M

Rösträtten är av central betydelse inom en demokrati, men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor.

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

All offentlig makt utgår från folket

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryck- och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

All offentlig makt utgår från folket

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryck- och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Rätt till din åsikt

En viktig grund för demokrati är att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lagen.

Rösträtten är central men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor. Rätten att ge ut en tidning utan att en myndighet i förväg granskar innehållet, är ett exempel på detta.

I Sverige är våra demokratiska fri- och rättigheter beskrivna i våra fyra grundlagar. Två av dessa, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, beskriver rättigheterna för yttrandefriheten i press, radio, tv och på webbplatser. Rätten att demonstrera har stöd i regeringsformen.

Folkstyre och parlamentarism

Folkstyre innebär att alla myndiga personer i ett land har rösträtt och väljer vilka som ska representera dem i valda församlingar, som riksdag, landsting och kommun. Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har demokratiska rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.

I Sverige har vi en parlamentarisk demokrati. Det innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet. Riksdagen kan bestämma hur länge en regering får sitta kvar vid makten. Om en regering inte har stöd av riksdagen kan den fällas i en förtroendeomröstning. Den här principen kallas för parlamentarism.

Demokrati fungerar

Det finns mängder av avskräckande exempel på regimer som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan man sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att man tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individens frihet och mänskliga rättigheter. Och att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt och bedriver handel med varandra.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här
Användbara begrepp

Demokrati: Folket bestämmer.

Majoritet: De flesta av de som röstar. Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner.

Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.

Statsskick: På vilket sätt ett land styrs.

Parlamentarism: Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet (riksdagen), har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det. Regeringen är därför beroende av ett folkvalt parlaments stöd.

Representativ demokrati: Indirekt demokrati där folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).

Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.

Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2019) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.

Landsting/region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att ALLA i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.

Diktatur: Staten styrs av en eller flera personer som INTE är folkvalda. Folket får INTE tycka och tänka som de vill.

Vad är demokrati?

Ordet demokrati betyder folkstyre - att folket styr samhället.

Två vanliga former av demokrati:

  • Direkt demokrati = Folket får vara med och bestämma om nästan alla politiska beslut.
  • Indirekt demokrati = Kallas även för representativ demokrati. Vi väljer politiker som representerar oss och beslutar för oss.

Detta måste vi kräva av demokratin:

  • Yttrande- och tryckfrihet. Folk måste ha rätt att tycka och skriva vad de vill.
  • Mänskliga rättigheter. Alla människor ska var lika mycket värda och man ska vara rädd om allt mänskligt liv.

Detta kännetecknar demokratin:

  • Fria val. Det ska vara frivilligt att delta i valen, ingen ska vara tvingad att gå och rösta.
  • Regelbundna val. Man får inte vänta hur länge som helst med nästa val. I Sverige har vi val vart fjärde år.
  • Hemliga val. Ingen ska kunna bli bestraffad för att de röstar på ett visst parti. Vad du röstar på är din hemlighet.
  • Allmän rösträtt. Alla som har uppnått en viss ålder ska få vara med i valen.
  • Lika rösträtt. Varje röst ska vara lika mycket värd.
  • Majoritetsprincipen ska gälla. Det finns dock vissa undantag.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad är typiskt för en demokrati? Nämn minst fem punkter.
     
  2. Vad är typiskt för en diktatur?
     
  3. Beskriv vad skillnaderna är mellan demokrati och diktatur. Försök få med så många olikheter som möjligt.
     
  4. Vad menas med direktdemokrati och representativ (indirekt) demokrati?

Ta reda på:

  1. När fick vi demokrati i Sverige?
     
  2. Hur fungerade demokratin i antikens Aten?

Diskutera:

  1. När fungerar direktdemokrati bättre än representativ demokrati?
     
  2. När fungerar representativ demokrati bättre än direktdemokrati?

 

Text: Riksdagsförvaltningens informationsenhet, Besök och utbildning
Webbplats: Sveriges riksdag

Viktiga begrepp och faktarutor är gjorda av Carsten Ryytty (författare och fd SO-lärare) samt Robert de Vries (red. och SO-lärare)
 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 4-6 och samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.

 

Sidan uppdaterad: 23 augusti 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Lärarmaterial om Demokratins grunder

Lektioner om val, demokrati och politik

av: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Högstadiet, Gymnasiet

Information och tips på material och aktiviteter till dig som är lärare i åk 7-9 och gymnasiet och som undervisar om val, demokrati och politik.

+ Läs mer

Tio lektioner om barnets rättigheter

av: UNICEF Sverige
Mellanstadiet, Högstadiet

I det här skolmaterialet ges du och dina elever en introduktion till barnkonventionen och barnets rättigheter.

+ Läs mer

Demokrati och val, del 3

av: Natur & Kultur
Mellanstadiet, Högstadiet

Med hjälp av det här lektionstipset kan du beskriva och jämföra olika valsystem.

+ Läs mer

Artiklar om Demokratins grunder

M

Tolerans är demokratins styrka

av: Eskil Franck
2013-01-24

Demokratin står kanske inför sin största utmaning i modern tid. I en tid när intoleranta attityder är tydliga i samhället, i en allt mer globaliserad värld där demokrati inte är det självklara alternativet, gäller det att vi alla slår vakt om våra demokratiska grundvärderingar.

+ Läs mer

Podcast om Demokratins grunder

SO-rummet podcast icon
M

Demokrati och demokratins principer

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-09

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an demokrati och de demokratiska principerna. Det pratas om demokratisk pluralism, yttrandefrihet, valhemlighet och en hel del annat. Vad krävs för att ett land ska kallas för en “demokrati”?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Demokratin i antikens Aten

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-14

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

+ Läs mer

Länkar om Demokratins grunder

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Relaterade ämneskategorier

Medier och kommunikation

Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Demokrati

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara...

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Politiska partier i Sveriges riksdag

I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Demokratiska system och olika statsskick

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Relaterade taggar

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Civil olydnad

Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en av myndigheterna...

Sveriges grundlagar

En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar: 1. Regeringsformen 2....

Statsskick

Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...

Presidentialism och semipresidentialism

Presidentialism Presidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism...

Parlamentarism

Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...

Riksdag och regering

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget och till kommunerna, det vill säga år 2022,...