M

Järnvägarna gjorde det möjligt att transportera trupper direkt till fronten. Målning av Carl Röchling, 1908.

Krig och försvar 1776-1914

Större arméer än tidigare

Under franska revolutionen på 1790-talet förklarade många av Europas stormakter krig mot Frankrike. Målsättningen var att återställa den gamla ordningen i syfte att förhindra att revolutionen spreds utanför Frankrike. Det revolutionära Frankrike ställdes därmed mot en överväldigande militär allians som hotade att krossa revolutionen och dess idéer om bl.a. alla människors lika värde och rätt till medbestämmande. Revolutionsledarna löste problemet genom att införa ett nytt militärt inkallelsesystem som kan liknas vid allmän värnplikt. Frankrike lyckades därefter på kort tid mobilisera (samla) stora arméer som kunde försvara revolutionens folkliga idéer mot dess fiender.

Större arméer än tidigare

Under franska revolutionen på 1790-talet förklarade många av Europas stormakter krig mot Frankrike. Målsättningen var att återställa den gamla ordningen i syfte att förhindra att revolutionen spreds utanför Frankrike. Det revolutionära Frankrike ställdes därmed mot en överväldigande militär allians som hotade att krossa revolutionen och dess idéer om bl.a. alla människors lika värde och rätt till medbestämmande. Revolutionsledarna löste problemet genom att införa ett nytt militärt inkallelsesystem som kan liknas vid allmän värnplikt. Frankrike lyckades därefter på kort tid mobilisera (samla) stora arméer som kunde försvara revolutionens folkliga idéer mot dess fiender.

ANNONS

De franska soldaterna slogs nu inte längre för en kung utan för en nation. Detta utnyttjades av Napoleon som också bidrog till att sprida idén genom Europa med sina arméer. De europeiska arméerna blev därefter allt större under 1800-talets gång. Men det var inte folklig nationalism som var den största orsaken till arméernas ökande storlek under perioden – det var teknologin.

Militärteknologisk utveckling

Napoleontidens krig i början av 1800-talet skilde sig inte mycket ur teknisk synvinkel från krigen under 1700-talet. Det var först i samband med den teknologiska utvecklingen från och med mitten av 1800-talet som krigföringen och det militära tänkandet förändrades i grunden. De nya förändringarna hade då lett till att arméerna fått bättre kommunikationer, större eldkraft och ökad rörlighet.

Bild: Raasgat

Mobilisering av franska soldater under fransk-tyska kriget 1870-1871. Skiss av Edouard Detaille (1848-1912).

Bättre kommunikationer gav bättre stridsledning

Utbyggandet av vägnätet och järnvägarna som följde i samband med industrialiseringen gjorde att arméerna kunde transporteras direkt till fronten. De förbättrade transportmöjligheterna gjorde det också lättare att försörja trupperna vilket förkortade tiden för krigsförberedelser.

Vid 1800-talets mitt gjorde telegrafi – och några årtionden senare telefoni – att trupperna kunde samverka med varandra på ett helt annat sätt än tidigare. Telekommunikationerna medförde också att ledningen av arméerna centraliserades (samlades till ett ställe under en gemensam ledning). Arméledningen flyttades därmed längre bakom stridslinjen samtidigt som de fick bättre helhetsbild och kontroll över de olika frontavsnitten.

Effektivare skjutvapen

Under perioden genomgick också eldvapnen en enorm förändring. Gevär och kanoner var långt in på 1800-talet försedda med slätborrade pipor som laddades via mynningen. Skjutvapnen hade därför dålig skottvidd, träffsäkerhet och eldhastighet. Men kring mitten av 1800-talet började räfflade pipor användas vilket förbättrade vapnens räckvidd och precision avsevärt. Något senare infördes också bakladdade skjutvapen som gick snabbare att ladda. Därigenom ökade även eldhastigheten. Handeldvapnen blev dessutom mer finkalibriga vilket gjorde att de kunde förses med lättare ammunition. En stor fördel med det var att soldaterna nu kunde bära med sig fler patroner än tidigare.

Bild: SO-rummet.se

Skjutvapnens ökade eldkraft medförde bl.a. att trupperna delades in i mindre enheter för att få ökad rörlighet på slagfältet. Preussiska infanterister i eldställning under fransk-tyska kriget 1870-1871. Målning av Christian Sell (1831-1883).

Ökad rörlighet på slagfältet

Den vapentekniska utvecklingen ledde till att den taktiska slagordningen förändrades. Under Napoleonkrigen och dessförinnan hade slagen utkämpats av soldater i tätt packade led. Det var då viktigt att komma så nära fienden som möjligt för att kunna skjuta koncentrerade och förödande skottsalvor. Därefter söktes i regel ett avgörande genom bajonettanfall som skulle splittra de fientliga leden och driva dem på flykten. Men i samband med införandet av de nya snabb- och långskjutande gevären blev den gamla taktiska slagordningen ohållbar. Bataljonskolonnen (ca 500 man) ersattes av kompanikolonnen (ca 100 man) som infanteriets viktigaste taktiska enhet. I och med det ökade infanteriets rörlighet vilket gav bättre möjligheter att utnyttja terrängen på slagfältet.

Eldkraften motverkade den militära rörligheten

I samband med att eldkraft ersatte stötkraft (t.ex. bajonettanfall eller kavallerianfall med blanka vapen) som stridens huvudform, minskades också kavalleriets användningsområde på slagfältet. De nya vapnens eldhastighet och skottvidd gjorde att kavalleriets uppgifter så småningom begränsades till spaning.

ANNONS

Bild: Imperial War Museums

När kulsprutan togs i bruk förändrades taktiken på slagfältet för alltid. Brittisk kulspruteskytt under det andra boerkriget 1899-1902.

När man sedan började använda kulsprutan på 1880-talet hamnade eldkraft och förflyttning på slagfältet i fullständig disharmoni. Det var inte förrän en bit in i första världskriget, då stridsvagnen introducerades i strid, som man lyckades förena eldkraft med förflyttning på ett någorlunda effektivt sätt. Men det skulle dröja ända till andra världskriget innan denna nya taktik slog igenom i praktiken, då i form av tyskarnas s.k. blixtkrigstaktik med vilken de nådde stora framgångar i andra världskrigets inledningsskede.

Ländernas befolkningsantal fick större betydelse

Men den teknologiska utvecklingen förändrade inte bara slagfältet. Under senare delen av 1800-talet hade industrin gjort det möjligt att utrusta miljonarméer. Industriländernas befolkningsantal fick därmed större militär betydelse än tidigare. Detta ledde till förändringar inom den världspolitiska maktbalansen där det folkrika Tyskland snart skulle få en avgörande roll. Samtidigt medförde den tekniska utvecklingen att klyftan mellan stormakter och småstater vidgades. Detta bekräftades inte minst under de båda världskrigen.

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

LÄS MER: Matindustrins utveckling - ett samspel mellan militära och civila behov

LÄS MER: Orsaker till krig

LÄS MER: Eldvapnens historia

ANNONS

Användbara begrepp

Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.

Artilleri: Trupper med tunga eldvapen som kanoner och mörsare (belägringskanoner).

Infanteri: Trupper till fots.

Kavalleri: Beridna trupper.

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Mobilisera: Att samla och rusta trupper. När en stat omorganiseras och förbereder sig inför ett krig.

Värnplikt: Militärtjänst, när folket har skyldighet att tjänstgöra i ett lands försvar under begränsad tid.

Visste du att:

Baron Dominique-Jean Larrey var en snabb kirurg. Efter ett enda fältslag amputerade han 200 lemmar. Idag är han mer känd för att han uppfann ambulansen. Han införde 1792 en lätt vagn som kunde dras av ett par hästar.

Hiram Maxim lyckades 1884 framställa den första kulsprutan genom att utnyttja rekylenergin för att kasta ut det använda skottets hylsa och ladda med det nya skottet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilka två orsaker lyfts fram i texten som förklaring till att arméerna ökade i storlek under 1800-talet?
Nämn exempel på nya kommunikationer som kunde användas i krig under slutet av 1800-talet?
På vilka sätt förändrade de förbättrade och nya kommunikationerna krigen?
På vilka sätt blev skjutvapnen effektivare och vilka följder fick det för krigföringen?

Ta reda på:

I texten omnämns 1800-talets industrialisering som den viktigast orsaken till att krigföringen förändrades under perioden. Ta reda på vilka vapen som användes under Napoleonkrigen i början av 1800-talet och jämför med de vapen som användes hundra år senare - under första världskriget. Använd t.ex. Googles bildsök.

Diskutera:

Systemet med värnplikt växte fram under 1800-talet och var bl.a. i bruk i Sverige 1901-2010. Idag utgörs Sveriges försvar av en mindre styrka med yrkesmilitärer. Tycker du att Sverige borde införa allmän värnplikt igen? Motivera.

Litteratur:
Alf W Johansson, Europas krig - Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut, Rabén Prisma, 1998
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 3 – Från 1789 till 1870, Historiska Media, 2003
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 4 – Från cirka 1870 till 1920, Historiska Media, 2003

Text: Robert de Vries (red.)

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 2 december 2022

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Krig och försvar 1776-1914

M

Taipingupproret - när Jesus lillebror ödelade Kina

av: Magnus Västerbro

2023-03-18

Åren 1851-1864 skakades Kina av det förödande Taipingupproret, som är en av de blodigaste konflikterna som inträffat i historien. Under inbördeskrigets våldsorgier beräknas åtminstone 20 miljoner människor ha dött, allt som följd av den nyfrälste revolutionären Hong Xiuquans försök att skapa ett fredligt gudsrike på jorden. Ytterligare lika många tros ha dött av svält och missväxt i upprorets spår...

+ Läs mer

L

Eldvapnens historia

av: Kaj Hildingson

2022-07-15

Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp mot Kina på 1200-talet träffade mongolerna på krutet och lärde sig att använda det. De tog med sig uppfinningen på sina fälttåg i Europa. Men mongolerna använde inte krutet till kanoner, utan för att sprida moln av rök som kallades "kinesisk eld" på slagfälten. Européerna lärde sig snabbt att själva använda krutet. Exakt när krutet först användes i ett europeiskt krig vet vi inte. År 1325 fanns det i alla fall kanoner på flera håll i Europa...

+ Läs mer

S

Orsaker till krig

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se

2022-06-14

Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...

+ Läs mer

M

Kortfattat om krigets historia

av: Armémuseum

2022-06-04

Våld och krig har sedan tusentals år gått som en röd tråd genom historien. En del forskare förklarar väpnade konflikter med överbefolkning och ojämn fördelning av makt och pengar. Andra säger att krig är en naturlig del av människan...

+ Läs mer

M

Shermans plundringståg i sydstaterna avgjorde det amerikanska inbördeskriget

av: Magnus Västerbro

2021-12-13

Nordstatsgeneralen W.T. Sherman inledde under senhösten 1864 ett fälttåg från Atlanta i Georgia till Savannah vid Atlantkusten. Under framryckningen genom Söderns kärnland användes den brända jordens taktik. Nordstatsarmén förstörde infrastruktur i form av vägar och järnvägar, dödade boskap och brände hus för att fienden inte skulle kunna få förstärkning eller mat. Genom fälttåget krossades stora delar av sydstaternas fysiska och psykologiska förmåga att föra krig. Moralen i sydstatsarmén knäcktes och massdeserteringar följde. I juni 1865 - bara fyra månader efter att slutligen sydstaternas huvudstad, Columbia, bänts ner - var kriget över...

+ Läs mer

M

Gerilla

av: Kaj Hildingson

2021-11-10

Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös - medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...

+ Läs mer

Länkar om Krig och försvar 1776-1914

Sortera efter:

Afrikas amasoner

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Afrikas amasoner. Med dansliknande stridsteknik och sylvassa vapen spred de skräck bland franska kolonialherrar - amasonerna från Dahomey i nuvarande Benin. Under mer än 200 år var de kvinnliga krigarna ett naturligt inslag i sitt samhälle...

Kategorier:

Krig och försvar 1776-1914

Kvinnohistoria och genushistoria

Benins historia

Taggar:

Genus och genusperspektiv

Kolonisation och kolonialism

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Militaria - indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680-1901

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket.
Se även Riksarkivets militärhistoriska ordlista

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Krig och försvar 1776-1914

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Stora nordiska kriget

Skånska kriget

Indelningsverket

Finska kriget

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Krigsarkivets kartsamlingar

Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Krig och försvar 1776-1914

Sverige under andra världskriget

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Kartografi

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

ANNONS

Det ödesdigra slaget vid Little Bighorn

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Little Bighorn - ett av de mest välkända militära misstagen genom tiderna. En syn på fienden som underlägsna vildar invaggade general Custers kavalleri i tron att de enkelt kunde slå en mångdubbelt större styrka, bara för att den råkade bestå av indianer...

Kategorier:

Krig och försvar 1776-1914

Nordamerikas urbefolkning

USA:s historia

Taggar:

Spara som favorit

Gettysburg - amerikanska inbördeskrigets blodigaste slag

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Gettysburg. Sommaren 1863 hade sydstatsgeneralen Robert E. Lee chansen att sätta kniven mot strupen på Abraham Lincolns nordstater. Istället lät han tillfället passera genom att ta strid mot den väldiga Potomacarmén på ett illa valt slagfält och utifrån en plan som efterhand kan konstateras vara synnerligen dumdristig. Skärmytslingarna började den 1 juli, då sydstatarna närmade sig staden Gettysburg västerifrån...

Kategorier:

Krig och försvar 1776-1914

USA:s historia

Taggar:

Slaget vid Gettysburg

Amerikanska inbördeskriget

Spara som favorit

18:14

Amerikanska inbördeskriget förklarat

Avsnitt (18:14 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om det amerikanska inbördeskriget. År 1861 bryter ett inbördeskrig ut i det unga landet USA. Landets södra delar slåss mot de norra i ett krig som till stor del handlar om synen på slaveriet. Men hur kunde amerikanerna, som för bara några generationer sedan blivit självständiga, välja att gå ut i krig mot sina landsmän? Och vilka konsekvenser fick kriget, framförallt för den afroamerikanska befolkningen?

Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Kategorier:

Krig och försvar 1776-1914

Taggar:

Amerikanska inbördeskriget

Abraham Lincoln

Slaveri

Spara som favorit

Katastrofen i Kabul 1841-1842

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om den för britterna förödande katastrofen i Kabul 1841-1842. På 1800-talet konkurrerade Storbritannien och Ryssland om makten över Afghanistan. Men afghanerna stod hårdnackat emot alla invasionsförsök. Det första angloafghanska kriget slutade i en massaker och ett förödande nederlag för britterna...

Kategorier:

Krig och försvar 1776-1914

Afghanistans historia

Taggar:

Kolonisation och kolonialism

Spara som favorit

Sitting Bull

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Sitting Bull. Sitting Bull ville egentligen ha så lite som möjligt att göra med de vita nybyggare som trängde in på siouxernas område. Ändå blev det han som fick samla indianer från många stammar till en sista strid vid Little Bighorn 1876...

Kategorier:

Krig och försvar 1776-1914

Kända personer 1776-1914

Nordamerikas urbefolkning

USA:s historia

Taggar:

Amerikas urbefolkning

Spara som favorit

Satsumaupproret - samurajernas sista strid

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om satsumaupproret 1877. Saigo Takamori ledde de styrkor som störtade Japans siste shogun för att ge makten till kejsaren. Men istället tog politiker över för att modernisera landet. När de ville avskaffa samurajernas privilegier gjorde Saigo uppror igen...

Kategorier:

Krig och försvar 1776-1914

Japans historia

Taggar:

Inbördeskrig

Spara som favorit

Slaget vid Alamo

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Slaget vid Alamo 1836. Texasrebellernas självuppoffring hade inget strategiskt värde att tala om. Men de numera ikoniska männen som kämpade och stupade mot mexikanerna upphöjdes till hjältar och sporrade revolutionen...

Kategorier:

Krig och försvar 1776-1914

Mexikos historia

USA:s historia

Taggar:

Spara som favorit

Geronimo - den siste indiankrigaren

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Geronimo. Under hela USA:s historia hade landets militär bekämpat den nordamerikanska urbefolkningen. På 1880-talet var de flesta av indianfolken kuvade, men apachen Geronimo vägrade fortfarande att ge upp..

Kategorier:

Krig och försvar 1776-1914

Kända personer 1776-1914

Nordamerikas urbefolkning

USA:s historia

Taggar:

Amerikas urbefolkning

Spara som favorit

Andra boerkriget: Blodig kamp mot brittiskt styre

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om andra boerkriget. Boerna hade i början av 1880-talet slagit tillbaka ett brittiskt försök att ta över deras republiker Transvaal och Oranjefristaten i södra Afrika. 1899 ställde Storbritannien nya politiska krav och ett nytt, blodigare krig bröt ut...

Kategorier:

Nationalism och imperialism

Krig och försvar 1776-1914

Sydafrikas historia

Taggar:

Boerkrigen

Spara som favorit

Skånska kavalleriets historia

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om skånska kavalleriet. De tre skånska kavalleriregementena har anor från 1600- och 1700-talen och har framgångsrikt deltagit i de svenska krigen sedan dess. I nio slag har de bidragit till segern – från Lund 1676 till Bornhöft 1813...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Krig och försvar 1776-1914

Taggar:

Skånska kriget

Slaget vid Lund

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

Svenska kavalleriets historia

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om svenskt kavalleri under 500 år. Kavalleriet har varit en viktig del av den svenska krigsmakten under ett halvt årtusende, med en höjdpunkt under karolinertiden. När nya vapen och motoriserade stridskrafter gjorde entré under första världskriget var de hästburna förbandens tid över. Men kavalleriets stolta traditioner vårdas än idag...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Krig och försvar 1776-1914

Taggar:

Indelningsverket

Spara som favorit

Pommerska kriget 1805-1807

På Hans Högmans webbplats kan du fördjupa dig i svensk militärhistoria. Här berättas bl.a. om det pommerska kriget 1805-1807. Storbritannien försöker 1805 skapa en väpnad koalition mot Frankrike. Österrike, Ryssland och Preussen ansluter sig och försök görs för att även få med Sverige. Sverige lyckas till slut få bättre subsidier och villkor än både Österrike och Ryssland av England. Svenska Pommern var av strategisk betydelse för koalitionen...

Kategorier:

Napoleontiden

Gustavianska tidens Sverige

Krig och försvar 1776-1914

Taggar:

Pommerska kriget 1805-1807

Napoleonkrigen

Spara som favorit

Loading content ...