Bild:
Järnvägarna gjorde det möjligt att transportera trupper direkt till fronten. Målning av Carl Röchling, 1908.
M

Krig och försvar 1776-1914

Större arméer än tidigare

Under franska revolutionen på 1790-talet förklarade många av Europas stormakter krig mot Frankrike. Målsättningen var att återställa den gamla ordningen i syfte att förhindra att revolutionen spreds utanför Frankrike. Det revolutionära Frankrike ställdes därmed mot en överväldigande militär allians som hotade att krossa revolutionen och dess idéer om bl.a. alla människors lika värde och rätt till medbestämmande. Revolutionsledarna löste problemet genom att införa ett nytt militärt inkallelsesystem som kan liknas vid allmän värnplikt. Frankrike lyckades därefter på kort tid mobilisera (samla) stora arméer som kunde försvara revolutionens folkliga idéer mot dess fiender.

De franska soldaterna slogs nu inte längre för en kung utan för en nation. Detta utnyttjades av Napoleon som också bidrog till att sprida idén genom Europa med sina arméer. De europeiska arméerna blev därefter allt större under 1800-talets gång. Men det var inte folklig nationalism som var den största orsaken till arméernas ökande storlek under perioden – det var teknologin.

Bild:

Mobilisering av franska soldater under fransk-tyska kriget 1870-1871. Skiss av Edouard Detaille (1848-1912).

Militärteknologisk utveckling

Napoleontidens krig i början av 1800-talet skilde sig inte mycket ur teknisk synvinkel från krigen under 1700-talet. Det var först i samband med den teknologiska utvecklingen från och med mitten av 1800-talet som krigföringen och det militära tänkandet förändrades i grunden. De nya förändringarna hade då lett till att arméerna fått bättre kommunikationer, större eldkraft och ökad rörlighet.

Bättre kommunikationer gav bättre stridsledning

Utbyggandet av vägnätet och järnvägarna som följde i samband med industrialiseringen gjorde att arméerna kunde transporteras direkt till fronten. De förbättrade transportmöjligheterna gjorde det också lättare att försörja trupperna vilket förkortade tiden för krigsförberedelser.

Vid 1800-talets mitt gjorde telegrafi – och några årtionden senare telefoni – att trupperna kunde samverka med varandra på ett helt annat sätt än tidigare. Telekommunikationerna medförde också att ledningen av arméerna centraliserades (samlades till ett ställe under en gemensam ledning). Arméledningen flyttades därmed längre bakom stridslinjen samtidigt som de fick bättre helhetsbild och kontroll över de olika frontavsnitten.

Bild:
Skjutvapnens ökade eldkraft medförde bl.a. att trupperna delades in i mindre enheter för att få ökad rörlighet på slagfältet. Preussiska infanterister i eldställning under fransk-tyska kriget 1870-1871. Målning av Christian Sell (1831-1883).

Användbara begrepp

Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.

Värnplikt: Militärtjänst, när folket har skyldighet att tjänstgöra i ett lands försvar under begränsad tid.

Mobilisera: Att samla och rusta trupper. När en stat omorganiseras och förbereder sig inför ett krig.

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Infanteri: Trupper till fots.

Kavalleri: Beridna trupper.

Artilleri: Trupper med tunga eldvapen som kanoner och mörsare (belägringskanoner).

Effektivare skjutvapen

Under perioden genomgick också eldvapnen en enorm förändring. Gevär och kanoner var långt in på 1800-talet försedda med slätborrade pipor som laddades via mynningen. Skjutvapnen hade därför dålig skottvidd, träffsäkerhet och eldhastighet. Men kring mitten av 1800-talet började räfflade pipor användas vilket förbättrade vapnens räckvidd och precision avsevärt. Något senare infördes också bakladdade skjutvapen som gick snabbare att ladda. Därigenom ökade även eldhastigheten. Handeldvapnen blev dessutom mer finkalibriga vilket gjorde att de kunde förses med lättare ammunition. En stor fördel med det var att soldaterna nu kunde bära med sig fler patroner än tidigare.

Ökad rörlighet på slagfältet

Den vapentekniska utvecklingen ledde till att den taktiska slagordningen förändrades. Under Napoleonkrigen och dessförinnan hade slagen utkämpats av soldater i tätt packade led. Det var då viktigt att komma så nära fienden som möjligt för att kunna skjuta koncentrerade och förödande skottsalvor. Därefter söktes i regel ett avgörande genom bajonettanfall som skulle splittra de fientliga leden och driva dem på flykten. Men i samband med införandet av de nya snabb- och långskjutande gevären blev den gamla taktiska slagordningen ohållbar. Bataljonskolonnen (ca 500 man) ersattes av kompanikolonnen (ca 100 man) som infanteriets viktigaste taktiska enhet. I och med det ökade infanteriets rörlighet vilket gav bättre möjligheter att utnyttja terrängen på slagfältet.

Eldkraften motverkade den militära rörligheten

I samband med att eldkraft ersatte stötkraft (t.ex. bajonettanfall eller kavallerianfall med blanka vapen) som stridens huvudform, minskades också kavalleriets användningsområde på slagfältet. De nya vapnens eldhastighet och skottvidd gjorde att kavalleriets uppgifter så småningom begränsades till spaning.

När kulsprutan togs i bruk förändrade taktiken på slagfältet för alltid. Brittisk kulspruteskytt under det andra boerkriget 1899-1902.

När man sedan började använda kulsprutan på 1880-talet hamnade eldkraft och förflyttning på slagfältet i fullständig disharmoni. Det var inte förrän en bit in i första världskriget, då stridsvagnen introducerades i strid, som man lyckades förena eldkraft med förflyttning på ett någorlunda effektivt sätt. Men det skulle dröja ända till andra världskriget innan denna nya taktik slog igenom i praktiken, då i form av tyskarnas s.k. blixtkrigstaktik med vilken de nådde stora framgångar i andra världskrigets inledningsskede.

Ländernas befolkningsantal fick större betydelse

Men den teknologiska utvecklingen förändrade inte bara slagfältet. Under senare delen av 1800-talet hade industrin gjort det möjligt att utrusta miljonarméer. Industriländernas befolkningsantal fick därmed större militär betydelse än tidigare. Detta ledde till förändringar inom den världspolitiska maktbalansen där det folkrika Tyskland snart skulle få en avgörande roll. Samtidigt medförde den tekniska utvecklingen att klyftan mellan stormakter och småstater vidgades. Detta bekräftades inte minst under de båda världskrigen.
 

Visste du att:

  • Baron Dominique-Jean Larrey var en snabb kirurg. Efter ett enda fältslag amputerade han 200 lemmar. Idag är han mer känd för att han uppfann ambulansen. Han införde 1792 en lätt vagn som kunde dras av ett par hästar.
  • Hiram Maxim lyckades 1884 framställa den första kulsprutan genom att utnyttja rekylenergin för att kasta ut det använda skottets hylsa och ladda med det nya skottet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka två orsaker lyfts fram i texten som förklaring till att arméerna ökade i storlek under 1800-talet?
     
  2. Nämn exempel på nya kommunikationer som kunde användas i krig under slutet av 1800-talet?
     
  3. På vilka sätt förändrade de förbättrade och nya kommunikationerna krigen?
     
  4. På vilka sätt blev skjutvapnen effektivare och vilka följder fick det för krigföringen?

Ta reda på:

  1. I texten omnämns 1800-talets industrialisering som den viktigast orsaken till att krigföringen förändrades under perioden. Ta reda på vilka vapen som användes under Napoleonkrigen i början av 1800-talet och jämför med de vapen som användes hundra år senare - under första världskriget. Använd t.ex. Googles bildsök.

Diskutera:

  1. Systemet med värnplikt växte fram under 1800-talet och var bl.a. i bruk i Sverige 1901-2010. Idag utgörs Sveriges försvar av en mindre styrka med yrkesmilitärer. Tycker du att Sverige borde införa allmän värnplikt igen? Motivera.

 

Litteratur:
Alf W Johansson, Europas krig - Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut, Rabén Prisma, 1998
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 3 – Från 1789 till 1870, Historiska Media, 2003
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 4 – Från cirka 1870 till 1920, Historiska Media, 2003

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Större arméer än tidigare

Under franska revolutionen på 1790-talet förklarade många av Europas stormakter krig mot Frankrike. Målsättningen var att återställa den gamla ordningen i syfte att förhindra att revolutionen spreds utanför Frankrike. Det revolutionära Frankrike ställdes därmed mot en överväldigande militär allians som hotade att krossa revolutionen och dess idéer om bl.a. alla människors lika värde och rätt till medbestämmande. Revolutionsledarna löste problemet genom att införa ett nytt militärt inkallelsesystem som kan liknas vid allmän värnplikt. Frankrike lyckades därefter på kort tid mobilisera (samla) stora arméer som kunde försvara revolutionens folkliga idéer mot dess fiender.

De franska soldaterna slogs nu inte längre för en kung utan för en nation. Detta utnyttjades av Napoleon som också bidrog till att sprida idén genom Europa med sina arméer. De europeiska arméerna blev därefter allt större under 1800-talets gång. Men det var inte folklig nationalism som var den största orsaken till arméernas ökande storlek under perioden – det var teknologin.

Uppdaterad: 30 maj 2017
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Artiklar om Krig och försvar 1776-1914

L
Carsten Ryytty
2018-05-06
Under andra halvan av 1700-talet styrde det brittiska Ostindiska kompaniet över Indien där de inlett en hänsynslös exploatering av den indiska befolkningen. Efter det blodiga sepoyupproret,...
L
Magnus Västerbro
2018-05-05
Det talas ibland om Kinas ”fyra stora uppfinningar”: krutet, kompassen, pappret och boktryckarkonsten. Och störst av alla dessa var krutet. Krutet, som tillät människor att spränga sig fram...
M
Carsten Ryytty och Robert de Vries
2017-04-22
Det amerikanska inbördeskriget varade i fyra blodiga år 1861-1865. Det beräknas att drygt 600 000 soldater dog under konflikten. Inte ens 1900-talets alla krig tillsammans, inklusive de två...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
Både britter och boer gick in i kriget med tillförsikt. Boerna visste, att det skulle dröja veckor för engelsmännen att få över trupper till Sydafrika. Till dess var de i numerärt underläge och...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Tyskland bestod av ett antal större och mindre stater. De två största var Preussen och Österrike. Dessa två stater konkurrerade om att vara den ledande makten bland de tyska staterna....
M
Bengt Almgren och Hans Thorbjörnsson
2014-03-17
Hong Xiuquam hette en ung man som startade en religiös kristen väckelse i Kina. Ganska snart bestämde sig myndigheterna för att stoppa denna rörelse. Hong organiserade då sina anhängare till en...
S
Per Höjeberg
2014-02-27
Franska revolutionskrigen är en sammanfattande benämning på de krig som Frankrike och dess allierade förde mot skilda koalitioner 1792–1815. Här berättas om inledningsfasen i samband med att den...
S
Per Höjeberg
2014-02-23
Spanien och Frankrike stod först på samma sida mot Storbritannien. När franska trupper väl var i Spanien svängde dock den spanska inställningen till de allierade fransmännen. Mer och mer...
S
Per Höjeberg
2014-02-23
Under Napoleon Bonapartes ledning kom Frankrike att besätta stora delar av Europa. På sina håll hälsades de franska trupperna som befriare från det gamla samhällets orättvisor. På de flesta...
M
Tommy Eriksson
2012-08-17
Ska någon händelse fokuseras i år så är det ur indiansk synvinkel 150-årsminnet av "det stora siouxupproret" i Minnesota. I den här artikeln berättar författaren Tommy Eriksson...

Länkar om Krig och försvar 1776-1914

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Napoleons katastrofala ryska fälttåg 1812. De behärskade irreguljär krigföring till fulländning. Med överraskningsanfall, nattliga attacker och ständiga angrepp mot försörjningen blev kosackerna den stora skräcken för fransmännen under det ryska fälttåget.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Napoleons general Jean Baptiste Bernadotte. När han valdes till svensk tronföljare hade Jean Baptiste Bernadotte en makalös militär karriär bakom sig. Men relationen till hans närmaste chef, Napoleon Bonaparte, var aldrig konfliktfri. Flera gånger hamnade Bernadotte i onåd och var vid ett tillfälle nära att ställas inför krigsrätt...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Michel Ney - den tappraste av de tappra. Han deltog i nästan alla Napoleons stora slag och blev legendarisk då han räddade resterna av den franska armén under återtåget från Moskva. Men troheten mot den franske kejsaren kostade till slut Michel Ney livet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Under sin offensiv genom sydstaterna lämnade general William Tecumseh Sherman död och förödelse efter sig. Han betraktade civil­befolkningen som ett militärt mål och brände städerna i en total krigföring...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Slaget vid Little Bighorn. Den 25 juni 1876 red 7. kavalleriet till anfall för att driva bort indianerna från Black Hills Wyoming. Men hövding Sitting Bull hade kraftsamlat en stor indianarmé, delvis beväpnad med bättre skjutvapen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Dybbøl 1864. Nationalistiska drömmar drev ett illa förberett Danmark i krig mot stormakten Preussen. Utgången var given. Dybbøl blev en slaktbänk där tusentals danskar fick offra liv och lem.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Pea Ridge 1862. En numerärt överlägsen sydstatsarmé under Earl van Dorn hade möjligheten att vinna en avgörande seger i Arkansas. Men en skrivbordsofficer från nord utmanövrerade den äregirige generalen.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:40 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är med utgångspunkt i exemplet amerikanska inbördeskriget. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Artikel i Läkartidningen där det berättas om sjukdomar, skador och sjukvård under det amerikanska inbördeskriget - ett av historiens dödligaste krig. Av soldaterna i kriget, drygt tre och en halv miljon, avled 618 000. Endast en tredjedel av dödsfallen berodde på stridsskador. Dödligheten berodde framför allt på sjukdomar. I förläggningarna rådde trängsel, brist på sanitet och dåligt skydd mot kyla och hetta. Detta kombinerades med usel personlig hygien och bristfällig föda...

Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket.
Se även Riksarkivets militärhistoriska ordlista

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Pariskommunen strax efter fransk-tyska kriget. I mars 1871 gjorde invånarna i Paris uppror och försökte skapa ett nytt samhälle. Men Frankrikes regering var fast besluten att slå ner revolten och återställa ordningen. Två månader senare krossades Pariskommunen i ett veckolångt blodbad.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om nio välkända uppfinningar eller vetenskapliga framsteg som du kanske inte visste egentligen var avsedda för krig. Här berättas om konservering, atomkraft, radartekniken, helikoptern, penicillinet, GPS, radion, luftballongen och mikrovågor. Väpnade konflikter har ofta lett fram till tekniska och vetenskapliga framsteg som kommit till nytta i fredstid. Radion, radarn och konservburken utvecklades alla från början för att användas i krig...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om sju märkliga vapen. Fantasi har inte saknats när människan genom tiderna utvecklat det ena vapnet efter det andra. Men en del skapelser har blivit mer fantastiska än effektiva och en del av dem kan närmast betecknas som bisarra. Här är sju av historiens mest annorlunda vapen!

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om fältsjukdomar förr i tiden. När krig drabbade Europa var det inte kulor och kallt stål som tog flest liv. Det som soldaterna borde frukta mest var rödsot och fläckfeber, två dödliga sjukdomar som ofta hemsökte arméer i fält...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Pennan & svärdet där du kan läsa om den brittiska lätta brigadens anfall i slaget vid Balaklava 1854 under Krimkriget. Den 25 oktober 1854 ryckte brittiska Lätta brigaden fram genom en dal vid Balaklava på Krimhalvön. Runt omkring fanns ryska trupper som massakrerade det galopperande kavalleriet med kanonkulor och granater. Korselden var så förödande att platsen har gått till historien som Dödens dal. Varför genomfördes denna huvudlösa operation?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slagfältet under det amerikanska inbördeskriget. I täta kolonner och med vajande fanor be­ord­rades soldaterna att marschera rakt mot fien­deelden. Den framgångsrika taktiken från Napoleonkrigen upprepades under amerikanska inbördeskriget – nu med förödande resultat...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Napoleons fälttåg mot Ryssland och slaget vid Borodino 1812. Varken Napoleon eller den ryske befälhavaren Kutuzov tog tag i striderna vid Borodino utanför Moskva. Istället för ett avgörande blev slaget en utdragen slakt – världens kanske värsta – till ingen nytta...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Europas väg till det totala kriget. Städer bombades, kvinnor våldtogs och hela folkslag hotades av utplåning. Men idén om det totala kriget föddes långt före andra världskriget. Europas väg till det totala kriget kan sägas följa två spår. Det första var industrialiseringen, som mångdubblade förmågan att producera krigsmateriel samtidigt som nya uppfinningar stegrade förstörelseförmågan. Det andra var masspolitikens födelse...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Robert E Lee - sydstaternas mest berömda befälhavare under amerikanska inbördeskriget. 55 år gammal lämnade Robert E Lee skrivbordet och ställde sig i spetsen för en sydstatsarmé. Hans förmåga att utmanövrera sina numerärt överlägsna motståndare har gjort att han gått till historien som inbördeskrigets främste general...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Amerikanska frihetskriget eller den amerikanska revolutionen (1776-1783), då USA blev en självständig stat.

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Det finska kriget 1808-1809 utkämpades mellan Sverige och Ryssland och slutade med att Sverige fick avträda den finska rikshalvan till Ryssland....

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel och livet ombord.