Tagg om Kalmarunionen (1397-1523)

Kalmarunionen

M
Kalmarunionen

Det tyska handelsförbundet Hansan hade under medeltidens gång vuxit sig allt starkare och mäktigare. Under slutet av 1300-talet var Hansan en politisk och ekonomisk supermakt i Östersjöområdet och hotade de nordiska ländernas handel i regionen.

Genom att förena de nordiska länderna hoppades drottning Margareta I av Danmark och Norge (1353-1412) kunna avvärja detta hot. När hon sedan kom i besittning av Sverige kunde hon skrida till verket och låta förena de nordiska länderna en union. Detta ägde rum under ett storpolitiskt möte i staden Kalmar år 1397. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan länderna kom därför att kallas Kalmarunionen.

ANNONS

ANNONS

Genom Kalmarunionen hoppades drottning Margareta kunna stabilisera det politiska förhållandet i och mellan länderna i Norden och samtidigt få ett starkt gemensamt försvar utåt. Detta gällde som sagt främst gentemot Hansan som gjorde anspråk på att styra all handel inom Östersjöområdet.

Men unionstiden (1397-1523) kom istället att präglas av politiskt kaos i Norden (främst i Sverige). Ganska snart uppstod konflikter. Svenska grupperingar såg unionen som ett sätt för danskarna att kunna kontrollera Sverige och ha herraväldet i Norden. Många uppror och inbördeskrig utbröt därför under unionstiden. Grovt förenklat gällde att Danmark försökte leda och styra unionen, medan många i Sverige hellre ville vara självständiga och slippa lyda under utländskt styre. Kalmarunionen upplöstes år 1523 av Gustav Vasa.

S  Vad var Kalmarunionen?

Kalmarunionen är en benämning på den union som formellt existerade mellan de tre nordiska rikena 1397-1521 och som fått sitt namn efter unionsmötet i Kalmar i juli 1397.

Det är i själva verket mycket omstritt vad representanterna för de tre nordiska rikena kom överens om i Kalmar, där de samlats för att övervara Erik av Pommerns kröning till nordisk kung. Det finns två bevarade källor från mötet, ett hyllningsbrev och en unionstraktat. Hyllningsbrevet - i vilket representanter för Danmark, Norge och Sverige svär kung Erik trohet och lydnad - är exemplariskt som rättslig urkund, avfattat enligt tidens krav: på pergament och med samtliga 67 undertecknares sigill fastsatta under. Tolkningen av detta brev är inte problematisk.

Unionstraktaten, däremot, som är det mer spännande aktstycket och som handlar om de tre rikenas relationer i framtiden, är ett av de mest omdebatterade aktstyckena från nordisk medeltid. Det är nämligen avfattat på vanligt papper. Sjutton namn står under traktaten, däribland ärkebiskoparnas och kanslernas i de tre länderna. Däremot anses ingen av dessa 17 ha beseglat traktaten med sina sigill, även om tio har tryckt dem mot papperet. På grund av dessa konstigheter har många historiker menat att unionstraktaten bara är ett utkast, ett förslag som förkastats. Om detta är riktigt, vem var det i så fall som stoppade förslaget? Länge var man säker på att ingen norrman hade tryckt sitt sigill under traktaten, och därför verkade det rimligt att det var Norge som hade avvisat unionsidén. Hur väl en sådan tolkning än passar med vår egen tids erfarenheter, har man emellertid senare blivit tveksam till om sigillstämplarna verkligen är korrekt identifierade.

Man har också pekat på att unionstraktaten innehåller begränsningar av kungamaktens inrikespolitiska befogenheter. Bland annat stadgas att lagar från ett rike inte får dras in i ett annat. Därför skulle det vara drottning Margareta som sagt nej till förslaget, som skulle ha framlagts av råden i de tre rikena.

Något säkert svar kan vi aldrig få, men det gör kanske inte så mycket. Det är nämligen tydligt att man i Norden under 1400-talet uppfattade unionen som något reellt existerande, vare sig något fördrag verkligen skrevs under eller inte i Kalmar 1397.

Ekonomiska orsaker bakom maktkampen inom unionen

Unionstiden (1397-1520) upptas till största delen av förbittrade strider mellan Margaretas efterträdare på tronen i Köpenhamn och vissa grupper i den nordiska unionsmonarkins svenska riksdel.

Historikern Erik Lönnroth anser att agrarkrisen kan förklara sidor av den här konflikten. I krisens spår blev smör en allt viktigare exportartikel, framför allt i Götalands slättbygder. För dessa landsdelar var varje störning i handeln med utlandet skadlig. Detsamma gällde naturligtvis det koppar- och järnmalmsexporterande Bergslagen. Rikets största stad, Stockholm, varifrån Bergslagsprodukterna skeppades ut, var också en viktig intressent i utrikeshandeln.

Unionskungama i Köpenhamn försökte samtidigt möta den ekonomiska krisen genom att öka kontrollen över varuströmmarna på Östersjön. Denna politik riktade sig framför allt mot de tyska hansestäderna, men när Hansan svarade med ekonomiska sanktioner mot Norden drabbades de exportberoende delarna av Sverige hårt. Götaland, Bergslagen och Stockholm kom därför att stå i hård opposition mot den kungliga politiken, om än inte nödvändigtvis mot unionen som sådan.

Kronans ekonomiska svårigheter ledde även till konflikter med rådsaristokratin. Skulle unionskungen eller rådet kontrollera räntorna från slottslänen? Vem skulle tillsätta olika inkomstbringande ämbeten? Skulle kronan ha rätt att dra in adelsgods? Grupper ur rådet stöddes i dessa frågor tidvis av folkliga rörelser, vilket blev tydligt i samband med det s.k Engelbrektsupproret på 1430-talet. Liksom i övriga Europa kom i Sverige under senmedeltiden folkliga resningar och uppror att spela en allt viktigare politisk roll. Eliterna måste nu alltmer ta hänsyn till bondeopinionen och ha dess stöd vid sina interna uppgörelser.

Men det fanns också grupper, både inom rådsaristokratin och allmogen, som sympatiserade med unionen, särskilt Upplands adel och bönder, som var mindre beroende av utrikeshandeln. Bakgrunden till olika gruppers ställningstaganden under unionstidens konflikter var dock mer komplicerad än vad som låter sig utläsas av en krass ekonomisk intresseanalys. Kampen kan inte heller beskrivas som en svensk frihetskamp mot danskt förtryck, vilket rådspartiets propaganda hävdade. Det handlade mera om ett svenskt inbördeskrig eller de danska kungarnas kamp mot Hansan om makten över Östersjön.
 

LÄS MER: Drottning Margareta - kvinnan bakom Kalmarunionen

LÄS MER: Sverige under medeltiden, del 3 av 3: Kalmarunionens tid (ingår i en artikelserie)

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

Här hittar du material med anknytning till Kalmarunionen.

Uppdaterad: 20 juli 2020
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Kalmarunionen

S

Sveriges medeltid

av: Gunnar Åselius
2020-07-10

Sveriges medeltid (1050-1520) brukar räknas från mitten av 1000-talet då riket började bli kristet. Sveriges enande som ett rike var dock en långdragen process. Under 1100-talet rådde ständiga tronstrider och det var först under Folkungaättens styre (1250-1364) och dess centralisering av statsmakten som Sverige blev ett mer enat rike. Under 1300-talet drabbades Sverige av två stora katastrofer - agrarkrisen och digerdöden - varefter det politiska läget under senare delen av århundradet blev instabilt. I samband med bildandet av Kalmarunionen 1397 tycktes allt bli bättre, men en bit in på 1400-talet uppstod konflikter. Unionstiden kom att präglas av maktkamp mellan olika politiska grupperingar, inbördeskrig och bondeuppror. Sveriges medeltid slutar vid Stockholms blodbad 1520 som ledde till Gustav Vasas maktövertagande och Kalmarunionens upplösning 1523...

+ Läs mer

M

Engelbrektsupproret 1434-1436

av: Herman Lindqvist
2020-06-28

Midsommarafton 1434 kom revolten. Ilskna bergsmän och bönder brände fogdens borg i Borganäs, nära Borlänge. Upproret spreds över hela landet. Ledaren hette Engelbrekt Engelbrektsson. Detta var upprorens tid i hela Europa. Bönderna hade rest sig i bl.a. Frankrike, Tyskland och Böhmen. Nu var det Bergslagens tur...

+ Läs mer

S

Kronborgs och Öresundstullens historia

av: Torbjörn Nilsson
2020-05-28

Otaliga svenskar har från färjan Helsingborg – Helsingör sett slottet Kronborg, Danmarks mest kända byggnad. När unionskungen Erik av Pommern uppförde Kronborg på 1420-talet stod tullintresset i centrum. För Danmark, som behärskade sundets båda stränder, kunde tullavgifter från passerande fartyg bli en guldgruva. Trots denna insats är kung Erik i mångas ögon en tragisk gestalt som till slut förlorade sina danska, norska och svenska kungakronor, kanske lika tragisk som Shakespeares grubblande prins Hamlet på just Kronborgs slott...

+ Läs mer

M

Slaget vid Brunkeberg 1471

av: Herman Lindqvist
2020-05-04

Början till slutet för Kalmarunionen med Danmark kom på förmiddagen den 10 oktober 1471: Slaget vid Brunkeberg. En vändpunkt i vår historia. Vid tidpunkten styrdes Sverige av riksföreståndaren Sten Sture d.ä. Men eftersom unionen ännu inte var upplöst anlände Kristian I till Stockholms ström för att inta Stockholms slott och återta sitt rike. Han var enligt egen uppfattning Sveriges kung...

+ Läs mer

L

Kalmarunionen - drottning Margaretas fredsprojekt

av: Herman Lindqvist
2020-01-09

Plötsligt trädde Norden fram. Påven, kejsaren och andra ledande män blev medvetna om att uppe i norr hade det bildats ett rike som var större än något annat i hela Europa. Regerat av en kvinna. Det var en union som sträckte sig från Island i norr till tyska riket i söder, från Karelen i öster till de ännu existerande resterna av vikingakolonin på Grönland i väster. Dessutom hörde Färöarna, Shetlandsöarna och Orkneyöarna till unionen...

+ Läs mer

Podcast om Kalmarunionen

SO-rummet podcast icon
M

Danmarks historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-16

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Danmarks historia från de första människorna i Danmark till idag.

+ Läs mer

Länkar om Kalmarunionen

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS