Att skicka brev

En digital lektion om något analogt: att skriva brev. Hur gör man? Varför? Och vem ska vi skicka brev till?
av: Riksantikvarieämbetet | Glimmingehus

År 1519 skulle slottsherren på Glimmingehus skicka ut en bröllopsinbjudan för sina döttrar. Men hur skulle det gå till, när det inte fanns någon brevbärare? Och kunde slottsherren skriva?

I den här lektionen får vi reda på mer om kommunikation på 1500-talet.

Här hittar du:

Webbplats:
Uppdaterad: 10 februari 2026
Publicerad: 1 januari 2026

ANNONS

Liknande Lektionsmaterial

Antal: 68 st

Om detta må ni berätta

av: Forum för levande historia

+ Läs mer

Mediekompass – nyheter i undervisningen

av: Mediekompass / Tidningsutgivarna

+ Läs mer

Sverige och Förintelsen

av: Forum för levande historia

+ Läs mer

Förintelsen och andra världskriget

av: Forum för levande historia

+ Läs mer

Antisemitism – då och nu

av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

+ Läs mer

Källkritik, reklam och media

av: Sveriges Annonsörer

+ Läs mer

Sveriges historia från istid till EU

av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)

+ Läs mer

Källkritik, historiebruk och rasism

av: Forum för levande historia

+ Läs mer

Eternal Echoes

av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

+ Läs mer

Sverige, slavhandeln och slaveriet

av: Forum för levande historia

+ Läs mer

I grevens garage

av: Hallwylska museet

+ Läs mer

Ett livsfarligt tryck

av: Tumba bruksmuseum

+ Läs mer

Digerdöden

av: Historiska museet

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

Födelse och död i antikens Grekland

SO-rummet bok
M
En mamma med sin lilla pojke som sitter på pottan.
av: Göran Wadner
2026-02-28
klocka Lästid 7 minuter

I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...

+ Läs mer

Kärlek och äktenskap i antikens Grekland

SO-rummet bok
M
Kvinna på en stol som blir betjänad av två slavinnor.
av: Göran Wadner
2026-02-27
klocka Lästid 12 minuter

I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

SO-rummet bok
L
Flagga med en vapensköld ovanpå.
av: Robert de Vries
2026-01-17
klocka Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

SO-rummet bok
L
Flagga med en vapensköld ovanpå.
av: Robert de Vries
2026-01-14
klocka Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland – sommaren 1361

SO-rummet bok
L
Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.
av: Robert de Vries
2026-01-07
klocka Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Hansestaden Visby – Östersjöns handelscentrum på medeltiden

SO-rummet bok
L
En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.
av: Robert de Vries
2025-11-09
klocka Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

Ämneskategorier

Hi
Jägare med jakthundar som kommer hem till byn. Medeltida vinterlandskap.

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Hi
Guatav Vasa rider in i Stockholm. Folket jublar.

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Hi
Medeltida illustration som visar ett kärleksfullt par.

Historia om relationer, kärlek och sex

Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...

Sh
Svt intervjuar en person utanför slottet.

Media och samhället

Mediernas utveckling i ett historiskt perspektiv och om olika former av nyhetsmedier samt public service i dagens...

Relaterade taggar

Hi
postryttare

Postväsende

Postordning infördes i Sverige 1636 på initiativ av Axel Oxenstierna. Den innebar att det skulle...

Hi
Kvinna som läser tidningen.

Kommunikation och information

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Hi
Källor

Historiskt källmaterial

I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...

Hi
Skolmaterial i historia

Skolmaterial om historia

Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 – orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Massmedia och nyhetsrapportering

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-06-07

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar terminen med att prata om massmedia och det förändrade medialandskapet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Vasatiden

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-25

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.

+ Lyssna

Nytt lärarmaterial

Make Democracy Great Again

av: Malila Media AB
2026-04-14

Ett utbildningsmaterial baserat på Jan Schermans dokumentärfilm om demokrati.

+ Läs mer

Bilders makt – AI och visuell påverkan

av: Mediemyndigheten
2026-03-13

Lektionsmaterial om AI-bilder, memes och visuell påverkan. Hjälp elever att förstå hur bilder kan väcka känslor, sprida budskap och påverka hur vi tolkar världen.

+ Läs mer

Wow! Om kroppen, känslor & relationer för barn 9-12 år

av: RFSU - Riksförbundet för sexuell upplysning
2026-03-13

Wow! är skapat för att stötta dig i undervisningen och i samtal om sexualitet, samtycke och relationer. Materialet bygger på barns frågor och svar om allt från pinsamma och pirriga situationer till rätten att säga nej. Använd lärarhandledningen för att få tips på metoder & samtal!

+ Läs mer

Sveriges riksdag: Riksdagshistoria

av: Riksdagsförvaltningen
2026-03-13

För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Men riksdagens historia började långt tidigare. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918-1922 och om utvecklingen därefter.

+ Läs mer

Sveriges riksdag: Så fungerar EU

av: Riksdagsförvaltningen
2026-03-13

Vad gör EU:s olika institutioner, hur kommer en EU-lag till och hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU? På riksdagens webbplats får du en övergripande bild av hur EU-arbetet fungerar och hur EU och Sverige hänger ihop.

+ Läs mer

ANNONS