Politiskt system
Barbados är en stabil parlamentarisk demokrati inom Samväldet (Storbritannien och dess forna kolonier). Den brittiska monarken är statsöverhuvud men företräds på ön av en generalguvernör.
Diskussioner förekommer om att göra Barbados till republik.Parlamentet hör till de äldsta i världen.
Sedan självständigheten 1966 har två politiska partier, Barbados arbetarparti och Demokratiska arbetarpartiet, turats om vid makten.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Utrikespolitik och försvar
Barbados har alltid arbetat aktivt för ett ökat regionalt samarbete, bland annat för att medlemsländerna i samarbetsorganisationen Caricom skulle bilda en gemensam inre marknad.
Landet har även länge värnat om goda relationer med USA.
Ekonomi
Barbados är ett av de mest utvecklade och välmående länderna i Västindien och dessutom socialt och politiskt stabilt.
Bruttonationalprodukten (BNP) per capita hör till de högsta i hela Latinamerika.
Ekonomin baseras idag främst på turism och finansiella tjänster.
Den tidigare grundbulten i ekonomin, sockerindustrin, har sedan 1960-talet minskat i betydelse liksom jordbruket i övrigt, som numera bara står för drygt tre procent av BNP.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Barbados geografi >
Utrikeshandel
Utrikeshandeln har sedan slutet av 1990-talet visat på minus. Detta har helt eller delvis kompenserats av inkomster från turism, skatter, penningförsändelser från emigranter och utländskt bistånd.
Då en tillfällig importskatt infördes 2005-2007 på varor från länder som inte ingår i handelssamarbetet CSME yckades man nästan halvera underskottet i bytesbalansen.
Sociala förhållanden
Barbadierna har en av de högsta BNP per capita i regionen, en väl utvecklad hälsovård och en hög utbildningsnivå. Barbados låg 2012 på 38:e plats i FN:s index över utvecklingen i världens länder, före något annat karibiskt eller latinamerikanskt land. Det hindrar dock inte att det finns små fickor av fattigdom i landet.
Besök Landguiden och läs mer om Barbados.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
