Bibeln innehåller en hel samling böcker
Bibeln är kristendomens heliga bok och består av två huvuddelar: Gamla testamentet och Nya testamentet.
Bibeln är egentligen inte bara en bok, utan en hel samling böcker. Namnet kommer av det grekiska ordet biblia, som betyder böcker. Bibeln består av 66 olika böcker. I vissa bibelöversättningar förekommer därutöver 11 böcker som är ”apokryfa” - som står mellan Gamla och Nya testamentet. De har inte riktigt samma ställning som de övriga böckerna i Bibeln, men de ansågs av Martin Luther vara ”god och nyttig läsning”.
Bibeln skrevs av mer än 35 olika författare. Det finns ingen förteckning över författarna. En del känner vi till, andra inte. Det har tagit mer än tusen år att skriva Bibeln och den är idag världens mest lästa bok.
Testamente betyder förbund
Bibeln består av två delar: Gamla testamentet (GT) och Nya testamentet (NT). Gamla testamentet består i sin tur av 39 böcker och Nya testamentet av 27 böcker.
Ordet testamente betyder förbund (avtal). I Gamla testamentet talar man om det gamla förbundet som slöts mellan Gud och Israel (när Mose fick lagens tavlor vid berget Sinai). Nya testamentet berättar om det nya förbundet, det som Gud genom Jesus slöt med alla folk.
Gamla testamentet
Gamla testamentets 39 böcker beskriver de förbund som judarna (genom Abraham och Moses) slöt med Gud i forntiden i vilket judarna utsågs till Guds utvalda folk. Gamla testamentet handlar om skapelsen, judisk historia och religion. Därför är dessa böcker också judendomens heliga skrifter.
Nya testamentet
Nya testamentets 27 böcker innehåller skrifter om Jesu liv, berättelser om hur kyrkan började samt brev från Paulus och några andra. Nya testamentet är kristendomens viktigaste skrift.
Det som skrivs i Nya testamentet handlar om hur Gud har räddat alla människor och gett dem möjlighet till ett evigt liv. Det har Gud gjort genom att sända Jesus till jorden där han med sitt liv, sin död och sin uppståndelse har besegrat döden och tagit på sig människornas alla synder (och på så sätt möjliggjort för människorna att komma till paradiset efter döden). I Nya testamentet beskrivs Jesus som den Messias som Gamla testamentet talar om.
Bibelns språk
Gamla testamentet är från början skrivet på hebreiska utom några delar av ett par av de yngsta böckerna som är skrivna på arameiska, det språk som Jesus talade.
Nya testamentet är i sin helhet skrivet på grekiska, men det förekommer också här enstaka ord och uttryck på arameiska.
Svenska Bibeln
I början av 1500-talet började arbetet med att få fram en bibel på det svenska språket. Kung Gustav Vasa ansåg att det var viktigt att få fram en svensk bibel i samband med reformationen. Det skulle vara en bibel som var tillgänglig för hela folket på folkets eget språk.
1526 var Nya testamentet färdigt. Det har antagligen utarbetats av flera, och ibland dem har Olaus Petri och Laurentius Andraeae gjort de största insatserna. 1541 var även Gamla testamentet översatt till svenska.
1703 utkom en ny bibelupplaga. Nästa översättning kom 1917, den så kallade Gustav V:s bibel. 1972 tillsattes den s.k. Bibelkommissionen som skulle utarbeta en ny version av Bibeln. 1981 presenterade man den nya versionen av Nya testamentet. Under 1980- och 1990-talen kom sedan olika provöversättningar av Gamla testamentet ut. Den senaste utgåvan "Bibel 2000" publicerades 2000-2001 och innehåller den fullständiga bibeltexten.
Bibeln finns i nästan alla hem
En undersökning visar att nio av tio svenskar har tillgång till någon del av Bibeln. Trots att Bibeln förekommer i så många svenska hem är det få personer som läser denna bok. Två tredjedelar av Sveriges vuxna befolkning har aldrig på egen hand läst Bibeln.
Guds ord
Naturligtvis kan man läsa Bibeln som en bok som beskriver vad som hände förr i tiden. Vissa uppgifter om personer och händelser har man kunnat bekräfta genom arkeologiska utgrävningar och genom andra skrivna källor.
Men många som läser Bibeln regelbundet anser att den har ett gudomligt ursprung. Syftet med Bibelns berättelser är att visa att det finns en Gud som griper in och påverkar människornas liv.
De flesta som läser Bibeln anser att varje historisk händelse som beskrivs inte behöver vara sann. Bibeln måste tolkas på nytt i varje tid. Det viktiga är dock att det finns en Gud bakom Bibeln som verkar även under vår tid.
Det finns en mindre grupp av människor som anser att varje ord i Bibeln är sanning. Denna uppfattning brukar kallas fundamentalism (se nedan).
Olika bibelsyner
Bibeln är en boksamling som innehåller 66 olika skrifter. Olikheterna mellan dessa är stora beroende på att de är skrivna i skilda miljöer och under en tidsrymd av tusen år. Bibelns innehåll har alltid väckt engagemang och debatt på grund av människors olika bibelsyn. Med bibelsyn menas hur människor tolkar bibelns innehåll och budskap och på vilket sätt Bibeln uppfattas som Guds uppenbarelse i ord och handling.
Fundamentalistisk bibelsyn
En bibelsyn som utvecklats i USA och som fått stor spridning inom vissa frikyrkliga samfund är den fundamentalistiska. Enligt denna är Bibeln ofelbar. Varje utsaga är sann i varje ord och giltig för alla tider. Bibelns berättelser om skapelsen beskriver exakt hur det gick till när världen och människan kom till. Fundamentalism ställer Bibelns världsbild mot modern naturvetenskaplig. Utvecklingsläran förkastas.
Den fundamentalistiska bibelsynen bygger på verbal-inspirationsläran, som är en teori om hur bibelordet nedskrevs. Enligt den är varje bokstav och varje ord i Bibeln ingivet av Gud genom den helige Ande. Denna bokstavstolkning ger inte utrymme för andra tolkningar än att allt är sanning precis som det står. Bibeln innehåller heller inga motsägelser.
Symbolisk bibelsyn
Enligt den symboliska bibelsynen är det Bibelns budskap som är det viktiga. Den historiska sanningshalten i berättelserna har underordnad betydelse. Bibeln förmedlar inte en bokstavlig sanning utan en andlig. Det är därför inte avgörande för människors tro om alla fakta om exempelvis Jesus är sanna. Många berättelser i Bibeln är tillkomna för att inspirera människor till att ta ställning eller för att ge svar på existentiella livsfrågor.
Historisk bibelsyn
Enligt den historiska bibelsynen är det viktigt att förstå bibeltexterna utifrån deras historiska sanning. Utgångspunkten är att Gud uppenbarat sig i historien, talat till människor i konkreta historiska händelser, handlat på olika sätt och i olika tider. Det största exemplet på Guds handlande i historien är inkarnationen, hur Gud blev människa genom Jesus Kristus. Det är människans uppgift att för sin tid uttolka budskapet.
Den historiska bibelsynen räknar inte med att Bibeln är ofelbar. Ett viktigt bidrag till förståelsen av Bibeln kommer från den historisk-kritiska bibelforskningen. Den försöker klarlägga vilka händelser som är sanna, när de har ägt rum och i övrigt vad som är historiska fakta.
|
Dödahavsrullarna
1947 påträffades de så kallade Dödahavsrullarna. De har kallats århundradets arkeologiska fynd. Bland rullarna fanns texter som gav forskarna flera tusen år gamla handskrifter av Gamla testamentets böcker.
Det var en femtonårig beduinpojke som hittade rullarna när han letade efter en bortsprungen get. I en grotta fann han elva skriftrullar av tunna hopsydda fårskinnsremsor som var uppfodrade på multnande läder. Det visade sig att rullarna kom från tiden före Jesu födelse. Man fann avskrifter av alla texter från Gamla testamentet med undantag av Esters bok.
Särskilt Esaias bok var ovanligt välbevarad. Dessutom fann man skrifter från den sekt som hade gömt rullarna. För 2 000 år sedan låg ett kloster där dit ett litet samfund tog sin tillflykt för att dra sig undan resten av den judiska världen. Det verkar som om samfundet hade gömt undan dokumenten när en romersk legion trängde in i området år 68 e.Kr i samband med det stora judiska upproret i Palestina (dagens Israel).
Dödahavsrullarnas stora betydelse ligger bland annat i den information de kan ge om judendomen under århundradena kring Kristi födelse, men också om den miljö som Jesus och de första kristna vistades i.
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare ; faktarutan om bibelsyner är skriven av Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop) och Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare).
