M

Filippinerna idag

Antal invånare: 108 116 615 (2019)
Huvudstad: Manila

Filippinerna består av över 7 000 öar, varav nära 900 bebodda, öster om asiatiska fastlandet. Majoriteten av invånarna är av malajiskt ursprung, men hundratals år av spansk kolonisering och amerikansk dominans under 1900-talets första hälft har satt spår i kulturen. Ända sedan självständigheten 1946 domineras politiken och ekonomin av ett litet antal förmögna familjer. Den sittande presidenten, Rodrigo Duterte, tillhör dock inte landets traditionella elit. Hans regering anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Landet har dessutom, i decennier, skakats av en kommunistisk revolt i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Antal invånare: 108 116 615 (2019)
Huvudstad: Manila

Filippinerna består av över 7 000 öar, varav nära 900 bebodda, öster om asiatiska fastlandet. Majoriteten av invånarna är av malajiskt ursprung, men hundratals år av spansk kolonisering och amerikansk dominans under 1900-talets första hälft har satt spår i kulturen. Ända sedan självständigheten 1946 domineras politiken och ekonomin av ett litet antal förmögna familjer. Den sittande presidenten, Rodrigo Duterte, tillhör dock inte landets traditionella elit. Hans regering anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Landet har dessutom, i decennier, skakats av en kommunistisk revolt i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

ANNONS

ANNONS

Befolkning

Filippinerna är ett av de tätast befolkade länderna i Sydöstasien. Födelse­talen har minskat stadigt ända sedan 1960-talet, samtidigt som dödstalen har sjunkit. En knapp tredjedel av befolkningen är under 15 år. Befolkningen är koncentrerad till kusterna och Luzons slättland. Mer än var tionde (enligt folkräkningen 2015) invånare bor i och omkring huvudstaden Manila.

Filippinernas flagga.

Religion

Religionsfriheten är inskriven i författningen. De flesta filippinare är kristna, varav merparten är katoliker. I söder finns en muslimsk minoritet, moros.

Politiskt system

Filippinerna har ett demokratiskt styre. Författningen ger presidenten stor makt. De politiska partierna är svaga och i praktiken domineras såväl politiken som ekonomin av en liten elit. Korruption är ett stort problem, både inom politiken och rättsväsendet.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.

Demokrati och rättigheter

Sedan diktatorn Ferdinand Marcos störtades 1986 har Filippinerna haft ett demokratiskt styre. Allmänna val hålls regelbundet, men har ofta lett till våldsamheter. Röstköp är vanliga. På papperet är rättssäkerheten i landet god, men i praktiken råder stora brister, ofta till förmån för den lilla elit som också dominerar politiken. Under Rodrigo Dutertes tid som president har respekten för mänskliga rättigheter försämrats. Korruption är ett stort problem.

Utrikespolitik och försvar

De starka banden till USA dominerar utrikespolitiken. Amerikanerna hade länge militärbaser i landet, men tvingades lämna dem 1992, det militära samarbetet fortsatte dock även efter det. Samtidigt har kontakterna till andra asiatiska länder blivit viktigare. Relationerna med framför allt Kina störs dock av en tvist om en ögrupp i Sydkinesiska havet. Efter maktskiftet 2016 har president Rodrigo Duterte ömsom hamnat på kollisionskurs med USA och Kina, ömsom antagit en mer försonlig linje gentemot de två stormakterna. Filippinerna har också närmat sig Ryssland.

ANNONS

ANNONS

Ekonomi

Länge utgjorde jordbruk, fiske och skogsbruk stommen i Filippinernas ekonomi, men numera betyder tjänstesektorn och tillverkningsindustrin mer för ekonomin i stort. Det finns också en omfattande informell sektor av ekonomin, främst i de större städerna. Av betydande vikt för ekonomin är de pengar som filippinare utomlands skickar till hemlandet. 2018 rörde det sig om cirka 34 miljarder dollar, vilket motsvarade en knapp tiondel av BNP.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Filippinernas geografi >

Sociala förhållanden

Samhället domineras av en liten välbärgad elit, samtidigt som många filippinare lever i fattigdom. Mest utsatt är landsbygdsbefolkningen, men i städerna samlas allt fler fattiga i kåkstäder. De regionala skillnaderna är också stora. I början av 2010-talet beräknades 26 procent av invånarna leva under den nationella fattigdomsgränsen (det vill säga på mindre än 1,35 dollar om dagen). Enligt Världsbankens definition räknades 40 procent av befolkningen som fattig vid samma tidpunkt (mindre än 2 dollar om dagen).
 

Besök Landguiden och läs mer om Filippinerna.

 

Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

 

Sidan uppdaterad: 24 augusti 2021
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Länkar om Fakta om Filippinerna

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Filippinernas geografi

Fördjupa dig i Filippinernas geografi. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar landets geografi ur olika...

Filippinernas historia

Historia om Filippinerna. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.