S

Kategori

Falsk religiositet som utnyttjas i ekonomiska, politiska eller andra icke-religiösa syften bidrar till att skapa en negativ bild av all religion.

Religionskritik

Lästid 4 minuter

Alltsedan upplysningstidens dagar har all religion utsatts för en våldsam kritik från människor som inte tror. Bland dessa religionskritiker är Karl Marx, Sigmund Freud och Max Weber de mest kända.

Karl Marx (1818-1883)

Karl Marx menade att "det inte är Gud som skapat människan utan tvärtom att det är människan som har skapat Gud. Människan har hittat på tanken om Gud för att kunna uthärda det hårda och ofta sorgliga livet på jorden och samtidigt orka stå ut med tanken på att allt är meningslöst.

Alltsedan upplysningstidens dagar har all religion utsatts för en våldsam kritik från människor som inte tror. Bland dessa religionskritiker är Karl Marx, Sigmund Freud och Max Weber de mest kända.

Karl Marx (1818-1883)

Karl Marx menade att "det inte är Gud som skapat människan utan tvärtom att det är människan som har skapat Gud. Människan har hittat på tanken om Gud för att kunna uthärda det hårda och ofta sorgliga livet på jorden och samtidigt orka stå ut med tanken på att allt är meningslöst.

ANNONS

Marx skrev att religionen fungerar som folkets opium (das Opium des Volks). Det hindrar människan från att koncentrera sig på livet här och nu.

Sigmund Freud (1856-1939)

Sigmund Freud menade att religion var en form av kollektiv neuros (psykos/hysteri) där Gud intog det s.k. överjagets plats. Man föreställer sig »överkontrollanten« i form av ett högre väsen. Inför detta överjag kryper människan och bekänner sin uselhet. Jaget hukar under det himmelska överjaget och försöker blidka det med böner eller offer. Religion är därför en form av kollektiv omognad eftersom det hjälper människan att dela och bearbeta sin ångest i grupp för att slippa bära och hantera sin ångest själv.

Freud ansåg också att gudstro är en form av regression, d.v.s. ett sätt att försätta sig tillbaka till barnstadiet, då fadern var en allsmäktig auktoritet och barnet - på gott och ont - var utlämnat åt hans makt och den trygghet den också innebar. Freud hävdade bestämt att all religion är regression, d.v.s. en omedveten strävan att glida tillbaka till ett tidigare livsstadium. Gud är en slags ersättningspappa.

Max Weber (1864-1920)

Weber var en tysk sociolog känd för sin avhandling om den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Weber menar att religionen fungerar som en form av bekräftelse på den rådande ordningen i samhället. Den utgör en förklaringsmodell som inte får ifrågasättas. Prästernas roll som uttolkare av den gudomliga ordningen blir därför oerhört betydelsefull.

Vidare ansåg han att det är den protestantiska etiken och då speciellt den Kalvinistiska etiken som har skapat kapitalismen. Inom kalvinismen trodde man nämligen på predestination, d.v.s. att vissa människor var förutbestämda till frälsning och andra inte. Man kunde avgöra vilka som var predestinerade genom att se på människornas liv. Gud välsignade nämligen de utvalda med materiella fördelar. Vilket enligt honom naturligtvis bidrog till skapandet av en kapitalistisk anda.

Humanism och modern religionskritik

Humanism och humanist är ord som används i flera betydelser. Men humanismen som livssyn står för ett tydligt ställningstagande. Den sätter människan och människovärdet i centrum. Grundläggande för humanismen är kritiskt tänkande och en vetenskaplig kunskapssyn. Vår tids humanism tillämpas ofta som en sekulär - icke-religiös - livssyn där det inte finns några förnuftiga skäl att tro på religiösa dogmer, gudar eller övernaturliga förklaringar av tillvaron. Dagens humanister har därför ofta en kritisk inställning till alla former av religion, nyandlighet och ockultism. Men det finns undantag. Humanism går att kombinera med religion.

ANNONS

Kritik mot vissa av de nya religiösa rörelserna

En stor del av den religionskritik som förekommer i dagens samhälle riktar sig mot många av de nya religiösa rörelserna som uppstått i västvärlden de senaste 50 åren. Vissa av de nya religiösa rörelserna är till skillnad från de traditionella samfunden kommersiella till sin natur och tar betalt för sina tjänster. Detta innebär att medlemmarna först måste betala för att ta del av de deras läror. En del av de nya religiösa rörelserna ställer dessutom mycket hårdare krav på sina medlemmar vad gäller tid och engagemang än vad som vanligtvis krävs inom de traditionella religionerna.

Dessa exklusiva rörelser kan ibland framtvinga omfattande livsförändringar av sina medlemmar som medför att de får ge upp sitt gamla liv för att kunna bli medlem. De religiösa ledarna har vanligtvis en auktoritär och dominerande roll inom den här typen av religiösa sällskap. Detta har lett till att vissa av de världsavvisande rörelserna har anklagats för att ha kontrollerat sina anhängares medvetande till den grad att de slutat tänka självständigt och förlorat förmågan att fatta egna beslut.

LÄS MER: Sekularisering

LÄS MER: Ateism och agnosticism

LÄS MER: Finns Gud? Argument för och mot Guds existens (artikelserie)

Användbara begrepp

Dogm: En regel eller lära som inte får ifrågasättas inom en religion.

Frälsning: Att bli räddad från synd eller ondska, ofta till ett evigt liv i himlen (i religiös tro).

Humanism: En livssyn som sätter människan, mänskliga rättigheter och förnuft i centrum.

Kapitalism: Ett ekonomiskt system där företag och människor kan äga saker och tjäna pengar fritt.

Kalvinism: En riktning inom kristendomen med fokus på lydnad, arbete och idén om att vissa är förutbestämda till frälsning.

Kollektiv neuros: En psykisk störning som drabbar en grupp människor tillsammans (Freuds begrepp om religion).

Materialism: Att värdesätta pengar och ägodelar mer än andliga eller känslomässiga saker.

Opium: En drog som dövar och lugnar - används här som en liknelse för något som gör människor passiva.

Ockultism: Tron på hemliga och övernaturliga krafter som t.ex. magi eller spådom.

Regression: När en person omedvetet beter sig som ett barn, ofta för att slippa ansvar.

Religionssociologi: Vetenskapen om hur religion fungerar i samhället och påverkar människor.

Sekulär: Något som inte har med religion att göra.

Traditionellt samfund: En äldre och mer etablerad religiös grupp, t.ex. Svenska kyrkan eller Katolska kyrkan.

Världsavvisande rörelse: En grupp som tar avstånd från samhället och lever efter egna regler.

"Religiös träldom fjättrar och försvagar sinnet och gör det otjänligt för varje ädelt företag, varje utvidgad framtidsutsikt." [James Madison]

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Sammanfatta följande personers kritik mot religion:

     a) Karl Marx

     b) Sigmund Freud

     c) Max Weber
Ge exempel på kritik mot vissa av de nya religiösa rörelserna.

Ta reda på:

Vart kan man vända sig och få hjälp att lämna en religiös rörelse?

Diskutera:

Är religion bra eller dåligt? Motivera.

Litteratur:
Roy Wallis, The Elementary Forms of New Religious Life, Routledge & Kegan Paul, 1984
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 2003
Owe Wikström, Om heligheten – religionspsykologiska perspektiv, Natur och kultur, 1997
SOU 1998:113, I god tro – samhället och nyandligheten, Stockholm, 1998
Lorentz Lyttkens, Den disciplinerade människan, Liber Förlag, 1985

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums Gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Sidan uppdaterad: 6 maj 2025

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Religionskritik

S

Marxismen, del 3: Verkligheten

av: Lennart Koskinen

2021-09-30

Lästid 5 minuter

Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...

+ Läs mer

S

Argument mot Guds existens

av: Lennart Koskinen och Sören Levén

2021-02-13

Lästid 9 minuter

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. Båda dessa synsätt grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på existensen av en gud, eftersom det inte har påträffats några objektivt konstaterbara spår av en gud i vårt universum...

+ Läs mer

S

Vad är humanism?

av: Lennart Koskinen

2014-01-08

Lästid 5 minuter

Humanismen är mer en tankeströmning än en heltäckande livsåskådning. Historiskt har den haft stor betydelse för alla västerländska demokratier genom sin betoning av människovärdet. Samtidigt har den låtit sig förenas med vitt skilda religiösa och politiska uppfattningar. Man kan tala om både en kristen humanism, en naturalistisk och en existentialistisk.

+ Läs mer