Bild:
Massmedia har en grundläggande roll i vårt samhälle. Massmediernas viktigaste uppgift är att skildra vår omvärld på ett källkritiskt och objektivt sätt.
M

Media och samhället

Vi påverkas dagligen av information från olika medier

Mediesamhället kallas ibland också för informationssamhället. Genom olika media förmedlas information av olika slag med syfte att upplysa, påverka, väcka intresse, skapa avsky, öka kunskaperna, sälja något, och så vidare.

Några exempel på vanliga medier idag är: internet, radio, TV, tidningar, böcker och film. Vi kommer dagligen i kontakt med dessa medier.

Via alla medier strömmar information och budskap. Medierna använder olika uttryck för att väcka intresse för en viss sak - texter, bilder, animationer, filmklipp och ljud.

Vi påverkas idag i hög grad av den information som når oss. Det kan t.ex. vara att vi anpassar oss efter väderleksrapporter eller att vi köper en viss produkt som vi hört mycket om.

I många fall handlar informationen om ekonomiska värden. Ju fler som väljer ett visst medium, en viss kanal, en viss vara eller tjänst, desto mer intressant blir den ur ett ekonomiskt perspektiv.
Läs mer om media och påverkan >

Historisk tillbakablick

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar fanns redan i romarriket för omkring 2000 år sedan. Slavar användes då för att göra kopior av meddelanden om viktiga händelser. Dessa skrifter såldes sedan till välbeställda romare. Men det var först i och med tysken Johann Gutenberg (1397-1468) och hans insatser för boktryckarkonsten som det blev möjligt att skapa regelbundet utkommande publikationer. De första tidningarna som trycktes handlade om handeln. Därutöver användes tryckpressarna först till att sprida propagandaskrifter och religiösa texter.

Den första svenska tidningen hette Ordinari Post Tijdener och utkom 1645 (under 1700-talet bytte den namn till Post och Inrikes Tidningar). Tidningen grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna och användes för att föra ut statliga propagandabudskap i stormaktstidens Sverige. På den tiden samlades nyheter in via de lokala postmästarna och distribuerades till högste postmästaren i Stockholm, som i sin tur sorterade och satte samman nyheterna i tidningen. Tidningarna lästes bara av ett fåtal i samhällets ekonomiska toppskikt. Anledningarna var att tidningarna var dyra och gavs ut i ganska få exemplar. Dessutom var spridningen dålig på grund av dåtidens outvecklade distributionskanaler.

Under frihetstiden startades fler tidningar som spreds bland folket. En livlig debatt om pressens yttrandefrihet inleddes vilket ledde fram till en tryckfrihetsförordning 1766 som var den första i sitt slag i hela världen. Denna nya och banbrytande svenska grundlag innebar bl.a. att det nu blev lagligt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen var medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen.

I samband med industrialiseringen på 1800-talet utvecklades tekniken att massproducera varor i fabriker. En bransch som utnyttjade de nya industriella tillverkningsmetoderna var tidningsbranschen. Det blev nu lättare att trycka och distribuera tidningar. Dagspressen växte i stor omfattning - både vad gäller antalet tidningar och antalet utgivna exemplar. Detta möjliggjordes också av att folk flyttade från landsbygden in till städerna som blev större och fler. Samtidigt byggdes järnvägar och bättre vägar vilket gynnade transporterna mellan tätorterna samt spridandet av nyheter.

Vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet blev tidningarna mer politiska och började företräda olika politiska intressen. Vissa tidningar blev knutna till ett politiskt parti medan andra var "oberoende" politiska.

Nyhetsmedier

Hur får vi reda på nyheter? På 1950-talet läste man morgontidningen, lyssnade på radio, pratade som hastigast i telefon och pratade med grannen. Vissa av dessa medier används fortfarande. På 1970- och 1980-talen tillkom TV samt kvälls- och veckotidningar. Idag har vi dessutom internet och smartphones som viktiga medier för nyhetsförmedling.

När det pratas om nyhetsmedier har ofta tidningar en framträdande roll. Man brukar då skilja mellan olika typer av tidningar. De två vanligaste varianterna är morgontidningar och kvällstidningar. Det som kännetecknar morgontidningarna är att de får en stor del av sina inkomster från prenumerationer, medan kvällstidningarnas största inkomster kommer från lösnummerförsäljning. Kvällstidningarna måste därför locka till sig många av sina läsare med hjälp av dramatiska löpsedlar och iögonfallande förstasidor.

En annan viktig tidningskategori är vecko- och månadstidningarna. De handlar normalt om ett särskilt ämne, t.ex. nöjen, skvaller, sport, spel, vetenskap, bilar, datorer, jakt och fiske, historia och så vidare.

De flesta tidningar - oavsett sort - är beroende av annonsförsäljning för att kunna gå med vinst, men brukar i första hand förlita sig på försäljning av prenumerationer eller lösnummer. På 1990-talet började dock gratistidningar att delas ut i storstäderna. Dessa gratistidningar får naturligtvis inga inkomster från läsarna utan förlitar sig enbart på annonsintäkter. Tidningen Metro är det främsta exemplet.

Men långt ifrån alla nyheter förmedlas genom tidningar. Numera tar vi in det mesta genom internet, men också via TV och radio.

I Sverige har vi haft radio sedan AB Radiotjänst startade sina sändningar 1925, medan de första TV-sändningarna ägde rum 1956. Första TV-sändningen i världen gjordes dock i England av BBC redan 1936. Att förmedla nyheter via internet blev vanligt först under senare delen av 1990-talet.

Public service och kommersiella medier - två helt olika modeller

För radio och TV finns två grundkoncept som avgör hur sändningarna finansieras och som styr dess innehåll - Public service och kommersiella medier.

Public service drivs i allmänhetens tjänst och innebär att radio- eller TV-kanalen ska ge ett betydelsefullt, självständigt och oberoende bidrag till det demokratiska samhället. Utbudet ska vara brett och innehålla program som tar upp både stora frågor och särintressen. Programmen behöver därför inte tilltala den breda, allmänna publiken. Public service finansieras av skattemedel i form av obligatoriska avgifter - licenser - som alla TV-innehavare måste betala.

Tidigare hade både den statliga radion och televisionen ensamrätt att sända. Men på 1980-talet släpptes sändningsrättigheter för närradio i Sverige och på 1990-talet tillkom även den kommersiella radion och TV:n. 1991 fick TV4 rätt att sända reklamfinansierade program i det rikstäckande markbundna nätet.

De kommersiella kanalerna är reklamfinansierade. Detta påverkar givetvis innehållet eftersom de konkurrerar med alla andra kanaler om tittare och annonsörer. Tendensen är att visa program som många vill se. Ju fler som tittar desto mer reklam kan säljas.

Under senare år har frågan om Public service fortsatta existens debatterats flitigt i Sverige. Skälet är att många anser att det är fel att finansiera TV och radio med skattemedel. Men klarar vi av mer reklam i TV och radio? Vad tycker du?

Sociala medier

Framväxten av nya sociala medier har i hög grad påverkat möjligheten för vanliga medborgare att ta del av information och sprida egna uppgifter och tankar kring vad som händer både i privatlivet och i samhället som helhet.

Sociala medier har gjort att människor inte längre behöver vara professionella utövare för att publicera sig på internet. Tekniken har förenklats och numera finns gratis verktyg att ladda ner som de flesta klarar av att använda med lite träning.

Texter, bilder och inte minst filmer förmedlas snabbt när något händer. Sociala medier kompletterar de traditionella, men granskar också deras bild av verkligheten. Dessutom är de sociala medierna i allt högre grad förmedlare av egna nyheter, där de traditionella medierna i stället tvingas haka på efteråt.

Ur en demokratisk synvinkel har de nya medierna spelat störst roll för länder med ett stort demokratiskt underskott. Medierna har bidragit till att information i vissa lägen kunnat spridas trots stark repression från de styrande. Det har i vissa fall även bidragit till att göra människor i rika länder mer medvetna om utvecklingen i diktaturer. Men många diktatoriska regimer försöker också att kontrollera de sociala medierna exempelvis genom att blockera vissa sidor.
Referat från: Palmecenter.se

 

Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Marie Leijon, Elisabeth Söderquist m.fl., Medieboken. Arbeta med medier, Liber, 2000
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok för medievetenskap, Liber, 2004
 

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) och Robert de Vries (red)


Texten i det här avsnittet kommer omarbetas inom kort. Fokus kommer bl.a. ligga på:

  • Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel.

Vi påverkas dagligen av information från olika medier

Mediesamhället kallas ibland också för informationssamhället. Genom olika media förmedlas information av olika slag med syfte att upplysa, påverka, väcka intresse, skapa avsky, öka kunskaperna, sälja något, och så vidare.

Några exempel på vanliga medier idag är: internet, radio, TV, tidningar, böcker och film. Vi kommer dagligen i kontakt med dessa medier.

Via alla medier strömmar information och budskap. Medierna använder olika uttryck för att väcka intresse för en viss sak - texter, bilder, animationer, filmklipp och ljud.

Vi påverkas idag i hög grad av den information som når oss. Det kan t.ex. vara att vi anpassar oss efter väderleksrapporter eller att vi köper en viss produkt som vi hört mycket om.

Uppdaterad: 23 september 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Media och samhället

av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
I den här övningen arbetar eleverna med att skapa uppmärksamhet kring någonting de anser behöver förändras.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad betyder yttrande- och tryckfriheten för demokratin? Syftet med den här uppgiften är att eleverna ska få kunskap om hur viktig yttrande- och tryckfriheten är i ett demokratiskt samhälle, och att det är dessa demokratiska rättigheter som undertrycks i en diktatur.

Podcast om Media och samhället

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-06-07

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar terminen med att prata om massmedia och det förändrade medialandskapet.

Länkar om Media och samhället

Sortera efter:
          

Genomgång (6:06 min) där du kan lära dig en del om nyhetsvärdering och massmediernas roll i samhället. Hur ska man värdera det som skrivs och visas? Vad är skillnaden mellan Public service och kommersiell media?

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:49 min) som handlar om mediernas funktion och uppdrag. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:36 min) som handlar om de kanske två viktigaste grundlagarna - tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Genomgång (2:26 min) där SO-läraren Kristofer Sjölander går igenom massmedias fem uppgifter.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (4:31 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om massmedier och nyheter ur olika perspektiv. Vad är en nyhet? Hur finansieras massmedia? Vad är Public Service?

Spara som favorit
          

Kort genomgång (3:06 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om vilka lagar och regler som gäller inom massmedia.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:58 min) där du kan lära dig mer om olika sorters medier och deras roll i samhället.

Spara som favorit
          

Progrmserie från UR som kritiskt granskar media med fokus på unga. Dagens unga är ofta missnöjda med traditionella medier. Vi tar upp pressetik, yttrandefrihet, censur, medborgarjournalistik, propaganda och källor. Vi möter ungdomar med anhöriga som fängslats för sin journalistik. Samt unga som informerar sig om hemlandet på nätet och testar olika identiteter i videobloggar.

Spara som favorit
          

factlab är ett unikt pedagogiskt verktyg med vars hjälp du som lärare eller elev kan presentera mängder med avancerad samhällsfakta på ett enkelt och lättåskådligt sätt. I factlab kan du själv laborera med fakta. Det är enkelt att göra jämförelser som visar samband och skillnader, till exempel globalt mellan länder, eller nationellt mellan kommuner, counties eller motsvarande. Man kan sedan följa utvecklingen över tidsperioder och presentera resultatet som jämförande tabeller, diagram eller få det visat på kartor. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (14:09 min) för högstadiet gjord av läraren Jakob Björkengren som berättar om massmedia. Genomgången tar upp massmediernas uppgift, lagar, gate keepers, vad om blir en stor nyhet samt vilka som äger medierna.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (8:35) där läraren Mattias Axelsson berättar kort om vad massmedia och masskommunikation är.

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (2:41 min) där du kan lära dig lite om hur yttrandefrihet fungerar i Sverige jämfört med andra länder och medias roll när det gäller pressetik. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

På Medierådets webbsida hittar du massor av fakta om medier och om barns och ungas medievardag. Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med barns och ungas mediesituation, med syfte att minska riskerna för skadlig mediepåverkan.

Spara som favorit
          

Webbsida som tillhör Allmänhetens Pressombudsman och Pressens Opinionsnämnd. Här får du veta vilka etiska regler som gäller för press, TV och radio. På webbsidan finns också gott om annat material som handlar om etik och media. Det är till Allmänhetens Pressombudsman (PO) du kan vända dig om du har blivit kränkt av media.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Studiefilm (58:50 min) från UR-skola som ger en inblick i framtidens tekniska utveckling. Vad händer med jobben i en värld där datorer, maskiner och robotar alltmer ersätter mänsklig arbetskraft? Du tas med till Silicon Valley för att undersöka hur långt man kommit med självkörande bilar, ett fenomen som kan komma att göra miljontals anställda inom transportindustrin onödiga. I filmen besöks ett lager som istället för avlönade medarbetare använder robotar. Och så berättas om den algoritmbaserade mjukvaran som skriver artiklar till tidningen Los Angeles Times.

Spara som favorit
          

På Tidningsutgivarnas webbsida kan du läsa dig mer om tidningar. I Sverige har dagstidningen en lång tradition och den har i internationell jämförelse en ovanligt stark ställning i människors medievardag. Svenskarna ligger på fjärde plats i världen när det gäller att läsa och konsumera dagstidningar. Här kan du läsa om dagspressen, pressetik, pressfrihet, tryck- och yttrandefrihet och en del annat.

Spara som favorit
          

Radio- och TV-verkets webbsida där du kan läsa om svensk media och medieutveckling.

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.

Om hur vi påverkas av reklam och medierna som idag upptar en stor del av våra liv.

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara helt klart ht 2018.

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur...

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Under uppbyggnad...

Under uppbyggnad...