S
Tagg
Porträtt
Karl Knutsson (Bonde)

Karl Knutsson

Karl Knutsson Bonde (ca 1408-1470) levde under en ovanligt turbulent period i Nordens historia (Kalmarunionens tid) och fick uppleva många krig och uppror. Han var under hela sitt liv motståndare till de danska unionskungarna och anslöt sig redan 1434 till Engelbrekt i hans uppror mot den dåvarande danska kungen.

Karl blev svensk riksföreståndare 1438 och senare, från 1448 fram till sin död 1470, vald till svensk kung hela tre gånger (1448-1457, 1464-1465 och 1466-1470) - vilket troligen är ett europeiskt rekord i antal uppnådda regentperioder.

ANNONS

ANNONS

Vad är en riksföreståndare?

Riksföreståndare var en titel på det ämbete som för första gången förekom 1438-1440 och då uppbars av Karl Knutsson. Riksföreståndaren skulle leda riket när ingen kung fanns.

Till ämbetet hörde i allmänhet även förvaltningen av vissa slottslän, t.ex. Stockholm.
 


LÄS MER: Kalmarunionen

LÄS MER: Engelbrektskrönikan och Karlskrönikan

LÄS MER: Kristian I

LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden

Fördjupning

Karl Knutsson var herre till Fågelvik i Tjust. Hans politiska karriär var osedvanligt dramatisk och växlingsrik, även för det oroliga 1400-talet. Den inleddes genom deltagande i Engelbrektsupproret, där han snart lyckades manövrera sig fram till ledningen. Sedan han efter Engelbrekts död slagit ner Erik Pukes uppror utmanövrerade han även sina rivaler inom ätterna Vasa och Natt och Dag och blev 1438 riksföreståndare. Möjligen umgicks han redan då med tankar på att göra sig till kung, men mötte motstånd från övriga delar av rådskretsen. Istället valdes unionskungen Kristoffer av Bayern till svensk kung. Karl Knutsson lyckades dock förhandla till sig Finland, Öland och områden i Östergötland som förläningar. Här kunde han bygga upp en säker maktställning.

När Kristoffer avlidit 1448 anlände Karl till Stockholm med ett väpnat följe och tillförsäkrade sig tronen. Karl Knutssons avsikt var troligen inte att lösgöra Sverige ur Kalmarunionen utan att konkurrera ut den danska kungaätten som härskardynasti. Hans trupper invaderade Norge, Gotland och Skånelandskapen.

År 1449 kröntes han till kung av Norge i Trondheim. Efter ett möte mellan de nordiska råden i Halmstad följande år tvingades han dock avstå denna värdighet till sin danske rival kung Kristian I. Också Gotland gick förlorat, och kriget i Skåne begränsade sig till härjningståg över gränsen.

Inrikespolitiskt tvingades Karl Knutsson försöka ordna krigsfinansieringen, och detta påskyndade hans fall. Tullar och skatter höjdes och en inflationistisk myntordning (Sveriges första kända) infördes 1450. Gods och län drogs in från kyrkan och adeln, inte sällan för att omfördelas till kungen och hans släktingar.

Försöken att bryta Sveriges ekonomiska beroende av Lübeck genom närmanden till Polen och Danzig ledde dessutom till avsättningssvårigheter för Bergslagens järnproducenter.

Det landsomfattande missnöjet tvingade till slut Karl Knutsson att fly till Danzig. År 1464 återkallades han ur landsflykten och valdes åter till kung av ett väpnat bondeuppbåd, som deltagit i upproret mot kung Kristian I. Valet var emellertid inte förankrat inom rådsaristokratin och följande år måste han abdikera på nytt. Endast sedan han lierat sig med några av sina ledande motståndare, Axelssönerna kunde han åter ta tronen i besittning och behöll den till sin död. Han hade då emellertid tvingats avstå det mesta av den reella makten till sina bundsförvanter.

Karl Knutsson har ofta jämförts med Gustav Vasa. Man har pekat på hur han liksom denne motarbetade katolska kyrkan och Hansan, drog ekonomiska fördelar av sin ställning och aktivt arbetade för att forma bilden av sig själv, främst genom Karlskrönikan.
 

 

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som kan relateras till Karl Knutsson (Bonde).

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Karl Knutsson

S

Kalmarunionen under Karl Knutsson och Sturarna

av: Lars Hammarén
2020-11-20

Med Kristoffer av Bayerns död 1448 inleddes en mycket orolig period i Kalmarunionens historia, en period fylld av strider mellan olika grupper för eller emot unionen. Stridslyckan växlade, men oftast styrdes Sverige av egen kung eller riksföreståndare. Mellan 1448 och 1523 hade Sverige och Danmark (och Norge) en gemensam kung endast vid tre relativt korta tillfällen (1457-1464, 1497-1501 och 1520-1523). Man kan därför säga att den egentliga Kalmarunionen tog slut redan 1448. Den 75 år långa perioden därefter kan för Sveriges del delas in i Karl Knutssons tid (1448-1470) och Sturarnas tid (1471-1523)...

+ Läs mer

M

Engelbrektsupproret 1434-1436

av: Herman Lindqvist
2020-06-28

Midsommarafton 1434 kom revolten. Ilskna bergsmän och bönder brände fogdens borg i Borganäs, nära Borlänge. Upproret spreds över hela landet. Ledaren hette Engelbrekt Engelbrektsson. Detta var upprorens tid i hela Europa. Bönderna hade rest sig i bl.a. Frankrike, Tyskland och Böhmen. Nu var det Bergslagens tur...

+ Läs mer

Länkar om Karl Knutsson

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS