Bild:
Världskarta med Mercators projektion. En nackdel är att storleken är förstärkt kring Nord- och Sydpolen vilket får vissa ytor högt upp och långt ner på kartan att verka större än vad de egentligen är.
M

Kartor och kartkunskap

I det här avsnittet ska vi titta på olika typer av kartor, jordens koordinatsystem, GPS, skala och några kartprojektioner.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Kartans historia

Liksom orienteraren, sjöfararen eller bilisten är vi alla beroende av kartor då vi vill navigera mellan plats A och B. Tack vare vetenskapens och teknikens framsteg genom historien har vi också kunnat utveckla vår kunskap om navigation.

De tidigaste kartorna vi känner till dateras till ca 2300 f.Kr och är i form av lertavlor från Mesopotamien.

Under upptäcktsresorna på 1400- och 1500-talen utökades kartornas noggrannhet.

Efterhand kom kartograferna fram till att jorden inte bara var ett runt klot, utan att klotet faktiskt var relativt platt vid nord- och sydpolerna.

Under 1800-talet gick utvecklingen inom kartografin vidare i och med att vetenskapspersoner och upptäcktsresanden gjorde allt för att besöka de sista ”vita fläckarna” på kartan, vilket också skedde en bit in på 1900-talet.

Flygets utveckling under 1900-talet medförde att människan för första gången med största precision kunde kartlägga stora områden från luften. Och ännu mer exakt blev det efter att de första satelliterna skickats upp i rymden i slutet av 1950-talet.

Från lertavlorna är steget långt till dagens teknik där lokalisering kan ske genom ett knapptryck på din mobiltelefon där satelliter bedömer din position och avstånd.

Läs mer om kartans historia >

Två typer av kartor

Kartor kan användas för att visa helheten av jorden, men även för att fokusera på speciella områden. Många olika typer av kartor används för att visa hur världen ser ut.

Kartor behöver inte alltid användas för att uppmäta avstånd, utan kan även användas för att studera olika teman. Kartor brukar därför delas in två typer: topografiska kartor och tematiska kartor.

Topografiska kartor

Topografiska kartor visar bland annat natur, terräng och höjdskillnader. Orienteringskartor och sjökort är typiska exempel på topografiska kartor.

Tematiska kartor

Tematiska kartor används när man vill studera ett specifikt tema som till exempel befolkningstäthet, religioners utbredning, språkkartor,  jordbävningar och så vidare. Även bilkartor och väderkartor är exempel på tematiska kartor.

En topografisk karta som visar natur och orter i ett land skiljer sig därför mycket från en tematisk karta som visar var landets naturtillgångar finns lokaliserade.

Jordens koordinatsystem

För att lokalisera en viss geografisk plats på en karta används ett gradnät av breddgrader och längdgrader som kan beskrivas som ett slags nät som jorden är insvept i.

Bild:

Skiss av jorden med latituder (breddgrader) och longituder (längdgrader).

Latituder (breddgrader)

De linjer som är parallella med ekvatorn kallas latituder eller breddgrader.

Ekvatorn löper längs mitten av jorden och delar in jorden i två delar: det norra halvklotet och det södra halvklotet.

Ekvatorn har latitud 0°.

På det norra halvklotet är det högsta gradtalet 90°N vid Nordpolen.

På det södra halvklotet är det högsta gradtalet 90°S vid Sydpolen.

Detta hjälper oss att placera ut platser som är norr eller söder om ekvatorn.

Longituder (längdgrader)

De linjer som går mellan Nord- och Sydpolen kallas longituder eller längdgrader.

Longitud 0° kallas för nollmeridianen och går igenom Greenwich i London.

Nollmeridianen fungerar som ett riktmärke för longituder på en karta.

På den östra sidan om nollmeridianen är det högsta värdet 180° öst

På den västra sidan om nollmeridianen är det högsta värdet 180° väst.

Läs även om tidszoner >

GPS (Global Positioning System)

GPS är ett koordinatsystem för satellitnavigering som påbörjades och utvecklades redan under 1970-talet av det amerikanska försvarsdepartementet. Men systemet sattes inte i drift förrän 1994.

Runt jorden finns ett tjugotal satelliter i drift som står till GPS-systemets förfogande. Detta ger möjlighet för alla med en GPS-mottagare att bestämma sin position - longitud, latitud och altitud (höjd) - var som helst på jorden.

GPS används numera i många sammanhang som ett nödvändigt system i modern navigation på land, hav och i luften runt hela världen.

Idag finns dessutom en GPS-navigator i varje smartphone, och vill du veta var en plats på jorden är belägen så finns flera olika karttjänster att tillgå som hjälper dig att snabbt hitta rätt.

Skalor

Eftersom en karta är en förminskad bild av verkligheten så används skalor för att visa ytors storlek och avstånd till varandra. På varje karta finns därför kartans skala markerad.

En kartas skala varierar beroende på vilket område som studeras. En karta med skala 1:10 000 innebär att en centimeter på kartan utgör 10 000 centimeter i verkligheten, alltså 100 meter. En sådan skala passar till exempel för stadskartor som visar ett begränsat geografiskt område.

En karta över ett stort land måste visas i mycket större skala, exempelvis 1:10 000 000 där en centimeter på kartan utgör 10 mil i verkligheten.

Kartprojektioner

Jorden är rund men kartan är platt.

Om man vill avbilda en bit av jordgloben på ett papper så uppstår en feltolkning när jordytan plattas ut. För att göra felen så små som möjligt används en s.k. kartprojektion. En kartprojektion är en avbildning av den krökta jordytan men matematiskt återgiven på en platt karta.

Valet av projektion gör att kartan får vissa egenskaper som påverkar hur jorden avbildas. Kartprojektioner brukar vanligen delas in i: vinkelriktighet, ytriktighet och längdriktighet.

Vinkelriktiga projektioner

Vinkelriktighet innebär att vinkeln mellan två punkter blir densamma på kartan som på jordytan.

Den allra vanligaste vinkelriktiga projektionen är Mercators projektion av jorden som började användas i slutet av 1500-talet.

En vinkelriktig karta är bra att använda vid t.ex. navigering. En nackdel är att storleken är förstärkt kring Nord- och Sydpolen vilket får vissa ytor högt upp och långt ner på kartan att verka mycket större än vad de egentligen är. Ett bra exempel på hur Mercators projektion inte är fullständigt korrekt får vi om vi studerar Grönlands relation till Afrika. På kartan tycks Grönland vara större än Afrika i sin helhet, medan Afrika i verkligheten är 14 gånger större än Grönland vars egentliga storlek kan jämföras med Algeriet i Nordafrika.

Ytriktiga projektioner

Med ytrikthet menas att ett område behåller samma proportioner gällande yta eller area på kartan som det har på jordens yta, oavsett storlek. Ytriktiga projektioner återger därför kartobjektens riktiga storlek i förhållande till varandra. En karta kan därför inte vara både ytriktig och vinkelriktig.

Längdriktiga projektioner

Längdriktighet innebär att avståndet mellan punkt A och B är detsamma i kartans avbildning som på jordytan. Det är en egenskap som bara finns längs en linje, till exempel längs en meridian eller en parallell (se bilden till vänster här nere).

Bild:
Bild som visar hur olika projektioner kan påverka hur jorden avbildas. Den röda linjen ligger på samma koordinater på båda projektionerna men är rak på den längdriktiga projektionen till vänster och böjd på den andra.

Vår egen världsdel i kartans centrum?

Genom att studera världskartan i svenska kartböcker finner vi vår egen världsdel i centrum.

Men människor i andra delar av världen har givetvis en annan uppfattning än vår. I exempelvis USA och Kina har man en annan uppfattning om vad som menas med ”världens mitt” eftersom USA utgör centrum på amerikanska kartor och Kina visas i mitten på de kinesiska.
 

Relevanta begrepp

Kartografi: Är läran om att framställa kartor. En person som kartlägger och gör kartor kallas för kartograf.

Navigation: Konsten att navigera, det vill säga att kunna bestämma position och kurs.

Topografi: Studiet av en terrängs fysiska form, alltså som terrängen ser ut i verkligheten.

Koordinatsystem: Två talaxlar som skär varandra i sina nollpunkter. Inom matematiken används koordinatsystem för att beskriva och visa punkter som har såväl x- som y-värden. Koordinater behövs för att ange någons eller någots position.

Skala: Vid olika sorters avbildningar av verkligheten, till exempel kartor, anger skalan förhållandet mellan ett visst avstånd på avbildningen och motsvarande avstånd i verkligheten. Skalan utgörs då av en så kallad längdskala. Om skalan till exempel är 1:10 000 innebär det att ett avstånd på 1 cm på avbildningen är 10 000 cm (100 m) i verkligheten. I detta exempel är avbildningen en förminskning av verkligheten.

Kartprojektion: En matematisk avbildning av den krökta jordytan på en plan karta. Eftersom man inte kan avbilda en krökt yta på en plan blir det alltid olika avbildningsfel. På grund av att olika kartprojektioner har olika egenskaper måste man anpassa valet av projektion efter kartans användning.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad skiljer en topografisk karta från en tematisk karta?
     
  2. Hur och varför delar man in jorden i gradnät?
     
  3. Hur fungerar GPS-navigation? Ge också exempel på olika sammanhang som GPS-navigation brukar användas.
     
  4. Du bläddrar i en kartbok och noterar att det står 1:50 000 längst ner. Vad står det för och varför är det viktigt för kartans funktion?
     
  5. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att använda Mercators projektion?

Kartövningar:

  1. Bläddra i en kartbok och försök hitta exempel på en topografisk och en tematisk karta.
     
  2. Leta upp koordinaterna för följande städer med hjälp av en kartbok:
    a) Ouagadougou
    b) Cleveland
    c) Caracas
     
  3. Leta upp koordinaterna för följande städer med hjälp av en telefon eller dator
    a) Varberg
    b) Teheran
    c) Mogadishu

 

Källor:
Ola Hall m.fl, Introduktion till kartografi och geografisk information, Studentlitteratur AB, 2003
Nationalencyklopedins världsatlas, Bra Böcker AB, 1998
https://www.lantmateriet.se - Kartor och geografisk information. 2014-08-11


Text: David Geiser och Robert de Vries (red.), lärare i samhällsvetenskapliga ämnen
 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplan för Geografi 1.


 

I det här avsnittet ska vi titta på olika typer av kartor, jordens koordinatsystem, GPS, skala och några kartprojektioner.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Kartans historia

Liksom orienteraren, sjöfararen eller bilisten är vi alla beroende av kartor då vi vill navigera mellan plats A och B. Tack vare vetenskapens och teknikens framsteg genom historien har vi också kunnat utveckla vår kunskap om navigation.

De tidigaste kartorna vi känner till dateras till ca 2300 f.Kr och är i form av lertavlor från Mesopotamien.

Under upptäcktsresorna på 1400- och 1500-talen utökades kartornas noggrannhet.

Efterhand kom kartograferna fram till att jorden inte bara var ett runt klot, utan att klotet faktiskt var relativt platt vid nord- och sydpolerna.

Uppdaterad: 28 september 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Kartor och kartkunskap

av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Kartan visar hur staden har sett ut i olika tider - eller hur människor har velat att den ska se ut. Res tillbaka i tiden och se hur Stockholm har förändrats sedan 1600-talet genom att jämföra olika kartor med varandra.

Artiklar om Kartor och kartkunskap

L
Carsten Ryytty
2015-09-23
Betraktar man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter passar ihop som bitar i ett pussel. När pusslet var helt senast så bildades superkontinenten Pangea. Men Pangea gick i...

Länkar om Kartor och kartkunskap

Sortera efter:
          

Genomgång (19:25 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om hur GIS fungerar.

Spara som favorit
          

Den här videon (5:13 min) av NO-läraren Daniel Åkerblom handlar om katrografi och kartprojektioner.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (10:08 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om kartor och deras funktion. Filmen passar bra för mellanstadiet.

Spara som favorit
          

På den här sajten kan du göra enkla visuella jämförelser mellan storleken på länder, floder m.m.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:42 min) där läraren Anna Brovell berättar om kartor och kartografi förr och idag.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:28 min) där SO-läraren Björn Ström ger några grundläggande kunskaper om kartan och berättar om olika typer av kartor.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:02 min) där SO-läraren Björn Ström går igenom jordens gradnät, även kallat positionssystemet. Här får du bl.a. lära dig lite om längdgrader, breddgrader, ekvatorn och nollmeridianen.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:12 min) om olika typer av kartor. Vad är en topografisk karta? Vad är en tematisk karta?

Spara som favorit
          

Interaktiv övning om jordens gradnät. Testa om du kan pricka in rätt längdgrad och breddgrad?

Spara som favorit
          

Utvalda typer av kartor som på olika sätt hjälper oss att förstå omvärlden. Bilderna med kartorna är allmänbildande och lättförståeligt och passar utmärkt som en enkel lättsam genomgång utan koppling till något särskilt ämnesområde.

Taggar:
Spara som favorit
          

Genomgång (12:13 min) där du får veta hur en GPS och ett koordinatsystem fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:58 min) där SO-läraren Daniel Johansson går igenom breddgrader, längdgrader samt hur man tar ut koordinater på karta.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:05 min) där SO-läraren Lisa Sjökvist berättar om olika sorters kartor och deras funktion. Här berörs longitud och latitud, GIS, topografiska kartor och olika typer av tematiska kartor. 

Spara som favorit
          

Rolig hjärngympa där du kan träna dina geografikunskaper. Svara på frågor om länder, regioner, städer, flaggor, monarkier, berg, vattendrag och sjöar/hav, och andra ämnen. I alla frågespelen är kartan i centrum; en karta över världsdelen Europa, som sammanbinder geografiska, politiska, historiska och ekonomiska kunskaper.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 3 sid) om världsdelarna samt om kartans väderstreck. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Taggar:
Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av ett arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 1 sid) om några geografiska begrepp. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

En lektion i geografi (10:56 min) som fokuserar på jordgloben och kartboken. Filmen är riktad till elever i åldrarna 9-13 år. Gjord i Google slides, Quicktime och YouTube video editor. Här berättas om jordens rotation, årstider, kartans rutnät o.s.v.

Spara som favorit
          

Keynote-presentation (2:48 min, utan ljud) om gradnätet, projektioner och kartor. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson, Runan skola, Sollentuna.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (10:11 min) med en kort genomgång av grunderna för användande av längd- och breddgrader.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (14:37) om kartkunskap där läraren Peter Andersson redogör kortfattat om längdgrader, breddgrader, tidszoner och annat smått och gott som kan vara bra att kunna om kartan.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Samlingar med historiska kartor och statistik för historieämnet. Historiska kartor och statistik ger en snabb överblick av historiska skeenden och...

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material om skog, berg, sjöar och...