M

Järnvägarna gjorde det möjligt att transportera trupper direkt till fronten. Målning av Carl Röchling, 1908.

Krig och försvar 1776-1914

Större arméer än tidigare

Under franska revolutionen på 1790-talet förklarade många av Europas stormakter krig mot Frankrike. Målsättningen var att återställa den gamla ordningen i syfte att förhindra att revolutionen spreds utanför Frankrike. Det revolutionära Frankrike ställdes därmed mot en överväldigande militär allians som hotade att krossa revolutionen och dess idéer om bl.a. alla människors lika värde och rätt till medbestämmande. Revolutionsledarna löste problemet genom att införa ett nytt militärt inkallelsesystem som kan liknas vid allmän värnplikt. Frankrike lyckades därefter på kort tid mobilisera (samla) stora arméer som kunde försvara revolutionens folkliga idéer mot dess fiender.

Större arméer än tidigare

Under franska revolutionen på 1790-talet förklarade många av Europas stormakter krig mot Frankrike. Målsättningen var att återställa den gamla ordningen i syfte att förhindra att revolutionen spreds utanför Frankrike. Det revolutionära Frankrike ställdes därmed mot en överväldigande militär allians som hotade att krossa revolutionen och dess idéer om bl.a. alla människors lika värde och rätt till medbestämmande. Revolutionsledarna löste problemet genom att införa ett nytt militärt inkallelsesystem som kan liknas vid allmän värnplikt. Frankrike lyckades därefter på kort tid mobilisera (samla) stora arméer som kunde försvara revolutionens folkliga idéer mot dess fiender.

ANNONS

ANNONS

De franska soldaterna slogs nu inte längre för en kung utan för en nation. Detta utnyttjades av Napoleon som också bidrog till att sprida idén genom Europa med sina arméer. De europeiska arméerna blev därefter allt större under 1800-talets gång. Men det var inte folklig nationalism som var den största orsaken till arméernas ökande storlek under perioden – det var teknologin.

Militärteknologisk utveckling

Napoleontidens krig i början av 1800-talet skilde sig inte mycket ur teknisk synvinkel från krigen under 1700-talet. Det var först i samband med den teknologiska utvecklingen från och med mitten av 1800-talet som krigföringen och det militära tänkandet förändrades i grunden. De nya förändringarna hade då lett till att arméerna fått bättre kommunikationer, större eldkraft och ökad rörlighet.

Mobilisering av franska soldater under fransk-tyska kriget 1870-1871. Skiss av Edouard Detaille (1848-1912).

Bättre kommunikationer gav bättre stridsledning

Utbyggandet av vägnätet och järnvägarna som följde i samband med industrialiseringen gjorde att arméerna kunde transporteras direkt till fronten. De förbättrade transportmöjligheterna gjorde det också lättare att försörja trupperna vilket förkortade tiden för krigsförberedelser.

Vid 1800-talets mitt gjorde telegrafi – och några årtionden senare telefoni – att trupperna kunde samverka med varandra på ett helt annat sätt än tidigare. Telekommunikationerna medförde också att ledningen av arméerna centraliserades (samlades till ett ställe under en gemensam ledning). Arméledningen flyttades därmed längre bakom stridslinjen samtidigt som de fick bättre helhetsbild och kontroll över de olika frontavsnitten.

Effektivare skjutvapen

Under perioden genomgick också eldvapnen en enorm förändring. Gevär och kanoner var långt in på 1800-talet försedda med slätborrade pipor som laddades via mynningen. Skjutvapnen hade därför dålig skottvidd, träffsäkerhet och eldhastighet. Men kring mitten av 1800-talet började räfflade pipor användas vilket förbättrade vapnens räckvidd och precision avsevärt. Något senare infördes också bakladdade skjutvapen som gick snabbare att ladda. Därigenom ökade även eldhastigheten. Handeldvapnen blev dessutom mer finkalibriga vilket gjorde att de kunde förses med lättare ammunition. En stor fördel med det var att soldaterna nu kunde bära med sig fler patroner än tidigare.

Skjutvapnens ökade eldkraft medförde bl.a. att trupperna delades in i mindre enheter för att få ökad rörlighet på slagfältet. Preussiska infanterister i eldställning under fransk-tyska kriget 1870-1871. Målning av Christian Sell (1831-1883).

Ökad rörlighet på slagfältet

Den vapentekniska utvecklingen ledde till att den taktiska slagordningen förändrades. Under Napoleonkrigen och dessförinnan hade slagen utkämpats av soldater i tätt packade led. Det var då viktigt att komma så nära fienden som möjligt för att kunna skjuta koncentrerade och förödande skottsalvor. Därefter söktes i regel ett avgörande genom bajonettanfall som skulle splittra de fientliga leden och driva dem på flykten. Men i samband med införandet av de nya snabb- och långskjutande gevären blev den gamla taktiska slagordningen ohållbar. Bataljonskolonnen (ca 500 man) ersattes av kompanikolonnen (ca 100 man) som infanteriets viktigaste taktiska enhet. I och med det ökade infanteriets rörlighet vilket gav bättre möjligheter att utnyttja terrängen på slagfältet.

Eldkraften motverkade den militära rörligheten

I samband med att eldkraft ersatte stötkraft (t.ex. bajonettanfall eller kavallerianfall med blanka vapen) som stridens huvudform, minskades också kavalleriets användningsområde på slagfältet. De nya vapnens eldhastighet och skottvidd gjorde att kavalleriets uppgifter så småningom begränsades till spaning.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här
När kulsprutan togs i bruk förändrades taktiken på slagfältet för alltid. Brittisk kulspruteskytt under det andra boerkriget 1899-1902.

När man sedan började använda kulsprutan på 1880-talet hamnade eldkraft och förflyttning på slagfältet i fullständig disharmoni. Det var inte förrän en bit in i första världskriget, då stridsvagnen introducerades i strid, som man lyckades förena eldkraft med förflyttning på ett någorlunda effektivt sätt. Men det skulle dröja ända till andra världskriget innan denna nya taktik slog igenom i praktiken, då i form av tyskarnas s.k. blixtkrigstaktik med vilken de nådde stora framgångar i andra världskrigets inledningsskede.

Ländernas befolkningsantal fick större betydelse

Men den teknologiska utvecklingen förändrade inte bara slagfältet. Under senare delen av 1800-talet hade industrin gjort det möjligt att utrusta miljonarméer. Industriländernas befolkningsantal fick därmed större militär betydelse än tidigare. Detta ledde till förändringar inom den världspolitiska maktbalansen där det folkrika Tyskland snart skulle få en avgörande roll. Samtidigt medförde den tekniska utvecklingen att klyftan mellan stormakter och småstater vidgades. Detta bekräftades inte minst under de båda världskrigen.

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

LÄS MER: Matindustrins utveckling - ett samspel mellan militära och civila behov

Användbara begrepp

Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.

Värnplikt: Militärtjänst, när folket har skyldighet att tjänstgöra i ett lands försvar under begränsad tid.

Mobilisera: Att samla och rusta trupper. När en stat omorganiseras och förbereder sig inför ett krig.

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Infanteri: Trupper till fots.

Kavalleri: Beridna trupper.

Artilleri: Trupper med tunga eldvapen som kanoner och mörsare (belägringskanoner).

Visste du att:

  • Baron Dominique-Jean Larrey var en snabb kirurg. Efter ett enda fältslag amputerade han 200 lemmar. Idag är han mer känd för att han uppfann ambulansen. Han införde 1792 en lätt vagn som kunde dras av ett par hästar.
  • Hiram Maxim lyckades 1884 framställa den första kulsprutan genom att utnyttja rekylenergin för att kasta ut det använda skottets hylsa och ladda med det nya skottet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka två orsaker lyfts fram i texten som förklaring till att arméerna ökade i storlek under 1800-talet?
     
  2. Nämn exempel på nya kommunikationer som kunde användas i krig under slutet av 1800-talet?
     
  3. På vilka sätt förändrade de förbättrade och nya kommunikationerna krigen?
     
  4. På vilka sätt blev skjutvapnen effektivare och vilka följder fick det för krigföringen?

Ta reda på:

  1. I texten omnämns 1800-talets industrialisering som den viktigast orsaken till att krigföringen förändrades under perioden. Ta reda på vilka vapen som användes under Napoleonkrigen i början av 1800-talet och jämför med de vapen som användes hundra år senare - under första världskriget. Använd t.ex. Googles bildsök.

Diskutera:

  1. Systemet med värnplikt växte fram under 1800-talet och var bl.a. i bruk i Sverige 1901-2010. Idag utgörs Sveriges försvar av en mindre styrka med yrkesmilitärer. Tycker du att Sverige borde införa allmän värnplikt igen? Motivera.

 

Litteratur:
Alf W Johansson, Europas krig - Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut, Rabén Prisma, 1998
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 3 – Från 1789 till 1870, Historiska Media, 2003
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 4 – Från cirka 1870 till 1920, Historiska Media, 2003

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 15 maj 2019
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Artiklar om Krig och försvar 1776-1914

M

Matindustrins utveckling - ett samspel mellan militära och civila behov

av: Folke Schimanski
2019-04-03

Under loppet av 1800-talet började mat konserveras i industriell skala. Det drevs fram i ett samspel mellan militära och civila intressen. Under slutet av 1800-talet löstes också problemet hur man skulle kunna bevara livsmedel genom kylteknik...

+ Läs mer

M

Sverige förlorar Finland 1808-1809

av: Robert de Vries
2018-10-05

I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet stod Europa i brand. De franska revolutionskrigen efterföljdes av Napoleons erövringar. Den gamla fransk-svenska alliansen hade upplösts och den stora frågan för Sveriges del var hur landet i framtiden skulle manövrera sin utrikespolitik i det nya Europa som började ta form...

+ Läs mer

L

Sepoyupproret 1857-1858

av: Carsten Ryytty
2018-05-06

Under andra halvan av 1700-talet styrde det brittiska Ostindiska kompaniet över Indien där de inlett en hänsynslös exploatering av den indiska befolkningen. Efter det blodiga sepoyupproret, vilket började som en resning bland infödda soldater i engelsk tjänst, övertog den brittiska regeringen 1858 styret.

+ Läs mer

L

Krutets historia

av: Magnus Västerbro
2018-05-05

Det talas ibland om Kinas ”fyra stora uppfinningar”: krutet, kompassen, pappret och boktryckarkonsten. Och störst av alla dessa var krutet. Krutet, som tillät människor att spränga sig fram genom naturen i en helt oöverträffad skala – och att spränga sönder varandra, även det i oöverträffad skala...

+ Läs mer

M

Amerikanska inbördeskriget 1861-1865

av: Carsten Ryytty och Robert de Vries
2017-04-22

Det amerikanska inbördeskriget varade i fyra blodiga år 1861-1865. Det beräknas att drygt 600 000 soldater dog under konflikten. Inte ens 1900-talets alla krig tillsammans, inklusive de två världskrigen, har skördat så många amerikanska liv...

+ Läs mer

Länkar om Krig och försvar 1776-1914

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Amerikanska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller den amerikanska revolutionen (1776-1783), då USA blev en självständig stat.

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Napoleontiden

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa...

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel...

Relaterade taggar

Vapen

Lika länge som det har funnits människor så har det funnits vapen av olika former. De forntida...

SO-rummet tag typ

Fältherrar

Här hittar du material som handlar om krig och fältherrar (härförare) genom historien.

Inbördeskrig

Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....

SO-rummet tag typ

Uppror och frihetskamp

Här hittar du material som kan relateras till uppror och olika former av frihetskamp genom...

Borgar och fästningar

Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Flaggor

Det finns många olika sorters flaggor i varierande storlekar och med alla sorters mönster. Dagens...

Napoleonkrigen

Napoleonkrigen är ett samlingsnamn för de krig och väpnade konflikter som ägde rum i Europa och på...

Amerikanska frihetskriget

Amerikanska frihetskriget (1775-1783) kallas även för det amerikanska revolutionskriget och...

Finska kriget

Finska kriget utgjorde en del av Napoleonkrigen och utkämpades mellan Sverige och Ryssland 1808-...

Krimkriget

Krimkriget (1853-1856) utkämpades huvudsakligen på den ryska halvön Krim i Svarta havet mellan...

Sveaborg

Sveaborg är en stor sjöfästning utanför Helsingfors i Finland som uppfördes under senare delen av...

Amerikanska inbördeskriget

Det amerikanska inbördeskriget utkämpades i USA mellan sydstaterna och nordstaterna 1861-1865. Den...

Röda korset

Röda korset är en neutral hjälporganisation som grundades 1863 för att ta hand om sårade i krig. En...

Zulukriget

Zulukriget 1879 var ett krig mellan Storbritannien och zuluriket i Sydafrika. Kriget utbröt efter...

Wienkongressen

Wienkongressen var en internationell stor politisk konferens som hölls mellan ambassadörer från...

Opiumkrigen

Opiumkrigen var två väpnade konflikter som utspelade sig åren 1839-1842 och 1856-1860. konflikten...

Boerkrigen

Boerkrigen utkämpades mellan de sydafrikanska boerna och kolonialmakten Storbritannien. Första...

Indelningsverket

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682....

SO-rummet tag typ

Slaget vid Waterloo

Slaget vid Waterloo ägde rum den 18 juni 1815 i Belgien och utkämpades mellan Napoleon och hans...

Slaget vid Gettysburg

Slaget vid Gettysburg utkämpades 1-3 juli 1863 i och omkring staden Gettysburg i delstaten...

Boxarupproret

Boxarupprorets bakgrund Européerna var hatade i Kina under senare delen av 1800-talet. Flera olika...