Rysslands geografi

År 2014 erövrade och annekterade Ryssland halvön Krim från Ukraina. Under Rysslands pågående angreppskrig mot Ukraina har ryska styrkor även besatt delar av södra Ukraina så att Krim och själva Ryssland bundits ihop landvägen. I september 2022 meddelade president Putin att fyra län i Ukraina – Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja – införlivats med Ryssland efter lokala folkomröstningar. Införlivandet skedde trots att ryska styrkor inte fullt ut kontrollerar de fyra länen. Omvärlden har fördömt både folkomröstningarna och annekteringarna som illegala.      

I norr avgränsas Ryssland av Norra ishavet och i söder har Ryssland kust vid Svarta havet. Också vid Kaspiska havet finns en rysk kustremsa mellan Kazakstan och Azerbajdzjan. Kaliningradregionen (före detta Königsberg) mellan Polen och Litauen vid Östersjökusten tillhör Ryssland sedan 1945.
Gräns mellan öst och väst

Uralbergen, som bildar en cirka 300 mil lång kedja från norr till söder, räknas av tradition som gräns mellan de europeiska och asiatiska delarna. I nordväst länkas Ryssland geologiskt samman med de nordiska länderna genom gränsen mot Finland samt genom ett mindre gränsavsnitt mot Norge längst i norr. Huvuddelen av europeiska Ryssland upptas av Östeuropeiska låglandet. Öster om Uralbergen vidtar den flacka Västsibiriska slätten, som sträcker sig fram till floden Jenisej. Mellan floderna Jenisej och Lena ligger den Centralsibiriska högplatån. Öster därom höjer sig landskapet till det Östsibiriska höglandet. På Kamtjatkahalvön längst i öster finns verksamma vulkaner.

Mellan Svarta havet och Kaspiska havet i sydväst sträcker sig den mäktiga bergskedjan Kaukasus, vars norra del ligger i Ryssland. Där finns Europas högsta berg Elbrus.

Flera stora floder flyter från söder till norr och mynnar i Norra ishavet, till exempel de europeiska Onega och Petjora och de asiatiska Ob, Jenisej, Lena och Kolyma. Amur, som ett långt stycke utgör gränsflod mot Kina, rinner ut i Stilla havet. Europas största flod, Volga, mynnar i Kaspiska havet, medan Don flyter ut i Svarta havet. Neva mynnar i Östersjön. Den märkliga Bajkalsjön i sydöst är Eurasiens största sötvattenssjö och jordens djupaste insjö.

I Sibirien, söder om ishavskustens arktiska tundror, breder ett väldigt barrskogsområde, tajgan, ut sig. I öster upptar tajgan även områden där tjälen aldrig går ur jorden (permafrost); träden blir därför små och växer mycket långsamt. I den sydligaste delen av tajgabältet förekommer jordbruk. Stäpp- och skogsstäppbältet, som löper söder om tajgan, är till största delen uppodlat. Där finns bördiga jordar, men klimatet är ombytligt med återkommande torrperioder.

I större delen av Ryssland råder ett kalltempererat kontinentalt klimat med stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter. I sydväst är klimatet varmtempererat eller subtropiskt. Ishavskusten i norr har polarklimat medan Kolahalvön som ligger nära Golfströmmen har ett milt klimat i förhållande till sitt läge. I östra Sibirien är vintrarna torra och mycket kalla med temperaturer på mellan 20 och 50 minusgrader.