Massmediernas viktigaste uppgift är att granska makthavare och skildra vår omvärld på ett källkritiskt och objektivt sätt.
Här kan du läsa om massmedia i ett historiskt perspektiv och om olika moderna former av nyhetsmedier samt public service.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Vårt samhälle kallas ibland också för informationssamhället. Genom olika media förmedlas information av olika slag med syfte att upplysa, påverka, väcka intresse, skapa avsky, öka kunskaperna, sälja något, och så vidare.
Medier: Kanaler för förmedling av information och underhållning.
Nyhet: Ett meddelande som offentliggjorts. Innehållet är något betydelsefullt – händelse, process eller tillstånd – som tidigare varit okänt.
Nyhetsmedier: Massmedier som fokuserar på att leverera nyheter till allmänheten eller en annan målgrupp.
Public service: Program i radio och tv som produceras på uppdrag av staten. Utbudet ska vara rikstäckande och politiskt och kommersiellt oberoende.
Sociala medier: Webbplatser och appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll.
Några exempel på vanliga medier idag är: internet (inkl. sociala medier), radio, tv, tidningar, böcker och film. Vi kommer dagligen i kontakt med dessa medier.
Via alla medier strömmar information och budskap. Medierna använder olika uttryck för att väcka intresse för en viss sak - texter, bilder, animationer, filmklipp och ljud.
Vi påverkas idag i hög grad av den information som når oss. Det kan till exempel vara att vi anpassar oss efter väderleksrapporter eller att vi köper en viss produkt som vi hört mycket om.
I många fall handlar informationen om ekonomiska värden. Ju fler som väljer ett visst medium, en viss kanal, en viss vara eller tjänst, desto mer intressant blir den ur ett ekonomiskt perspektiv.
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar fanns redan i romarriket för omkring 2000 år sedan. Slavar användes då för att göra kopior av meddelanden om viktiga händelser. Dessa skrifter såldes sedan till välbeställda romare. Men det var först i och med tysken Johann Gutenberg (1397-1468) och hans insatser för boktryckarkonsten som det blev möjligt att skapa regelbundet utkommande publikationer. De första tidningarna som trycktes handlade om handeln. Därutöver användes tryckpressarna först till att sprida propagandaskrifter och religiösa texter.
Den första svenska tidningen hette Ordinari Post Tijdender och utkom 1645 (under 1700-talet bytte den namn till Post och Inrikes Tidningar). Tidningen grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna och användes för att föra ut statliga propagandabudskap i stormaktstidens Sverige. På den tiden samlades nyheter in via de lokala postmästarna och fördes vidare till högste postmästaren i Stockholm, som i sin tur sorterade och satte samman nyheterna i tidningen. Tidningarna lästes bara av ett fåtal i samhällets ekonomiska toppskikt. Anledningarna var att tidningarna var dyra och gavs ut i ganska få exemplar. Dessutom var spridningen dålig på grund av dåtidens outvecklade distributionskanaler (distribuera = sprida).
Under frihetstiden startades fler tidningar som spreds bland folket. En livlig debatt om pressens yttrandefrihet inleddes vilket ledde fram till en tryckfrihetsförordning 1766 som var den första i sitt slag i hela världen. Denna nya och banbrytande svenska grundlag innebar bland annat att det nu blev lagligt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen var medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen.
I samband med industrialiseringen på 1800-talet utvecklades tekniken att massproducera varor i fabriker. En bransch som utnyttjade de nya industriella tillverkningsmetoderna var tidningsbranschen. Det blev nu lättare att trycka och distribuera tidningar. Dagspressen växte i stor omfattning - både vad gäller antalet tidningar och antalet utgivna exemplar. Detta möjliggjordes också av att folk flyttade från landsbygden in till städerna som blev större och fler. Samtidigt byggdes järnvägar och bättre vägar vilket gynnade transporterna mellan tätorterna samt spridandet av nyheter.
Vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet blev tidningarna mer politiska och började företräda olika politiska intressen. Vissa tidningar blev knutna till ett politiskt parti medan andra var "oberoende" politiska.
Hur får vi reda på nyheter? På 1950-talet läste man morgontidningen, lyssnade på radio, pratade som hastigast i telefon och pratade med grannen. Vissa av dessa medier används fortfarande. På 1970- och 1980-talen tillkom tv samt kvälls- och veckotidningar. Idag har vi dessutom internet i våra smartphones, surfplattor och datorer som ett viktigt medium för nyhetsförmedling.
När det pratas om nyhetsmedier har ofta tidningar en framträdande roll. Man brukar då skilja mellan olika typer av tidningar. De två vanligaste varianterna är morgontidningar och kvällstidningar. Det som kännetecknar morgontidningarna är att de får en stor del av sina inkomster från prenumerationer, medan kvällstidningarnas största inkomster kommer från lösnummerförsäljning. Kvällstidningarna måste därför locka till sig många av sina läsare med hjälp av dramatiska löpsedlar och iögonfallande förstasidor.
En annan viktig tidningskategori är vecko- och månadstidningarna. De handlar normalt om ett särskilt ämne, till exempel nöjen, skvaller, sport, spel, vetenskap, bilar, datorer, jakt, fiske, historia och så vidare.
De flesta tidningar - oavsett sort - är beroende av annonsförsäljning för att kunna gå med vinst, men brukar i första hand förlita sig på försäljning av prenumerationer eller lösnummer. På 1990-talet började dock gratistidningar att delas ut i storstäderna. Dessa gratistidningar får naturligtvis inga inkomster från läsarna utan förlitar sig enbart på annonsintäkter. Tidningen Metro är det främsta exemplet.
Men långt ifrån alla nyheter förmedlas genom tidningar. Numera tar vi in det mesta genom internet, men också via tv och radio.
I Sverige har vi haft radio sedan AB Radiotjänst startade sina sändningar 1925, medan de första tv-sändningarna ägde rum 1956. Första tv-sändningen i världen gjordes dock i England av BBC redan 1936. Att förmedla nyheter via internet blev vanligt först under de sista åren av 1990-talet. Sedan några år tillbaka får vi även nyheter via sociala medier. De sociala mediernas nyhetsförmedling skiljer sig dock från de mer traditionella nyhetskanalerna då de sociala medierna presenterar utvalda nyheter som ofta är skräddarsydda för deras enskilda användare. På sociala medier görs nyhetsvärderingen - urvalet av vilka nyheter som presenteras för användaren - med hjälp av digitala algoritmer som filtrerar och sorterar personliga resultat av sökningar efter information på internet eller i samband med att personen delat eller gillat saker på ett socialt forum.
För radio och tv finns två grundkoncept som avgör hur sändningarna finansieras och som styr dess innehåll - public service och kommersiella medier.
Public service drivs i allmänhetens tjänst och innebär att dess radio- eller tv-kanaler ska ge ett betydelsefullt, självständigt och oberoende bidrag till det demokratiska samhället. Utbudet ska vara brett och innehålla program som tar upp både stora frågor och särintressen. Programmen behöver därför inte tilltala den breda, allmänna publiken. Public service finansieras av skattemedel.
Tidigare hade både den statliga radion och televisionen ensamrätt att sända. Men på 1980-talet släpptes sändningsrättigheter för närradio i Sverige och i början av 1990-talet tillkom även den kommersiella radion och tv:n. 1991 fick TV4 rätt att sända reklamfinansierade program i det rikstäckande markbundna nätet.
De kommersiella kanalerna är reklamfinansierade. Detta påverkar givetvis innehållet eftersom de konkurrerar med alla andra kanaler om tittare och annonsörer. Tendensen är att visa program som många vill se. Ju fler som tittar desto mer reklam kan säljas.
Under senare år har frågan om public service fortsatta existens debatterats flitigt i Sverige. Skälet är att många anser att det är fel att finansiera tv och radio med skattemedel. Men klarar vi av mer reklam i tv och radio? Vad tycker du?
LÄS MER: Medier och kommunikation
LÄS MER: Mediernas uppbyggnad och funktion
LÄS MER: Nyhetsvärdering
LÄS MER: Media och påverkan
LÄS MER: Mediernas makt och ansvar
PODCAST: Massmedia och nyhetsrapportering
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Marie Leijon, Elisabeth Söderquist m.fl., Medieboken. Arbeta med medier, Liber, 2000
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok för medievetenskap, Liber, 2004
Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) och Robert de Vries (red)
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1a2 och Samhällskunskap 1b.
Var med i skolkampanjen Young Voices for Tolerance, där unga i hela Sverige sprider kunskap om Förintelsen, antisemitism, rasism och intolerans! Alla elever på högstadiet och gymnasiet kan vara med och göra skillnad. Samtidigt tränar eleverna sin digitala kompetens och källkritiska förmåga.
En digital lektion om något analogt: att skriva brev. Hur gör man? Varför? Och vem ska vi skicka brev till?
Att göra film och att visa film är två helt olika branscher. Ändå har filmindustrins framgångar och lönsamhet alltid hängt på hur man får produktion och distribution att samverka. Det var sant på Ivar Kruegers tid (1880-1932), och det är sant även i streamingtjänsternas tidevarv.
Ett utbildningsmaterial i tre delar som bygger på MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer.
När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...
Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt...
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar terminen med att prata om massmedia och det förändrade medialandskapet.
Avsnitt (8:52 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om medier och källkritik. Tiktok, Instagram, Dagens Nyheter, SVT eller Facebook, vilka kan man lita på? Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot de budskap man möter, utan också att granska själva källan. Detta har blivit särskilt aktuellt i konflikten i Ukraina. Här får du konkreta exempel på hur du kan granska och bedöma källorna. Vi jämför sociala medier, fria etablerade medier och medier som är politiskt styrda. Det blir också samtal om medias roll och utmaningar. Hur gör journalisterna för att säkerställa att det de rapporterar är sant?
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur filmproduktion och distribution samverkar. Att göra film och att visa film är två helt olika branscher. Ändå har filmindustrins framgångar och lönsamhet alltid hängt på hur man får produktion och distribution att samverka. Det var sant på Ivar Kruegers tid, och det är sant även i streamingtjänsternas tidevarv...
En filmserie från MSB där showartisten Christoffer från Torsby bestämmer sig för att ta reda på hur Sveriges beredskap fungerar och vilken roll han själv har i den. Filmerna finns textade på lätt svenska och engelska samt teckenspråkstolkade och syntolkade.
Genomgång (14:25 min) där SO-läraren Björn Andersson berättar om massmedias historia från forntid fram till radio, tv och tidningar.
Mediekompass är ett hjälpmedel för lärare som vill använda tidningar i undervisningen. Bakom Mediekompass står TU - Medier i Sverige som värnar om ett öppet och demokratiskt samhälle.
Pedagogisk genomgång (4:49 min) som handlar om mediernas funktion och uppdrag. Materialet presenteras av Studi.se.
Pedagogisk genomgång (4:36 min) som handlar om de kanske två viktigaste grundlagarna - tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Materialet presenteras av Studi.se.
Genomgång (2:26 min) där SO-läraren Kristofer Sjölander går igenom massmedias fem uppgifter.
Kort genomgång (4:31 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om massmedier och nyheter ur olika perspektiv. Vad är en nyhet? Hur finansieras massmedia? Vad är Public Service?
Kort genomgång (3:06 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om vilka lagar och regler som gäller inom massmedia.
Genomgång (20:43 min) där SO-läraren Marcus Henriksson förklarar vad massmedia är, vad massmedia är bra för och vilka problem det finns med massmedia idag.
Läxhjälpsfilm (14:09 min) för högstadiet gjord av läraren Jakob Björkengren som berättar om massmedia. Genomgången tar upp massmediernas uppgift, lagar, gate keepers, vad om blir en stor nyhet samt vilka som äger medierna.
Pedagogisk genomgång (8:35) där läraren Mattias Axelsson berättar kort om vad massmedia och masskommunikation är.
På SVT:s webbsida hittar du massor av samhälls- och faktaprogram som du också kan se på webben. Programmen finns i regel endast tillgängliga en begränsad period efter att de sänts på TV, men genom lite planering kan de bli en bra resurs att använda sig av i studier och undervisning.
På Medierådets webbsida hittar du massor av fakta om medier och om barns och ungas medievardag. Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med barns och ungas mediesituation, med syfte att minska riskerna för skadlig mediepåverkan.
Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.
Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.
Medias uppgift, ansvar och påverkan.
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.
Nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vad utgör en nyhet och hur går urvalet i nyhetsflödet till?
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Radions historia Radioutsändning, som från början kallades trådlös telegrafi, fungerar med hjälp...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...
En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar: 1. Regeringsformen 2....
Ordinari Post Tijdender, med dess senare efterkommande Post- och Inrikes Tidningar, var en tidning...