Kristendomens äldsta historia börjar i Galiléen med några unga judiska Jesusanhängare. Ingen av dem kunde då ana att Jesus liv och lära senare skulle ge upphov till en ny världsreligion.
Omkring år 33 korsfästes och begravdes en judisk man i Jerusalem. Han var känd som Jesus från Nasaret. En kort tid därefter började det gå envisa rykten om att Jesus inte var död. Det viskades att han hade uppstått från de döda. Flera vittnen påstod sig ha mött honom och intygade envist att han levde. Den Jesus som romarna hade korsfäst måste därför vara Messias - "den av Gud utvalde" - som profeterna hade lovat att Gud skulle sända för att frälsa sitt folk (judarna).
En tid efter Jesus död, när hans anhängare var samlade, uppenbarade sig plötsligt Gud inför dem. Upplevelsen blev så kraftfull att de närvarande blev övertygade om att Jesus levde och hade återvänt till Jorden. Det är från den här händelsen - som ägde rum femtio dagar efter påsk - som kristendomens pingstfirande härstammar ("pingst" betyder den femtionde).
Jesus uppståndelse hade en avgörande betydelse för bevarandet och utvecklingen av den kristna tron. "Om inte Kristus är uppstånden så saknar vårt budskap och vår tro mening", förklarade Paulus som med tiden blev en av den nya religionens främsta apostlar (missionärer, utsända av Gud) och författare (han skrev bland annat 13 brev som ingår i Nya testamentet).
Från början tilläts de kristna att sprida sin lära fritt i romarriket. Men när allt fler människor gick över till kristendomen började den romerska statsmakten uppleva den nya läran som ett hot mot deras auktoritet. Det romerska riket var svårt nog att hålla ihop som det var, utan att kejsaren skulle behöva konkurrera med en populär Messiasgestalt som hela tiden vann nya anhängare. En ny lag infördes därför, där man krävde att alla medborgare inom romarriket skulle bekänna att den romerske kejsaren var deras herre och "gud" .
För de kristna var det omöjligt att bekänna att kejsaren var deras kyrios (grekiska ordet för herre/Gud). De hävdade bestämt att det bara fanns en kyrios och det var Jesus.
Det var så de första förföljelserna av kristna startade i romarriket. Därmed kunde de kristna inte längre bekänna sin tro öppet utan var nu tvungna att träffas i hemlighet. Det säkraste var att hålla sig gömd. Många kristna i Rom flydde därför ner i stadens katakomber (Roms underjordiska gångar med begravningsplatser) där de kunde hålla sina möten dolda för omvärlden.
För att visa sin tillhörighet - vem som var vän och vem som var fiende - utvecklades ett symbolspråk. Ett tidigt tecken på att man tillhörde Kristus var fisken. Där man stötte på detta tecken fanns andra kristna.
Kristendomen spreds av missionärer som Paulus och Petrus över stora delar av romarriket. I den kristna kyrkan var alla välkomna, vilket medförde att många kvinnor, fattiga män och slavar tilltalades av den kristna läran som utlovade ett bättre liv efter döden. I början av 300-talet var omkring 15% av romarrikets befolkning kristna.
År 313 beslutade kejsar Konstantin att kristendomen skulle tillåtas i romarriket och att de kristna inte längre fick förföljas. Han hjälpte också de kristna och byggde bland annat Peterskyrkan i Rom.
År 380 bestämde en annan kejsare att kristendomen hädanefter skulle bli romersk statsreligion och därmed vara den enda tillåtna religionen i romarriket. Staden Rom blev nu hela kristenhetens huvudstad (läs mer i faktarutan längre ner).
År 395 delades det romerska riket i det västromerska och det östromerska riket. Den östliga delen bildade så småningom en särskild kyrka som kallas den ortodoxa, den andra delen blev katolska kyrkan (den allmänna kyrkan). En orsak till splittringen var att de kristna i öst inte ville erkänna biskopen i Rom som påve och som ledare för alla kristna.
När det västromerska riket gick under i slutet av 400-talet hade den kristna läran nått stor spridning i stora delar av Europa. Den kristna tron fanns därför kvar, även efter att det västromerska riket hade upphört existera. Kristendomen kom därefter att sätta en stark prägel på medeltiden som följde efter romarrikets undergång.
År 529 lät kyrkan stänga Platons akademi i Aten. Kyrkan lade nu locket över det filosofiska arvet från antikens Grekland. I Italien grundades samma år Benediktinerorden som var den första av de stora munkordnarna som uppstod under medeltiden.
Kyrkan hade enorm ideologisk makt under medeltiden och styrde till stor del folks liv och sätt att tänka. Kyrkan lärde ut att livet på jorden, här och nu, hade liten betydelse. Det var istället livet efter detta som var det mest betydelsefulla. Allt man gjorde i jordelivet var förberedelser inför det kommande eviga livet efter döden.
Människan beskrevs som full av synd, men hon kunde räddas genom Guds nåd. För att få Guds nåd var man tvungen att lyda kyrkan och rätta sig i fållan. All skolutbildning skedde i kristen regi.
Vid mitten av 800-talet anlände en tysk benediktinmunk vid namn Ansgar till handelsstaden Birka i Sverige. Det var andra gången han var uppe i Norden och missionerade. Ansgar och hans medhjälpare hade en svår uppgift att utföra då den fornnordiska religionen med dess seder och bruk var djupt förankrad i nordbornas privatliv och samhälle. Ansgars mission lyckades därför inte särskilt bra, och de som omvändes kunde i sin tur inte sprida kristendomen vidare bland de motsträviga nordborna. Det skulle dröja ytterligare ett århundrade innan någon kristen rörelse kunde slå rot i Sverige.
År 1085 påbörjades bygget av Lunds domkyrka (som då hörde till Danmark). Det dröjde dock ända fram till år 1164 innan Sverige fick sin första ärkebiskop.
Den katolska kyrkan splittrades då Martin Luther och Jean Calvin inledde sina protester mot den katolska tron som de ansåg hade blivit en förvrängning (snedvridning) av Bibelns sanna lära. Under stridsropet "Nåden allena, tron allena, skriften allena", gick de till storms mot det andliga och moraliska förfallet i den katolska kyrkan.
Senare gick den katolska kyrkan till motoffensiv. De religiösa striderna vävdes då samman med tidens politiska konflikter och kom att under 1600-talet att skapa flera stora religionskrig, varav det trettioåriga kriget blev det värsta.
Naturvetenskapens utveckling var en av de viktigaste faktorerna till den stora idéströmning som vi kallar för upplysningen.
Naturvetenskapen gjorde enorma framsteg under 1600- och 1700-talen. Utvecklingen ledde till att människans världsbild förändrades. Naturvetenskapliga forskare som Newton m.fl. hade gjort tydligt att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar - och därför inte av Gud. Allt kunde mer eller mindre förklaras. Människan själv kunde förändra sina levnadsvillkor. Livets mening skulle hädanefter sökas här och nu på jorden och inte, som under medeltiden, bara fungera som en förberedelse inför ett kommande evigt liv i himmelriket.
En avgörande händelse i världshistorienDen australiensiska historikern John Hirst ger i sin bok Europa - en kort historik en kärnfull beskrivning av hur det gick till när kristendomen blev romersk statsreligion:
Ur: John Hirst, Europa - en kort historik, Natur och kultur, 2017, sid 27-28 |
Apostel: En person som sänds ut för att sprida ett budskap, t.ex. Jesus lärjungar.
Bekänna: Att tydligt säga vad man tror på eller håller med om.
Domkyrka: En mycket stor och viktig kyrka som ofta är biskopens kyrka.
Frälsning: Räddning eller befrielse från synden, det onda. I förlängningen betyder det också befrielse från döden. Frälsning sker endast genom att tro och lita på Jesus Kristus.
Fundamentalist: En person som tror att varje ord i en helig skrift är helt sant och måste följas exakt.
Helig: Något som är särskilt viktigt för en religion och som man ska visa stor respekt för.
Katakomber: Underjordiska gångar under städer där man förr begravde människor, ofta gömställen för kristna.
Kejsarkult: En gammal tro där kejsaren dyrkades som en gud.
Kristus: En titel för Jesus som betyder ”den smorde”(Messias) - den som är utvald av Gud.
Kyrka: En byggnad där kristna samlas för gudstjänst, eller en organisation som tillhör kristendomen.
Messias: Den som är utvald av Gud att rädda sitt folk. Kristna tror att Jesus är Messias.
Missionär: En person som reser till olika platser för att sprida sin religion.
Munkorden: En grupp män (munkar) som lever tillsammans enligt särskilda religiösa regler.
Nåd: Guds kärlek och förlåtelse, även om man inte förtjänar det.
Pingst: Äger rum 50 dagar efter påsk. Pingsten kallas ibland för kyrkans födelsedag. Lärjungarna var samlade i Jerusalem och tio dagar efter himmelsfärden kom den heliga Anden över dem som Jesus lovat. Händelsen skildras i Apostlagärningarna 2 i Nya testamentet. Lärjungarna kunde nu tala många olika språk och människor fick höra om Guds gärningar på sitt eget modersmål. Lärjungarna kände att Gud var med dem och de vågade ge sig ut i världen.
Reformationen: En förändringsrörelse på 1500-talet, där vissa kristna länder anslöt sig till protestantismen (som ville ändra på den katolska kyrkan). I länder som genomförde reformationen innebar det främst att kyrkans organisation och detaljer kring kristendomens utförande förändrades, t.ex. riter, regler och andra praktiska detaljer.
Sakrament: En helig handling i kyrkan, som t.ex. dop eller nattvard.
Statsreligion: En religion som är den enda tillåtna eller den viktigaste i ett land.
Synd: Något fel man gör mot Guds vilja, enligt kristen tro.
Treenighet: Tron att Gud är en, men visar sig på tre sätt: Fadern, Sonen (Jesus) och Anden.
Upplysningen: En tidsepok på 1600-1700-talen då människor började tolka världen mer utifrån förnuft och vetenskap än med hjälp av religiös tro.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
M LÄS MER: Jesus liv och död (artikelserie)
M LÄS MER: Urkyrkan
S LÄS MER: Kristendomen under de första århundradena
S LÄS MER: Kristendomen blir romersk statsreligion
M LÄS MER: Kristendomen och kyrkan på medeltiden
M LÄS MER: Nordens kristnande
M LÄS MER: Reformationen
M LÄS MER: Upplysningen
M PODCAST: Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning
M PODCAST: Reformationen och kyrkans splittring
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Alf Tergel, Från Jesus till moder Teresa : kristenhetens historia, Verbum, 1994
Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria - Medeltiden, Tankens pilgrimer, Natur och Kultur, 2010
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
John Hirst, Europa - en kort historik, Natur och kultur, 2017
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
Lästid 14 minuter
Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...
Lästid 2 minuter
Under miljonstaden Rom finns det ett system av underjordiska gångar med kristna begravningsplatser. I dessa katakomber ligger mellan 700 000 och en miljon kristna begravda...
Lästid 15 minuter
Under senmedeltiden förföll den katolska kyrkan. Flera av påvarna levde på ett sätt som stod i bjärt kontrast till den lära som kyrkan predikade. Kritiken mot kyrkan kom under 1500-talet att växa och omfattade inte bara påvarnas och prästernas leverne utan alltifrån kyrkans handel med avlatsbrev till synen på nattvardsfirande och barndop. Reformationen splittrade katolska kyrkan inifrån...
Lästid 7 minuter
Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen...
Lästid 4 minuter
I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...
Lästid 8 minuter
Hade kristendomen funnits idag om inte Saul (Paulus på grekiska) trodde sig ha fått en vision från Gud, den där dagen år 34 e.Kr, då han befalldes att sprida Jesus lära över världen? Hade vi idag ens vetat något om Jesus - den judiske mannen som några år tidigare avrättats av romarna efter att ha påstått sig vara judarnas Messias? Svaret på dessa frågor går bara att spekulera i, men klart är att Paulus utveckling av den kristna läran fick avgörande betydelse för kristendomens breda spridning i Medelhavsområdet under de första århundradena efter Jesus död. Genom Paulus insatser började kristendomen sin resa mot att bli en världsreligion...
Lästid 4 minuter
Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig stå i särskild relation till Gud. De vördades som föredömen, men också som medlare för människor inför Gud. Helgonkulten hade rötter i kristendomens första tid och var mycket populär då den gjorde den kristna religionen lättförståelig och konkret för vanligt folk...
Lästid 15 minuter
Om några månader skulle Olof Petersson ta sin magisterexamen i teologi. Nu i oktober 1517 var han och hundratals andra studenter på väg till en föreläsning av doktor Martin Luther om Romarbrevet och andra bibeltexter. Luther var en populär föreläsare, känd för sin svidande kritik av påvekyrkan. Olaus Petri, som studenten egentligen kallade sig, tog liksom sina kamrater djupa intryck av Luther. Han och hans studiekamrater blev reformationens unga stridsmän när den nya tidens humanism, renässans och protestantism stöpte om Europas idévärld samtidigt med den slutliga uppgörelsen mellan kyrka och statsmakt. Olaus möte med Luther blev avgörande för Sveriges kulturella orientering under många hundra år framåt...
Lästid 9 minuter
Under 300-talet ändrades situationen radikalt för de kristna. Från att ha varit utsatta för förföljelse fick de inte bara rätt att utöva sin religion (år 313), utan blev år 380 den enda tillåtna religionen i det romerska riket. Kristendomen blev statsreligion...
Lästid 6 minuter
Kristendomens tvåtusenåriga historia handlar om hur en liten skara människor i Palestina i tro på Kristus som världens frälsare startade en församling och började sprida ett budskap. Idag är församlingarna många och budskapet genom en miljardskara av troende spritt i hela världen. Den kristna läran har påverkat samhällens utveckling och blivit en världspolitisk maktfaktor. I den här artikeln kan du läsa om kristendomens allra tidigaste historia, under de första århundradena, då urkyrkan kämpade för sin existens...
Lästid 7 minuter
Tiden från och med 1500 brukar ofta kallas den nya tiden. Stora omvälvningar skedde politiskt, ekonomiskt och kulturellt i Europa. Nya idéer bröt in med en ny syn på människan och genom upptäcktsfärderna blev den kända världen mycket större. Till dessa omvälvningar kan reformationen läggas. På kort tid blev den enhetliga katolska kyrkan splittrad i flera delar. Reformatorerna - framför allt Martin Luther - gav upphov till flera nya kyrkobildningar. Men vilka orsaker låg bakom protestantismen och reformationen?
Lästid 15 minuter
Tron på Jesus från Nasaret utgör grunden för den världsreligion som kallas kristendom. Enligt Nya testamentet var Jesus inte någon vanlig människa. Han var Guds son, som kommit för att rädda världen. Men hur vet vi något om Jesus? Vem var han och hur såg Jesus på sig själv?
Lästid 8 minuter
Kristendomen satte sin prägel på det mesta i det medeltida samhället: kultur, politik och moral. Kyrkan var mer än någon annan institution gemensam för hela Europa. Man kan tala om en kristen enhetskultur starkt stödd av det rådande feodala systemet. Genom förläningar och gåvor blev kyrkan under medeltiden mycket rik. Under 1200-talet ägde kyrkan t.ex. omkring en tredjedel av all jord i Västeuropa. Men det fanns också många som protesterade mot kyrkans rikedom. De menade att kyrkan brydde sig alltför mycket om ekonomisk och politisk makt och därmed förlorade sin andliga kraft. Att följa Jesus och hans enkla levnadssätt blev ett ideal för bl.a. munkar och nunnor...
Lästid 7 minuter
1800-talet var ett samhälle i förvandling. Under perioden tilltog den sekularisering som inletts under upplysningen. Individen frigjorde sig än mer från auktoriteter - från kyrkan och staten. Under 1800-talet förändrades dessutom det svenska samhället - jordbrukarsamhället började förvandlas till ett industrisamhälle. I takt med att kyrkans inflytande försvagades växte i de nya industrisamhällena fram ett behov av nya former för gemenskap och samarbete. Detta är en del av bakgrunden till de stora folkrörelsernas uppkomst under 1800-talets senare del. Väckelserörelsen var en av de mest betydelsefulla folkrörelserna...
Lästid 10 minuter
Judas Iskariots svek mot Jesus har blivit sinnebilden av förräderiet. Men sålde han verkligen ut sin läromästare för trettio silverpenningar? Var Judas överhuvudtaget en förrädare? I den här artikeln kastar journalisten och författaren Daniel Rydén nytt ljus över mytbildningen kring Jesus död och uppståndelse...
Lästid 10 minuter
Under medeltiden hade kyrkan mycket stor makt och genomsyrade hela det europeiska samhället. Var man än bodde var man en del av kyrkan. För att kunna kontrollera alla dessa kristna själar byggde kyrkan upp en effektiv toppstyrd organisation där stora regioner eller riken delades in i kyrkliga administrativa områden på olika nivåer. I Sverige kallades den minsta administrativa enheten för socken. Flera socknar bildade tillsammans ett stift som styrdes av en biskop. Från och med 1200-talet fanns det sju stift inom det svenska riket. Dessa utgjorde gemensamt en kyrkoprovins (här: den svenska kyrkoprovinsen), vilket var den största administrativa enheten inom den katolska kyrkan. Varje europeisk kyrkoprovins styrdes av en ärkebiskop, vilken i sin tur lydde under påven i Rom...
Lästid 14 minuter
Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning. Samtidigt bygger påskhögtiden delvis på arvet från judendomen. Faste- och påsktiden har också många influenser från folktro och från folkliv som kan ledas tillbaka till medeltiden och t.o.m. till förkristen tid...
Lästid 8 minuter
Jultiden och julhelgen har liksom adventsfirandet stark religiös bakgrund. Det gäller inte bara julbudskapet om att Jesus har kommit till jorden utan också de otaliga seder och traditioner som omger helgen...
Lästid 5 minuter
Advent inleder det kristna kyrkoåret och infaller den fjärde söndagen före jul. Adventstiden varar fram till och med julaftonen och inkluderar fyra söndagar som brukar kallas: första, andra, tredje och fjärde advent. Under den här perioden i december äger också luciafirandet rum, som i likhet med adventsfirandet med tiden har utvecklats till en ljusfest i vintermörkret...
Lästid 11 minuter
I Sverige har kristen tro nästan alltid varit en landsbygdsreligion. Gudstjänst, trosföreställningar, riter, bildspråk, traditioner - praktiskt taget allt har formats i lantlig miljö. När industrialiseringen av Sverige påbörjades flyttade de flesta människorna från landsbygden till tätorterna. Det var i samband med urbaniseringen som den kristna tron upphörde att vara samhällets och människornas sammanhållande band...
Lästid 9 minuter
Det var under kyrkomötet i Clermont år 1095 som påven Urban II uppmanade de församlade - flera hundra präster, biskopar och världsliga ledare - att genast, tillsammans, låta organisera ett jättelikt väpnat pilgrimståg mot den muslimska världen för att undsätta den östra kyrkan i deras försvar av kristendomen. Sällan har ett enda tal betytt så mycket. Påvens uppmaning spreds över stora delar av Europa och hörsammades av tiotusentals kristna som var mer än villiga att döda i Guds namn. Därmed inleddes en tvåhundraårig era av korståg med massmord och hat i dess kölvatten...
Lästid 9 minuter
Från början fanns det bara en kyrka, den katolska kyrkan, den allmänna kyrkan. På 1000-talet sker den första stora brytningen inom kristenheten då kyrkan splittras i en västlig gren, den katolska kyrkan med Rom som centrum, och en östlig gren, den ortodoxa kyrkan med Konstantinopel som centrum. På 1500-talet sker nästa stora brytning inom kristenheten då den protestantiska kyrkan bryter sig loss, eller stängs ute, från den katolska kyrkan...
Lästid 9 minuter
Många innan honom hade tystats genom att de i rädsla för straff fogade in sig i ledet eller genom att de mindre uppror som ibland startade slogs ner med brutalt våld. Inte särskilt mycket talade för att just Martin Luther skulle bli den som välte kyrkans koloss upp och ner. Men om han stod emot trycket, då fanns i varje fall chansen. Då skulle han kunna bli det baner som motståndet mot påvedömet kunde samlas under...
Lästid 5 minuter
Det som kom att bli kristendomen uppstod från början kring personen Jesus från Nasaret. Jesus fick många anhängare som trodde att han var den Messias som judarna väntade på. Eftersom det grekiska ordet för Messias är Kristus, talade man snart om Jesus Kristus...
Lästid 4 minuter
Världens största kristna kyrka, Peterskyrkan, finns i världens minsta stat, Vatikanstaten. Peterskyrkan, vars väldiga kupol är ritad av Michelangelo och som ibland kallas Roms åttonde kulle, dominerar Vatikanen och fungerar som en trons fyr för miljoner pilgrimer varje år...
Mattias sätter sig själv i studion för att förklara lite kort om Kristi himmelsfärd och om pingsten.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om de tre stora kristna inriktningarna - katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan.
När påsken närmar sig pratar Julia, Kristoffer och Mattias om Jesus död och uppståndelse, själva orsaken till det kristna påskfirandet.
Genomgång (3:54 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar kortfattat om Jesus liv.
Lektionsfilm (20:45 min) där SO-läraren Linda Nilsson berättar om kristendomens spridning och splittring.
Genomgång (11:29 min) där SO-läraren John Holm ger en kort beskrivning av Jesus liv, budskap i bergspredikan och död samt skillnaden i synen på Jesus inom judendom och kristendom.
Genomgång (13:08 min) på engelska i YouTubekanalen Captivating History som i den här videon går igenom kristendomens tidiga historia i romarriket.
Genomgång (13:18 min) på engelska i YouTubekanalen Captivating History som i den här videon berättar om den spanska inkvisitionens historia.
Kortfattad genomgång (5:38 min) där religionskunskapsläraren Evald Hemström berättar om kristendomens inriktningar.
Kortfattad genomgång (6:06 min) där religionskunskapsläraren Evald Hemström berättar om kristendomens historia.
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om Roms katakomber. När och varför anlades katakomberna i Rom – fanns de före kristendomen och hade de någon mer funktion än att vara gravkammare?
Genomgång (14:38 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson går igenom kristendomens tre största grenar och vad som skiljer dem åt.
Genomgång (14:13 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om Jesus ur ett vetenskapligt perspektiv. Vem var han? Vad vet vi egentligen? Vilka källor kan vi lita på? Del 2 av 2.
Genomgång (13:17 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om Jesus ur ett vetenskapligt perspektiv. Vem var han? Vad vet vi egentligen? Vilka källor kan vi lita på? Del 1 av 2.
Genomgång (4:27 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en enkel och kort beskrivning av aposteln Paulus samt redogörelse av vad han skrivit i Bibeln. Paulus är den person vi kan säga med historiska belägg hade störst betydelse för spridandet av kristendomen. Paulus är en av få personer som är med i Bibeln som definitiv har funnits som en historisk person...
Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om husförhören som infördes successivt i Sverige efter reformationen. Fram till 1800-talets slut var det kyrkans och statens sätt att hålla reda på svenskarna. Idag är protokollen av dessa möten, husförhörslängderna, främst till glädje för släktforskarna...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om den latinska frasen "anno Domini" - i Herrens år. Enligt den kristna tideräkningen räknas åren från tidpunkten då man tror att Jesus föddes. Frasen anno Domini betyder ’i herrens år’ (eller anno Domini nostri ’i vår Herres år’), oftast förkortat AD. Uttrycket används på samma sätt som e.Kr. ’efter Kristi födelse’...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Jesu död. Jesu korsfästelse ägde rum på den kuperade avrättningsplats som i nuvarande svenska bibelöversättning stavas Golgota, och som tidigare brukade kallas Golgata. Namnet är arameiskt och betyder ”skallen”, så benämnd eftersom kullen var formad som ett huvud...
Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...
Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...
Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...
De medeltida korstågen (1096-1291) innefattar de krig som skulle befria Jerusalem och andra platser i det Heliga landet...
Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.
Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges...
Kristendomen är världens största religion och utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet...
Kristendomens huvudlinjer. Här hittar du fakta om kristendomens troslära, seder och utövande i stora drag.
Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har...
Den ortodoxa kyrkan består av flera nationella kyrkor i öst som har sina ursprung i den tidiga kyrkan från östra...
Protestantismen grundar sig på de tolkningar av kristendomen och de protester mot kyrkan som utformades under...
Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och...
Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora...
Konstantinopel är ett äldre namn (till 1930) på staden Istanbul i dagens Turkiet. Staden fick sitt...
Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs...
Inkvisitionen var en katolsk organisation och domstol som hade till uppgift att spåra upp och döma...
En pilgrim är en person som gör en vallfärd (pilgrimsresa) till en helig ort. En vallfärd är ett...
Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en...
Jerusalem är en stad i Israel som ligger 60 kilometer från Medelhavet (se karta). Den utropades...
Dopet är ett sakrament (en viktig helig handling) och en ritual inom kristendomen som innebär att...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...
Jesus är kristendomens centralgestalt och upphovsman (grundare). Kristendomen som religion uppstod...
Efter att Jesus blivit korsfäst glömdes han bort av de flesta judarna. Men en del av Jesus...
Oavsett om man är troende kristen eller inte så är det svårt att förneka att de personer som...
Ansgar (801-865), ärkebiskop i Hamburg-Bremen, "Nordens apostel". Han blev i unga år benediktinmunk...
Bannlysning innebar uteslutning ur kyrkans gemenskap. I medeltida kyrkorätt skilde man mellan två...
Dominikanorden, Ordo fratrum praedicatorum, predikarebrödernas orden, är en kyrklig orden som...
Franciskanorden, Ordo fratrum minorum, mindrebröderna, kyrklig orden stadfäst 1223, ursprungligen...
Cisterciensorden eller cistercienserna, är en klosterorden som grundades i Citeaux i Frankrike 1098...
Birgittinorden, egentligen Den Allraheligaste Frälsarens orden (latin: Ordo Sanctissimi Salvatoris...
Vadstena kloster var Sveriges första birgittinkloster och byggdes på mark skänkt av kung Magnus...
Satan är en gestalt som omnämns med många olika namn. Satan kallas också för djävulen, Beelsebul,...
Medan lutherska kyrkor utbredde sig i Norden och norra Tyskland, kom de västeuropeiska ländernas...
I Apostlagärningarnas andra kapitel berättas om hur lärjungarna efter att de blivit "uppfyllda av...
Skolastik är en sammanfattande benämning på de teoretiska studier och diskussioner om de kristna...
Nya testamentet är ursprungligen skrivet på grekiska och utgör den andra delen av den kristna...
Den som läst H. P. Lovecrafts böcker funderar kanske om ett tentakelförsett monster håller på att...
Många tror att religiösa motsättningar utgör en stor del av världens konflikter. Det är en...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....
Påven i Rom räknas som en av världens mest inflytelserika personer. Det beror främst på hans...
