Bild:
Under 1900-talet förändrade vetenskap, teknik och kommunikationer världen. Bild från månlandningen 1969.
M

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Ingen annan epok i människans historia har genomgått en lika stor och betydande teknisk utveckling som ”det korta 1900-talet” (1914-1991). Under perioden förändrades människans villkor radikalt.

Mellan åren 1914 och 1991 skedde en mängd tekniska genombrott, särskilt gällande transporter och informationsspridning.

Kommunikationsrevolutionen

Under 1900-talet utvecklades framförallt bilismen och flyget. Tidigare i historien hade varor och människor främst kunnat transporteras med hjälp av häst och vagn, båt eller – sedan en bit in på 1800-talet – med järnväg. Men under 1900-talet ägde något av en transportrevolution rum. Detta skedde i samband med utvecklingen av bilar, bussar, lastbilar, traktorer, flygplan, helikoptrar och så vidare. Människan har under perioden (1969) till och med färdats till månen och tillbaka.

Samma fantastiska utveckling skedde även vad gäller informationsspridning, från ljud inspelat på 78-varvsskivor till utvecklingen av radio, TV, datorer, mobiltelefoner och slutligen internet som kronan på verket.

Naturvetenskap och medicin

Även inom naturvetenskapen har århundradet varit revolutionerande med framsteg som upptäckten av DNA-molekylens struktur (livets byggstenar) och klyvning av atomkärnor.

Värt att veta...

Många av 1800-talets uppfinningar och tekniska landvinningar utvecklades och slog igenom först på 1900-talet.

Exempel på detta är telefonen, elektrisk belysning, kylskåp, hissar, bilar, radio och television.

Perioden har även sett många stora medicinska framsteg som har skapat nya möjligheter att bekämpa sjukdomar. I början av seklet togs till exempel metoder fram mot bland annat malaria och gula febern samt botemedel mot syfilis. Senare, under 1930-talet, utvecklades antibiotika i form av penicillin m.m.

Levnadsstandarden och välståndet har därtill stigit kraftigt, även om det gått långsamt för vissa grupper i samhället.

Medellivslängden har ökat avsevärt under 1900-talet, inte minst i Sverige där den genomsnittliga livslängden omkring 1910 var 60 år, för att vid periodens slut 1990 ha stigit till över 80 år.

Krig och konflikter ökade utvecklingstakten

En viktig orsak till 1900-talets snabba utveckling inom teknik och vetenskap är alla de stora konflikter - främst de båda världskrigen - som ägt rum under århundradet. Tidigare i historien kunde det gå flera år, årtionden eller till och med århundraden mellan lyckade vetenskapliga eller tekniska experiment och det praktiska genombrottet i vardagslivet då andra kunde dra nytta av den nya upptäckten, metoden eller maskinen. Men under t.ex. första världskriget, andra världskriget och kalla kriget, pressades praktiska tillämpningar fram på bara några månader eller något år. Exempel på detta är kapplöpningen under andra världskriget mellan de inblandade staterna som hela tiden sökte vinna tekniska och vetenskapliga fördelar gentemot sina motståndare, som t.ex. genom forskningen kring radar, kryptering, jetkraft och atombomben.

Senare under det kalla kriget resulterade denna teknikkapplöpning i utvecklingen av datorer, rymdraketer, satelliter, rymdstationer och uppkomsten av föregångaren till internet.

Teknikutvecklingens mörka sida

1900-talets tekniska landvinningar har emellertid inte enbart varit positiva. Vid sidan av att kunna förlänga liv, har den tekniska utvecklingen under 1900-talet mer än någonsin tidigare bidragit till att förkorta många människors liv. Aldrig tidigare i världshistorien har så många effektiva dödsbringande vapen sett dagens ljus som under detta århundrade – allt från konventionella skjutvapen, artilleri, stridsvagnar, stridsflyg, bombflyg och attackhelikoptrar till biologiska vapen, giftgas och atomvapen.

Det korta 1900-talet har varit massdödens århundrade. Aldrig förr i historien har så många människor dött på grund av krig och förföljelser. Inte ens om man lägger ihop alla de andra århundradena. Historiker har räknat ut att omkring 187 miljoner människor miste livet under perioden som en följd av andra människors beslut.

Men världens befolkning har ändå ökat enormt under perioden. År 1910 fanns 1750 miljoner människor på jorden och 1990 hade antalet ökat till 5270 miljoner människor. Världens befolkning hade blivit tre gånger större på bara 80 år (se befolkningstabell i Wikipedia).

Globalisering

Industrialiseringen har förändrat livsvillkoren på vår planet mer än något annat sedan jordbruksrevolutionen då människan blev bofast. En sida av förändringen har varit den enorma utvecklingen gällande transporter och kommunikationer vilka i stort sett har utplånat gränsen mellan tid och rum. Avståndet mellan kontinenter och länder har krympt, vilket medfört att människor kommit närmare varandra. Världen har globaliserats. Händelser och utveckling som sker på en plats kan numera få följder över hela jorden.

Globaliseringen har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö än någonsin tidigare.
 

Användbara begrepp

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, radio, tv, tidningar och internet utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Industrialisering/Industrialism: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering eller industrialism för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Första månlandningen

Den 21 juli 1969, klockan 03.56 (svensk tid), satte den första människan i världshistorien sin fot på månen. Det var den amerikanske astronauten Neil Armstrong som tog det historiska steget.

Tjugo minuter senare följdes han av sin kollega Edvin Aldrin. De fick ett oväntat problem vid landningen. Alla styrsystem på månlandaren fungerade perfekt, men man befann sig i fel position när nedstigningen började. Månlandaren tog mark sex kilometer från den ursprungliga utsedda landningsplatsen. Då återstod bara två procent av bränsleförrådet.

Därefter kunde Neil Armstrong som första människa kliva ner på månens yta och yttra de bevingade orden: ”Ett litet steg för en människa, ett jättelikt språng för mänskligheten.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på kommunikationer gällande transporter som utvecklats under 1900-talet.
     
  2. Ge exempel på kommunikationer gällande informationsspridning som utvecklats under 1900-talet.
     
  3. Varför brukar utvecklingen inom teknik och vetenskap gå snabbare framåt i tider av krig?
     
  4. Ge exempel på teknikutvecklingens mörka sidor under 1900-talet.
     
  5. Vad menas med globalisering?

Diskutera:

  1. Det finns olika sätt att dela in historiens epoker. Gemensamt för alla sätten är att ingen epokindelning är riktigt bra och passar i alla sammanhang. Vad tycker du om Eric Hobsbawms sätt att dela in historien i ett kort 1900-tal (1914-1991)? Försök även att komma på ett alternativt namn på perioden som behandlats i avsnittet.
     
  2. Tänk dig att du ska skriva en historiebok som endast fokuserar på de fem viktigaste tekniska landvinningarna under 1900-talet. Vilka händelser skulle du ha med? Rangordna dem och motivera varför de är viktiga. Jämför sedan med andra i klassen.

 

Litteratur:
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Eric Hobsbawm, Ytterligheternas tidsålder – det korta 1900-talet, 1914-1991, Prisma, 1997
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, Liber AB, 2003
 

Text: Robert de Vries (red.)

Ingen annan epok i människans historia har genomgått en lika stor och betydande teknisk utveckling som ”det korta 1900-talet” (1914-1991). Under perioden förändrades människans villkor radikalt.

Mellan åren 1914 och 1991 skedde en mängd tekniska genombrott, särskilt gällande transporter och informationsspridning.

Kommunikationsrevolutionen

Under 1900-talet utvecklades framförallt bilismen och flyget. Tidigare i historien hade varor och människor främst kunnat transporteras med hjälp av häst och vagn, båt eller – sedan en bit in på 1800-talet – med järnväg. Men under 1900-talet ägde något av en transportrevolution rum. Detta skedde i samband med utvecklingen av bilar, bussar, lastbilar, traktorer, flygplan, helikoptrar och så vidare. Människan har under perioden (1969) till och med färdats till månen och tillbaka.

Uppdaterad: 04 mars 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

av:
Svenska läkare mot kärnvapen
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lär om kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial för alla som vill lära sig mer om kärnvapen och dess konsekvenser. Här finns också tips på övningar som hjälper dig som lärare i undervisningen.

Artiklar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

L
Carsten Ryytty
2017-08-08
Albert Einstein föddes 1879 i staden Ulm i Tyskland. Han är 1900-talets störste vetenskapsman och är mest känd som skaparen av relativitetsteorin som bland annat låg bakom utvecklingen av...
L
Carsten Ryytty
2017-07-22
Klockan 21.17 svensk tid den 20 juli 1969 tog den amerikanska månlandaren Örnen mark på månen. Nästa dag klockan 03.56 landsteg astronauten Neil Armstrong som den första människan på månen.” Ett...
L
Carsten Ryytty
2017-07-19
Den 17 december 1903, klockan 10.35, genomfördes världens första bemannade motordrivna flygning. Orville Wright låg på magen vid spakarna och flög 35 meter på 12 sekunder...
M
Mattias Axelsson
2017-01-15
Även om kolet var den energikälla som drev industrialiseringen framåt, var det oljan som gjorde det möjligt att under 1900-talet att omvandla förindustriella jordbrukssamhällen till moderna...
L
Berndt Tallerud
2016-11-06
En operation i början av 1800-talet var ett skräckfyllt vågspel. Ett vanligt ingrepp var amputation av en arm eller ett ben. När operatören gjorde sitt jobb, gällde det att ha några starka...
M
Cecile Everett
2016-09-06
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Från ca 1980 har industrin blivit högteknologisk och mer IT-styrd. En stor del av personalen sitter framför sina datorskärmar, för att ta reda på exakt hur kunderna vill ha sina varor....
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-29
Under 1900-talets första hälft effektiviserades den svenska industrin genom ökad arbetsfördelning och specialisering. Decennierna efter andra världskriget rådde högkonjunktur och industrin gick...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-22
Vid sekelskiftet 1900 arbetade runt 50 procent av förvärvsarbetande svenskar med jordbruk. År 2010 var siffran lägre än 2 procent. Vad är det för slags arbetsplatser och yrken som tidigt fanns...

Podcast om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-09

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om kärnkraft. Vad är kärnkraft? Varför är den så politiskt kontroversiell? Vilka fördelar finns det?

Länkar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Illustrerad vetenskap där du kan läsa om Albert Einstein och relativitetsteorin. Einsteins relativitetsteori fyller 100 år. Men även om de flesta känner till Albert Einstein blir många lite mer tvekande när de ska förklara själva teorin. Här är relativitetsteorin för nybörjare...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa kortfattat om företagen Hugo Boss, Dow Chemical, Ford, De Beers och IG Farben. Krig orsakar stort lidande – men brukar också göra några få väldigt rika. Dessa inkomster väger ofta tyngre för ägarna än det dåliga rykte som deras företag kan drabbas av. Här är fem bolag som ännu för­knippas med historiska konflikter.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om nio välkända uppfinningar eller vetenskapliga framsteg som du kanske inte visste egentligen var avsedda för krig. Här berättas om konservering, atomkraft, radartekniken, helikoptern, penicillinet, GPS, radion, luftballongen och mikrovågor. Väpnade konflikter har ofta lett fram till tekniska och vetenskapliga framsteg som kommit till nytta i fredstid. Radion, radarn och konservburken utvecklades alla från början för att användas i krig...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om knäckandet av koder under andra världskriget. Knäckandet av Enigmakoden sägs ofta ha förkortat andra världskriget med två år. Men var den verkligen så viktig? Signalspaningsanalytiker Fredrik Wallin har granskat de olika makternas kryptosystem och hur de påverkade krigsförloppet...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (24:08 min) av SO-läraren Björn Andersson som berättar om massmedia och dagstidningar ur olika perspektiv. Här berörs mediernas historia och dess funktion och användning idag.

Spara som favorit
          

Artikel i Vetenskapsrådets tidning Curie där du kan läsa om Marie Curie. En forskare med en makalös historia som gjorde revolutionerande upptäckter och använde dem till nytta för mänskligheten. Men också en person som upplevde många motgångar och angreps av både press och kolleger. Marie Curie är en av forskningens verkliga ikoner...

Spara som favorit
          

Artikel på sajten Doktorn.com där du kan läsa om Marie Curie 1867-1934. Hon är en av tidernas mest berömda forskare och tvåfaldig Nobelpristagare som upptäckte polonium och radium. Hennes upptäckter och forskning har haft ofantlig betydelse för medicinsk behandling.

Spara som favorit
          

"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess historia. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet är indelat i följande avsnitt: "Det första kärnvapnet", "Hiroshima och Nagasaki", "Spridning av kärnvapen", "Kalla krigets upprustning", "Avtal och nedrustning" samt "Kärnvapenarsenaler idag".

Spara som favorit
          

Genomgång (5:59 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Coca Cola och dess historia.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:30 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Albert Einstein (1879-1955).

Spara som favorit
          

Genomgång (4:48 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om den första månlandningen 1969.

Spara som favorit
          

Genomgång (2:32 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Marie Curie.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min), del 4 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om Pragvåren, rymdkapplöpningen, ekonomi i väst och öst.

Spara som favorit
          

På Företagskällan har Centrum för Näringslivshistoria samlat texter, bilder och filmer om det svenska näringslivets historia. Materialet berör flera olika ämnen och passar för undervisning på gymnasiet och grundskolans senare år.

Spara som favorit
          

Programserie från UR (ca 9 min per avsnitt). Fanny rensar bland sina småprylar, men en liten grej behöver inte vara någon småsak! Kungar och presidenter må ha sina givna platser i historieböckerna, men alla små vardagsprylar i våra hem kan förmodligen lära oss mycket mer om oss själva, våra behov och vår historia. Här får vi förklaringen till varför vi har vardagliga ting som exempelvis glasögon, plåster, sax, gaffel, nagellack, boll och tandborste. När behövdes grejen för första gången i historien? Hur blev den till? Vad skulle hända om den inte fanns?
 

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om fem viktiga astronomiska upptäckter. Du kan bland annat läsa om teleskopets historia.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om fem banbrytande kommunikationslösningar. Här berättas om postens, telegrafens, telefonens, radions och internets historia.

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Thorsten Sandberg om brottsplatsfotograferingens tidigaste historia. Detaljrika bilder från brottsplatser är i dag en självklar del av polisens utredningar. Men så har det inte alltid varit. Den systematiska användningen av polisfotografering startade i Sverige på 1920-talet. Tekniken hämtades från Tyskland...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om världens första statliga rasbiologiska institut - i Sverige! För 90 år sedan inrättades världens första statliga institut för rasforskning. Men trots tillskyndare som Hjalmar Branting kunde verksamheten aldrig visa upp några användbara resultat...

Spara som favorit
          

Under landningen vid Lakehurst, New Jersey, den 6 maj 1937 exploderade det gigantiska luftskeppet Hindenburg. I det förödande eldhavet omkom 36 personer, och katastrofen markerade slutet på luftskeppens era i historien. Efter Hindenburgkatastrofen vågade nämligen ingen längre sätta sig i en vätgasfylld zeppelinare, men idag är luftskeppen tillbaka!

Vetenskapsradion Historia besöker sydtyska Friedrichshafen, zeppelinarnas urhem, där Hindenburg byggdes och där världens största zeppelinmuseum nu är beläget.

- Hindenburg var luftens Titanic, men också en flygande propagandamaskin som nazisterna flitigt utnyttjade för sin sak, berättar Barbara Waibel, arkivchef på Zeppelinmuseet i Friedrichshafen. Mindre lyxiga är de nya luftskepp som nu byggas av Zeppelin NT, men företaget har med sina heliumfyllda mini-zeppelinare tagit de första stegen mot en renässans för luftskeppen. - Vi tjänar inga pengar på detta idag, men i framtiden kan luftskeppen på nytt komma att bli intressanta, menar Thomas Brandt, VD för Zeppelin NT. Programledare är Tobias Svanelid.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-talet hade Sverige blivit ett...

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....