Gotlands historia

Över 90 medeltida kyrkor med rika konstskatter vittnar om öns välstånd och om internationella kulturinfluenser.

Till en början bedrevs den gotländska fjärrhandeln till stor del av handelsbönder. De ägde gårdar på ön men seglade också till avlägsna handelsplatser. Gotländska köpmän hade bland annat en handelsgård (Gotenhof) i Novgorod i Ryssland.

År 1161 slöt gotlänningarna ett handelsavtal med Henrik Lejonet, hertig av Sachsen. Avtalet gav gotländska köpmän rättigheter i hans områden och gav tyska köpmän liknande rättigheter på Gotland. Under 1100- och 1200-talen bosatte sig många tyskar i Visby. Där levde de tyska och gotländska invånarna länge i skilda grupper med egna representanter. De byggde en egen församlingskyrka (S:t Per). Även Sankta Maria, som senare blev Visby domkyrka, byggdes ursprungligen som kyrka för tyska köpmän.

Motsättningarna mellan Visby och landsbygden ledde år 1288 till ett kort inbördeskrig. Konflikten handlade bland annat om stadens försök att kontrollera handeln och om ringmuren, som begränsade landsbygdsbefolkningens tillgång till staden. Visbys borgare segrade, men staden tvingades senare betala böter till kung Magnus Ladulås för att ha fört krig och byggt muren utan kungens tillstånd.

Gotlands rikedom berodde inte bara på det geografiska läget mellan Novgorod och de tyska hansestäderna, utan också på att kungamaktens grepp var svagt. Ön räknades till det svenska riket men hade länge ett omfattande självstyre, ett eget ting och egna lagar. Gotland betalade en årlig skatt till den svenska kungen och tillhörde kyrkligt Linköpings stift. Kungens direkta kontroll över ön var däremot begränsad. Skatteuttaget var därför lågt, och ännu omkring år 1300 betalade en gotländsk bonde bara en femtedel av de skatter som ålåg bönderna i Mälardalen.

Från fastlandet gjordes dock försök att knyta ön till sig hårdare. År 1288 utnyttjade Magnus Ladulås sin medling i inbördeskriget i detta syfte, och hans son Birger Magnusson företog 1313 en väpnad expedition till Gotland. Händelseförloppet är inte helt känt, men expeditionen hade samband med kungens försök att höja skatten och stärka sin kontroll över gotlänningarna.

Gotlands och Visbys dominerande roll inom Östersjöhandeln hade dock börjat försvagas redan under 1200-talets senare del. En orsak var att tyska handelsstäder i allt högre grad bedrev handel direkt med områdena i öster utan att varorna behövde passera Visby. Även digerdöden vid mitten av 1300-talet drabbade ön hårt.

Den danske kungen Valdemar Atterdags invasion och beskattning av ön 1361 påskyndade utvecklingen. Stora delar av den manliga landsbygdsbefolkningen lär då ha stupat. Omkring 1 800 gotländska försvarare dödades, framförallt utanför Visbys ringmur. Visby kapitulerade och ön hamnade under den danska kronan. Erövringen förvärrade Gotlands problem.

Under unionstiden kontrollerades Gotland av flera olika makthavare som lockades av öns strategiska läge mitt i Östersjön. Vitalianerna använde ön som bas 1394-1398, varefter Tyska orden erövrade den och drev bort sjörövarna. Tyska orden behöll Gotland till 1408, då ön överlämnades till den nordiska unionskronan.

År 1411 började Erik av Pommern bygga den starka fästningen Visborg vid Visbys hamn. Efter att han hade avsatts som unionskung styrde han Gotland från borgen fram till 1449 och använde ön som bas för kapare.

Därefter styrdes Gotland av bröder ur den mäktiga släkten Axelsson Tott fram till 1487. Under denna tid ökade befolkningens skyldighet att betala skatter och utföra dagsverken, bland annat för arbetet med Visborgs slott. 

År 1412, när Erik av Pommern började regera utan drottning Margareta, höjdes Gotlands årliga skatt kraftigt. De ökade skatterna och arbetet med Visborgs slott blev en tung börda för öns invånare. Erik av Pommerns trontillträde ska ha lett till en skattehöjning på 1000 procent, vilket fick katastrofala följder för handeln i Visby och på Gotland.
 

S  LÄS MER: Visby – Nordens enda medeltida storstad

M  LÄS MER: Slaget vid Visby

S  LÄS MER: Visbys historia

M  LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
 

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).