Rösträtten är av central betydelse inom en demokrati, men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor.
M

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

All offentlig makt utgår från folket

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryck- och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.

Rätt till din åsikt

En viktig grund för demokrati är att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lagen.

Rösträtten är central men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor. Rätten att ge ut en tidning utan att en myndighet i förväg granskar innehållet, är ett exempel på detta.

I Sverige är våra demokratiska fri- och rättigheter beskrivna i våra fyra grundlagar. Två av dessa, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, beskriver rättigheterna för yttrandefriheten i press, radio, tv och på webbplatser. Rätten att demonstrera har stöd i regeringsformen.

Folkstyre och parlamentarism

Folkstyre innebär att alla myndiga personer i ett land har rösträtt och väljer vilka som ska representera dem i valda församlingar, som riksdag, landsting och kommun. Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har demokratiska rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.

I Sverige har vi en parlamentarisk demokrati. Det innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet. Riksdagen kan bestämma hur länge en regering får sitta kvar vid makten. Om en regering inte har stöd av riksdagen kan den fällas i en förtroendeomröstning. Den här principen kallas för parlamentarism.

Demokrati fungerar

Det finns mängder av avskräckande exempel på regimer som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan man sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att man tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individens frihet och mänskliga rättigheter. Och att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt och bedriver handel med varandra.
 

Användbara begrepp

Demokrati: Folket bestämmer.

Majoritet: De flesta av de som röstar. Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner.

Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.

Statsskick: På vilket sätt ett land styrs.

Parlamentarism: Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet (riksdagen), har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det. Regeringen är därför beroende av ett folkvalt parlaments stöd.

Representativ demokrati: Indirekt demokrati där folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).

Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.

Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2018) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.

Landsting/region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att ALLA i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.

Diktatur: Staten styrs av en eller flera personer som INTE är folkvalda. Folket får INTE tycka och tänka som de vill.

Vad är demokrati?

Ordet demokrati betyder folkstyre - att folket styr samhället.

Två vanliga former av demokrati:

  • Direkt demokrati = Folket får vara med och bestämma om nästan alla politiska beslut.
  • Indirekt demokrati = Kallas även för representativ demokrati. Vi väljer politiker som representerar oss och beslutar för oss.

Detta måste vi kräva av demokratin:

  • Yttrande- och tryckfrihet. Folk måste ha rätt att tycka och skriva vad de vill.
  • Mänskliga rättigheter. Alla människor ska var lika mycket värda och man ska vara rädd om allt mänskligt liv.

Detta kännetecknar demokratin:

  • Fria val. Det ska vara frivilligt att delta i valen, ingen ska vara tvingad att gå och rösta.
  • Regelbundna val. Man får inte vänta hur länge som helst med nästa val. I Sverige har vi val vart fjärde år.
  • Hemliga val. Ingen ska kunna bli bestraffad för att de röstar på ett visst parti. Vad du röstar på är din hemlighet.
  • Allmän rösträtt. Alla som har uppnått en viss ålder ska få vara med i valen.
  • Lika rösträtt. Varje röst ska vara lika mycket värd.
  • Majoritetsprincipen ska gälla. Det finns dock vissa undantag.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad är typiskt för en demokrati? Nämn minst fem punkter.
     
  2. Vad är typiskt för en diktatur?
     
  3. Beskriv vad skillnaderna är mellan demokrati och diktatur. Försök få med så många olikheter som möjligt.
     
  4. Vad menas med direktdemokrati och representativ (indirekt) demokrati?

Ta reda på:

  1. När fick vi demokrati i Sverige?
     
  2. Hur fungerade demokratin i antikens Aten?

Diskutera:

  1. När fungerar direktdemokrati bättre än representativ demokrati?
     
  2. När fungerar representativ demokrati bättre än direktdemokrati?

 

Text: Riksdagsförvaltningens informationsenhet, Besök och utbildning
Webbplats: Sveriges riksdag

Viktiga begrepp och faktarutor är gjorda av Carsten Ryytty (författare och fd SO-lärare) samt Robert de Vries (red. och SO-lärare)
 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 4-6 och samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.

 

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

All offentlig makt utgår från folket

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryck- och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.

Uppdaterad: 09 oktober 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Demokratins grunder

av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Information och tips på material och aktiviteter till dig som är lärare i åk 7-9 och gymnasiet och som undervisar om val, demokrati och politik.
av:
UNICEF Sverige
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
I det här skolmaterialet ges du och dina elever en introduktion till barnkonventionen och barnets rättigheter.
av:
Natur & Kultur
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Med hjälp av det här lektionstipset kan du beskriva och jämföra olika valsystem.
av:
Natur & Kultur
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Lektionstips där du kan introducera eller sammanfatta vad val handlar om.
av:
Utbildningsradion (UR)
Målgrupp:
Gymnasiet
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Kunskap är makt. I denna broschyr presenteras riksdagens arbete på ett övergripande och lättförståeligt vis.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
22 workshopar för klassrummet som utvecklar elevernas kunskap och reflektion om samhällsfrågor. Demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter problematiseras utifrån historiska händelser och levnadsöden.

Artiklar om Demokratins grunder

M
Eskil Franck
2013-01-24
Demokratin står kanske inför sin största utmaning i modern tid. I en tid när intoleranta attityder är tydliga i samhället, i en allt mer globaliserad värld där demokrati inte är det självklara...

Podcast om Demokratins grunder

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-09

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an demokrati och de demokratiska principerna. Det pratas om demokratisk pluralism, yttrandefrihet, valhemlighet och en hel del annat. Vad krävs för att ett land ska kallas för en “demokrati”?

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-14

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

Länkar om Demokratins grunder

Sortera efter:
          

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd,  Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Spara som favorit
          

Vad är demokrati? På riksdagens faktasida om demokrati hittar du svaret. Här kan du också lära dig mer om riksdagen i samhället, val till riksdagen, hur man bildar regering, folkomröstning, grundlagarna, riksdagens historia och kvinnornas politiska historia i Sverige.

Spara som favorit
          

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.

Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:

  1. Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
  2. Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
  3. Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
  4. Konflikter: Krigets offer | Terrorism
  5. Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
  6. Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
  7. Resurser: Människovärde | Bistånd
  8. Sverige och världen: EU | Nato

Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (3:17 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om demokratins grunder.

Spara som favorit
          

Globalis är en interaktiv världskarta i FN-förbundets regi. Globalis har gjort en mängd statistik och information från FN och andra internationella organisationer tillgänglig på ett enklare och mer visuellt sätt. Verktyget innehåller en stor databas, där det finns förklaringar och ny FN-statistik sorterat efter teman.

Spara som favorit
          

Pedagogisk kortfattad genomgång (5:35 min) om demokrati. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Ska ni arbeta med demokrati och riksdagen i skolan? Beställ gärna deras broschyrer, eller ladda ner dem som pdf. Riksdagen erbjuder studiematerial för olika kunskapsnivåer. Materialet är kan beställas i klassuppsättningar och hålls ständigt aktuellt. Studiematerialet är helt kostnadsfritt.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (4:19 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander förklarar vilka typer av majoritetsbeslut som tillämpas inom olika former av demokratiskt beslutsfattande.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:03 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om demokrati.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:19 min) där mellanstadieläraren Kristina Lundgren berättar om demokrati på ett lättförståeligt sätt. Begreppen demokrati, direkt demokrati, klassråd, representativ demokrati, elevråd, majoritet och minoritet förklaras.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:49 min) där SO-läraren Björn Ström går igenom demokratins grunder.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:54 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om vad politik är.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:31 min) där SO-läraren Martin Södertörn ger en lättförståelig sammanfattning av vad demokrati och diktatur är. Ljudet är bra men lite lågt inspelat.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:26 min) av SO-läraren Petra Stark som berättar om demokratins grunder och vad som kännetecknar en diktatur.

Spara som favorit
          

Genomgång om vad som kännetecknar en demokrati (6:45 min). Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg tillsammans med kollegan Martin ...

Spara som favorit
          

Föreläsning (10:40 min) där läraren Mattias Denkert berättar kortfattat om demokratins utmärkande drag. Här redogörs för demokratins sju kriterier.

Spara som favorit
          

En kortfattad genomgång (14:05) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om demokrati och diktaur ur olika perspektiv.

Spara som favorit
          

En fiktiv dokusåpa från UR (6 delar, 9 min per avsnitt) som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på demokratibegreppet. Tre personer - Stuart, Maja och Birgit - är inlåsta i ett hus och måste lösa olika uppdrag tillsammans. Med uppdragen följer direktiv om vem som ska bestämma över gruppen - något som leder till konflikter. Vad händer om en person ensam bestämmer över en grupp, eller i ett land? Och hur skulle det se ut om alla bestämde allting... Programmen riktar sig i första hand till lite yngre barn.

Spara som favorit
          

På Vetamix innehållsrika webbsida kan du se en pedagogisk dokumentär (9:13 min) om demokrati. Demokrati handlar egentligen om aktivitet, alternativ och ansvar. Vetamix är en finlandssvensk skolsida för elever och dig som undervisar.

Spara som favorit
          

Artikel på Forum för levande historias webbplats där du får veta vad demokrati är. Demokrati är ett sätt att ordna samhället, motsatsen är diktatur. Ordet demokrati kommer från grekiskans ord demos (folket) och kratein (styre) och betyder på svenska ungefär folkstyre/folkmakt...

Kategorier:
Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några av de mest kända politiska...

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara helt klart ht 2018.

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur...

Om vilka som får vara med i riksdagen och om riksdagspartiernas koppling till politiska ideologier.

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Om individers och gruppers möjligheter att påverka demokratiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här berörs demokratiska fri- och rättigheter...