M
Kategori

Under 1600- och 1700-talen hade krigsfartygen ofta flera våningar med kanoner. Vid sjöstrider gällde det att komma nära fienden i en vinkel som möjliggjorde att så många kanoner som möjligt kunde avfyras samtidigt. Del från en målning gjord av Willem Schellinks (1627-1678).

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Nya fartygstyper och bättre navigeringsredskap

Under 1400-talet hade ny skeppsteknik medfört att fartygen kunde byggas både större och sjödugligare. Navigeringsredskapen hade också utvecklats. Kompassen anpassades till sjöfart och kartorna hade blivit mer exakta. De nya avancerade fartygstyperna kunde färdas över stora öppna hav och medföra tyngre last än tidigare. Detta ledde snart till att nya handelsvägar och kontinenter upptäcktes.

Kolonisering, ökad handel och fler konflikter

De stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet gav upphov till en enorm ökning av fjärrhandeln. Längs med de tidigare outforskade kusterna uppstod nu europeiska handelsstationer och på andra ställen omvandlades stora territorier till europeiska kolonier.

Nya fartygstyper och bättre navigeringsredskap

Under 1400-talet hade ny skeppsteknik medfört att fartygen kunde byggas både större och sjödugligare. Navigeringsredskapen hade också utvecklats. Kompassen anpassades till sjöfart och kartorna hade blivit mer exakta. De nya avancerade fartygstyperna kunde färdas över stora öppna hav och medföra tyngre last än tidigare. Detta ledde snart till att nya handelsvägar och kontinenter upptäcktes.

Kolonisering, ökad handel och fler konflikter

De stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet gav upphov till en enorm ökning av fjärrhandeln. Längs med de tidigare outforskade kusterna uppstod nu europeiska handelsstationer och på andra ställen omvandlades stora territorier till europeiska kolonier.

ANNONS

ANNONS

Den växande fjärrhandeln och jakten på kolonier ledde till en ökad rivalitet mellan Europas stormakter. En följd av det blev att konflikterna och krigen blev fler och större än tidigare. Den nya tidens krig utkämpades därför inte bara i Europa, utan också på världshaven och på andra kontinenter där de europeiska staterna ägde kolonier.

Sjöstrid mellan holländare och engelsmän utanför England 1667. Detalj från en målning gjord av Willem Schellinks (1627-1678).

Sjökrigföringen utvecklas

De nya fartygstyperna ökade i storlek under periodens gång varefter de också utrustades med fler och större segel. Ny skeppsteknik kombinerat med möjligheten att utrusta de nya fartygen med många tunga kanoner revolutionerade sjökrigföringen under 1500-talet.

Den upptrappade rivaliteten mellan Europas länder och den nya betydelsen av starka örlogsflottor framkallade ett ökat behov av krigsfartyg hos många stater. Fartygen och sjökrigskonsten utvecklades därför konstant under hela tidsperioden.

De stora krigsfartygen hade kanonerna stående längs sidorna på flera däck. Skillnaden mellan krigföring till sjöss och på land var relativt liten eftersom sjöstriderna ofta var inriktade på att lägga fartygen sida vid sida så att det gick att äntra fiendens fartyg. Stormningen av motståndarnas fartygsdäck skedde i regel först efter att kanonerna hade förorsakat motståndaren stor skada och fartygens medförda marinsoldater gjort vad de kunnat för att skjuta ner så många fiender som möjligt.
 

Fartyg
Bild: SO-rummet.se
De stora krigsfartygen hade kanonerna stående längs sidorna på flera däck.

Allteftersom fartygen blev större med fler kanoner utvecklades nya sjöstridstaktiker. Under 1700-talet blev det vanligt att segla i kolonn efter varandra i en lång rad för att artilleriet skulle få så stor verkan som möjligt mot enskilda mål. De stora örlogsfartygen från den här tiden kallas därför linjeskepp. I slutet av 1700-talet blev det brukligt att utrusta linjeskeppen med tre kanondäck, varav två var täckta under det översta däcket som också hade kanoner. Tredäckarna var respektingivande krigsmaskiner som ofta hade över hundra kanoner och besättningar på uppåt 800 man. För spaningsuppdrag och patrullering användes i regel mindre skepp såsom fregatter och korvetter. Dessa var konstruerade på samma sätt som linjeskeppen men i mindre format.

Svenska örlogsfartyg på väg in mot Göteborg kring mitten av 1600-talet. Del av marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.

Livet ombord

Livet som sjöman var både obekvämt och farofyllt och ägde rum i en våt, kall och gungande miljö. Innan hängkojer infördes i slutet av 1600-talet, fick manskapet lägga sig intill kanonerna i de kläder de bar dagligen.

Däcksutrymmena var ofta fuktiga eftersom det kunde läcka in vatten genom kanonportarna och regna in genom däcksluckorna som ibland var gjorda som ett galler av trä (för ventilation). Därtill kom den farliga röken från den murade spisen som skeppskocken använde för att laga mat.

ANNONS

ANNONS

Livet ombord var hårt. Det var många som dog eller blev sjuka på de längre resorna. Kyla, fukt och stormar utgjorde risker för alla män ombord, men hårdast drabbade var matroserna. Det var inte ovanligt att matroser föll överbord vid arbetet uppe vid riggen. Men den största orsaken till att så många dog under resans lopp var den bristfälliga hygienen ombord och den dåliga, vitaminfattiga maten. Detalj från en marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.

Maten åts gemensamt ur samma stora kärl vilket bidrog till att sjukdomar spreds snabbt. Till detta kom råttorna och all annan ohyra som trivdes i den ohygieniska tillvaron under däck. Fartygen var därför ofta hemsökta av sjukdomar och epidemier, bl.a. skörbjugg som berodde på den ständiga bristen på C-vitamin. Resultatet av detta blev att man kallt fick räkna med att förlora halva besättningen utan strid.

Det var viktigt att hålla god disciplin ombord. Straffen för regelöverträdelser var därför mycket hårda, särskilt ombord på krigsskeppen där även mindre företeelser kunde medföra dödsstraff. Ett av de strängaste straffen var kölhalning, som ofta resulterade i döden eftersom man då drogs från fartygets ena sida till dess andra, under kölen över vassa avlagringar och snäckor som täckte skeppets underrede.

Segelfartygens storhetstid

De allt större och bättre fartygen kom också till användning inom handeln. Tidsperioden från 1500-talet till mitten av 1800-talet brukar därför kallas segelfartygens storhetstid. De stora handelsskeppen som seglade över oceanerna var byggda på ungefär samma sätt som örlogsfartygen. Men de hade mindre besättning och inte lika många kanoner. Under de långa seglatserna var det inte ovanligt att handelsfartygen angreps av pirater, konkurrenter eller fientliga statsmakter. Åsynen av kanonerna räckte många gånger för att avskräcka anfall men om de väl blev attackerade kunde de också försvara sig.

Från och med mitten av 1800-talet började segelfartygen få konkurrens på haven av ångdrivna fartyg. Segelfartygens storhetstid var därmed förbi.
 

Avgränsare
LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776

LÄS MER: De stora upptäckternas tid

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Flotta: En samling fartyg.

Koloni: En region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel.

Navigation: Konsten att navigera, det vill säga vid framförandet av en farkost (t.ex. ett fartyg) kunna bestämma position, kurs och fart samt planera sin rutt och därmed kunna orientera sig ute på havet.

Örlog: Krig till sjöss.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några tekniska förbättringar inom sjöfarten som lade grunden för de stora upptäcktsresorna.
     
  2. Nämn några orsaker till att det blev fler krig mellan de europeiska länderna under nya tiden.
     
  3. Ge exempel på hur en typisk sjöstrid kunde gå till.
     
  4. Hur var livet ombord på de stora fartygen?
     
  5. Varför tror du att perioden från 1500-talet till mitten av 1800-talet ibland brukar kallas för segelfartygens storhetstid?

Ta reda på:

  1. Jämför Vasaskeppets längd, höjd och bredd med ett modernt passagerarfartyg, t.ex. Silja Line eller Stena Line.
     
  2. Vad var skörbjugg för slags sjukdom och hur gick det till när man lärde sig motverka den?

Diskutera:

  1. Tänk dig att en modern sjökapten skulle komma tillbaka i tiden och hamna på ett stort skepp under 1700-talet, t.ex. en Ostindiefarare. Vilka likheter och skillnader skulle hon/han uppleva jämfört med ett modernt fartyg både vad gäller teknik och livet ombord?
     

 

Litteratur:
Donald Bathe m.fl., Segelfartygens storhetstid, Bernces Förlag, 1975
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Andrew Lambert, War at Sea in the Age of Sail, Cassell & Co, 2000
Thorsten Rinman m.fl., Sjöfartens historia, Rinman & Lindén, 1982
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)


 

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Skeppet med 1700-talets lyx

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen belyser dåtidens lyx och världshandel under 1700-talet utifrån skriftliga källor kopplat till skeppet Vrouw Maria.

+ Läs mer

Resande Man

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.

+ Läs mer

Krigsskeppet Solen

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen utgår från det svenska örlogsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.

+ Läs mer

Kungaskeppet Gribshunden

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Skeppet Gribshunden seglade 1494 med danska kung Hans till ett möte i Kalmar för att förbereda den danska kungens kröning även till svensk kung i Kalmarunionen. Sten Sture den äldre saboterade mötet och lyckades behålla makten i Sverige. Situationen ger en tydlig bild av motsättningarna och problemen inom Kalmarunionen.

+ Läs mer

Artiklar om Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

L

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

av: Lars Hildingson
2022-11-13

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra grannländer: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland och Danmark. Vägarna från Östersjön ut mot världshaven går mellan de danska öarna Fyn och Själland och genom Öresund - vattnet mellan Sverige och Danmark. Under 1900-talets sista år byggdes en bro över Öresund. En motorväg och en järnväg korsar nu den urgamla vattenvägen. Rullande hjul konkurrerar med vattenfarkosterna...

+ Läs mer

M

Portugal härskade på Indiska oceanen under 1500-talet

av: Peter Fowelin
2022-11-09

När Vasco da Gama i maj 1498 nådde Indien, kom han först till staden Calicut på Indiens västkust. Vasco da Gama togs emot av Calicuts härskare, Samudrin Raja, "Havets herre". "De visade oss stor vördnad och större aktning än man i Spanien ägnar en konung. Folkmassorna fyllde gator och hus, och enbart vår eskort räknade 2 000 man." Så berättar Alvaro Velho, en av medresenärerna. Portugiserna hade kommit till ett rikt land. Calicut var den största och mäktigaste handelsstaden på Indiens västkust. I staden fanns ett stort antal arabiska köpmän, som av Samudrin Raja tilläts bedriva handel. Kontrollen över handeln gjorde Samudrin rik och mäktig...

+ Läs mer

L

Eldvapnens historia

av: Kaj Hildingson
2022-07-15

Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp mot Kina på 1200-talet träffade mongolerna på krutet och lärde sig att använda det. De tog med sig uppfinningen på sina fälttåg i Europa. Men mongolerna använde inte krutet till kanoner, utan för att sprida moln av rök som kallades "kinesisk eld" på slagfälten. Européerna lärde sig snabbt att själva använda krutet. Exakt när krutet först användes i ett europeiskt krig vet vi inte. År 1325 fanns det i alla fall kanoner på flera håll i Europa...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under Vasatiden

av: Gunnar Åselius
2021-07-30

Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....

+ Läs mer

M

Nordostpassagen och döden i Arktis

av: Kaj Hildingson
2021-07-20

År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om Ryssland. En gryta hängde fortfarande över den öppna eldstaden, och en klocka stod lutad mot en vägg. Böcker, vapen och hushållsföremål låg strödda här och där. Ingen var hemma, men det var inte så konstigt. Hyddan hade stått övergiven i 274 år. Carlsen hade upptäckt den plats där holländaren Willem Barents tvingats övervintra med sin besättning i slutet av 1500-talet. Barents hade letat efter Nordostpassagen - sjövägen från Europa till Kina norr om Ryssland. Liksom många andra kom Barents aldrig tillbaka...

+ Läs mer

M

Sökandet efter Nordvästpassagen ledde till kolonisation av Nordamerika

av: Kaj Hildingson
2021-07-18

Nordvästpassagen kallades den sjöväg till Asiens rikedomar som många européer hoppades finna norr om Amerika. Men de som sökte efter Nordvästpassagen stoppades gång på gång av ismassor. Många upptäckare försvann spårlöst och kom aldrig tillbaka Trots detta fortsatte sökandet i århundraden. Efter mer än fyrahundra år lyckades en norrman hitta passagen - det visade sig att det tog tre år att ta sig igenom...

+ Läs mer

Länkar om Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Hi

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Hi

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Hi

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Hi

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Hi

Slaveri och triangelhandel

Slavhandeln (1600-1800) över Atlanten mellan Europa, Afrika och Amerika (triangelhandeln) berövade miljontals människor...

Hi

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Hi

Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel...

Relaterade taggar

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Hi
skepp

Spanska armadan

Spanska armadan är en benämning på den örlogsflotta som Spaniens kung Filip II sände mot drottning...

Hi
Columbus i Amerika 1492

Christofer Columbus

År 1492 begav sig Christofer Columbus (1451-1506) iväg från Spanien för att finna en ny sjöväg till...

Hi
Vasaskeppet

Regalskeppet Vasa

Vasaskeppet eller regalskeppet Vasa började byggas 1626 men kantrade och förliste på sin jungfrutur...

Hi
Kronan exploderar

Regalskeppet Kronan

Regalskeppet Kronan (Stora Kronan) var ett svenskt örlogsfartyg som kantrade, exploderade och sjönk...

Hi
Ostindiefarare

Ostindiska kompaniet

Svenska Ostindiska kompaniet (SOIC) var ett handelskompani från Göteborg som bildades 1731 och...

Hi
Porträtt

Lars Gathenhielm

Lars Gathenhielm (1689-1718) eller Andersson som han hette innan han adlades, var en skepparson...

Hi
dykare vid ett vrak.

Marinarkeologi

Marinarkeologi är arkeologi under vattnet på sjö- och havsbottnar. Marinarkeologer utforskar därmed...

Hi
Fartyg

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...

Hi
Porträtt

James Cook

James Cook (1728-1779) hann under sitt liv vara både navigatör, kommendörkapten och...

Ge
globalt rutnät

Longitud och latitud

Om du tittar på en jordglob eller en karta ser du att den är täckt av ett gradnät. En del linjer...

Hi
Bartolomeu Dias

Bartolomeu Dias

Bartolomeu Dias (eller Diaz) har blivit känd som den förste europé som rundade Afrikas sydspets....

Hi
porträtt

Francis Drake

Sir Francis Drake var en engelsk sjömilitär och upptäcktsresande. Drake var den förste engelske...