Under 1600- och 1700-talen hade krigsfartygen ofta flera våningar med kanoner. Vid sjöstrider gällde det att komma nära fienden i en vinkel som möjliggjorde att så många kanoner som möjligt kunde avfyras samtidigt. Del från en målning gjord av Willem Schellinks (1627-1678).
Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776
Nya fartygstyper och bättre navigeringsredskap
Under 1400-talet hade ny skeppsteknik medfört att fartygen kunde byggas både större och sjödugligare. Navigeringsredskapen hade också utvecklats. Kompassen anpassades till sjöfart och kartorna hade blivit mer exakta. De nya avancerade fartygstyperna kunde färdas över stora öppna hav och medföra tyngre last än tidigare. Detta ledde snart till att nya handelsvägar och kontinenter upptäcktes.
Kolonisering, ökad handel och fler konflikter
De stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet gav upphov till en enorm ökning av fjärrhandeln. Längs med de tidigare outforskade kusterna uppstod nu europeiska handelsstationer och på andra ställen omvandlades stora territorier till europeiska kolonier.
Nya fartygstyper och bättre navigeringsredskap
Under 1400-talet hade ny skeppsteknik medfört att fartygen kunde byggas både större och sjödugligare. Navigeringsredskapen hade också utvecklats. Kompassen anpassades till sjöfart och kartorna hade blivit mer exakta. De nya avancerade fartygstyperna kunde färdas över stora öppna hav och medföra tyngre last än tidigare. Detta ledde snart till att nya handelsvägar och kontinenter upptäcktes.
Kolonisering, ökad handel och fler konflikter
De stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet gav upphov till en enorm ökning av fjärrhandeln. Längs med de tidigare outforskade kusterna uppstod nu europeiska handelsstationer och på andra ställen omvandlades stora territorier till europeiska kolonier.
ANNONS
ANNONS
Den växande fjärrhandeln och jakten på kolonier ledde till en ökad rivalitet mellan Europas stormakter. En följd av det blev att konflikterna och krigen blev fler och större än tidigare. Den nya tidens krig utkämpades därför inte bara i Europa, utan också på världshaven och på andra kontinenter där de europeiska staterna ägde kolonier.
Sjöstrid mellan holländare och engelsmän utanför England 1667. Detalj från en målning gjord av Willem Schellinks (1627-1678).
Sjökrigföringen utvecklas
De nya fartygstyperna ökade i storlek under periodens gång varefter de också utrustades med fler och större segel. Ny skeppsteknik kombinerat med möjligheten att utrusta de nya fartygen med många tunga kanoner revolutionerade sjökrigföringen under 1500-talet.
Den upptrappade rivaliteten mellan Europas länder och den nya betydelsen av starka örlogsflottor framkallade ett ökat behov av krigsfartyg hos många stater. Fartygen och sjökrigskonsten utvecklades därför konstant under hela tidsperioden.
De stora krigsfartygen hade kanonerna stående längs sidorna på flera däck. Skillnaden mellan krigföring till sjöss och på land var relativt liten eftersom sjöstriderna ofta var inriktade på att lägga fartygen sida vid sida så att det gick att äntra fiendens fartyg. Stormningen av motståndarnas fartygsdäck skedde i regel först efter att kanonerna hade förorsakat motståndaren stor skada och fartygens medförda marinsoldater gjort vad de kunnat för att skjuta ner så många fiender som möjligt.
Bild: SO-rummet.se
De stora krigsfartygen hade kanonerna stående längs sidorna på flera däck.
Allteftersom fartygen blev större med fler kanoner utvecklades nya sjöstridstaktiker. Under 1700-talet blev det vanligt att segla i kolonn efter varandra i en lång rad för att artilleriet skulle få så stor verkan som möjligt mot enskilda mål. De stora örlogsfartygen från den här tiden kallas därför linjeskepp. I slutet av 1700-talet blev det brukligt att utrusta linjeskeppen med tre kanondäck, varav två var täckta under det översta däcket som också hade kanoner. Tredäckarna var respektingivande krigsmaskiner som ofta hade över hundra kanoner och besättningar på uppåt 800 man. För spaningsuppdrag och patrullering användes i regel mindre skepp såsom fregatter och korvetter. Dessa var konstruerade på samma sätt som linjeskeppen men i mindre format.
Svenska örlogsfartyg på väg in mot Göteborg kring mitten av 1600-talet. Del av marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.
Livet ombord
Livet som sjöman var både obekvämt och farofyllt och ägde rum i en våt, kall och gungande miljö. Innan hängkojer infördes i slutet av 1600-talet, fick manskapet lägga sig intill kanonerna i de kläder de bar dagligen.
Däcksutrymmena var ofta fuktiga eftersom det kunde läcka in vatten genom kanonportarna och regna in genom däcksluckorna som ibland var gjorda som ett galler av trä (för ventilation). Därtill kom den farliga röken från den murade spisen som skeppskocken använde för att laga mat.
Livet ombord var hårt. Det var många som dog eller blev sjuka på de längre resorna. Kyla, fukt och stormar utgjorde risker för alla män ombord, men hårdast drabbade var matroserna. Det var inte ovanligt att matroser föll överbord vid arbetet uppe vid riggen. Men den största orsaken till att så många dog under resans lopp var den bristfälliga hygienen ombord och den dåliga, vitaminfattiga maten. Detalj från en marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.
Maten åts gemensamt ur samma stora kärl vilket bidrog till att sjukdomar spreds snabbt. Till detta kom råttorna och all annan ohyra som trivdes i den ohygieniska tillvaron under däck. Fartygen var därför ofta hemsökta av sjukdomar och epidemier, bl.a. skörbjugg som berodde på den ständiga bristen på C-vitamin. Resultatet av detta blev att man kallt fick räkna med att förlora halva besättningen utan strid.
Det var viktigt att hålla god disciplin ombord. Straffen för regelöverträdelser var därför mycket hårda, särskilt ombord på krigsskeppen där även mindre företeelser kunde medföra dödsstraff. Ett av de strängaste straffen var kölhalning, som ofta resulterade i döden eftersom man då drogs från fartygets ena sida till dess andra, under kölen över vassa avlagringar och snäckor som täckte skeppets underrede.
Segelfartygens storhetstid
De allt större och bättre fartygen kom också till användning inom handeln. Tidsperioden från 1500-talet till mitten av 1800-talet brukar därför kallas segelfartygens storhetstid. De stora handelsskeppen som seglade över oceanerna var byggda på ungefär samma sätt som örlogsfartygen. Men de hade mindre besättning och inte lika många kanoner. Under de långa seglatserna var det inte ovanligt att handelsfartygen angreps av pirater, konkurrenter eller fientliga statsmakter. Åsynen av kanonerna räckte många gånger för att avskräcka anfall men om de väl blev attackerade kunde de också försvara sig.
Från och med mitten av 1800-talet började segelfartygen få konkurrens på haven av ångdrivna fartyg. Segelfartygens storhetstid var därmed förbi.
Koloni: En region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel.
Navigation: Konsten att navigera, det vill säga vid framförandet av en farkost (t.ex. ett fartyg) kunna bestämma position, kurs och fart samt planera sin rutt och därmed kunna orientera sig ute på havet.
Örlog: Krig till sjöss.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Nämn några tekniska förbättringar inom sjöfarten som lade grunden för de stora upptäcktsresorna.
Nämn några orsaker till att det blev fler krig mellan de europeiska länderna under nya tiden.
Ge exempel på hur en typisk sjöstrid kunde gå till.
Hur var livet ombord på de stora fartygen?
Varför tror du att perioden från 1500-talet till mitten av 1800-talet ibland brukar kallas för segelfartygens storhetstid?
Ta reda på:
Jämför Vasaskeppets längd, höjd och bredd med ett modernt passagerarfartyg, t.ex. Silja Line eller Stena Line.
Vad var skörbjugg för slags sjukdom och hur gick det till när man lärde sig motverka den?
Diskutera:
Tänk dig att en modern sjökapten skulle komma tillbaka i tiden och hamna på ett stort skepp under 1700-talet, t.ex. en Ostindiefarare. Vilka likheter och skillnader skulle hon/han uppleva jämfört med ett modernt fartyg både vad gäller teknik och livet ombord?
Litteratur: Donald Bathe m.fl., Segelfartygens storhetstid, Bernces Förlag, 1975
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Andrew Lambert, War at Sea in the Age of Sail, Cassell & Co, 2000
Thorsten Rinman m.fl., Sjöfartens historia, Rinman & Lindén, 1982
Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra grannländer: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland och Danmark. Vägarna från Östersjön ut mot världshaven går mellan de danska öarna Fyn och Själland och genom Öresund - vattnet mellan Sverige och Danmark. Under 1900-talets sista år byggdes en bro över Öresund. En motorväg och en järnväg korsar nu den urgamla vattenvägen. Rullande hjul konkurrerar med vattenfarkosterna...
När Vasco da Gama i maj 1498 nådde Indien, kom han först till staden Calicut på Indiens västkust. Vasco da Gama togs emot av Calicuts härskare, Samudrin Raja, "Havets herre". "De visade oss stor vördnad och större aktning än man i Spanien ägnar en konung. Folkmassorna fyllde gator och hus, och enbart vår eskort räknade 2 000 man." Så berättar Alvaro Velho, en av medresenärerna. Portugiserna hade kommit till ett rikt land. Calicut var den största och mäktigaste handelsstaden på Indiens västkust. I staden fanns ett stort antal arabiska köpmän, som av Samudrin Raja tilläts bedriva handel. Kontrollen över handeln gjorde Samudrin rik och mäktig...
Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp mot Kina på 1200-talet träffade mongolerna på krutet och lärde sig att använda det. De tog med sig uppfinningen på sina fälttåg i Europa. Men mongolerna använde inte krutet till kanoner, utan för att sprida moln av rök som kallades "kinesisk eld" på slagfälten. Européerna lärde sig snabbt att själva använda krutet. Exakt när krutet först användes i ett europeiskt krig vet vi inte. År 1325 fanns det i alla fall kanoner på flera håll i Europa...
Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....
År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om Ryssland. En gryta hängde fortfarande över den öppna eldstaden, och en klocka stod lutad mot en vägg. Böcker, vapen och hushållsföremål låg strödda här och där. Ingen var hemma, men det var inte så konstigt. Hyddan hade stått övergiven i 274 år. Carlsen hade upptäckt den plats där holländaren Willem Barents tvingats övervintra med sin besättning i slutet av 1500-talet. Barents hade letat efter Nordostpassagen - sjövägen från Europa till Kina norr om Ryssland. Liksom många andra kom Barents aldrig tillbaka...
Nordvästpassagen kallades den sjöväg till Asiens rikedomar som många européer hoppades finna norr om Amerika. Men de som sökte efter Nordvästpassagen stoppades gång på gång av ismassor. Många upptäckare försvann spårlöst och kom aldrig tillbaka Trots detta fortsatte sökandet i århundraden. Efter mer än fyrahundra år lyckades en norrman hitta passagen - det visade sig att det tog tre år att ta sig igenom...
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Ostindiska kompaniet. År 1731 startades det framgångsrika svenska Ostindiska kompaniet för att via sjöfart bedriva handel med Östasien. Så, hur kom det svenska handelskompaniet att bli så lyckosamt?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om hur Vasaskeppet förliste. Han hade redan förlorat ett krig mot Danmark och tänkte inte förlora ett till. Så när hans spioner återvände från Nakskov och berättade att skeppsbyggmästaren David Sinclair tänkte utrusta det danska örlogsfartyget Stora Sophia med två fulla batteridäck, tvekade inte Gustav Adolf. Han sände bud hem till Stockholm och gav sin egen byggmästare Hendrick Hybertszoon samma order: bygg Vasaskeppet som en dubbeldäckare...
Avsnitt (52 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Grace O'Malley (1530-1603), den ökända piratdrottningen som kämpade för överlevnad i ett Irland på väg att erövras av främmande makt. Med stor hänsynslöshet tog hon det hon behövde – och ville ha – en havets härskarinna helt utan skrupler...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om nordiska sjuårskriget. För 450 år sedan avslutades nordiska sjuårskriget genom freden i Stettin. Sverige under Erik XIV utkämpade långdragna och hårda strider med Danmark och Lübeck både till lands och till sjöss. Märkligt nog är kriget relativt bortglömt trots det rika källmaterialet...
Pedagogisk genomgång (13:39 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om handelsvägar och upptäcktsfärder under slutet av 1400-talet och 1500-talet. Här berörs bl.a. bakgrunden (teknisk och ekonomisk), Henrik Sjöfararen, Christoffer Columbus, Vasco da Gama, kolonialism, triangelhandeln.
Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1992) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. I två program berättas historien om det äventyrsfyllda projektet Svenska Ostindiska Compagniet. Under tiden 1731-1813 bedrevs, med Göteborg som hemmahamn en mycket framgångsrik handel med Kina. Järn och trä från Sverige byttes i Cadiz i Spanien mot silver, som i sin tur i Canton byttes mot te, siden och porslin. Stora summor satsades och vinsterna blev delvis mycket stora. Så även riskerna och många sjömän fick sätta livet till i skeppsbrott och sjukdomar...
Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1999) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Det andra av två program där Herman berättar historien om det äventyrsfyllda projektet Svenska Ostindiska Compagniet. Under tiden 1731-1813 bedrevs, med Göteborg som hemmahamn, en mycket framgångsrik handel med Kina. Järn och trä från Sverige byttes i Cadiz i Spanien mot silver, som i sin tur i Canton byttes mot te, siden och porslin. Stora summor satsades och vinsterna blev delvis mycket stora. Så även riskerna och många sjömän fick sätta livet till i skeppsbrott och sjukdomar. Programmen tar oss med ut i världen - till Spanien, Sydafrika och Kina...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Femern 1644. Svenskarna fick Kristian IV att tro att det pågående kriget skulle gå i vintervila. Därmed kunde flottan gå in i Femern Bält och ta danskarna med överraskning. Segern blev närmast total och låg till grund för freden i Brömsebro.
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Lisa Hellman. Här kan du läsa om Kopplingar, kontakter och utbyten ombord på svenska ostindiefarare. Skeppet, ensamt på ett stort och okänt hav, är en stark och återkommande symbol för både äventyr och isolering. Även det Svenska Ostindiska Kompaniets skepp har beskrivits i sådana termer. Men kanske är de ett exempel på motsatsen: på interkulturella kontakter och kontinuerliga relationer mellan skepp och till land. Resan var inte endast en väntan eller en transportsträcka, utan en tid då gränser samtidigt suddades ut och skapades. I själva verket utgör skeppet en egen historisk arena, och är en del av vår globala historia...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Karl XI:s omorganisering av den svenska örlogsflottan. För att stå emot de danska försöken att återerövra Skånelandskapen beslöt Karl XI att bygga en ny flottbas i söder. Valet föll på ett par öar i i Blekinges skärgård där Karlskrona snabbt växte fram. I den nya örlogsstaden tog den mäktiga karolinska flottan form...
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om sjöröveri och slavhandel i Nordafrika under 1600- och 1700-talen. Ett stort antal svenska sjömän blev slavar i Nordafrika under andra hälften av 1600-talet och första hälften av 1700-talet. De var tidigare så gott som okända, men tack vare ett nyligen avslutat forskningsprojekt kan vi nu få inblick i deras liv...
Genomgång (5:56 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om 1500-talets handelsvägar och Vasco da Gama som fann sjövägen runt Afrika till Indien.
Genomgång (13:27 min) där SO-läraren Björn Ström berättar om upptäckternas tid. Fokus ligger på: "Nya vägar till sjöss", "Columbus resor till Amerika", "Vasco da Gama seglar till Indien", "Cortés erövrar Mexiko", "triangelhandeln" och "Kina - Mittens rike".
Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om Ostindiska kompaniet. År 1731 bildades Svenska Ostindiska Companiet. Under de följande 80 åren skulle företaget svara för import av betydande mängder te, siden kryddor, porslin med mera från Kina och Sydostasien...
