Ingen annan epok i människans historia har genomgått en lika stor och betydande teknisk utveckling som ”det korta 1900-talet” (1914-1991). Under perioden förändrades människans villkor radikalt.
Mellan åren 1914 och 1991 skedde en mängd tekniska genombrott, särskilt gällande transporter och informationsspridning.
Kommunikationsrevolutionen
Under 1900-talet utvecklades framförallt bilismen och flyget. Tidigare i historien hade varor och människor främst kunnat transporteras med hjälp av häst och vagn, båt eller – sedan en bit in på 1800-talet – med järnväg. Men under 1900-talet ägde något av en transportrevolution rum. Detta skedde i samband med utvecklingen av bilar, bussar, lastbilar, traktorer, flygplan, helikoptrar och så vidare. Människan har under perioden (1969) till och med färdats till månen och tillbaka.
Samma fantastiska utveckling skedde även vad gäller informationsspridning, från ljud inspelat på 78-varvsskivor till utvecklingen av telefoner, radio, TV, datorer, mobiltelefoner och slutligen internet som kronan på verket.
Naturvetenskap och medicin
Även inom naturvetenskapen har århundradet varit revolutionerande med framsteg som upptäckten av DNA-molekylens struktur (livets byggstenar) och klyvning av atomkärnor.
Perioden har även sett många stora medicinska framsteg som har skapat nya möjligheter att bekämpa sjukdomar. I början av seklet togs till exempel metoder fram mot bland annat malaria och gula febern samt botemedel mot syfilis. Senare, under 1930-talet, utvecklades antibiotika i form av penicillin m.m.
Levnadsstandarden och välståndet har därtill stigit kraftigt, även om det gått långsamt för vissa grupper i samhället.
Medellivslängden har ökat avsevärt under 1900-talet, inte minst i Sverige där den genomsnittliga livslängden omkring 1910 var 60 år, för att vid periodens slut 1990 ha stigit till över 80 år.
Krig och konflikter ökade utvecklingstakten
En viktig orsak till 1900-talets snabba utveckling inom teknik och vetenskap är alla de stora konflikter - främst de båda världskrigen - som ägt rum under århundradet. Tidigare i historien kunde det gå flera år, årtionden eller till och med århundraden mellan lyckade vetenskapliga eller tekniska experiment och det praktiska genombrottet i vardagslivet då andra kunde dra nytta av den nya upptäckten, metoden eller maskinen. Men under t.ex. första världskriget, andra världskriget och kalla kriget, pressades praktiska tillämpningar fram på bara några månader eller något år. Exempel på detta är kapplöpningen under andra världskriget mellan de inblandade staterna som hela tiden sökte vinna tekniska och vetenskapliga fördelar gentemot sina motståndare, som t.ex. genom forskningen kring radar, kryptering, jetkraft och atombomben.
Senare under det kalla kriget resulterade denna teknikkapplöpning i utvecklingen av datorer, rymdraketer, satelliter, rymdstationer och uppkomsten av föregångaren till internet.
Teknikutvecklingens mörka sida
1900-talets tekniska landvinningar har emellertid inte enbart varit positiva. Vid sidan av att kunna förlänga liv, har den tekniska utvecklingen under 1900-talet mer än någonsin tidigare bidragit till att förkorta många människors liv. Aldrig tidigare i världshistorien har så många effektiva dödsbringande vapen sett dagens ljus som under detta århundrade – allt från konventionella skjutvapen, artilleri, stridsvagnar, stridsflyg, bombflyg och attackhelikoptrar till biologiska vapen, giftgas och atomvapen.
Det korta 1900-talet har varit massdödens århundrade. Aldrig förr i historien har så många människor dött på grund av krig och förföljelser. Inte ens om man lägger ihop alla de andra århundradena. Historiker har räknat ut att omkring 187 miljoner människor miste livet under perioden som en följd av andra människors beslut.
Men världens befolkning har ändå ökat enormt under perioden. År 1910 fanns 1750 miljoner människor på jorden och 1990 hade antalet ökat till 5270 miljoner människor. Världens befolkning hade blivit tre gånger större på bara 80 år (se befolkningstabell i Wikipedia).
Globalisering
Industrialiseringen har förändrat livsvillkoren på vår planet mer än något annat sedan jordbruksrevolutionen då människan blev bofast. En sida av förändringen har varit den enorma utvecklingen gällande transporter och kommunikationer vilka i stort sett har utplånat gränsen mellan tid och rum. Avståndet mellan kontinenter och länder har krympt, vilket medfört att människor kommit närmare varandra. Världen har globaliserats. Händelser och utveckling som sker på en plats kan numera få följder över hela jorden.
Globaliseringen har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö än någonsin tidigare.
LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
Första månlandningen
Den 21 juli 1969, klockan 03.56 (svensk tid), satte den första människan i världshistorien sin fot på månen. Det var den amerikanske astronauten Neil Armstrong som tog det historiska steget.
Tjugo minuter senare följdes han av sin kollega Edvin Aldrin. De fick ett oväntat problem vid landningen. Alla styrsystem på månlandaren fungerade perfekt, men man befann sig i fel position när nedstigningen började. Månlandaren tog mark sex kilometer från den ursprungliga utsedda landningsplatsen. Då återstod bara två procent av bränsleförrådet.
Därefter kunde Neil Armstrong som första människa kliva ner på månens yta och yttra de bevingade orden: ”Ett litet steg för en människa, ett jättelikt språng för mänskligheten.”
LÄS MER: Första månlandningen
Litteratur:
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Eric Hobsbawm, Ytterligheternas tidsålder – det korta 1900-talet, 1914-1991, Prisma, 1997
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, Liber AB, 2003
Text: Robert de Vries (red.)
