M
Kategori
Två stora tredäckade slagskepp i strid. Båda skeppen avfyrar varsin bredsida med alla sina kanoner. Rök, splitter och kaos på bilden.

Under 1600- och 1700-talen hade krigsfartygen ofta flera våningar med kanoner. Vid sjöstrider gällde det att komma nära fienden i en vinkel som möjliggjorde att så många kanoner som möjligt kunde avfyras samtidigt. Del från en målning gjord av Willem Schellinks (1627-1678).

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

klocka
Lästid 6 minuter

Nya fartygstyper och bättre navigeringsredskap

Under 1400-talet hade ny skeppsteknik medfört att fartygen kunde byggas både större och sjödugligare. Navigeringsredskapen hade också utvecklats. Kompassen anpassades till sjöfart och kartorna hade blivit mer exakta. De nya avancerade fartygstyperna kunde färdas över stora öppna hav och medföra tyngre last än tidigare. Detta ledde snart till att nya handelsvägar och kontinenter upptäcktes.

Kolonisering, ökad handel och fler konflikter

De stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet gav upphov till en enorm ökning av fjärrhandeln. Längs med de tidigare outforskade kusterna uppstod nu europeiska handelsstationer och på andra ställen omvandlades stora territorier till europeiska kolonier.

Nya fartygstyper och bättre navigeringsredskap

Under 1400-talet hade ny skeppsteknik medfört att fartygen kunde byggas både större och sjödugligare. Navigeringsredskapen hade också utvecklats. Kompassen anpassades till sjöfart och kartorna hade blivit mer exakta. De nya avancerade fartygstyperna kunde färdas över stora öppna hav och medföra tyngre last än tidigare. Detta ledde snart till att nya handelsvägar och kontinenter upptäcktes.

Kolonisering, ökad handel och fler konflikter

De stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet gav upphov till en enorm ökning av fjärrhandeln. Längs med de tidigare outforskade kusterna uppstod nu europeiska handelsstationer och på andra ställen omvandlades stora territorier till europeiska kolonier.

ANNONS

ANNONS

Den växande fjärrhandeln och jakten på kolonier ledde till en ökad rivalitet mellan Europas stormakter. En följd av det blev att konflikterna och krigen blev fler och större än tidigare. Den nya tidens krig utkämpades därför inte bara i Europa, utan också på världshaven och på andra kontinenter där de europeiska staterna ägde kolonier.

Sjöstrid mellan holländare och engelsmän utanför England 1667. Detalj från en målning gjord av Willem Schellinks (1627-1678).

Sjökrigföringen utvecklas

De nya fartygstyperna ökade i storlek under periodens gång varefter de också utrustades med fler och större segel. Ny skeppsteknik kombinerat med möjligheten att utrusta de nya fartygen med många tunga kanoner revolutionerade sjökrigföringen under 1500-talet.

Den upptrappade rivaliteten mellan Europas länder och den nya betydelsen av starka örlogsflottor framkallade ett ökat behov av krigsfartyg hos många stater. Fartygen och sjökrigskonsten utvecklades därför konstant under hela tidsperioden.

De stora krigsfartygen hade kanonerna stående längs sidorna på flera däck. Skillnaden mellan krigföring till sjöss och på land var relativt liten eftersom sjöstriderna ofta var inriktade på att lägga fartygen sida vid sida så att det gick att äntra fiendens fartyg. Stormningen av motståndarnas fartygsdäck skedde i regel först efter att kanonerna hade förorsakat motståndaren stor skada och fartygens medförda marinsoldater gjort vad de kunnat för att skjuta ner så många fiender som möjligt.
 

Fartyg
Bild: SO-rummet.se
De stora krigsfartygen hade kanonerna stående längs sidorna på flera däck.

Allteftersom fartygen blev större med fler kanoner utvecklades nya sjöstridstaktiker. Under 1700-talet blev det vanligt att segla i kolonn efter varandra i en lång rad för att artilleriet skulle få så stor verkan som möjligt mot enskilda mål. De stora örlogsfartygen från den här tiden kallas därför linjeskepp. I slutet av 1700-talet blev det brukligt att utrusta linjeskeppen med tre kanondäck, varav två var täckta under det översta däcket som också hade kanoner. Tredäckarna var respektingivande krigsmaskiner som ofta hade över hundra kanoner och besättningar på uppåt 800 man. För spaningsuppdrag och patrullering användes i regel mindre skepp såsom fregatter och korvetter. Dessa var konstruerade på samma sätt som linjeskeppen men i mindre format.

Svenska örlogsfartyg på väg in mot Göteborg kring mitten av 1600-talet. Del av marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.

Livet ombord

Livet som sjöman var både obekvämt och farofyllt och ägde rum i en våt, kall och gungande miljö. Innan hängkojer infördes i slutet av 1600-talet, fick manskapet lägga sig intill kanonerna i de kläder de bar dagligen.

Däcksutrymmena var ofta fuktiga eftersom det kunde läcka in vatten genom kanonportarna och regna in genom däcksluckorna som ibland var gjorda som ett galler av trä (för ventilation). Därtill kom den farliga röken från den murade spisen som skeppskocken använde för att laga mat.

ANNONS

ANNONS

Livet ombord var hårt. Det var många som dog eller blev sjuka på de längre resorna. Kyla, fukt och stormar utgjorde risker för alla män ombord, men hårdast drabbade var matroserna. Det var inte ovanligt att matroser föll överbord vid arbetet uppe vid riggen. Men den största orsaken till att så många dog under resans lopp var den bristfälliga hygienen ombord och den dåliga, vitaminfattiga maten. Detalj från en marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.

Maten åts gemensamt ur samma stora kärl vilket bidrog till att sjukdomar spreds snabbt. Till detta kom råttorna och all annan ohyra som trivdes i den ohygieniska tillvaron under däck. Fartygen var därför ofta hemsökta av sjukdomar och epidemier, bl.a. skörbjugg som berodde på den ständiga bristen på C-vitamin. Resultatet av detta blev att man kallt fick räkna med att förlora halva besättningen utan strid.

Det var viktigt att hålla god disciplin ombord. Straffen för regelöverträdelser var därför mycket hårda, särskilt ombord på krigsskeppen där även mindre företeelser kunde medföra dödsstraff. Ett av de strängaste straffen var kölhalning, som ofta resulterade i döden eftersom man då drogs från fartygets ena sida till dess andra, under kölen över vassa avlagringar och snäckor som täckte skeppets underrede.

Segelfartygens storhetstid

De allt större och bättre fartygen kom också till användning inom handeln. Tidsperioden från 1500-talet till mitten av 1800-talet brukar därför kallas segelfartygens storhetstid. De stora handelsskeppen som seglade över oceanerna var byggda på ungefär samma sätt som örlogsfartygen. Men de hade mindre besättning och inte lika många kanoner. Under de långa seglatserna var det inte ovanligt att handelsfartygen angreps av pirater, konkurrenter eller fientliga statsmakter. Åsynen av kanonerna räckte många gånger för att avskräcka anfall men om de väl blev attackerade kunde de också försvara sig.

Från och med mitten av 1800-talet började segelfartygen få konkurrens på haven av ångdrivna fartyg. Segelfartygens storhetstid var därmed förbi.
 

Avgränsare

ANNONS

ANNONS

Ord och begrepp

Artilleri: Samlingsnamn för stora otympliga eldvapen, som till exempel kanoner, som användes i krig.

Besättning: De personer som arbetar och lever ombord på t.ex. ett fartyg.

Däck: Den platta ytan på ett fartyg där besättningen kan gå och arbeta.

Disciplin: Att följa regler och order noggrant, särskilt viktigt i militära sammanhang.

Fjärrhandel: Handel mellan platser och länder som ligger långt ifrån varandra, ofta över hav.

Flotta: En samling fartyg.

Fregatt: Ett mindre, snabbare krigsfartyg som ofta användes för spaning och patrullering.

Koloni: En region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel.

Kölhalning: Ett mycket hårt straff där en person drogs under fartyget, ofta med dödlig utgång.

Linjeskepp: Stora krigsfartyg med flera kanondäck som användes i sjöstrid under 1700-talet och början på 1800-talet.

Manöver: En planerad rörelse eller taktik, särskilt inom krigföring till sjöss eller på land.

Marinsoldat: En soldat som är tränad för att kriga till sjöss och utföra landstigningar (anfall mot land) från fartyg.

Navigation: Konsten att navigera, det vill säga vid framförandet av en farkost (t.ex. ett fartyg) kunna bestämma position, kurs och fart samt planera sin rutt och därmed kunna orientera sig ute på havet.

Ohyra: Små djur som råttor, löss och insekter som sprider smuts och sjukdomar.

Pirater: Sjörövare som attackerar fartyg för att stjäla varor eller pengar.

Skörbjugg: En sjukdom som orsakas av brist på C-vitamin och som var vanlig till sjöss förr i tiden.

Örlog: Krig till sjöss.

Örlogsflotta: Ett lands samling av krigsfartyg, alltså dess sjökrigsmakt.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några tekniska förbättringar inom sjöfarten som lade grunden för de stora upptäcktsresorna.
     
  2. Nämn några orsaker till att det blev fler krig mellan de europeiska länderna under nya tiden.
     
  3. Ge exempel på hur en typisk sjöstrid kunde gå till.
     
  4. Hur var livet ombord på de stora fartygen?
     
  5. Varför tror du att perioden från 1500-talet till mitten av 1800-talet ibland brukar kallas för segelfartygens storhetstid?

Ta reda på:

  1. Jämför Vasaskeppets längd, höjd och bredd med ett modernt passagerarfartyg, t.ex. Silja Line eller Stena Line.
     
  2. Vad var skörbjugg för slags sjukdom och hur gick det till när man lärde sig motverka den?

Diskutera:

  1. Tänk dig att en modern sjökapten skulle komma tillbaka i tiden och hamna på ett stort skepp under 1700-talet, t.ex. en Ostindiefarare. Vilka likheter och skillnader skulle hon/han uppleva jämfört med ett modernt fartyg både vad gäller teknik och livet ombord?
     

M  LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776

M  LÄS MER: De stora upptäckternas tid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Donald Bathe m.fl., Segelfartygens storhetstid, Bernces Förlag, 1975
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Andrew Lambert, War at Sea in the Age of Sail, Cassell & Co, 2000
Thorsten Rinman m.fl., Sjöfartens historia, Rinman & Lindén, 1982
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
 

Kartor

Sidan uppdaterad: 7 augusti 2025
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Skeppet med 1700-talets lyx

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen belyser dåtidens lyx och världshandel under 1700-talet utifrån skriftliga källor kopplat till skeppet Vrouw Maria.

+ Läs mer

Resande Man

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.

+ Läs mer

Krigsskeppet Solen

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen utgår från det svenska örlogsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.

+ Läs mer

Kungaskeppet Gribshunden

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Skeppet Gribshunden seglade 1494 med danska kung Hans till ett möte i Kalmar för att förbereda den danska kungens kröning även till svensk kung i Kalmarunionen. Sten Sture den äldre saboterade mötet och lyckades behålla makten i Sverige. Situationen ger en tydlig bild av motsättningarna och problemen inom Kalmarunionen.

+ Läs mer

Artiklar om Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

M
Fartyg i solnedgång

Upptäcktsresornas tid

av: Lars Hildingson
2025-01-09
klocka Lästid 7 minuter

Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...

+ Läs mer

M
Karacker

Portugals handelsvälde i Asien vilade på vapenmakt

av: Peter Fowelin
2024-05-22
klocka Lästid 5 minuter

Det handelsvälde Portugal skapade i Indiska oceanen vilade ytterst på vapenmakt. Men det var inte stora styrkor som sattes in - till sjöss är inte antalet avgörande. Den portugisiske vicekungen Francisco d'Almeida, som under åren 1505-1508 lade grunden till det portugisiska herraväldet, hade en flotta på 22 fartyg och 2 500 man till sitt förfogande...

+ Läs mer

M
skeppsbrott

Ett skeppsbrott år 1585

av: Peter Fowelin
2024-05-21
klocka Lästid 21 minuter

Portugal härskade över ett stort sjö- och handelsvälde i Asien. Erövringarna hade börjat i och med att Vasco da Gama 1497-1499 seglade runt Afrika och fann sjövägen till Indien. Under de följande hundra åren seglade otaliga skepp iväg från Lissabon mot de rika handelsstäderna i den asiatiska övärlden. De skepp som återvände var betydligt färre än de som for ut. Under åren 1500-1510 avseglade 132 segelfartyg från Portugal till Indien. En femtedel av dem förolyckades. "Santiagos" förlisning år 1585 skildras av en av de överlevande, förmodligen av Manoel Godinho Cardoso, som med knapp nöd lyckades ta sig i land...

+ Läs mer

M

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

av: Lars Hildingson
2022-11-13
klocka Lästid 6 minuter

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra grannländer: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland och Danmark. Vägarna från Östersjön ut mot världshaven går mellan de danska öarna Fyn och Själland och genom Öresund - vattnet mellan Sverige och Danmark. Under 1900-talets sista år byggdes en bro över Öresund. En motorväg och en järnväg korsar nu den urgamla vattenvägen. Rullande hjul konkurrerar med vattenfarkosterna...

+ Läs mer

M

Portugal härskade på Indiska oceanen under 1500-talet

av: Peter Fowelin
2022-11-09
klocka Lästid 21 minuter

När Vasco da Gama i maj 1498 nådde Indien, kom han först till staden Calicut på Indiens västkust. Vasco da Gama togs emot av Calicuts härskare, Samudrin Raja, "Havets herre". "De visade oss stor vördnad och större aktning än man i Spanien ägnar en konung. Folkmassorna fyllde gator och hus, och enbart vår eskort räknade 2 000 man." Så berättar Alvaro Velho, en av medresenärerna. Portugiserna hade kommit till ett rikt land. Calicut var den största och mäktigaste handelsstaden på Indiens västkust. I staden fanns ett stort antal arabiska köpmän, som av Samudrin Raja tilläts bedriva handel. Kontrollen över handeln gjorde Samudrin rik och mäktig...

+ Läs mer

M

Eldvapnens historia

av: Kaj Hildingson
2022-07-15
klocka Lästid 23 minuter

Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp mot Kina på 1200-talet träffade mongolerna på krutet och lärde sig att använda det. De tog med sig uppfinningen på sina fälttåg i Europa. Men mongolerna använde inte krutet till kanoner, utan för att sprida moln av rök som kallades "kinesisk eld" på slagfälten. Européerna lärde sig snabbt att själva använda krutet. Exakt när krutet först användes i ett europeiskt krig vet vi inte. År 1325 fanns det i alla fall kanoner på flera håll i Europa...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under Vasatiden

av: Gunnar Åselius
2021-07-30
klocka Lästid 4 minuter

Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....

+ Läs mer

M

Nordostpassagen och döden i Arktis

av: Kaj Hildingson
2021-07-20
klocka Lästid 9 minuter

År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om Ryssland. En gryta hängde fortfarande över den öppna eldstaden, och en klocka stod lutad mot en vägg. Böcker, vapen och hushållsföremål låg strödda här och där. Ingen var hemma, men det var inte så konstigt. Hyddan hade stått övergiven i 274 år. Carlsen hade upptäckt den plats där holländaren Willem Barents tvingats övervintra med sin besättning i slutet av 1500-talet. Barents hade letat efter Nordostpassagen - sjövägen från Europa till Kina norr om Ryssland. Liksom många andra kom Barents aldrig tillbaka...

+ Läs mer

M

Sökandet efter Nordvästpassagen ledde till kolonisation av Nordamerika

av: Kaj Hildingson
2021-07-18
klocka Lästid 16 minuter

Nordvästpassagen kallades den sjöväg till Asiens rikedomar som många européer hoppades finna norr om Amerika. Men de som sökte efter Nordvästpassagen stoppades gång på gång av ismassor. Många upptäckare försvann spårlöst och kom aldrig tillbaka Trots detta fortsatte sökandet i århundraden. Efter mer än fyrahundra år lyckades en norrman hitta passagen - det visade sig att det tog tre år att ta sig igenom...

+ Läs mer

M

James Cook och kontinenten som inte fanns

av: Kaj Hildingson
2021-04-27
klocka Lästid 30 minuter

1492 upptäckte Columbus en ny kontinent som européerna inte trodde fanns. På 1700-talet gjorde James Cook tvärtom och bevisade att en kontinent många trodde på inte existerade. De flesta upptäcktsresande är berömda för vad de funnit. Cooks berömmelse vilar alltså delvis på vad han inte fann. Men under sina långa havsresor kartlade Cook också stora områden som tidigare var okända för européerna, stoppade en dödlig sjukdom med surkål och såg till att en ögrupp i Stilla havet fick namn efter en svensk forskare...

+ Läs mer

M

Magellans expedition seglade jorden runt

av: Kaj Hildingson
2021-04-15
klocka Lästid 29 minuter

I början av 1500-talet var peppar lika värdefullt som silver i Europa. Peppar kunde användas som betalning för gårdar, mark och mycket annat. Andra kryddor var minst lika mycket värda och Spanien och Portugal tävlade om att hitta vägen till Kryddöarna där de värdefulla växterna fanns. Ett av försöken att hitta vägen ledde till den första världsomseglingen. Men priset var högt. 270 man seglade ut och bara arton kom tillbaka. Resten hade dött, bland dem befälhavaren. Resan gick ändå med vinst och den spanske kungen var mycket nöjd...

+ Läs mer

M

Vasco da Gama hittar sjövägen till Indien

av: Kaj Hildingson
2021-04-09
klocka Lästid 19 minuter

- Måtte djävulen ta dig. Varför kommer ni hit? Den hälsningen mötte portugisen Vasco da Gama som med sin expedition efter många månader nått fram till Indiens västkust. De arabiska köpmän som handlade här fruktade att européerna skulle ta över den lönande handeln över Indiska oceanen. Köpmännens oro skulle bekräftas – något som till stor del berodde på att européernas skepp var hopspikade medan arabernas fartyg var hopsydda med tråd...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 2: Guldtörsten leder till blodbad

av: Kaj Hildingson
2021-04-08
klocka Lästid 19 minuter

När Columbus återvände till Spanien efter sin första resa till Amerika firades han som en hjälte. Men han hade för vana att överdriva hur mycket guld han sett och hur bra det gick i kolonin på andra sidan Atlanten. I själva verket höll urinvånarna på att utrotas och kolonisterna avskydde Columbus som de kallade ”Flugornas herre”. Till slut fick Spaniens kungapar reda på sanningen och Columbus slogs i järn...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 1: Tobak och hängmattor istället för guldstäder

av: Kaj Hildingson
2021-04-05
klocka Lästid 23 minuter

1492 landsteg Christofer Columbus på en ö i Västindien. Han hade just placerat en ny kontinent (Amerika) på kartorna. Columbus resa skulle förändra världen och påverka miljoner människor på gott och ont. Men själv trodde Columbus att han nått ett helt annat mål - ett mål som tagit åratal att uppnå - och skulle aldrig erkänna vad han verkligen gjort...

+ Läs mer

M

Bartolomeu Diaz och vägen runt Afrikas sydspets

av: Kaj Hildingson
2021-03-21
klocka Lästid 10 minuter

I åratal letade portugiserna i slutet av 1400-talet efter sjövägen runt södra Afrika till Indien. Men det krävdes en flera dagar lång storm för att Bartolomeu Diaz (ca 1450-1500) till slut skulle hitta vägen. Då tvingade besättningen honom att vända hemåt istället för att fortsätta mot Indien. Trots att vägen var funnen tog det omkring tio år innan Portugal skickade ut en ny expedition. Då hade redan Spanien hunnit förklara att deras utsände hittat en helt annan sjöväg till Indien...

+ Läs mer

M

Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

av: Kaj Hildingson
2021-03-18
klocka Lästid 4 minuter

I början av 1400-talet fanns det åtminstone åtta civilisationer som hade utforskat och kartlagt delar av sin omvärld. De åtta civilisationerna var Kina, Japan, Polynesierna i Stilla havet, Indien, aztekernas i Mexiko, Inkariket i Peru, arabvärlden och Europa. Om någon vid denna tidpunkt skulle ha gissat vilken av dessa kulturer som skulle upptäcka de vägar som kom att binda samman dessa åtta till ett handelsområde är det ytterst osannolikt att det kristna Europa skulle ha utpekats. Ändå skulle det bli européerna som gjorde det, mot alla odds. De var instängda av Atlanten i väster och det muslimska väldet i öster. I söder fanns det svårgenomträngliga Afrika...

+ Läs mer

M

Barbareskstaterna i Nordafrika - sjöröveri och slavhandel

av: Mats Röyter
2020-05-13
klocka Lästid 5 minuter

Nordafrikanska pirater gjorde Medelhavet och en stor del av Atlanten osäkra under trehundra år. Mellan 1500-talet och 1800-talet terroriserades både handelsfartyg och europeiska kustbosättningar av dessa s.k. korsarer - muslimska sjörövare som försörjde sig genom plundring och kidnappning. Fångarna som togs utväxlades antingen till ursprungslandet mot en lösensumma eller blev sålda som slavar i Nordafrika, där slavmarknaden i Alger var den dominerande...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under stormaktstiden

av: Stig Hadenius
2020-01-09
klocka Lästid 8 minuter

Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...

+ Läs mer

M

Christofer Columbus upptäcktsresa - orsaker och följder

av: Magnus Västerbro
2019-09-18
klocka Lästid 13 minuter

Christofer Columbus planer på att finna sjövägen till Indien genom att segla runt halva jorden var en djärv idé. Tidens lärda hävdade bestämt att avståndet västerut till Asien var flera gånger för långt för ett skepp att segla. Men Columbus hade bestämt sig. Det var alldeles för mycket som hägrade i potten. Det blev till slut det spanska kungaparet som klev in som finansiärer - och de kammade hem storkovan. Istället för att komma till Östasien hade Columbus hittat Amerika som därmed öppnades för spanska och europeiska erövrare...

+ Läs mer

M
Porträttmålning

Drottning Elisabet ledde England genom dess svåraste tid

av: Magnus Västerbro
2017-11-29
klocka Lästid 7 minuter

Drottning Elisabet är Englands mest berömda och omskrivna drottning. Hon var härskardrottningen som ledde sitt land genom dess svåraste tid, symbolen för det okuvliga England. Det var under hennes tid som England började utvecklas till europeisk stormakt...

+ Läs mer

M
Piratkapten vid rodret

Pirater och sjöröveri

av: Robert de Vries
2017-03-21
klocka Lästid 3 minuter

Sjöröveri har funnits över hela världen i alla tider från det att sjötransporterna blev tillräckligt värdefulla för att anfalla och lägga beslag på. I den här artikeln kan du läsa kortfattat om pirater och sjöröveri under sjöröveriets guldålder på 1600-talet...

+ Läs mer

M
Några fartyg seglar i ett upprört hav.

Magellan och den första världsomseglingen

av: Carsten Ryytty
2016-11-29
klocka Lästid 4 minuter

Fernando Magellan var en portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande. Under spansk flagg ledde han en sjöexpedition som först av alla seglade jorden runt. Magellan omkom på Filippinerna och av hans ursprungliga fem skepp och 265 sjömän var det endast ett skepp med 18 män som återvände till Spanien efter den strapatsrika världsomseglingen...

+ Läs mer

M
Da Gama står och pekar mot land i en roddbåt bredvid sitt fartyg.

Vasco da Gama och sjövägen till Indien

av: Carsten Ryytty
2016-11-26
klocka Lästid 5 minuter

Vasco da Gama är den portugisiske sjöfarare som gått till historien som den som först färdades sjövägen från Europa till Indien. Resan till Asien var kulmen på den systematiska portugisiska utforskningen av Afrikas kuster och av vägen till Indien söder om Afrika, som hade inletts av Henrik Sjöfararen...

+ Läs mer

M
Karta, kikare och en sextant på ett bord.

De stora upptäckternas tid

av: Hans Thorbjörnsson
2016-02-27
klocka Lästid 10 minuter

De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att det fanns mäktiga riken långt borta i öster, i Asien. Men hur gick det till när européerna fann sjövägen till Indien? Och hur upptäcktes ”den nya världen” – de på 1400-talet okända kontinenterna Nordamerika och Sydamerika?

+ Läs mer

L

Vasaskeppet - skrytbygget som blev ett fiasko

av: Carsten Ryytty
2014-02-18
klocka Lästid 6 minuter

Den 10 augusti 1628 hade tusentals åskådare samlats längs med kajer och stränder för att bevittna det kungliga skrytbygget Vasa påbörja sin jungfrufärd mot Polen där den svenska armén befann sig. Men bara efter en dryg kilometers seglats hände något med det mäktiga regalskeppet som kantrade och försvann ner i djupet...

+ Läs mer

Länkar om Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi
Några vetenskapsmän som håller föredrag för Ludvig XIV. De har med sig en jordglob.

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Hi
Kung Ludvig XIV stående på en trapp med tjänare och vakter runt om honom. Han är i bildens absoluta fokus.

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Hi
1600-talsastronom spom läser en bok i skenet av ettstearinljus, Han vilar ena handen på en jordglob.

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Hi
Karl V Gustav sitter på sin häst och blicjar ut över striderna på lilla bälts isar.

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi
Två förnäma herrar med en dam i centrum som sitter vid ett piano.

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Hi
Ostindiefarare i Stockholms hamn på 1700-talet.

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi
En man med en penna vid ett ritbord intill ett fönster. 1600-talsmotiv.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Hi
En bakbunden kvinna på knä blir brännmärkt av en slavhandlare. Scenen är en sandstrand i Afrika. I viken ligger ett slavskepp för ankar och på stranden finns ett tjugotal slavar samt ett par beväpnade vakter.

Slaveri och triangelhandel

Slavhandeln (1600-1800) över Atlanten mellan Europa, Afrika och Amerika (triangelhandeln) berövade miljontals människor...

Hi
Karoliner på marsch i ett vinterlandskap.

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Hi
Två pansarbåtar i närstrid.

Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel...

Relaterade taggar

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Hi
skepp

Spanska armadan

Spanska armadan är en benämning på den örlogsflotta som Spaniens kung Filip II sände mot drottning...

Hi
Columbus i Amerika 1492

Christofer Columbus

År 1492 begav sig Christofer Columbus (1451-1506) iväg från Spanien för att finna en ny sjöväg till...

Hi
Vasaskeppet

Regalskeppet Vasa

Vasaskeppet eller regalskeppet Vasa började byggas 1626 men kantrade och förliste på sin jungfrutur...

Hi
Kronan exploderar

Regalskeppet Kronan

Regalskeppet Kronan (Stora Kronan) var ett svenskt örlogsfartyg som kantrade, exploderade och sjönk...

Hi
Ostindiefarare

Ostindiska kompaniet

Svenska Ostindiska kompaniet (SOIC) var ett handelskompani från Göteborg som bildades 1731 och...

Hi
Porträtt

Lars Gathenhielm

Lars Gathenhielm (1689-1718) eller Andersson som han hette innan han adlades, var en skepparson...

Hi
dykare vid ett vrak.

Marinarkeologi

Marinarkeologi är arkeologi under vattnet på sjö- och havsbottnar. Marinarkeologer utforskar därmed...

Hi
Fartyg

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...

Hi
Porträtt

James Cook

James Cook (1728-1779) hann under sitt liv vara både navigatör, kommendörkapten och...

Ge
globalt rutnät

Longitud och latitud

Om du tittar på en jordglob eller en karta ser du att den är täckt av ett gradnät. En del linjer...

Hi
Bartolomeu Dias

Bartolomeu Dias

Bartolomeu Dias (eller Diaz) har blivit känd som den förste europé som rundade Afrikas sydspets....

Hi
porträtt

Francis Drake

Sir Francis Drake var en engelsk sjömilitär och upptäcktsresande. Drake var den förste engelske...

Hi
Forntida stridsvagn

Teknikhistoria

Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...

Hi
Skolmaterial i historia

Skolmaterial om historia

Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....