Amaterasu: Solgudinnan, Japans nationalgudomlighet, från vilken den japanska kejsarätten och Japan själv härstammar.
Animism: Tron på att naturen är besjälad.
Andedyrkan: Vanligt förekommande i Östasiens religioner. Världen är enligt dessa religioner fylld av gudar och andar – goda och onda. Människan blir själv en ande efter sin död. Andarna ingår som en naturlig del i kulten. Man tillber dem, offrar till dem och så vidare.
Bushido: Betyder "kämpande riddarens vägar" och är det gamla japanska krigaridealet.
Fuji: Japans högsta berg och betraktas som en helig plats.
Harakiri: Ett traditionellt japanskt sätt att begå självmord med kniv. Magen ristades upp efter bestämda regler.
Kami: Betyder "övervärldslig". Enligt gammal japansk religion blir människan genom döden en kami. Hon står dock fortfarande i kontakt med de levande.
Kamikase: Betyder "den gudomliga vinden". Det var beteckningen för andra världskrigets självmordspiloter.
Kejsarkult: I japansk etik ingår kärleken till fosterlandet och plikten mot kejsaren som något mycket centralt. Under vissa perioder har kejsaren dessutom blivit föremål för kult och uppfattats som gudomlig.
Manifestation: Något som visar sig eller uppenbarar sig, t.ex. när en gudomlig kraft visar sig i naturen.
Shinto: Är kinesiska (shen-tao) och betyder. "gudarnas väg". Se också Shintoism.
Shintoism: Japans inhemska religion. Den var dominerande fram till 600-talet e.Kr, då buddhismen övertog dominansen. Kulten koncentreras till naturen och de döda.
Torii: Betyder "äreport". Dessa portar symboliserar solens ankomst och finns vid templen i Japan eller på olika ställen i naturen.