Antal invånare: 144 373 535 (2019)
Huvudstad: Moskva
Ryssland är med sin väldiga landmassa från Östersjön till Stilla havet världens största land, men det är inte längre en supermakt. Under 1990-talet pågick en bitvis smärtsam och kaotisk omställning från kommunistisk diktatur till marknadsekonomi och ett friare samhällssystem. De flesta av landets drygt 140 miljoner människor fick en högre levnadsstandard även om stora klyftor bestod. Under Vladimir Putins styre från 2000 och framåt har en återgång skett till ett mer auktoritärt styre med minskat svängrum för oppositionen.
Befolkning
Rysslands befolkning är ojämnt fördelad över landets väldiga yta. Större delen av befolkningen bor i landets europeiska del. Folktätheten varierar från mindre än en invånare per kvadratkilometer i delar av Sibirien till 4 900 i Moskva.
Av Rysslands invånare är drygt fyra femtedelar etniska ryssar, det vill säga östslaver med ryska som modersmål. Vid sidan av ryssar finns en mängd andra folkslag av skilda ursprung. Största minoriteter är tatarer och ukrainare. Andra betydande minoriteter är basjkirer, tjuvasjer, tjetjener, armenier och vitryssar.
Religion
Den rysk-ortodoxa kyrkan är det dominerande religiösa samfundet i Ryssland och utgör ett slags nationalkyrka, knuten till kulturarvet. Dess överhuvud är patriarken av Moskva och hela Ryssland, som biträds av Heliga synoden med sju medlemmar.
Den kommunistiska regimen i Sovjetunionen var uttryckligen ateistisk. Omkring två tredjedelar av alla kyrkor stängdes efter revolutionen 1917, och många andra förstördes eller användes till annat. År 1990 antogs en lag som garanterar fri religionsutövning och 1993 skrevs religionsfriheten in i författningen.
Politiskt system
Det politiska systemet i Ryssland ger presidenten stor makt. Författningen från 1993 drar tydliga gränser mellan den verkställande makten, det vill säga president och regering, den lagstiftande makten (parlamentet), och den dömande makten som består av domstolsväsendet. Tanken är att dessa ska balansera varandra, men i praktiken dominerar presidenten helt och hållet. I början av 2020 meddelade president Vladimir Putin att han har för avsikt att ändra grundlagen och den rådande maktbalansen.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Politiska partier
Det ryska partisystemet är föränderligt. Partier bildas, byter namn, ingår allianser och försvinner igen. Under 2000-talet har partisystemet dock fått fastare form och åtskilliga mindre partier har försvunnit. I gengäld har den politiska mångfalden minskat och Kremls inflytande ökat.
Demokrati och rättigheter
De demokratiska bristerna är stora i Ryssland trots att demokrati och rättssäkerhet garanteras i konstitutionen. Press- och yttrandefriheten är begränsad. I fängelserna finns politiska fångar och oberoende mediers och oppositionella politikers arbete hindras på olika sätt. På internet är debattklimatet friare än i andra sammanhang men myndigheterna har försökt att inskränka yttrandefriheten även där.
Förvaltning
Den ryska staten är officiellt en federation, bestående av 83 så kallade federationssubjekt. Efter det att Ryssland erövrat Krimhalvön från Ukraina våren 2014 lade Moskva två subjekt till listan, Krim och Sevastopol, men dessa erkänns inte som ryskt territorium av omvärlden.
Utrikespolitik och försvar
Den ryska utrikespolitiken inriktas på att stärka landets roll som en stormakt som alltid får ett ord med i laget när internationella kriser ska lösas. Ryssland har försökt odla goda relationer i alla riktningar men hävdar rätten att slå vakt om sina nationella intressen, särskilt i närområdet, vilket har lett till en konfrontation med västländerna. Erövringen av Krim från Ukraina 2014 utlöste den värsta krisen mellan Ryssland och väst sedan det kalla krigets dagar.
Vid Sovjetunionens sammanbrott 1991 tog Ryssland över Sovjetunionens internationella förpliktelser.
Ekonomi
Ryssland har enorma naturtillgångar, en bred industriell bas och en relativt välutbildad befolkning. Tillverkningsindustrin och tjänstesektorn växer, men beroendet av råvaruproduktion är fortfarande stort. Den omfattande olje- och gasexporten ger Ryssland ett stort överskott i handeln med utlandet, men gör samtidigt den ryska ekonomin mycket känslig för prissvängningar på världsmarknaden. Det blev uppenbart hösten 2014 då ett kraftigt prisfall på olja fördjupade de omfattande ekonomiska problem som utlösts av Rysslands inblandning i kriget i Ukraina.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Rysslands geografi >
Utrikeshandel
Rysslands export domineras fortfarande av olja, naturgas och andra råvaror, vilket gör landet sårbart för plötsliga prisfall på råvarumarknaderna. Olja, oljeprodukter, naturgas och kol står för omkring hälften av landets exportintäkter, medan andelen ”maskiner och utrustning” har sjunkit kraftigt. Vapenexporten har ökat under 2000-talets första år, efter den kraftiga nedgången under 1990-talet. Rysktillverkade vapen säljs bland annat till Kina och Indien.
Sociala förhållanden
Övergången från sovjettidens centralplanerade ekonomi till marknadsekonomi blev en smärtsam omställning för stora grupper. Människor som hade vant sig vid att vara beroende av staten för sin försörjning, bostad och alla former av service förlorade plötsligt en stor del av sin grundtrygghet. Levnadsstandarden sjönk kraftigt för miljoner människor och välfärden urholkades. När den ryska ekonomin förbättrades efter millennieskiftet började levnadsstandarden stiga. Ryssland är idag ett tryggare och bekvämare land att leva i för majoritetsbefolkningen men klyftorna i samhället är stora.
Besök Landguiden och läs mer om Ryssland.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
