Antal invånare: 13 650 (2017)
Huvudstad: Yaren
Befolkning
Nauruerna och deras språk, nauriska, uppvisar både melanesiska, mikronesiska och polynesiska drag.
Religion
Tyska missionärer kom till ön på 1800-talet och nästan alla nauruer är numera kristna. Omkring två tredjedelar är protestanter och resten är katoliker.
Politiskt system
Nauru är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Det folkvalda parlamentet väljer bland sina medlemmar landets president, som samtidigt är regeringschef och själv utser övriga ministrar bland parlamentarikerna.
Inrikespolitiken handlar till stor del om maktkamp mellan öns hövdingar. Alla val är personval, egentliga partier finns inte.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Utrikespolitik och försvar
Nauru har ett nära samarbete med Australien, som bevakar landets försvars- och utrikespolitiska intressen samt är största biståndsgivare och viktigaste handelspartner. I utbyte mot ekonomisk ersättning hyser Nauru ett interneringsläger för migranter som stoppats ute till havs när de försökt ta sig till Australien.
Ekonomi
Från kolonialtiden och fram till 1990-talet baserades Naurus ekonomi helt på export av fosfat. I övrigt saknar ön i stort sett naturtillgångar och måste importera i princip allt, även mat och vatten. En breddning av den ekonomiska basen ledde på 1990-talet till att Nauru blev ett skatteparadis, och sedan 2000-talet har ett australiskt interneringsläger för flyktingar blivit en ny inkomstkälla.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Naurus geografi >
Utrikeshandel
På Nauru råder brist på naturtillgångar vilket gör att i princip allt, även mat och vatten, måste importeras. Exporten dominerats helt av fosfat.
Sociala förhållanden
Tack vare det välstånd som fosfatexporten bäddade för fick nauruerna länge det mesta gratis, utan att behöva arbeta. Det skapade ironiskt nog stora hälsoproblem.
Besök Landguiden och läs mer om Nauru.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om