M

Kategori

Guatav Vasa rider in i Stockholm. Folket jublar.

Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 6 juni 1523. Det blev slutet för Kalmarunionen. Bilden föreställer Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523. Målning av Johan Gustav Sandberg (1782-1854).

Vasatidens Sverige 1521-1611

Lästid 11 minuter

Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav II Adolf besteg tronen brukar inom svensk historieskrivning kallas för Vasatiden, eller för den äldre Vasatiden.

Epokindelningen varierar beroende på om den efterföljande stormaktstidens båda Vasaregenter, Gustav II Adolf (kung 1611-1632) och drottning Kristina (drottning 1632-1654), räknas med eller inte. På SO-rummet har vi valt att bara inkludera Gustav Vasas och hans söners regeringsperioder i Vasatiden som därefter följs av stormaktstiden (1611-1718).

Stockholms blodbad ledde till ett svenskt uppror

Vid Stockholms blodbad 1520 lät den danske kungen Kristian II kröna sig till svensk kung. Samtidigt avrättades ett stort antal svenska adelsmän och borgare. ”Kristian Tyrann” - som han ofta kallas i äldre svensk historieskrivning - ville tvinga Sverige att vara kvar i union med Danmark.

Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav II Adolf besteg tronen brukar inom svensk historieskrivning kallas för Vasatiden, eller för den äldre Vasatiden.

Epokindelningen varierar beroende på om den efterföljande stormaktstidens båda Vasaregenter, Gustav II Adolf (kung 1611-1632) och drottning Kristina (drottning 1632-1654), räknas med eller inte. På SO-rummet har vi valt att bara inkludera Gustav Vasas och hans söners regeringsperioder i Vasatiden som därefter följs av stormaktstiden (1611-1718).

Stockholms blodbad ledde till ett svenskt uppror

Vid Stockholms blodbad 1520 lät den danske kungen Kristian II kröna sig till svensk kung. Samtidigt avrättades ett stort antal svenska adelsmän och borgare. ”Kristian Tyrann” - som han ofta kallas i äldre svensk historieskrivning - ville tvinga Sverige att vara kvar i union med Danmark.

ANNONS

Den unge adelsmannen Gustav Eriksson Vasa litade inte på Kristian II och hade hållit sig borta från Stockholm. Han begav sig till Dalarna och lyckades få dalkarlarna med sig i ett uppror mot Kristian. Efter att ha fått stöd från det mäktiga tyska handelsförbundet Hansan, lyckades Gustav Vasa och upprorsmännen besegra den danske unionskungen och frigöra Sverige från den danska dominansen.

Gustav Vasa tar makten

Gustav Vasa valdes därefter till ny svensk kung 1523. Genom detta bröt sig Sverige ur Kalmarunionen och blev ett eget rike. (Datumet för valet av Gustav Vasa som kung, den 6 juni, utsågs 1983 till Sveriges nationaldag.)

För att Gustav Vasa skulle få låna pengar av Hansan hade han varit tvungen att lova det tyska handelsförbundet monopol (ensamrätt) på den svenska handeln med utlandet. Den ensamrätten upphävde han senare. Men den stora skulden till Hansan var tvungen att betalas tillbaka.

Bild: SO-rummet.se

Under Vasatiden stärktes kungamakten. Stockholm fick då en allt viktigare roll som rikets huvudstad och som centrum för statsmakten. Och kungens fogdar for runt i Sverige och samlade in skatt av folket.

Gustav Vasa arbetade därför målmedvetet med att stärka den svenska kungamakten. Statens organisation gjordes mer effektiv och lättare att styra. Kungen fick ökad kontroll av landet.

Sverige reformeras

På Västerås riksdag 1527 beslutades att den svenska kyrkan skulle reformeras. Sverige anslöt sig därmed till reformationen. Den katolska kristendomen ersattes med den protestantiska – som utformats av Martin Luther i Tyskland och förts till Sverige av bland andra Olaus Petri.

Nu var det kungen och inte längre påven i Rom som bestämde över den svenska kyrkan. Sverige bröt därmed med påven och den katolska kyrkan. Det innebar att kyrkans alla gårdar och andra rikedomar fördes över till statens ägo. Alla kloster stängdes varefter många munkar och nunnor flydde till andra länder.

Nytt var också att prästerna fortsättningsvis skulle predika på svenska och inte på latin som tidigare. Gustav Vasa - som nu var svenska kyrkans överhuvud - kunde därför utnyttja prästernas predikningar till att sprida information och propaganda till folket. Kyrkan blev hädanefter en viktig del av det svenska riksbygget.

Men den viktigaste förändringen för Gustav Vasas del var att kyrkans jord och egendomar övergick i statens och kungens ägo. Detta ledde till att inte mindre än en fjärdedel av jorden i landet nu kom att ägas av staten.

Kungamakten och rikets finanser stärks

Men Gustav Vasa behövde ännu mer pengar för att betala skulden till Hansan. Därför tvingade han svenska kyrkor och kloster att lämna ifrån sig kyrksilver och kyrkklockor.

Gustav Vasa stärkte kungamakten ytterligare genom ett effektivare skattesystem. Fogdarna krävde in skatter från folket i landets olika delar. De fick redovisa till kungen som granskade beloppen noggrant tillsammans med sina skrivare.

Med de ökade inkomsterna byggde Gustav Vasa upp en stark armé och rustade upp många borgar och slott runt om i riket. Han insåg också att det var viktigt att skapa en egen svensk krigsindustri och en slagkraftig krigsflotta. Till det behövdes både järn och koppar. Av järnet kunde man tillverka redskap och vapen av stål. Koppar behövdes för att framställa brons som kunde gjutas till kanoner (brons är en legering av tenn och koppar). Under Gustav Vasas tid vid makten satsades därför stora resurser på att förbättra landets gruvdrift. Bergsbruket blev därmed näst efter jordbruket Sveriges viktigaste näring.

Kopparfyndigheterna i Bergslagen (stort område i Mellansverige) var extra viktiga för Sverige som vid mitten av 1500-talet i praktiken hade europeiskt monopol (ensamrätt) på export av koppar som samtidigt blev en alltmera efterfrågad metall ute i Europa. Koppar användes bland annat som takplåt, mynt, köksredskap, men efterfrågades också inom vapenindustrin som behövde koppar vid tillverkning av bronskanoner. Järn, trävaror och tjära var andra viktiga svenska exportvaror.

Det var under den här tiden som Sverige började formas till en nationalstat. Statens finanser blev mer åren allt bättre, bland annat på grund av ökad handel och export till utlandet, men också genom ett effektivt skattesystem och genom att det mesta av kyrkans egendom övergick till staten.

Bönderna gör uppror mot Gustav Vasa

Gustav Vasas ökade kontroll av Sverige resulterade i att ett missnöje bredde ut sig bland delar av bondebefolkningen. De svenska bönderna levde nu i ett land där fogdar och tjänstemän ingrep i deras liv och krävde redovisning av skörd och andra tillgångar som användes som underlag för att öka skattetrycket. Dessutom hade kyrkorna tömts på sina vackra dyrbara ägodelar samtidigt som prästerna hade börjat predika Luthers lära. Människornas liv hade förändrats.

ANNONS

Bild: Nationalmuseum

Gustav Vasa (1497-1560), kung av Sverige. Målning gjord av David Frumerie (1641-1677).

Många av bönderna som tidigare gett sitt stöd till Gustav Vasa vände sig nu mot honom. Under Gustav Vasas tid på tronen inträffade därför flera stora bondeuppror. Det största leddes av Nils Dacke, en bonde i Småland. Upproret kunde slås ner först efter att Gustav Vasa tagit hjälp av tyska legoknektar. Ledarna avrättades och kungens knektar härjade i bygderna.

Gustav Vasa var mycket hård mot sina motståndare och slog ner alla uppror med järnhand.

Sverige blir ett arvrike

Som kronan på verket lät Gustav Vasa slutligen göra kungatiteln ärftlig inom sin släkt. Vid Gustav Vasas död 1560 hade Sverige blivit ett stabilt arvrike med en stark statsmakt.

Gustav Vasa följdes på tronen av sina söner Erik XIV, Johan III och Karl IX. En kort period regerade Johans son Sigismund som också var kung i Polen. Gustav Vasa med söner, döttrar och barnbarn har därför satt en stark prägel på Sveriges 1500-talshistoria. Av den orsaken kallas tidsperioden ofta för Vasatiden.

Under sin långa regeringstid fram till 1560 byggde Gustav Vasa - trots motstånd från både bönder och adeln - upp en stark statsmakt. Många anser att Gustav Vasa var en tyrann. Andra ser honom som en god landsfader. Han skapade ett fast sammanhållet Sverige med ett effektivt styre.

Ett glesbefolkat land

Under 1500-talet var Sverige ett stort men glest befolkat land med knappt en miljon invånare. Nästan alla människor bodde på landsbygden och levde av jordbruk. Bönderna uppgick till 95 procent av rikets befolkning medan borgare räknade enbart tre procent. De övriga två procenten av befolkningen tillhörde prästerskapet och adeln. Den största staden var Stockholm som vid mitten av 1500-talet hade omkring 6 000 invånare.

ANNONS

Ord och begrepp

Arvrike: Ett kungarike där tronen går i arv inom samma släkt, istället för att kungen väljs.

Bergsbruk: Utvinning av metaller och mineraler ur berg, t.ex. järn och koppar, vilket blev en viktig svensk näring under Vasatiden.

Bondeuppror: När bönder gör väpnat motstånd mot staten eller kungen, ofta på grund av höga skatter eller dålig behandling.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Fogde: En person som arbetade åt kungen och samlade in skatt och kontrollerade befolkningen i en viss del av landet. Kungamakten hade flera fogdar som ansvarade för olika delar av landet.

Hansan: Ett tyskt handelsförbund som dominerade handeln i norra Europa under medeltiden och i början av tidigmodern tid.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Kalmarunionen: En union mellan Sverige, Danmark och Norge som bröts när Gustav Vasa blev kung 1523.

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Koppar: En viktig metall som användes till mynt, takplåt, köksredskap och vapen, särskilt bronskanoner.

Legoknekt: En yrkessoldat som kunde hyras in tillfälligt eller under längre tid mot betalning, ofta från ett annat land än det han krigar för.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara både fysisk (ett torg, affär etc) eller t.ex. virtuell (som en aktiemarknad eller Tradera.se).

Monopol: Ensamrätt att handla med vissa varor inom vissa områden, ofta beviljat av staten. Där det råder monopol finns ingen konkurrens.

Nationalstat: Ett land där staten har stark kontroll och där befolkningen känner gemenskap och tillhörighet.

Olaus Petri: En svensk präst och reformator som hjälpte Gustav Vasa att införa protestantismen i Sverige.

Propaganda: Medveten påverkan av folks åsikter genom t.ex. tal, predikningar eller tryckta texter.

Reformationen: En förändringsrörelse på 1500-talet, där vissa kristna länder anslöt sig till protestantismen (som ville ändra på den katolska kyrkan). I länder som genomförde reformationen innebar det främst att kyrkans organisation och detaljer kring kristendomens utförande förändrades, t.ex. riter, regler och andra praktiska detaljer.

Skattesystem: Ett organiserat sätt att samla in pengar från befolkningen till staten.

Stockholms blodbad: Massavrättning av svenska adelsmän och borgare 1520, beordrat av den danske kungen Kristian II.

ANNONS

Intressanta fakta om 1500-talets Sverige

Visste du att:

Under 1500-talet kunde det vara farligt att kritisera en myndighetsperson i Sverige. Den som gjorde det kunde riskera att slita spö, få tungan avskuren samt att förvisas ur staden.
Straffen för olika förseelser var mycket hårda i 1500-talets Sverige. En eldvakt som somnade under sin tjänst dömdes till döden av en domstol i Stockholm. Domstolen ville dock på något sätt hedra eldvakten för hans långa tjänst. Därför avrättades han med svärd. Detta ansågs finare än hängning.
Erik XIV var förtjust i den engelska drottningen Elisabet I. Han lät måla ett stiligt porträtt av sig själv och skickade sin lillebror Johan för att fria. Elisabet tyckte visserligen att Erik var fin i sin röda sammetsdräkt, men något giftermål blev det inte.
Karin Månsdotter, som var gift med Erik XIV, var populär bland bönderna. Efter att Erik dog 1577 fick Karin av nya kungen Johan III en kungsgård i Finland. Hon var högt respekterad av bönderna. På 1590-talet utbröt ett bondeuppror i Finland och de plundrade de stora gårdarna som tillhörde överklassen, men Karins kungsgård lämnades ifred.
Gustav Vasas bibel (Biblia / Thet är / All then Helgha Scrifft på Swensko) var den första fullständiga bibelöversättningen till svenska, gjord med Luthers tyska översättning som underlag och tryckt i Uppsala 1540-1541. Redan 1526 hade Nya testamentet utkommit i svensk översättning, också det efter tysk förlaga, men Gustav Vasas bibel på 762 folioblad var avgjort det största svenska bokprojektet under 1500-talet. För att trygga dess finansiering togs extra stiftsskatter upp. Varje sockenkyrka ålades även att inköpa ett exemplar till priset av 10 mark, vilket var en avsevärd summa. Gustav Vasas bibel var det första litterära verk som uttryckligen riktade sig till alla grupper i samhället. Följaktligen har texten på ett avgörande sätt format framväxten av ett modernt svenskt riksspråk.

Regentlängd och tidsaxel över Vasatiden

Gustav Vasa 1523-1560 (men tog makten 1521)

Reformationen i Sverige (startar 1527)

Dalaupproren var tre uppror som bönderna i Dalarna gjorde mot Gustav Vasa mellan 1524-1533.

Dackefejden var ett bondeuppror mot Gustav Vasa åren 1542-1543, under ledning av den småländska bonden Nils Dacke, en bonde från Småland.

Stora ryska kriget var ett krig som fördes mellan Sverige och Ryssland under åren 1554-1557. Kriget berodde på tvister om gränsdragningen mellan de båda länderna i Karelen.

Erik XIV 1560-1568 (son till Gustav Vasa)

Nordiska sjuårskriget kallas det krig mellan Sverige å ena sidan, samt Danmark, Lübeck och Polen å andra sidan, som fördes 1563-1570. Anledningen till kriget låg ytterst i Danmarks missnöje över den så kallade Kalmarunionens upplösning. Detta missnöje hade också visat sig flera gånger tidigare under Gustav Vasas regering.

Johan III 1568-1592 (son till Gustav Vasa)

25-årskriget mot Ryssland (1570-1595) var ett krig som fördes mellan Ryssland och Sverige, samt Sveriges (från 1578 till 1582) allierade Polen. Kriget startades av Ryssland som försökte erövra Sveriges besittningar i Estland. Kriget avslutades med en svensk seger i och med freden i Teusina 1595.

Sigismund 1592-1600 (son till Johan III)

Svensk-polska unionen var en union mellan de båda rikena Sverige och Polen-Litauen från 1592 till 1599 med Sigismund som kung. Den upplöstes som ett resultat av hertig Karls (Karl IX:s) avsättningskrig mot Sigismund.

Avsättningskriget mot Sigismund var ett svenskt inbördeskrig 1598-1600 mellan den polsk-svenske kungen, Sigismund, och hans riksföreståndare i Sverige, hertig Karl. Kriget resulterade i att hertig Karl, sedermera kung Karl IX, erövrade den svenska tronen från Sigismund. Detta medförde i sin tur att Svensk-polska unionen upplöstes.

Karl IX 1599-1611 (son till Gustav Vasa)

Andra polska kriget pågick 1600-1629, och var en del av maktkampen kring den svenska kronan mellan den svensk-polske kungen, Sigismund, och den svenske kungen Karl IX, samt senare även hans son Gustav II Adolf. Kriget räknas som en fristående fortsättning på stridigheterna efter avsättningskriget mot Sigismund, då Sigismund förlorade kontrollen över Sverige till hertig Karl.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför kallas epoken 1521-1611 för Vasatiden?
Gustav Vasa gjorde statsmakten starkare. Hur?
Vad menas med reformera (läs gärna mer om detta i avsnittet om reformationen).
Varför lät Gustav Vasa reformera kyrkan i Sverige och göra landet protestantiskt?
Hur (på vilka sätt) stärkte Gustav Vasa statens finanser?
Varför gjorde folket uppror mot Gustav Vasa?

Ta reda på:

Nämn några andra regenter som var samtida med Gustav Vasa och hans söner. Vilka styrde t.ex. i England under 1500-talet?

Diskutera:

Hur uppfattar du Gustav Vasa?
Gustav Vasa gjorde så att kungatiteln blev ärftlig inom sin släkt. Hur tycker du att det märks i Sveriges efterföljande historia?
Jämför livet på vikingatiden med hur folk hade under Vasatiden. Vad är likt och vad är olikt?

M LÄS MER: Stockholms blodbad

M LÄS MER: Gustav Vasa - frihetskämpe, reformator och diktator (artikelserie)

M LÄS MER: Gustav Vasa - befrielsekriget, Hansan och reformationen

M LÄS MER: Gustav Vasa - bondeupproren och riksbygget

M LÄS MER: Vasasönerna: Erik XIV, Johan III och Karl IX

S LÄS MER: Den svenska reformationen och tiden efter

S LÄS MER: Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

L PODCAST: Vasatiden

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.

Litteratur:
Den svenska historien (Bonnier Lexikon), del 4 – Gustav Vasa. Riket reformeras, Bonniers, 1994
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Claes-Göran Isacson, Vägen till stormakt - Vasaättens krig, Nordstedts, 2006

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Kartor

Sidan uppdaterad: 7 augusti 2025

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Vasatidens Sverige

Sveriges historia från istid till EU

av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)

Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Textfrågor, skapa tidslinje och skriv personporträtt.

+ Läs mer

Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre

av: Sveriges riksdag

Mellanstadiet

Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.

+ Läs mer

Modedockan

av: Livrustkammaren

Mellanstadiet

Vad kan en liten docka berätta om prinsessmodet?

+ Läs mer

Att skicka brev

av: Riksantikvarieämbetet | Glimmingehus

Mellanstadiet

En digital lektion om något analogt: att skriva brev. Hur gör man? Varför? Och vem ska vi skicka brev till?

+ Läs mer

Sveriges historia

av: Statens historiska museer

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.

+ Läs mer

Artiklar om Vasatidens Sverige

M

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

av: Jan-Olof Fallström

2023-11-15

Lästid 11 minuter

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...

+ Läs mer

M

1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

av: Lars Hildingson

2023-06-22

Lästid 4 minuter

Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund...

+ Läs mer

M

1500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge

av: Lars Hildingson

2023-06-21

Lästid 12 minuter

Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var för höga och att kungen lade sig i allt möjligt. Det var många som också tyckte illa om hans hårda ingrepp mot kyrkan i samband med reformationen...

+ Läs mer

M

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

av: Lars Hildingson

2023-06-21

Lästid 12 minuter

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...

+ Läs mer

M

1500-talets Sverige, del 1: Gustav Vasa tar makten

av: Lars Hildingson

2023-06-19

Lästid 6 minuter

Gustav Vasa fick bönderna i Dalarna att göra uppror mot danskarna som styrde Sverige. Upproret spred sig sedan snabbt över landet och danskarna besegrades. År 1523 valdes Gustav Vasa till kung över Sverige. Vid riksdagen i Västerås 1527 beslutades om att genomdriva reformationen i Sverige...

+ Läs mer

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

av: Lars Hildingson

2022-11-14

Lästid 11 minuter

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av lågtyska). För svenskar som lärde sig något annat språk än modersmålet var tyska det dominerande språket, möjligen med undantag för eliten bland kyrkans folk. För biskopar och lärda munkar var latin det naturliga andraspråket, gångbart i hela den kristna världen. Det har sagts att Sverige under medeltiden var på väg att bli en tysk koloni. Men det var i så fall en kolonisation kulturellt och ekonomiskt. Hansan var ju ingen statsbildning...

+ Läs mer

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

av: Esbjörn Larsson

2022-06-13

Lästid 17 minuter

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...

+ Läs mer

M

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

av: Lars Hildingson

2022-05-14

Lästid 9 minuter

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...

+ Läs mer

S

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna - svensk regent i en mörk tid

av: Stefan Högberg

2022-03-29

Lästid 12 minuter

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna levde i gränslandet mellan medeltiden och den tidigmoderna tiden och fick ta över styret av Sverige under en av landets mörkaste perioder. Hon var gift med den svenske riksföreståndaren Sten Sture d.y. När kriget kom och maken dog var det upp till henne att ta över ansvaret för rikets försvar. Kristina försökte avstyra Stockholms blodbad. Istället fängslades hon i Blå tornet, och väl fri drogs hon in i ett uppror mot Gustav Vasa...

+ Läs mer

S

Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - medeltid och tidigmodern tid

av: Torbjörn Nilsson

2021-10-11

Lästid 15 minuter

I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under Vasatiden

av: Gunnar Åselius

2021-07-30

Lästid 4 minuter

Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....

+ Läs mer

S

Mynt under medeltiden och Vasatiden

av: Gunnar Åselius

2021-07-30

Lästid 4 minuter

Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka. Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung...

+ Läs mer

S

Svenskt bergsbruk under medeltiden och Vasatiden

av: Gunnar Åselius

2021-07-27

Lästid 4 minuter

Bergsbruket i Sverige inleddes på 1000-talet med koppar- (Falun, Åtvidaberg) och järnbrytning (Utö, Bergslagen). Järnbrytningen fick sitt verkliga genombrott under 1100- och 1200-talen. Den tredje stora metallen, silver, blev en viktig produkt först mot medeltidens slut (Sala). Dessförinnan hade alltsedan tidig järnålder malm hämtats ur myrar, och myrmalmsutvinningen fortsatte parallellt med gruvdriften under hela medeltiden.

+ Läs mer

S

Sverige under Gustav Vasa

av: Lars Hammarén

2021-05-08

Lästid 25 minuter

När Gustav Vasa steg upp på tronen som svensk kung var den politiska situationen långt ifrån problemfri. Det gällde främst att få till stånd fred, att ordna statsfinanserna, organisera styret av landet och bygga upp näringslivet samt att undvika religiös splittring som hotade genom reformationen. Trots stora problem och många konflikter var Gustav Vasa framgångsrik i ansträngningarna att stärka både kungamakten och riket. Under hans ledning lades grunden för den moderna svenska staten och inte utan skäl kallas han i historieskrivningen ofta för riksbyggmästaren...

+ Läs mer

S

Wittenbergs lärda spred protestantismens idéer till Sverige

av: Torbjörn Nilsson

2021-04-10

Lästid 15 minuter

Om några månader skulle Olof Petersson ta sin magisterexamen i teologi. Nu i oktober 1517 var han och hundratals andra studenter på väg till en föreläsning av doktor Martin Luther om Romarbrevet och andra bibeltexter. Luther var en populär föreläsare, känd för sin svidande kritik av påvekyrkan. Olaus Petri, som studenten egentligen kallade sig, tog liksom sina kamrater djupa intryck av Luther. Han och hans studiekamrater blev reformationens unga stridsmän när den nya tidens humanism, renässans och protestantism stöpte om Europas idévärld samtidigt med den slutliga uppgörelsen mellan kyrka och statsmakt. Olaus möte med Luther blev avgörande för Sveriges kulturella orientering under många hundra år framåt...

+ Läs mer

M

Spår av matkultur i en kokbok från 1500-talet

av: Gösta Sandell

2021-01-31

Lästid 7 minuter

Idag är vi vana vid att läsa recept och att titta på matlagningsprogram nästan varje dag. För femhundra år sedan var det mycket annorlunda. Förutom att det inte fanns TV så fanns det heller inte några svenska kokböcker. I utlandet kunde du däremot få tag på en kokbok. De flesta var på tyska eller franska...

+ Läs mer

S

Den blodiga kampen om Skånelandskapen

av: Carl-Henrik Larsson

2020-12-05

Lästid 14 minuter

Idag är Öresundsregionen en av de mest dynamiska och expansiva regionerna i Europa och vänskapen mellan Sverige och Danmark har aldrig varit starkare. Öresundsbron som invigdes år 2000 har bidragit till att stärka denna sammanhållning ännu mer. Men relationen mellan länderna har inte alltid varit bra. Under flera århundraden var Sverige och Danmark ärkefiender, och en avgörande faktor i denna bittra ovänskap var kampen om Skånelandskapen...

+ Läs mer

S

Riksdagen under Vasatiden

av: Gunnar Åselius

2020-08-23

Lästid 5 minuter

Under Vasatiden växte riksdagens ställning som ett viktigt politiskt organ fram. Det blev under perioden praxis att den kungliga maktutövningen skulle legitimeras genom riksdagsbeslut. Den svenska riksdagen blev dessutom internationellt sett unik genom att också bönderna - de som var skatte- eller kronobönder - var representerade som ett eget stånd. I den svenska riksdagen fanns således fyra stånd representerade: adel, präster, borgare och bönder...

+ Läs mer

S

Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

av: Gunnar Åselius

2020-08-19

Lästid 10 minuter

Under Gustav Vasas regering 1523-1560 blev det moderna Sverige i väsentliga delar till. Det politiska alternativ som Kalmarunionen erbjudit i bortåt 150 år dömdes ut och valdes bort. Under perioden etablerades en luthersk statskyrka samtidigt som valkungadömet avskaffades till förmån för ett arvkungadöme av Guds nåde. Den medeltida svenska landskapsfederationen började med hårdhänta metoder omvandlas till en centralstyrd stat, där huvuddelen av jorden låg under direkt beskattning av kungliga fogdar. För historikerna är det under Gustav Vasa och hans söner som Sverige "träder fram ur dimman"...

+ Läs mer

S

Reformationen i Sverige

av: Gunnar Åselius

2020-07-22

Lästid 20 minuter

Reformationen genomfördes under Gustav Vasas tid genom de båda riksdagarna i Västerås 1527 och 1544. I Sverige innebar reformationen en övergång från den katolska kyrkan till den lutherska. Katolsk kristendom ersattes med den protestantiska, som utformats av Martin Luther i Tyskland och förts till Sverige av bland andra Olaus Petri. Nu var det kungen och inte längre påven i Rom som bestämde över den svenska kyrkan. Det innebar att kyrkans alla gårdar och andra rikedomar överläts i kronans ägo. Nytt var också att prästerna hädanefter skulle predika på svenska och inte på latin som tidigare. Gustav Vasa, som nu var svenska kyrkans överhuvud, kunde därför utnyttja prästernas predikningar till att förmedla information och sprida propaganda till folket. Kyrkan blev därför under Vasatiden en viktig del av det svenska riksbygget...

+ Läs mer

S

Vasatidens statsfinanser och näringspolitik

av: Gunnar Åselius

2020-05-01

Lästid 18 minuter

I början av 1500-talet finansierades statskassan i huvudsak genom grundskatter på jorden. Men under Gustav Vasa tillkom betydande extra inkomster genom reformationen och den nya näringspolitiken samt en rad extraskatter. Skatterna togs delvis upp i varor eftersom hushållens värdefulla tillgångar mest bestod av livsmedel och boskap. I Vasaättens nationalstatsbygge ingick central styrning av landets näringspolitik. När det gällde produktion och handel tillämpades detta i första hand genom tullar och koncentration av handeln till städerna. Även skråväsendet hamnade under kungamaktens beskydd och blev under Vasatiden centralstyrt och mer enhetligt över hela riket...

+ Läs mer

S

Sigismund - kung i både Sverige och Polen

av: Torbjörn Nilsson

2020-03-13

Lästid 14 minuter

Krakow i södra Polen är landets tredje största stad, men som kungastad är den nummer ett. I domkyrkan vid borgen Wawel har kungar krönts, bröllop ägt rum och landets stora begravts. Legenden berättar att staden uppkom sedan prins Krak besegrat en drake. Med svenska lutherska ögon skulle legenden kunna överföras till striden mellan hertig Karl (IX) och hans brorson Sigismund på 1590-talet då den senare misslyckades med att återinföra katolicismen i Sverige och fick nöja sig med kungakronan i Polen. Sigismund är den ende svenske kung sedan 1523 som är begravd utomlands, i ett gravvalv i Wawel...

+ Läs mer

S

Den svenska demokratins rötter

av: Riksdagsförvaltningen

2019-05-16

Lästid 6 minuter

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så. Så länge som det har bott människor i vårt land har det funnits höjda röster, strävan efter samarbete och politisk kamp...

+ Läs mer

M

Stockholms blodbad blev slutet för Kalmarunionen

av: Magnus Västerbro

2018-07-28

Lästid 9 minuter

Stockholms blodbad blev kulmen på många år av politiska intriger och öppna krigshandlingar. Ända sedan Kalmarunionen grundades av drottning Margareta drygt 120 år tidigare har en dragkamp pågått mellan Stockholm och Köpenhamn. Formellt har regenten i Danmark varit unionens överhuvud, men konflikter har hela tiden uppstått...

+ Läs mer

M

Nya Lödöse under 1500-talet - handelsstad och Sveriges utpost i väst

av: Imelda Bakunic Fridén och Christina Toreld

2018-07-24

Lästid 8 minuter

Under 1500-talet såg Sveriges gränser annorlunda ut mot vad de gör idag. Det var bara en mindre yta av västkusten som tillhörde dåtidens Sverige. Bohuslän, Halland och Skåne tillhörde det dansk-norska riket. Mellan den bohuslänska och halländska kusten fanns ett mindre kustområde som tillhörde Sverige och där låg även den enda stora staden, Nya Lödöse - Sveriges utpost i väst...

+ Läs mer

Podcast om Vasatidens Sverige

L

Vasatiden

av: Juia, Mattias och Kristoffer

2017-04-25

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.

+ Läs mer

M

Reformationen och kyrkans splittring

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-01-13

Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?

+ Läs mer

Länkar om Vasatidens Sverige

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

14:18

Historia fördjupat: Gustav Vasa och Vasatiden

Avsnitt (14:18 min) från UR:s programserie Historia fördjupat där du kan lära dig mer om den Vasatidens Sverige. Tillsammans med två experter fördjupar vi oss i Vasatiden och framförallt i Gustav Vasa själv. Vad innebar det för Sverige att bli ett eget rike med Gustav Vasa som kung? Vilken bild ville Vasa förmedla av sig själv? Och hade förändringar som Vasa genomförde kanske kunnat hända ändå?

Om Historia fördjupat: Fördjupande program om de händelser och skeenden som tas upp i serien Historia förklarad. Tillsammans med en programledare samtalar några av Sveriges främsta experter inom respektive område om historiebruk, källor och hur historiska händelser påverkar oss även idag.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

13:15

Vad var Vasatiden?

Genomgång (13:15 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en kort och enkel sammanfattning av Vasatiden. Vad hände under denna viktiga tid i Sveriges historia? Klippet tar kort upp de centrala händelser som gjorde att Gustav Vasa kom till makten och på vilket sätt han förändrade Sverige. Kortfattat tas även upp om hans söners regeringstid samt reformationen av kyrkan.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

Senmedeltidens och Vasatidens bondeuppror - ett sekel av oro

Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om senmedeltidens och Vasatidens bondeuppror. När den lågadlige bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson i juni 1434 höjde upprorsfanan mot unionskungen Eriks enväldiga regim gjorde han det i spetsen för Dalarnas väpnade allmoge, och dalkarlarna skulle under de följande 100 åren vid upprepade tillfällen spela en betydande roll i de talrika interna konflikter som satte sin prägel på svensk politik...

Kategorier:

Sverige och Norden på medeltiden

Medeltida krig och försvar

Vasatidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Agrarkrisen (jordbrukskrisen)

Spara som favorit

ANNONS

58:00

Sigismund - Vasaprinsen som kuppades bort från tronen

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Sigismund - vasaprinsen som var satt att regera över två kungariken. Men en maktkamp han inte kunde segra i vred den svenska kronan ur hans händer – och förpassade honom till historiens glömska.

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Spara som favorit

4:42

Gustav Vasa, reformationen och bibelöversättningar

Sveriges och Finlands historia, del 4. Faktafilm (4:42 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om Gustav Vasa, reformationen och bibelöversättningar.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

78:44

Fröken Håkans sammanfattning av tidigmodern tid

Genomgång (78:44 min) av SO-läraren Håkan som berättar om några viktiga händelser och personer under tidigmodern tid.

Kategorier:

Nya tidens huvudlinjer

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Reformationen

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Christofer Columbus

Gustav Vasa

Gustav II Adolf

Upptäckare och upptäcktsresor

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Spara som favorit

58:00

Karl IX - Vasadynastins maktlystna minsting

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om hertig Karl (Karl IX), den sista Vasasonen som hamnade i skuggan av sina bröder - men som genom enträget kämpande och slugt planerande erövrade Sveriges tron som kung Karl IX.

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Svenska krig mot Ryssland (1555-1660)

Spara som favorit

Slaget vid Stångebro 1598

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slaget vid Stångebro. Gustav Vasas yngste son, hertig Karl, var inte nöjd med att det var hans brorson Sigismund, och inte han själv som var kung i Sverige. Spolingen var ju dessutom katolik och regerade över Polen. Hertigen samlade sina styrkor...

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Sigismund

Karl IX

Slaget vid Stångebro

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Skatter

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"

Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Ekonomi och handel 1776-1914

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Sveriges historia

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Skatter och skatteväsen

Samhällsstatistik

Källvärdering och källkritik

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Krigsarkivets kartsamlingar

Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"

Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Krig och försvar 1776-1914

Sverige under andra världskriget

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Kartografi

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Karin Månsdotter - Sveriges ofrälse drottning

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Karin Månsdotter. Aldrig förr hade det hänt att en kung gifte sig med en kvinna som varken var av kunglig eller adlig börd. Äktenskapet mellan Erik XIV och Karin Månsdotter var ett så uppseendeväckande brott mot kunglig tradition att något liknande inte skulle inträffa förrän 1976, när Carl XVI Gustaf gifte sig med Silvia Sommerlath...

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Kända personer 1500-1776

Taggar:

Karin Månsdotter

Berömda kvinnor

Sociala strukturer

Spara som favorit

19:02

Vasatiden förklarad

Avsnitt (19:02 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Vasatiden. Vasatiden räknas från att Gustav Vasa blir kung, 1521, till att kung Karl IX, Gustav Vasas yngste son, dör 1611. Vad händer i Sverige under den här tiden? Och, hur hade helt vanliga människor det?

Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Kategorier:

Reformationen

Vasatidens Sverige

Livet på landet och i staden 1500-1776

Taggar:

Dalupproren mot Gustav Vasa

Dackefejden

Spara som favorit

1:26

Reformationen på 90 sekunder, del 2: När Gustav Vasa tog makten

Den andra (1:26 min) av tre animerade filmer som berättar om 500 år av reformation, från Martin Luthers tid - till Sverige idag.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

Nordiska sjuårskriget: Kampen om Östersjön

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om nordiska sjuårskriget. För 450 år sedan avslutades nordiska sjuårskriget genom freden i Stettin. Sverige under Erik XIV utkämpade långdragna och hårda strider med Danmark och Lübeck både till lands och till sjöss. Märkligt nog är kriget relativt bortglömt trots det rika källmaterialet...

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Nordiska sjuårskriget

Freden i Stettin

Spara som favorit

6:44

Vad karaktäriserar en tidigmodern stat?

Lektionsfilm (6:44 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som förklarar vad som utgör en tidigmodern stat och vad som skiljer den från de system som var under medeltiden. Allt med fokus på Sverige.

Kategorier:

Nya tidens huvudlinjer

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

Loading content ...