I den här uppgiften tränar eleverna:
- tolkningar och perspektiv
- historisk referensram
- källkritik
I den här uppgiften tränar eleverna:
av: Byrån mot diskriminering
av: Arena Skolinformation
av: Arena Skolinformation
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Mediekompass / Tidningsutgivarna
av: Sveriges riksdag
av: Sveriges Annonsörer
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Sveriges riksdag
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Dalarnas museum
av: Historiska museet
av: Västerbottens museum
av: Stockholmskällan
av: Stockholmskällan
av: Sveriges Utbildningsradio (UR)
Lästid 8 minuter
Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...
Lästid 15 minuter
Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...
Lästid 9 minuter
I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...
Lästid 12 minuter
Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...
Lästid 8 minuter
När en historiker undersöker spår från det som har hänt förr blir historia något mer än bara gamla berättelser – det blir en vetenskaplig undersökning. Genom att studera källor som brev, mynt och dagböcker försöker historikern förstå varför saker förändrades, hur olika händelser gick till och vad som hände efteråt. På det sättet kan vi få veta mer om hur människor levde och tänkte – även om vi bara har kvar små bitar av det som en gång var verklighet...
Lästid 8 minuter
Tänk dig ett samhälle utan kungar, utan lagböcker och där släkten bestämmer över ditt liv - till och med vem du får gifta dig med. Ett samhälle där ett felsteg kan göra dig fredlös, jagad av alla. Där blodshämnd kan pågå i generationer och där jorden du går på är helig. Välkommen till vikingarnas värld - en tillvaro fylld av hårt arbete, heder och maktkamp. I en tid då släkten betydde allt...
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...
Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.
Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1970-talet. Oljekris, lotterriksdag, borgerlig regering, kärnkraft, disco samt staten och kapitalet.
Koll på lagen junior är ett material om lagar och rättigheter för barn 6–12 år. Här får barn lära sig om vad som är olagligt, vilka rättigheter barn har och hur en kan agera om en utsätts för ett brott eller andra kränkningar, men även vilka skyldigheter en har inför lagen.
När skrevs Sveriges första kollektivavtal och när infördes föräldraledighet? Vad kom först, tillverkningen av blixtlås eller den första kvinnliga ministern i en svensk regering? I spelet När fick vi rättigheter på jobbet? gäller det att gissa när en viss händelse inträffade och om det var före eller efter andra händelser.
Hur ser demokratin i vardagen ut och hur är vi en del av den? Vilken roll spelar föreningsliv, fackföreningar och folkbildning för en levande demokrati? Vilka är demokratins utmaningar och hur kan de mötas? Det får du svar på i Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati.
Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan.
Det här materialet handlar om unga och brott och bygger på statistik och fakta från Brås skolundersökning om brott där cirka 5 000 elever har svarat på frågor. Materialet handlar både om brott som unga begår, och som de blir utsatta för.
