Politiskt system
Det politiska systemet i Ryssland ger presidenten stor makt. Författningen från 1993 drar tydliga gränser mellan den verkställande makten, det vill säga president och regering, den lagstiftande makten (parlamentet), och den dömande makten som består av domstolsväsendet. Tanken är att dessa ska balansera varandra. I praktiken dominerar presidentmakten. Parlamentet spelar en underordnad roll.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Politiska partier
Efter de stora demonstrationer som hölls i Ryssland i protest mot utgången av parlamentsvalet i slutet av 2011 ändrades lagen så att det blev betydligt lättare att bilda nya politiska partier. Tidigare krävdes det att ett tilltänkt parti skulle ha 40 000 medlemmar. Efter lagändringen räckte det med 500. Sedan dess har ett stort antal partier grundats men de flesta är mycket små.
Bara sex partier klarade femprocentspärren till duman i det senaste valet 2016 och alla är lojala med regimen.
Förvaltning
Den ryska staten är officiellt en federation, bestående av 83 så kallade federationssubjekt. Efter det att Ryssland erövrat Krimhalvön från Ukraina våren 2014 lade Moskva två subjekt till listan, Krim och Sevastopol, men dessa erkänns inte som ryskt territorium av omvärlden.
Mänskliga rättigheter
Strävan att omvandla Ryssland till en modern europeisk stat har resulterat i omfattande reformer av rättsordningen. En ny strafflag samt en ny civillag antogs 1995. Dödsstraffet finns formellt kvar men inga avrättningar har skett sedan 1996.
Rättsväsendet som helhet är ännu svagt, men vissa principer har slagits fast.
Utrikespolitik och försvar
Den ryska utrikespolitiken inriktas på att stärka landets roll som en stormakt som alltid får ett ord med i laget när internationella kriser ska lösas.
Ryssland har försökt odla goda relationer i alla riktningar men hävdar rätten att slå vakt om sina nationella intressen, särskilt i närområdet.
En djup konflikt med väst uppstod 2014 då Ryssland annekterade halvön Krim från Ukraina och engagerade sig på rysktalande separatisters sida i konflikten med den ukrainska centralmakten.
Ekonomi
Ryssland har enorma naturtillgångar, en bred industriell bas och en relativt välutbildad befolkning.
Tillverkningsindustrin och tjänstesektorn växer, men beroendet av råvaruproduktion är fortfarande stort.
Den omfattande olje- och gasexporten gör den ryska ekonomin mycket känslig för prissvängningar på världsmarknaden. Det blev kännbart 2014 då ett kraftigt prisfall på olja fördjupade de ekonomiska problem som utlösts av Rysslands inblandning i kriget i Ukraina.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Rysslands geografi >
Utrikeshandel
Rysslands export domineras fortfarande av olja, naturgas och andra råvaror, vilket gör landet sårbart för plötsliga prisfall på råvarumarknaderna.
Olja, oljeprodukter, naturgas och kol står för omkring hälften av landets exportintäkter, medan andelen ”maskiner och utrustning” har sjunkit kraftigt.
Vapenexporten har ökat under 2000-talets första år, efter den kraftiga nedgången under 1990-talet. Rysktillverkade vapen säljs bland annat till Kina och Indien.
Sociala förhållanden
Övergången från sovjettidens centralplanerade ekonomi till marknadsekonomi blev en smärtsam omställning för stora grupper i Ryssland. Människor som hade vant sig vid att vara beroende av staten för sin försörjning, sin bostad och alla former av service förlorade plötsligt en stor del av sin grundtrygghet. Levnadsstandarden sjönk kraftigt för miljontals människor och välfärden urholkades.
Besök Landguiden och läs mer om Ryssland.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
