Antal invånare: 144 miljoner (2024)
Huvudstad: Moskva
Ryssland är med sin väldiga landmassa från Östersjön till Stilla havet världens största land. Under 1990-talet pågick en bitvis smärtsam och kaotisk omställning från kommunistisk diktatur till marknadsekonomi och ett friare samhällssystem. Under president Vladimir Putins tid vid makten från år 2000 har en återgång skett till ett auktoritärt styre samtidigt som Ryssland strävat efter att återupprätta sitt inflytande i närområdet. 2014 erövrade Ryssland Krim från Ukraina och underblåste ett uppror bland ryskspråkiga i östra delen av landet. 2022 fullföljde Ryssland kriget mot Ukraina med ett storskaligt militärt angrepp på grannen och startade därmed det allvarligaste kriget i Europa sedan andra världskriget.
Befolkning
Rysslands befolkning är ojämnt fördelad över landets väldiga yta. Större delen av befolkningen bor i landets europeiska del. Mellan 500 000 och 1 miljon ryssar har lämnat landet sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina 2022.
Av Rysslands invånare är drygt fyra femtedelar etniska ryssar, det vill säga östslaver med ryska som modersmål. Vid sidan av ryssar finns en mängd andra folkslag av skilda ursprung. Största minoriteter är tatarer och ukrainare. Andra betydande minoriteter är basjkirer, tjuvasjer, tjetjener, armenier och belarusier. Ukrainare och belarusier är liksom ryssarna östslaviska folk, medan tatarerna och basjkirerna är turkiska folk. Resten av befolkningen, sammanlagt cirka tio procent, utgörs av mer än hundra olika nationaliteter.
Religion
Den rysk-ortodoxa kyrkan är det dominerande religiösa samfundet i Ryssland och utgör ett slags nationalkyrka, knuten till kulturarvet. Dess överhuvud är patriarken av Moskva och hela Ryssland, som biträds av Heliga synoden med sju medlemmar.
Den kommunistiska regimen i Sovjetunionen var uttryckligen ateistisk. Omkring två tredjedelar av alla kyrkor stängdes efter revolutionen 1917, och många andra förstördes eller användes till annat. År 1990 antogs en lag som garanterar fri religionsutövning och 1993 skrevs religionsfriheten in i författningen. En rad kyrkor och kloster restaurerades och det gick en våg av religiös väckelse över landet.
Politiskt system
Det politiska systemet i Ryssland ger presidenten stor makt. Författningen från 1993 drar tydliga gränser mellan den verkställande makten, det vill säga president och regering, den lagstiftande makten (parlamentet), och den dömande makten som består av domstolsväsendet. Tanken är att dessa ska balansera varandra, men i praktiken dominerar presidenten helt och hållet. I början av 2020 meddelade president Vladimir Putin att han har för avsikt att ändra grundlagen och den rådande maktbalansen.
Presidenten väljs i allmänna val och kan endast sitta två perioder i rad. Mandatperioden var fram till slutet av 2008 fyra år, men då antogs en författningsändring som innebär att mandatperioden från och med valet 2012 blev sex år. Därmed kunde Vladimir Putin, som varit president mellan 2000 och 2008, väljas om för en ny period 2012 och ännu en gång 2018. Våren 2020 antogs ett antal nya författningsändringar som bland annat innebar att Putins tidigare mandatperioder räknades bort, "nollställdes" och att han kunde ställa upp på nytt i valet 2024.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Politiska partier
Det ryska partisystemet är föränderligt. Partier bildas, byter namn, ingår allianser och försvinner igen. Under 2000-talet har partisystemet dock fått fastare form och åtskilliga mindre partier har försvunnit. I gengäld har den politiska mångfalden minskat och Kremls inflytande ökat.
Demokrati och rättigheter
De demokratiska bristerna är stora i Ryssland trots att demokrati och rättssäkerhet garanteras i grundlagen. Redan innan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 var press- och yttrandefriheten begränsad, och oberoende medier och oppositionspolitiker motarbetades på olika sätt. Under kriget har den inre repressionen skärpts kraftigt.
Sedan kriget bröt ut har alla oberoende medier stängts och de flesta regimkritiska journalister och oppositionspolitiker har lämnat landet, eller sitter i fängelse. Det har blivit olagligt att sprida vad som kallas falska nyheter om den ryska armén och det har blivit svårare för frivilligorganisationer att verka.
Samtidigt anklagas Ryssland för en lång rad krigsförbrytelser i Ukraina. Landet har portats från FN:s människorättsråd och har på eget initiativ lämnat Europarådet. President Putin är internationellt efterlyst av ICC som anser att Putin gjort sig skyldig till krigsförbrytelser.
Utrikespolitik och försvar
Den ryska utrikespolitiken har inriktats på att stärka landets roll som en stormakt som alltid får ett ord med i laget när internationella kriser ska lösas. Ryssland hävdar särskilt rätten att slå vakt om sina nationella intressen i närområdet vilket lett till militära angrepp på grannländer och gradvis försämrade relationer med västländerna. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett fullskaligt anfall mot Ukraina vilket utlöste den värsta krisen mellan Moskva och väst sedan kalla krigets dagar.
Ekonomi
Ryssland har enorma naturtillgångar och en bred industriell bas. Tillverkningsindustrin och tjänstesektorn växer, men beroendet av råvaruproduktion är fortfarande stort. Olje- och gasexporten som ger Ryssland ett stort överskott i utrikeshandeln kom i fokus när omvärlden införde ekonomiska sanktioner av aldrig skådat slag mot Ryssland efter den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022.
Redan efter Rysslands erövring och annektering av Krim 2014 hade omvärlden infört sanktioner mot Ryssland. Ryska banker fick problem att låna pengar utomlands, utländska investerare flydde landet, rubeln rasade i värde och inflationen sköt i höjden. Krisen förstärktes av det dramatiska prisfall på olja som ägde rum under andra halvan av 2014.
Olja, oljeprodukter, naturgas och kol står som regel för omkring hälften av Rysslands exportintäkter.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Rysslands geografi >
Utbildning
Ryssland har idag en välutbildad befolkning men en stor andel högskoleutbildade. Skolsystemet bygger i huvudsak på statliga skolor men det finns privata alternativ. Den nioåriga grundskolan är avgiftsfri. Även på universitetsnivå kan man studera gratis.
Sociala förhållanden
Övergången från sovjettidens centralplanerade ekonomi till marknadsekonomi blev en smärtsam omställning för stora grupper. Människor som hade vant sig vid att vara beroende av staten för sin försörjning, bostad och alla former av service förlorade plötsligt en stor del av sin grundtrygghet. Levnadsstandarden sjönk kraftigt för miljoner människor och välfärden urholkades. När den ryska ekonomin förbättrades efter millennieskiftet började levnadsstandarden stiga. Ryssland är idag ett tryggare och bekvämare land att leva i för majoritetsbefolkningen men klyftorna i samhället är stora.
En liten grupp har blivit mycket rikare, medan betydande befolkningsgrupper fortfarande lever under svåra förhållanden. Analytiker vid Handelshögskolan i Moskva beräknar att de rikaste tre procenten av invånarna i Ryssland förfogade över nästan 90 procent av alla finansiella tillgångar år 2018. Skillnaderna är också stora mellan olika landsändar och mellan stad och glesbygd.
Besök Landguiden och läs mer om Ryssland.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
