Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 6 juni 1523. Det blev slutet för Kalmarunionen. Bilden föreställer Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523. Målning av Johan Gustav Sandberg (1782-1854).
L

Vasatidens Sverige 1521-1611

Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav II Adolf besteg tronen brukar inom svensk historieskrivning kallas för Vasatiden, eller för den äldre Vasatiden. Epokindelningen varierar beroende på om den efterföljande stormaktstidens båda Vasaregenter, Gustav II Adolf (kung 1611-1632) och drottning Kristina (drottning 1632-1654), räknas med eller inte. På SO-rummet har vi valt att bara inkludera Gustav Vasas och hans söners regeringsperioder i Vasatiden som därefter följs av stormaktstiden (1611-1718).

Stockholms blodbad ledde till ett svenskt uppror

Vid Stockholms blodbad 1520 lät den danske kungen Kristian II kröna sig till svensk kung. Samtidigt avrättades ett stort antal svenska adelsmän och borgare. ”Kristian Tyrann” - som han ofta kallas i äldre svensk historieskrivning - ville tvinga Sverige att vara kvar i union med Danmark.

Den unge adelsmannen Gustav Eriksson Vasa litade inte på Kristian II och hade hållit sig borta från Stockholm. Han begav sig till Dalarna och lyckades få dalkarlarna med sig i ett uppror mot Kristian. Efter att ha fått stöd från det mäktiga tyska handelsförbundet Hansan, lyckades Gustav Vasa och upprorsmännen besegra den danske unionskungen och frigöra Sverige från den danska dominansen.

Gustav Vasa tar makten

Gustav Vasa valdes därefter till ny svensk kung 1523. Genom detta bröt sig Sverige ur Kalmarunionen och blev ett eget rike. (Datumet för Gustav Vasas kröning, den 6 juni, utsågs 1983 till Sveriges nationaldag.)

För att Gustav Vasa skulle få låna pengar av Hansan hade han varit tvungen att lova det tyska handelsförbundet monopol (ensamrätt) på den svenska handeln med utlandet. Den ensamrätten upphävde han senare. Men den stora skulden till Hansan var tvungen att betalas tillbaka.

Bild:

Under Vasatiden stärktes kungamakten. Stockholm fick då en allt viktigare roll som rikets huvudstad och som centrum för statsmakten. Och kungens fogdar for runt i Sverige och samlade in skatt av folket.

Gustav Vasa arbetade därför målmedvetet med att stärka den svenska kungamakten. Statens organisation gjordes mer effektiv och lättare att styra. Kungen fick ökad kontroll av landet.

Sverige reformeras

På Västerås riksdag 1527 beslutades att den svenska kyrkan skulle reformeras. Sverige anslöt sig därmed till reformationen. Den katolska kristendomen ersattes med den protestantiska – som utformats av Martin Luther i Tyskland och förts till Sverige av bland andra Olaus Petri.

Nu var det inte längre påven i Rom som bestämde över den svenska kyrkan utan kungen. Sverige bröt därmed med påven och den katolska kyrkan. Det innebar att kyrkans alla gårdar och andra rikedomar fördes över till statens ägo. Alla kloster stängdes varefter många munkar och nunnor flydde till andra länder.

Nytt var också att prästerna fortsättningsvis skulle predika på svenska och inte på latin som tidigare. Gustav Vasa - som nu var svenska kyrkans överhuvud - kunde därför utnyttja prästernas predikningar till att sprida propaganda till folket. Kyrkan blev hädanefter en viktig del av det svenska riksbygget.

Men den viktigaste förändringen för Gustav Vasas del var att kyrkans jord och egendomar övergick i statens och kungens ägo. Detta ledde till att inte mindre än en fjärdedel av jorden i landet nu kom att ägas av staten. Läs mer om Gustav Vasa - befrielsekriget, Hansan och reformationen >

En av protestantismens viktigaste idéer var att Bibeln skulle finnas tillgänglig på folkets modersmål. Bilden föreställer några präster som visar Gustav Vasa den första Bibeln som översatts till svenska. Målning gjord av Johan Gustaf Sandberg (1782-1854).

Användbara begrepp

Reform(era): Omforma, förbättra. En förändring till ett nytt och (ofta) bättre tillstånd i samhället.

Fogde: En kunglig ämbetsman som bl.a. hade som uppgift att driva in skatt inom ett visst område åt kungen. Kungamakten hade flera fogdar som ansvarade för olika delar av landet.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara både fysisk (ett torg, affär etc) eller t.ex. virtuell (som en aktiemarknad eller Tradera.se).

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Legoknektar: Yrkessoldater som kunde hyras in tillfälligt eller under längre tid mot betalning.

Kungamakten och rikets finanser stärks

Men Gustav Vasa behövde ännu mer pengar för att betala skulden till Hansan. Därför tvingade han svenska kyrkor och kloster att lämna ifrån sig kyrksilver och kyrkklockor.

Gustav Vasa stärkte kungamakten ytterligare genom ett effektivare skattesystem. Fogdarna krävde in skatter från folket i landets olika delar. De fick redovisa till kungen som granskade beloppen noggrant tillsammans med sina skrivare.

Med de ökade inkomsterna byggde Gustav Vasa upp en stark armé och uppförde många borgar och slott runt om i riket. Han insåg också att det var viktigt att skapa en egen svensk krigsindustri och en slagkraftig krigsflotta. Till det behövdes både järn och koppar. Av järnet kunde man tillverka redskap och vapen av stål. Koppar behövdes för att framställa brons som kunde gjutas till kanoner (brons är en legering av tenn och koppar). Under Gustav Vasas tid vid makten satsades därför stora resurser på att förbättra landets gruvdrift. Bergsbruket blev därmed näst efter jordbruket Sveriges viktigaste näring.

Kopparfyndigheterna i Bergslagen (stort område i Mellansverige) var extra viktiga för Sverige som vid mitten av 1500-talet i praktiken hade europeiskt monopol (ensamrätt) på export av koppar som samtidigt blev en alltmera efterfrågad metall ute i Europa. Koppar användes bland annat som takplåt, mynt, köksredskap, men efterfrågades också inom vapenindustrin som behövde koppar vid tillverkning av bronskanoner. Järn, trävaror och tjära var andra viktiga svenska exportvaror.

Det var under den här tiden som Sverige började formas till en nationalstat. Statens finanser blev mer åren allt bättre, bland annat på grund av ökad handel och export till utlandet, men också genom ett effektivt skattesystem och genom att det mesta av kyrkans egendom övergick till staten.

Gustav Vasa (1497-1560), kung av Sverige. Målning gjord av David Frumerie (1641-1677).

Bönderna gör uppror mot Gustav Vasa

Gustav Vasas ökade kontroll av Sverige resulterade i att ett missnöje bredde ut sig bland delar av bondebefolkningen. De svenska bönderna levde nu i ett land där fogdar och tjänstemän ingrep i deras liv och krävde redovisning av skörd och andra tillgångar som användes som underlag för att öka skattetrycket. Dessutom hade kyrkorna tömts på sina vackra dyrbara ägodelar samtidigt som prästerna hade börjat predika Luthers lära. Människornas liv hade förändrats.

Många av bönderna som tidigare gett sitt stöd till Gustav Vasa vände sig nu mot honom. Under Gustav Vasas tid på tronen inträffade därför flera stora bondeuppror. Det största leddes av Nils Dacke, en bonde i Småland. Upproret kunde slås ner först efter att Gustav Vasa tagit hjälp av tyska legoknektar. Ledarna avrättades och kungens knektar härjade i bygderna.

Gustav Vasa var mycket hård mot sina motståndare och slog ner alla uppror med järnhand. Läs mer om Gustav Vasa - bondeupproren och riksbygget >

Sverige blir ett arvrike

Som kronan på verket lät Gustav Vasa slutligen göra kungatiteln ärftlig inom sin släkt. Vid Gustav Vasas död 1560 hade Sverige blivit ett stabilt arvrike med en stark statsmakt.

Gustav Vasa följdes på tronen av sina söner Erik XIV, Johan III och Karl IX. En kort period regerade Johans son Sigismund som också var kung i Polen. Gustav Vasa med söner, döttrar och barnbarn har därför satt en stark prägel på Sveriges 1500-talshistoria. Av den orsaken kallas tidsperioden ofta för Vasatiden.

Under sin långa regeringstid fram till 1560 byggde Gustav Vasa - trots motstånd från både bönder och adelsmän - upp en stark statsmakt. Många anser att Gustav Vasa var en tyrann. Andra ser honom som en god landsfader. Han skapade ett fast sammanhållet Sverige med ett effektivt styre.
 

Ett glesbefolkat land

Under 1500-talet var Sverige ett stort men glest befolkat land med knappt en miljon invånare. Nästan alla människor bodde på landsbygden och levde av jordbruk. Bönderna uppgick till 95 procent av rikets befolkning medan borgare räknade enbart tre procent. De övriga två procenten av befolkningen tillhörde prästerskapet och adeln. Den största staden var Stockholm som vid mitten av 1500-talet hade omkring 6000 invånare.

Intressanta fakta om 1500-talets Sverige

Visste du att:

  • Under 1500-talet kunde det vara farligt att kritisera en myndighetsperson i Sverige. Den som gjorde det kunde riskera att slita spö, få tungan avskuren samt att förvisas ur staden.
  • Straffen för olika förseelser var mycket hårda i 1500-talets Sverige. En eldvakt som somnade under sin tjänst dömdes till döden av en domstol i Stockholm. Domstolen ville dock på något sätt hedra eldvakten för hans långa tjänst. Därför avrättades han med svärd. Detta ansågs finare än hängning.
  • Erik XIV var förtjust i den engelska drottningen Elisabet I. Han lät måla ett stiligt porträtt av sig själv och skickade sin lillebror Johan för att fria. Elisabet tyckte visserligen att Erik var fin i sin röda sammetsdräkt, men något giftermål blev det inte.
  • Karin Månsdotter, som var gift med Erik XIV, var populär bland bönderna. Efter att Erik dog 1577 fick Karin av nya kungen Johan III en kungsgård i Finland. Hon var högt respekterad av bönderna. På 1590-talet utbröt ett bondeuppror i Finland och de plundrade de stora gårdarna som tillhörde överklassen, men Karins kungsgård lämnades ifred.


Regentlängd och tidsaxel över Vasatiden


Gustav Vasa 1523-1560 (men tog makten 1521)
Reformationen i Sverige (startar 1527) 
Dalaupproren var tre uppror som bönderna i Dalarna gjorde mot Gustav Vasa mellan 1524-1533.
Dackefejden var ett bondeuppror mot Gustav Vasa åren 1542-1543, under ledning av den småländska bonden Nils Dacke, en bonde från Småland.
Stora ryska kriget var ett krig som fördes mellan Sverige och Ryssland under åren 1554-1557. Kriget berodde på tvister om gränsdragningen mellan de båda länderna i Karelen.


Erik XIV 1560-1568 (son till Gustav Vasa)
Nordiska sjuårskriget kallas det krig mellan Sverige å ena sidan, samt Danmark, Lübeck och Polen å andra sidan, som fördes 1563-1570.  Anledningen till kriget låg ytterst i Danmarks missnöje över den så kallade Kalmarunionens upplösning. Detta missnöje hade också visat sig flera gånger tidigare under Gustav Vasas regering.


Johan III 1568-1592 (son till Gustav Vasa)
25-årskriget mot Ryssland var ett krig som fördes mellan Ryssland och Sverige, samt Sveriges (från 1578 till 1582) allierade Polen under åren 1570-1595. Kriget startades av Ryssland som försökte erövra Sveriges besittningar i Estland. Kriget avslutades med en svensk seger i och med freden i Teusina 1595.


Sigismund 1592-1600 (son till Johan III)
Svensk-polska unionen  var en union mellan de båda rikena Sverige och Polen-Litauen från 1592 till 1599 med Sigismund som kung. Den upplöstes som ett resultat av hertig Karls (Karl IX:s) avsättningskrig mot Sigismund.
Avsättningskriget mot Sigismund var ett svenskt inbördeskrig 1598-1600 mellan den polsk-svenske kungen, Sigismund, och hans riksföreståndare i Sverige, hertig Karl. Kriget resulterade i att hertig Karl, sedermera kung Karl IX, erövrade den svenska tronen från Sigismund. Detta medförde i sin tur att Svensk-polska unionen upplöstes.


Karl IX 1599-1611 (son till Gustav Vasa)
Andra polska kriget pågick 1600-1629, och var en del av maktkampen kring den svenska kronan mellan den svensk-polske kungen, Sigismund, och den svenske kungen Karl IX, samt senare även hans son Gustav II Adolf. Kriget räknas som en fristående fortsättning på stridigheterna efter avsättningskriget mot Sigismund, då Sigismund förlorade kontrollen över Sverige till hertig Karl.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kallas epoken 1521-1611 för Vasatiden?
     
  2. Gustav Vasa gjorde statsmakten starkare. Hur?
     
  3. Vad menas med reformera (läs gärna mer om detta i avsnittet om reformationen).
     
  4. Varför lät Gustav Vasa reformera kyrkan i Sverige och göra landet protestantiskt?
     
  5. Hur (på vilka sätt) stärkte Gustav Vasa statens finanser?
     
  6. Varför gjorde folket uppror mot Gustav Vasa?

Ta reda på:

  1. Nämn några andra regenter som var samtida med Gustav Vasa och hans söner. Vilka styrde t.ex. i England under 1500-talet?

Diskutera:

  1. Hur uppfattar du Gustav Vasa?
     
  2. Gustav Vasa gjorde så att kungatiteln blev ärftlig inom sin släkt. Hur tycker du att det märks i Sveriges efterföljande historia?
     
  3. Jämför livet på vikingatiden med hur folk hade under Vasatiden. Vad är likt och vad är olikt?

 

Litteratur:
Den svenska historien (Bonnier Lexikon), del 4 – Gustav Vasa. Riket reformeras, Bonniers, 1994
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964

Claes-Göran Isacson, Vägen till stormakt - Vasaättens krig, Nordstedts, 2006


Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

 

Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav II Adolf besteg tronen brukar inom svensk historieskrivning kallas för Vasatiden, eller för den äldre Vasatiden. Epokindelningen varierar beroende på om den efterföljande stormaktstidens båda Vasaregenter, Gustav II Adolf (kung 1611-1632) och drottning Kristina (drottning 1632-1654), räknas med eller inte. På SO-rummet har vi valt att bara inkludera Gustav Vasas och hans söners regeringsperioder i Vasatiden som därefter följs av stormaktstiden (1611-1718).

Stockholms blodbad ledde till ett svenskt uppror

Vid Stockholms blodbad 1520 lät den danske kungen Kristian II kröna sig till svensk kung. Samtidigt avrättades ett stort antal svenska adelsmän och borgare. ”Kristian Tyrann” - som han ofta kallas i äldre svensk historieskrivning - ville tvinga Sverige att vara kvar i union med Danmark.

Uppdaterad: 16 mars 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Artiklar om Vasatidens Sverige

M
Magnus Västerbro
2018-07-28
Stockholms blodbad blev kulmen på många år av politiska intriger och öppna krigshandlingar. Ända sedan Kalmarunionen grundades av drottning Margareta drygt 120 år tidigare har en dragkamp pågått...
M
Imelda Bakunic Fridén och Christina Toreld
2018-07-24
Under 1500-talet såg Sveriges gränser annorlunda ut mot vad de gör idag. Det var bara en mindre yta av västkusten som faktiskt tillhörde dåtidens Sverige. Bohuslän, Halland och Skåne tillhörde...
M
Imelda Bakunic Fridén och Christina Toreld
2018-07-20
En del människors livsöden och berättelser är huggna i sten, nedtecknade i exempelvis rådets protokoll och andra göms i de föremål som arkeologer hittar i marken. Vilka yrken fanns under 1500-...
M
Imelda Bakunic Fridén och Christina Toreld
2018-07-20
De historiska källorna ger oss ett ramverk om tiden och människorna som levde under 1500-talet, men den mer detaljerade bilden kan arkeologin ge. Nya Lödöse har undersökts av arkeologer flera...
M
Herman Lindqvist
2018-05-29
1520 var ett dystert år för de svenska motståndarna till Kalmarunionen. Först besegrades svenskarna av en dansk invasionsarmé och senare samma år lät den danske unionskungen Kristian II...
M
Herman Lindqvist
2018-05-29
Där satt han nu, Gustav Vasa, som Sveriges kung. Det är så vi har lärt oss att se honom, som en sträng, men god landsfader. Hans samtid såg honom inte så, de var rädda för Gustav Vasa. Det är...
M
Herman Lindqvist
2018-04-30
Gustav Vasa var en produkt av medeltidens kultur. Hans nio barn - fyra söner och fem döttrar - uppfostrades till renässansmänniskor, lika konstälskande, mångsidigt bildade och hänsynslösa som...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-03-08
Sverige skulle tvingas tillbaka i unionen med Danmark. Och det såg bra ut för den danske kungen Kristian II. År 1520 lyckades han inta Stockholm och lät där kröna sig till svensk kung. Hans...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-03-08
Såväl fina herrar som bönder var missnöjda med kungens allt större makt och hans hårda styre. Uppror bröt ut i Västergötland och Östergötland. De slogs ner och ledarna flydde eller avrättades....
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
Vid tiden för Gustav Eriksson Vasas äventyr i Dalarna behärskades Sverige av unionskungen Kristian II:s styrkor. Gustav hade beslutat sig för att söka stöd i Dalarna för motstånd mot det danska...
S
Torbjörn Nilsson
2014-02-08
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir också en resa i fantasin. Uppviglingsresan varade bara ett par månader men gav upphov till ett...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-03
I början av november 1520 blev Kristian II krönt och hyllad som Sveriges och Danmarks kung, vilket också medförde att han blev Kalmarunionens regent. Kröningen följdes av stora festligheter. Det...
M
Bo Eriksson
2012-10-01
Det är nu 400 år sedan som Karin Månsdotter (1550-1612) - Sveriges kanske mest kända piga genom tiderna - avled. Hon föddes i en enkel familj men var vid sin död änkedrottning av Sverige. Läs...

Podcast om Vasatidens Sverige

SO-rummet podcast icon
L
av:
Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-25

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-13

Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?

Länkar om Vasatidens Sverige

Sortera efter:
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav Vasa (1496­–1560). Gustav Vasas väg till makten underlättades av de utrensningar som Kristian II lät göra bland de svenska stormännen. År 1523 valdes Gustav till kung av Sverige. Landets ekonomi var då ytterst ansträngd. Gustav ställde upprepade krav på kyrkan, och på riksdagen i Västerås 1527 beslöts om indragningar av kyrkogods. I praktiken krossades de kyrkliga dignitärernas makt och reformationen inleddes. Utrikespolitiskt närmade sig Gustav Vasa Danmark och förde krig med Ryssland 1555­–1557. Annars var han utrikespolitiskt försiktig. Gustav fäste största delen av uppmärksamheten på inrikespolitiska förhållanden, effektiverade förvaltningen och skatteuppbörden. Han regerade i närmare 40 år...

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl IX (1550–1611).
 När Gustav Vasa fördelade hertigdömen åt sina yngre söner fick Karl bl.a. Södermanland. Karl samarbetade med Johan III vid avsättningen av Erik XIV, men efter några år försämrades förhållandet mellan dem. Johan dog 1592, och tronen övertogs av hans son Sigismund. Detta ledde till en utdragen konflikt med Karl, som besegrade Sigismund slutgiltigt i slaget vid Stångebro 1598. Karl övertog makten som riksföreståndare men lät sig hyllas som kung först 1604...

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Johan III (1537–1592)
. Johan III var Gustav Vasas näst äldste son och fick av sin far Egentliga Finland, Satakunda och Åland som hertigdöme 1556. Efter faderns död 1560 försämrades förhållandet till brodern Erik XIV snabbt. År 1563 fängslades Johan och hans maka Katarina Jagellonica. De frigavs först 1567 då Eriks mentala hälsa allvarligt hade försämrats. Följande år grep Johan makten. Under sin regering försökte Johan genomföra en delvis katolskt influerad kyrkopolitik, vilket ledde till motstånd, och kungen måste slå in på en mera moderat linje. Han höll dock fortsättningsvis fast vid sin liturgi, den s.k. Röda boken, och fortsatte att förfölja motståndarna till den...

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Sigismund (1566–1632)
, kung av Polen och Sverige. Han blev tronföljare när hans far Johan III störtade sin bror Erik XIV 1568. Han blev kung i sin mors hemland Polen 1587, och efter sin fars död ärvde han också den svenska tronen. Hertig Karl motarbetade honom, och Sigismund misslyckades med att konsolidera sin ställning i Sverige. Efter att ha förlorat slaget vid Stångebro 1598 lämnade Sigismund Sverige för att aldrig återvända. I den traditionella historieforskningen i Sverige har man sett Sigismund, som drev Habsburgarnas och påvekyrkans intressen, i en mera negativ belysning än i Finland, där Sigismund ansågs vara den lagliga regenten och förbundet med Polen ansågs utgöra ett skydd mot Ryssland. Sigismund regerade i Polen i 45 år. Även där har han uppfattats som en kontroversiell regent. ..

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karin Månsdotter (1550–1612)
. Hon föddes 1550 och var omkring fjorton år när hon träffade Erik XIV. Hon blev kungens frilla, och när Erik beslöt att ge henne en officiell ställning hade hon redan fött honom två barn. När Erik gifte sig med Karin och lät kröna henne till drottning begick han ett allvarligt brott mot de vedertagna konventionerna. Bröllopet blev en signal till uppror och Erik avsattes. Karin följde honom i fängelset och paret fick ytterligare barn. Efter Eriks död fick Karin Liuksiala kungsgård som förläning. Karin Månsdotter dog 1612 och bisattes följande år i Åbo domkyrka...

Spara som favorit
          

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Erik XIV (1550–1612)
. Erik XIV uppfostrades som tronarvinge och uppsteg på tronen efter sin far Gustav Vasas död 1560. Han inledde en aktiv utrikespolitik och besatte Reval året därpå. Förhållandet till Danmark försämrades, och det nordiska sjuårskriget bröt ut 1563. Eriks misstänksamhet mot högadeln kulminerade i de s.k. Sturemorden 1567. Följande år ledde hertigarna Johan och Karl ett uppror mot Erik, som förklarades avsatt. Återstoden av sitt liv tillbringade Erik i fängelse. Erik var åtminstone tidvis sinnessjuk och oförmögen att sköta sina uppdrag som regent. Samtidigt hörde han till dem som genom sin utrikespolitiska verksamhet skapade förutsättningar för uppkomsten av den svenska stormakten...

Spara som favorit
          

Nils Dacke var den motvillige revolutionär som nära nog tog knäcken på Gustav Vasas landsbyggarprojekt. Smålänningen reste sig mot centralmakten och inbördeskriget har aldrig varit närmare i Sverige.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Dackefejden och 1500-talet? Läs Gustav Vasa – landsfader eller tyrann av Lars-Olof Larsson, En avskyvärt elak man av Hans Hellström eller Sveriges historia 1350-1600, red. Bo Eriksson och Dick Harrison

Spara som favorit
          

Hur gick det till när Gustav Eriksson blev kung Gustav den första av Sverige? Hans resa till toppen krävde en stor portion envishet och mod – men kantades också av våld, tyranni och maktfullkomlighet.

Vill du veta mer om Gustav Vasa och 1500-talet? Här följer tre lästips: Gustav Vasa – landsfader eller tyrann av Lars-Olof Larsson; Sveriges historia 1350-1600, red Bo Eriksson och Dick Harrison; Margareta Regina – vid Gustav Vasas sida, en biografi över Margareta Leijonhufvud av Karin Tegenborg Falkdalen.

Spara som favorit
          

Akademisk artikel och bokrecension (PDF-format) i Historisk tidskrift där du kan läsa om Dick Harrisons och Bo Erikssons bok Sveriges historia: 1350–1600.

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du kan läsa om kungen, fogdarna och riket -  lokalförvaltning och statsbyggande under tidig Vasatid.

Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Artikel i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) där du kan läsa om drottning Karin Månsdotter. Karin Månsdotter är en av Sveriges mest kända drottningar. Hon har fascinerat åtskilliga författare och konstnärer. Karin Månsdotter kom från enkla förhållanden. Eftersom hon inte var av frälsesläkt är föga känt om hennes barndom och släktförhållanden...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Dackefejden 1542-1543. Nils Dacke ledde det största bondeupproret i Nordens historia. Gustav Vasa fick ta till både list och våld för att slå ned revolten, som hade kunnat kosta honom makten...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur den svenska flottan lyckades ta herraväldet över Östersjön under nordiska sjuårskriget. Svenskarna fick god hjälp på vägen när fienden drabbades av en katastrof utanför Visby. Den hade dock kunnat undvikas med en annan befälhavare...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Johan III (1537-1592). Han har kallats både missförstådd och misslyckad – Gustav Vasas son som aldrig riktigt fann sig tillrätta på tronen. Johan III velade mellan katolicism och protestantism, men kunde också visa prov på realpolitisk insikt.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Sigismund (1566-1632), kung över två riken. Som barnbarn till Gustav Vasa slungades Sigismund in i en härva av religiöst maktspel och familjeintriger. Han blev kung över både Polen och Sverige, men tvingades bort från den svenska tronen av sin egen farbror.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Erik XIV:s blodiga Sturemord. År 1567 utspelade sig en av de märkligaste och mest omtalade händelserna i svensk historia. Vad låg egentligen bakom Erik XIV:s mord på en rad höga adelsherrar på Uppsala slott?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Margareta Leijonhufvud (1516-1551). När Margareta år 1536 blev Gustav Vasas andra hustru blev hon också Sveriges första dam. Kungens förväntningar på henne som maka, mor och politisk sidekick var höga. Under sin tid vid hans sida skulle hon överträffa dem alla...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om Karl IX (1550-1611). Gustav Vasas yngste son skydde inga medel när det gällde att nå sina mål. Iskallt utmanövrerade han sina bröder och spelade ut högadel mot bönder för att till slut samla all makt i sin egen hand. När Karl IX dog hade han krattat manegen för sonen Gustav Adolf och den svenska stormaktstiden...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen större.

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (1611-1718).

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden att få fäste.