M

Inom reformjudendom kan både män och kvinnor bli rabbiner. Könet ska inte spela någon roll. Den som är mest lämpad för en religiös uppgift bör få utföra uppgiften.

Olika riktningar inom judendomen

Den religiösa traditionen

I judendomen spelar den religiösa traditionen en större roll än i andra religioner. Det beror främst på att det i stor utsträckning saknas formulerade trossatser och att det inte finns någon central överhöghet som kan ge svar på aktuella trosfrågor. När judarna ställs inför nya frågor och situationer söker de svar och vägledning i de normer som genom århundraden skapats av förfäderna. Dessa normer, skrivna eller oskrivna, har vårdats och förts vidare genom rabbinerna och utgör idag vad man brukar kalla den religiösa traditionen.

Den judiska traditionen är mycket innehållsrik och har alltid setts som en slags andlig energi. Den omfattar lagen (Toran) som, enligt tron, förmedlats av Gud, tolkningar till de gudomliga orden, historiska berättelser, etiska läror, seder och bruk för människans livsstil och så vidare. Men traditionen har också lett till debatt och meningsskiljaktigheter. Frågan har då gällt om traditionen helt igenom ska ses som gudomlig uppenbarelse eller om delar av den är sådant som människor skapat utan gudomlig inspiration.

Den religiösa traditionen

I judendomen spelar den religiösa traditionen en större roll än i andra religioner. Det beror främst på att det i stor utsträckning saknas formulerade trossatser och att det inte finns någon central överhöghet som kan ge svar på aktuella trosfrågor. När judarna ställs inför nya frågor och situationer söker de svar och vägledning i de normer som genom århundraden skapats av förfäderna. Dessa normer, skrivna eller oskrivna, har vårdats och förts vidare genom rabbinerna och utgör idag vad man brukar kalla den religiösa traditionen.

Den judiska traditionen är mycket innehållsrik och har alltid setts som en slags andlig energi. Den omfattar lagen (Toran) som, enligt tron, förmedlats av Gud, tolkningar till de gudomliga orden, historiska berättelser, etiska läror, seder och bruk för människans livsstil och så vidare. Men traditionen har också lett till debatt och meningsskiljaktigheter. Frågan har då gällt om traditionen helt igenom ska ses som gudomlig uppenbarelse eller om delar av den är sådant som människor skapat utan gudomlig inspiration.

ANNONS

ANNONS

Ultraortodox och ortodox judendom

Ultraortodoxa
De ultraortodoxa eller traditionalisterna, som kanske är en mer korrekt benämning, är motståndare till nya inslag i religionen och till politiska idéer som kan motverka traditionernas betydelse. De betonar värdet av att bevara seder och bruk som tillämpats sedan medeltiden. De betraktar sig som trogna Toran och Talmud och ser sig som väktare av Guds bud. Matregler och helgtraditioner följs mycket noga. Särskilt betonas rätt sabbatsfirande eftersom Messias kommer först när alla judar firar sabbat på rätt sätt.

Många ultraortodoxa judar har samlats i Jerusalem. De flesta kommer från Östeuropa och männen känns lätt igen på sina svarta kaftaner och bredbrättade hattar. De har också yvigt skägg och korkskruvslockar vid öronen, allt för att följa Bibelns ord (3 Mos 19:27).

I synagogans gudstjänst får inte kvinnor delta. De får endast vara där som åhörare och då på särskild plats.

I dagens Israel är de ultraortodoxa splittrade inte bara religiöst utan även politiskt. Deras politiska partier är i regel små, men spelar ofta stor roll i det politiska spelet, t.ex. i konflikten med palestinierna om Västbanken. En del ultraortodoxa är motståndare till den sionistiska rörelsen.

Inom den ultraortodoxa judendomen har den judiska mystiken vuxit fram. Störst betydelse av de mystiska rörelserna har chassidismen fått. Den har sina rötter i 1700-talets Polen. Mystikerna vill tränga så långt in i Guds rike som möjligt, lära känna Gud och känslomässigt uppleva honom. Guds hemlighet är kärlek. För att nå djupet av Guds kärlek ska människan ständigt stå i kontakt med Gud genom bön och studier av lagen men också genom att utföra goda handlingar för medmänniskan. Idag har chassidismen sin största utbredning i USA.

Ortodoxa
Den ortodoxa rörelsen tillhör de modernare riktningarna men är samtidigt mycket konservativ. De ortodoxa upprätthåller strikt de religiösa sederna och traditionerna men anpassar dem så de passar ett modernt västerländskt levnadssätt.

I synagogan sitter män och kvinnor åtskilda. Männen bär svart hatt eller åtminstone kalott (kippa) och böneschal (tallit). De ortodoxa håller fast vid sabbatsbudets regler. Men de skapar också nya regler för nya situationer, t.ex. användandet av elektricitet. Anvisningarna placeras under rubriken eld i Talmud. Att tända eld är förbjudet under sabbaten. Därför är det förbjudet att tända elektriska ljus. Men det går bra att använda automatiska hjälpmedel som tänder ljuset.

Konservativ judendom

Den rörelse som kallas konservativ judendom omfattar många av de förändringar av traditionerna som reformisterna (se nedan) förespråkar. Men i mycket överensstämmer de konservativas uppfattning också med de ortodoxas. Särskilt gäller detta det historiska arvet och tanken på att förbundet och judarna som Guds utvalda folk i högsta grad är aktuella religiösa sanningar.

I fråga om Toran går åsikterna isär. Många följer endast de lagar som berör familjelivet och firandet av högtider. Ofta prövas reglerna i förhållande till nyttoeffekt och till annat som kan verka positivt för människan. Därför kan vissa matregler ses som viktiga och följas medan andra inte följs.

När det gäller sabbatsfirandet är det viktigare för de konservativa att skapa en festlig högtid än att noga följa sabbatsbuden.

Gudstjänstordningen är huvudsakligen på hebreiska och i de flesta konservativa synagogor sitter män och kvinnor tillsammans och deltar på lika villkor. Det finns även ett växande antal kvinnor som är rabbiner. 

ANNONS

ANNONS

En speciell gren inom den konservativa judendomen är rekonstruktionismen, som mest förekommer i USA. Denna rörelse talar inte om en personlig Gud utan om en makt. Läran ses mer som filosofi än som teologi. Judendomen är en religiöst inspirerad civilisation, som gett upphov till en blomstrande kultur. Torans bud ses inte som gudomliga utan de har skapats av människor i tro på Gud. Buden följs endast om de tillfredsställer individen.

Reformjudendom (progressiv judendom)

I början av 1800-talet uppstod bland judarna en särskild rörelse, reformjudendomen, för att förhindra att judar konverterade.

Reformisterna ser Guds uppenbarelse som en fortlöpande process. Genom detta har en del av Torans läror och lagar förlorat sin bindande kraft och måste ersättas av nya normer, som anpassats till tidens krav och judendomens anda. Reformrörelsen avvisar t.ex. lagarna om mat med påpekandet att de är föråldrade och ett hinder för sann religiositet. Detta hindrar dock inte att reformisterna iakttar vissa matregler.

Sabbaten är en speciell dag i förhållande till andra dagar i veckan. Den firas för att den skapar en judisk identitet, inte för att det är en religiös lag. Hur sabbaten ska firas är dock en fråga för den enskilde individen att själv ta ställning till.

Reformisternas gudstjänsterna har gjorts gladare. Män och kvinnor deltar på lika villkor. Både män och kvinnor kan bli rabbiner. Man skiljer inte mellan män och kvinnor som de andra riktningarna gör.

Tanken på ett nytt Sion ("heligt rike") i Palestina betraktas som en judisk dröm. Det land judarna bebor är deras hemland. Därför tolkas messiastanken så, att alla goda människor är messiasgestalter som tillsammans bidrar till att förverkliga Guds rike.
 

Sekulariserad judendom

Den sekulariserade judendomen är en modern rörelse där judar avvisar den religiösa aspekten, tron på Gud, men ändå identifierar sig med judendomen.

Sekularisterna verkar oftast inom kulturella och politiska organisationer. Många av dem deltar i religiösa seder, firar sabbat och de religiösa högtiderna men utan religiöst engagemang. Sekularismens likgiltighet för religionen är ett fenomen som dykt upp både i Israel och i övriga delar av världen.

Synagogorna i diasporan tenderar att bli centrum för alla slags judiska aktiviteter där gudstjänsterna ibland utgör en mindre del.

LÄS MER: Riktningar inom judendomen

LÄS MER: Judendomen (huvudtexten om judendomen)

LÄS MER: Judiskt vardagsliv

LÄS MER: Den judiska läran

LÄS MER: Judendom och identitet

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Chassidism: En judisk fromhetsrörelse, som uppstod på 1700-talet i Polen. Chassidismen betonar människans inre upplevelser och att en nära kontakt med människor också innebär en nära kontakt med Gud. Den betonar också att lärdom inte är en nödvändig förutsättning för att förstå Guds vilja. I sång och dans uttrycker chassiderna sin glädje över att vara Guds folk. Chassidismen spred sig långt utanför Polens gränser och framstår idag som en mycket konservativ ortodox rörelse.

Förbundet: Enligt bibeln slöt Gud ett förbund med Israels folk vid Sinai berg. Det är detta som kallas "förbundet'. Judarna är Guds utvalda folk.

Kabbala: Inom judisk mystik sökte man under senare delen av medeltiden att fördjupa gudsbegreppets innebörd och nå en känsla av närkontakt med Gud. Mystikens olika riktningar går under namnet Kabbala. Framförallt ville kabbalisterna ta reda på när judarnas lidanden skulle upphöra och hur de skulle förbereda sig för att ta emot Messias. I kabbalistiska kretsar har det ibland uppträtt falska messiaskandidater.

Kashrut: Regler för tillåten mat och för matlagning.

Kosher är ett hebreiskt ord för "lämplig, passande" och används som en benämning för ren föda - tillåten mat. Läs mer>

Rabbin: Judisk lärare och predikant.

Sabbat: Judarnas vilodag. Den infaller på fredagskvällen och slutar på lördagskvällen.

Talmud: En samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i Tanak. I Talmud finns bland annat regler om hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått.

Tanak eller Tanach: Den judiska Bibeln (kallas Gamla testamentet i den kristna Bibeln).

Tora eller Torah: De fem Moseböckerna som även ingår i Tanak. Ordet Tora kommer av det hebreiska ordet ”lära”, och har två skilda betydelser. Å ena sidan är Tora de fem Moseböckerna, som ingår in den judiska Bibeln. Å andra sidan används begreppet i en vidare bemärkelse, som ett samlingsbegrepp på hela den judiska läran.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. De ultraortodoxa judarna har stor betydelse i judiskt liv. Varför?
     
  2. Ange något som kan sägas vara utmärkande för var och en av de olika riktningarna inom judendomen.

 

Text: Lennart Koskinen, Sören Levén, Börje Andersson och Åke Magnusson.
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

Sidan uppdaterad: 3 september 2020
Ursprungligen publicerad: 13 augusti 2020

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Olika riktningar inom judendomen

L

Sabbaten - judendomens heliga vilodag

av: Görel Byström Janarv
2020-09-03

Sabbaten är en helig vilodag inom judendomen och följer på varje arbetsvecka, år efter år. Den inleds på fredagskvällen och avslutas på lördagskvällen. Det är en dag av vila och andlig fördjupning och för umgänge med familj och goda vänner, befriad från vardagens rutiner och plikter. Liksom judendomens matvanor är sabbatsfirandet förknippat med en rad religiösa regler som alla rättrogna judar bör följa...

+ Läs mer

L

Matregler inom judendomen

av: Görel Byström Janarv
2020-09-02

Den mat som enligt judisk religion är tillåten att äta kallas kosher. Alla levande djur delas i två grupper, tame (orena) och tahor (rena). Men begreppet renhet har inget med smuts eller otjänlighet att göra. Man rättar sig efter Bibelns föreskrifter om vilka som är rena respektive orena. Nötboskap, får och getter är rena. Hästar, svin och rovdjur är orena. Fiskar med fenor och fjäll är rena. Ål och skaldjur är orena...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Riktningar inom judendomen

av: Hanna Hägerland
2017-07-22

Det finns många olika riktningar inom judendomen. Det beror på att judarna i alla tider varit tvungna att leva på olika sätt och anpassa sig efter varierande situationer på olika ställen i världen. Vi ska nu gå igenom de tre stora huvudriktningarna...

+ Läs mer

Länkar om Olika riktningar inom judendomen

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Judendomen

Judendomen är en monoteistisk religion som ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är...

Judisk historia

Judendomens och judarnas historia började för ca 4 000 år sedan i Mesopotamien då Gud uppenbarade sig för Abraham och...

Judendomens grunder

Gud har valt ut judarna till sitt folk. Detta är den centrala tanken i judendomen. I judendomen finns inte något system...

Judiskt vardagsliv

Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar som genomsyrar vardagslivet....