Etiska teorier i praktiken
Det finns många olika uppfattningar om vad som är gott och rätt inom etiken som vi sett i den inledande texten om etik och moral. Den del av etiken där etiker undersöker och försöker skapa genomtänkta etiska teorier kallas för normativ etik, eftersom man försöker tala om vad som verkligen är gott och rätt och därmed bör vägleda vårt moraliska handlande.
Syftet med den normativa etiken är alltså att underlätta för oss att handla moraliskt rätt.
När etiker diskuterar och försöker visa hur olika etiska teorier fungerar använder de ofta påhittade och ganska extrema moraliska situationer där det uppstår en konflikt eller ett dilemma för att det är oklart vilken handling som är rätt. Det beror inte på att etiker har konstiga böjelser utan för att det är lättare att visa på de olika teoriernas oönskade följder och problem om man drar dem till sin spets i lite mer extrema exempel.
Ett moraliskt dilemma
Ett känt moraliskt dilemma är ”Jim och rebellerna” som den engelske filosofen Bernard Williams (1929 – 2003) presenterade 1973 i texten “A Critique of Utilitarianism”.
Det moraliska dilemmat lyder ungefär såhär: Jim är en amerikansk botaniker på expedition i ett sydamerikanskt land som styrs av en diktator. Av en slump kommer Jim till en liten stad där tjugo urinvånare blivit tillfångatagna, bundna och uppställda mot en mur. De anklagas för att vara rebeller och militärer står redo att avrätta dem för att avskräcka befolkningen mot fortsatt motstånd mot regimen. Den ansvarige militärkaptenen på plats, som arresterat rebellerna, välkomnar den utländske besökaren och ger Jim ett erbjudande som gäst. Jim får möjligheten att döda en av rebellerna och som en gåva kommer de övriga i så fall friges. Om han inte dödar en av dem kommer samtliga tjugo avrättas. Dilemmat är konstruerat så att det inte finns några möjligheter att försöka leka hjälte och t.ex. ta kaptenen som gisslan för att rädda samtliga inblandade. Det skulle endast medföra att inte bara rebellerna avrättas utan även Jim. Vad bör Jim göra?
Praktisk etik
Den del av etiken där man praktiskt tillämpar olika etiska teorier som formulerats inom den normativa etiken och diskuterar konkreta etiska frågeställningar kallas tillämpad etik eller praktisk etik.
Vi tittar på vad några av de vanligaste etiska teorierna, som beskrivits i den inledande allmänna texten om etik och moral, och ser vad de säger att Jim bör göra.
Regeletiken (pliktetiken)
Om Jim vore regeletiker bör han fråga sig vilket handlingsalternativ som överensstämmer med hans moraliska principer eller regelsystem. Eller om något av alternativen strider mot hans moraliska principer.
Vore Jim t.ex. kristen och vill följa Guds tio budord så borde han rimligtvis avstå från erbjudandet att döda en rebell. Det alternativet strider ju klart och tydligt mot budet ”Du skall icke dräpa”.
Om Jim följde Kants etiska teori (se förra avsnittet) och skulle tillämpa det kategoriska imperativet på denna situation blir slutsatsen densamma. Inte skulle han väl vilja upphöja till allmän lag att det är rätt att döda? Eftersom alla inte skulle kunna döda går det helt enkelt inte att upphöja regeln ”att det är rätt att döda” till en allmän lag och därmed får inte heller Jim döda en rebell om han följer Kants etiska teori.
För en rättighetsetiker är det också självklart att man inte får döda eftersom man då kränker någons rätt till liv. Att militärerna i så fall skulle döda alla rebellerna är enligt rättighetsetiken inte Jims ansvar, det är ju inte han som kränker deras rättigheter utan militärerna.
Regeletiken ger ganska tydliga och enkla svar men är det en rimlig regel att det alltid under alla omständigheter är omoraliskt att döda? Inte ens i självförsvar? Bör man verkligen enbart fokusera på handlingarna för att avgöra om något är moraliskt eller omoraliskt? Kan Jim verkligen undkomma ansvar för rebellernas död bara för att han själv inte dödar någon?
Konsekvensetiken
En konsekvensetiker borde vid första anblick givetvis ta erbjudandet att döda en rebell för att rädda fler. Vanligtvis blir det sämre konsekvenser om fler dör än nödvändigt.
Så resonerar också de flesta utilitarister som anser att man ska välja den handling som medför mest lycka för största möjliga antal. Men är det så säkert att dödandet av en rebell medför största möjliga lycka? Det beror naturligtvis på vad som händer, vilka konsekvenser dödandet får. Om Jim dödar en rebell och upptäcker att det var något väldigt njutbart och därför skulle fortsätta döda fler än tjugo människor och skapa mer lidande än om de tjugo rebellerna dör, skulle det vara fel enligt utilitarismen att döda en rebell.
Sannolikheten för att Jim är en seriemördare är kanske inte så stor men man kan ju inte veta förrän handlingen är utförd menar kritiker. Och hur vet man om den handling man inte utförde verkligen hade medfört sämre konsekvenser än den man valde att utföra? Det kan konsekvensetiker aldrig besvara men de menar att vi i de flesta situationer kommer kunna uppskatta vilken handling som skulle medföra bäst konsekvenser för alla berörda.
En annan vanlig kritik mot konsekvensetiken är att det är omoraliskt att offra en individ för flera andra, men i Jims fall skulle den rebell han dödar ha dött i alla fall skulle en konsekvensetiker förmodligen svara.
Sinnelagsetiken
Ur ett sinnelagsetiskt perspektiv är frågan om Jims avsikter det som är intressant. Om Jim antar erbjudandet och dödar en rebell med syftet att rädda de övriga nitton skulle förmodligen sinnelagsetiker kunna säga att han handlade rätt. Handlingen att döda blir moraliskt god eftersom Jim har goda avsikter med den, nämligen att rädda liv.
Men hur vet vi att Jim verkligen har goda avsikter? Det skulle ju kunna vara tänkbart att Jim är en psykopat som alltid varit fascinerad vid tanken på att döda en annan människa. Han har hittills inte vågat ge utlopp för sina fantasier på grund av risken att åka fast, men i denna extrema situation skulle Jim kunna komma undan med sin gärning under förespegling att han gör det för en god sak.
En sinnelagsetiker skulle förmodligen hävda att han i så fall inte alls gör rätt eftersom han egentligen har en ond avsikt med sitt agerande. Men då följer naturligtvis frågan om vem som avgör vad som är onda eller goda avsikter?
Det hävdas ibland att Jesus var sinnelagsetiker eftersom han betonade att det inte räcker med att följa regler i handling utan att ens sinne också måste vara rent från synd. Det framgår bl.a. av bergspredikan i Matt 5:27-28 där Jesus säger: ”Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.”
Dygdetiken
Ett dygdetiskt förhållningssätt utgår liksom sinnelagsetiken från Jim som person men fokuserar inte enbart på avsikterna utan mer på vilken slags person Jim vill vara. Om Jim är dygdetiker bör han fråga sig vad en dygdig person borde göra i situationen han befinner sig i. Skulle en dygdig person ta erbjudandet eller inte? Det beror väl på vilka dygder Jim vill utveckla och leva enligt, vilka dygder han anser önskvärda.
Hur skulle Jim välja om han är kristen t.ex. och anser att de sju kardinaldygderna - vishet, mod, måttfullhet, rättvisa, tro, hopp och kärlek - är önskvärda? Skulle en vis, modig och kärleksfull person ta erbjudandet att döda en rebell eller låta alla dö?
Dygdetiken ger ingen enkel vägledning och liksom sinnelagsetiken kan man fråga vem som avgör vad som är önskvärda dygder? Skulle allas listor över goda dygder se likadana ut?
Den goda människan och samhället
Att leva ett moraliskt gott liv och vara en moraliskt god människa är som vi sett inte så enkelt. Ingen etisk teori är problemfri. Lyckligtvis råkar vi till vardags sällan eller aldrig ut för sådana extrema moraliska dilemman eller situationer som etiker diskuterar men tankegångarna är desamma även för de etiska frågor och situationer vi ofta får ta ställning till. Vi fattar dagligen beslut som vid närmare eftertanke har moraliska följder för andra. Köper vi rättvisemärkta kläder? Äter vi vegetariskt? Talar vi alltid sanning? Väljer vi alltid kollektiva färdmedel? Återvinner vi alla förpackningar? Säger vi alltid snälla saker?
Oavsett etisk teori eller synsätt är huvudfrågan vi bör ställa oss vilket slags samhälle vi vill leva i. Hur beter sig människor i ett gott samhälle? Genom att besvara den frågan får vi ett förenklat svar på hur vi bör leva som moraliskt goda människor för att bidra till det goda samhället. Det svåraste är kanske inte att försöka förstå vad det rätta och goda är utan att göra det rätta och goda.
LÄS MER: Etik och moral
PODCAST: Normativa etiska teorier
PODCAST: Etiska teorier och modeller (fördjupning)
Litteraturtips:
Pernilla Nordström och Lars-Göran Alm, Gula idéer sover lugnt. Filosofi för gymnasiet, Natur & Kultur, 2012
Text: Pernilla Alpmo (f.d. Nordström), läromedelsförfattare samt gymnasielärare i filosofi, historia och religionskunskap
