av den är sådant som människor skapat utan gudomlig inspiration.
Ultraortodox och ortodox judendom
Ultraortodoxa
De ultraortodoxa eller traditionalisterna, som kanske är en mer korrekt benämning, är motståndare till nya inslag i religionen och till politiska idéer som kan motverka traditionernas betydelse. De betonar värdet av att bevara seder och bruk som tillämpats sedan medeltiden. De betraktar sig som trogna Toran och Talmud och ser sig som väktare av Guds bud. Matregler och helgtraditioner följs mycket noga. Särskilt betonas rätt sabbatsfirande eftersom Messias kommer först när alla judar firar sabbat på rätt sätt.
Många ultraortodoxa judar har samlats i Jerusalem. De flesta kommer från Östeuropa och männen känns lätt igen på sina svarta kaftaner och bredbrättade hattar. De har också yvigt skägg och korkskruvslockar vid öronen, allt för att följa Bibelns ord (3 Mos 19:27).
I synagogans gudstjänst får inte kvinnor delta. De får endast vara där som åhörare och då på särskild plats.
I dagens Israel är de ultraortodoxa splittrade inte bara religiöst utan även politiskt. Deras politiska partier är i regel små, men spelar ofta stor roll i det politiska spelet, t.ex. i konflikten med palestinierna om Västbanken. En del ultraortodoxa är motståndare till den sionistiska rörelsen.
Inom den ultraortodoxa judendomen har den judiska mystiken vuxit fram. Störst betydelse av de mystiska rörelserna har chassidismen fått. Den har sina rötter i 1700-talets Polen. Mystikerna vill tränga så långt in i Guds rike som möjligt, lära känna Gud och känslomässigt uppleva honom. Guds hemlighet är kärlek. För att nå djupet av Guds kärlek ska människan ständigt stå i kontakt med Gud genom bön och studier av lagen men också genom att utföra goda handlingar för medmänniskan. Idag har chassidismen sin största utbredning i USA.
Ortodoxa
Den ortodoxa rörelsen tillhör de modernare riktningarna men är samtidigt mycket konservativ. De ortodoxa upprätthåller strikt de religiösa sederna och traditionerna men anpassar dem så de passar ett modernt västerländskt levnadssätt.
I synagogan sitter män och kvinnor åtskilda. Männen bär svart hatt eller åtminstone kalott (kippa) och böneschal (tallit). De ortodoxa håller fast vid sabbatsbudets regler. Men de skapar också nya regler för nya situationer, t.ex. användandet av elektricitet. Anvisningarna placeras under rubriken eld i Talmud. Att tända eld är förbjudet under sabbaten. Därför är det förbjudet att tända elektriska ljus. Men det går bra att använda automatiska hjälpmedel som tänder ljuset.
Konservativ judendom
Den rörelse som kallas konservativ judendom omfattar många av de förändringar av traditionerna som reformisterna (se nedan) förespråkar. Men i mycket överensstämmer de konservativas uppfattning också med de ortodoxas. Särskilt gäller detta det historiska arvet och tanken på att förbundet och judarna som Guds utvalda folk i högsta grad är aktuella religiösa sanningar.
I fråga om Toran går åsikterna isär. Många följer endast de lagar som berör familjelivet och firandet av högtider. Ofta prövas reglerna i förhållande till nyttoeffekt och till annat som kan verka positivt för människan. Därför kan vissa matregler ses som viktiga och följas medan andra inte följs.
När det gäller sabbatsfirandet är det viktigare för de konservativa att skapa en festlig högtid än att noga följa sabbatsbuden.
Gudstjänstordningen är huvudsakligen på hebreiska och i de flesta konservativa synagogor sitter män och kvinnor tillsammans och deltar på lika villkor. Det finns även ett växande antal kvinnor som är rabbiner.
En speciell gren inom den konservativa judendomen är rekonstruktionismen, som mest förekommer i USA. Denna rörelse talar inte om en personlig Gud utan om en makt. Läran ses mer som filosofi än som teologi. Judendomen är en religiöst inspirerad civilisation, som gett upphov till en blomstrande kultur. Torans bud ses inte som gudomliga utan de har skapats av människor i tro på Gud. Buden följs endast om de tillfredsställer individen.
Reformjudendom (progressiv judendom)
I början av 1800-talet uppstod bland judarna en särskild rörelse, reformjudendomen, för att förhindra att judar konverterade.
Reformisterna ser Guds uppenbarelse som en fortlöpande process. Genom detta har en del av Torans läror och lagar förlorat sin bindande kraft och måste ersättas av nya normer, som anpassats till tidens krav och judendomens anda. Reformrörelsen avvisar t.ex. lagarna om mat med påpekandet att de är föråldrade och ett hinder för sann religiositet. Detta hindrar dock inte att reformisterna iakttar vissa matregler.
Sabbaten är en speciell dag i förhållande till andra dagar i veckan. Den firas för att den skapar en judisk identitet, inte för att det är en religiös lag. Hur sabbaten ska firas är dock en fråga för den enskilde individen att själv ta ställning till.
Reformisternas gudstjänsterna har gjorts gladare. Män och kvinnor deltar på lika villkor. Både män och kvinnor kan bli rabbiner. Man skiljer inte mellan män och kvinnor som de andra riktningarna gör.
Tanken på ett nytt Sion ("heligt rike") i Palestina betraktas som en judisk dröm. Det land judarna bebor är deras hemland. Därför tolkas messiastanken så, att alla goda människor är messiasgestalter som tillsammans bidrar till att förverkliga Guds rike.
Sekulariserad judendom
Den sekulariserade judendomen är en modern rörelse där judar avvisar den religiösa aspekten, tron på Gud, men ändå identifierar sig med judendomen.
Sekularisterna verkar oftast inom kulturella och politiska organisationer. Många av dem deltar i religiösa seder, firar sabbat och de religiösa högtiderna men utan religiöst engagemang. Sekularismens likgiltighet för religionen är ett fenomen som dykt upp både i Israel och i övriga delar av världen.
Synagogorna i diasporan tenderar att bli centrum för alla slags judiska aktiviteter där gudstjänsterna ibland utgör en mindre del.
|
Text: Lennart Koskinen, Sören Levén, Börje Andersson och Åke Magnusson.
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"
