Under 1900-talet förändrade vetenskap, teknik och kommunikationer världen. Bild från månlandningen 1969.
© 2026 SO-rummet.se
Ingen annan epok i människans historia har genomgått en lika stor och betydande teknisk utveckling som ”det korta 1900-talet” (1914-1991). Under perioden förändrades människans villkor radikalt.
Under åren 1914 och 1991 skedde en mängd tekniska genombrott, särskilt gällande transporter och informationsspridning.
Under 1900-talet utvecklades framförallt bilismen och flyget. Tidigare i historien hade varor och människor främst kunnat transporteras med hjälp av häst och vagn, båt eller – sedan en bit in på 1800-talet – med järnväg. Men under 1900-talet ägde något av en transportrevolution rum. Detta skedde i samband med utvecklingen av bilar, bussar, lastbilar, traktorer, flygplan, helikoptrar och så vidare. Människan har under perioden (1969) till och med färdats till månen och tillbaka.
Samma fantastiska utveckling skedde även vad gäller informationsspridning, från ljud inspelat på 78-varvsskivor till utvecklingen av telefoner, radio, tv, datorer, mobiltelefoner och slutligen internet som kronan på verket.
Bra att veta...Många av 1800-talets uppfinningar och tekniska landvinningar utvecklades och slog igenom först på 1900-talet. Exempel på detta är telefonen, elektrisk belysning, kylskåp, hissar, bilar, radio och television. |
Även inom naturvetenskapen har århundradet varit revolutionerande med framsteg som upptäckten av DNA-molekylens struktur (livets byggstenar) och klyvning av atomkärnor.
Perioden har även sett många stora medicinska framsteg som har skapat nya möjligheter att bekämpa sjukdomar. I början av seklet togs till exempel metoder fram mot bland annat malaria och gula febern samt botemedel mot syfilis. Senare, under 1930-talet, utvecklades antibiotika i form av penicillin m.m.
Levnadsstandarden och välståndet har därtill stigit kraftigt, även om det gått långsamt för vissa grupper i samhället.
Medellivslängden har ökat avsevärt under 1900-talet, inte minst i Sverige där den genomsnittliga livslängden omkring 1910 var 60 år, för att vid periodens slut 1990 ha stigit till över 80 år.
En viktig orsak till 1900-talets snabba utveckling inom teknik och vetenskap är alla de stora konflikter – främst de båda världskrigen – som ägt rum under århundradet. Tidigare i historien kunde det gå flera år, årtionden eller till och med århundraden mellan lyckade vetenskapliga eller tekniska experiment och det praktiska genombrottet i vardagslivet då andra kunde dra nytta av den nya upptäckten, metoden eller maskinen. Men under t.ex. första världskriget, andra världskriget och kalla kriget, pressades praktiska tillämpningar fram på bara några månader eller något år. Exempel på detta är kapplöpningen under andra världskriget mellan de inblandade staterna som hela tiden sökte vinna tekniska och vetenskapliga fördelar gentemot sina motståndare, som t.ex. genom forskningen kring radar, kryptering, jetkraft och atombomben.
Senare under det kalla kriget resulterade denna teknikkapplöpning i utvecklingen av datorer, rymdraketer, satelliter, rymdstationer och uppkomsten av föregångaren till internet.
Första månlandningenDen 21 juli 1969, klockan 03.56 (svensk tid), satte den första människan i världshistorien sin fot på månen. Det var den amerikanske astronauten Neil Armstrong som tog det historiska steget. Tjugo minuter senare följdes han av sin kollega Edwin Aldrin. De fick ett oväntat problem vid landningen. Alla styrsystem på månlandaren fungerade perfekt, men man befann sig i fel position när nedstigningen började. Månlandaren tog mark sex kilometer från den ursprungliga utsedda landningsplatsen. Då återstod bara två procent av bränsleförrådet. Därefter kunde Neil Armstrong som första människa kliva ner på månens yta och yttra de bevingade orden: ”Ett litet steg för en människa, ett jättelikt språng för mänskligheten.” |
1900-talets tekniska landvinningar har emellertid inte enbart varit positiva. Vid sidan av att kunna förlänga liv, har den tekniska utvecklingen under 1900-talet mer än någonsin tidigare bidragit till att förkorta många människors liv. Aldrig tidigare i världshistorien har så många effektiva dödsbringande vapen sett dagens ljus som under detta århundrade – allt från konventionella skjutvapen, artilleri, stridsvagnar, stridsflyg, bombflyg och attackhelikoptrar till biologiska vapen, giftgas och atomvapen.
Det korta 1900-talet har varit massdödens århundrade. Aldrig förr i historien har så många människor dött på grund av krig och förföljelser. Inte ens om man lägger ihop alla de andra århundradena. Historiker har räknat ut att omkring 187 miljoner människor miste livet under perioden som en följd av andra människors beslut.
Men världens befolkning har ändå ökat enormt under perioden. År 1910 fanns 1 750 miljoner människor på jorden och 1990 hade antalet ökat till 5 270 miljoner människor. Världens befolkning hade blivit tre gånger större på bara 80 år (se befolkningstabell i Wikipedia).
Industrialiseringen har förändrat livsvillkoren på vår planet mer än något annat sedan jordbruksrevolutionen då människan blev bofast. En sida av förändringen har varit den enorma utvecklingen gällande transporter och kommunikationer, som i stort sett har utplånat gränsen mellan tid och rum. Avståndet mellan kontinenter och länder har krympt, vilket medfört att människor kommit närmare varandra. Världen har globaliserats. Händelser och utveckling som sker på en plats kan numera få följder över hela jorden.
Globaliseringen har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö än någonsin tidigare.
Antibiotika: Läkemedel som används för att döda bakterier och bota infektioner, till exempel penicillin.
Atomkärna: Den innersta delen av en atom, som består av protoner och neutroner. Att klyva en atomkärna frigör enorm energi.
DNA: Ett ämne som finns i alla levande organismers celler och som innehåller arvsanlagen – alltså informationen som bestämmer hur kroppen ska byggas upp och fungera. DNA kallas ibland för "livets recept" eller "livets byggstenar".
Globalisering: En process där världens länder och människor knyts allt närmare varandra genom handel, kommunikationer och kultur.
Industrialisering/Industrialism: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering eller industrialism för med sig en mekaniserad tillverkning med långtgående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.
Informationsspridning: Hur information skickas och sprids mellan människor, till exempel genom radio, TV, internet och mobiltelefoner.
Jetkraft: En teknik som driver t.ex. flygplan mycket snabbare än vanliga propellrar.
Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor eller information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, radio, tv, tidningar och internet utgör exempel på kommunikationer som sprider information.
Kommunikationsrevolutionen: Den stora förändring som skett inom transporter och informationsspridning under 1900-talet.
Kryptering: En metod för att göra information hemlig eller svår att förstå för utomstående.
Levnadsstandard: Hur bra människor har det när det gäller t.ex. hälsa, utbildning, bostad och inkomst.
Medicinska framsteg: Nya upptäckter och metoder inom sjukvården som gjort det lättare att förebygga och bota sjukdomar.
Naturvetenskap: Vetenskap som handlar om att förstå naturen, till exempel biologi, kemi och fysik.
Radar: En teknik som används för att upptäcka föremål, till exempel flygplan eller båtar, med hjälp av radiovågor.
Frågor till texten:
Diskutera:
M LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
L LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar
L LÄS MER: Teknikhistoria
L LÄS MER: Första månlandningen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Eric Hobsbawm, Ytterligheternas tidsålder – det korta 1900-talet, 1914-1991, Prisma, 1997
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, Liber AB, 2003
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
© 2026 SO-rummet.se
När skrevs Sveriges första kollektivavtal och när infördes föräldraledighet? Vad kom först, tillverkningen av blixtlås eller den första kvinnliga ministern i en svensk regering? I spelet När fick vi rättigheter på jobbet? gäller det att gissa när en viss händelse inträffade och om det var före eller efter andra händelser.
Lästid 18 minuter
I krig är det inte bara trupper och vapen som avgör – information kan vara minst lika viktig. Därför måste all kommunikation skyddas. Om en sida lyckas knäcka fiendens koder kan den ta del av hemliga meddelanden och få ett stort militärt övertag. Det framgick tydligt under andra världskriget. Genom att kunna läsa kodade meddelanden fick man reda på fiendens planer i förväg. Det kunde förändra hela spelplanen och vända krigslyckan. Så skedde 1942 vid Midway i Stilla havet och senare samma år vid El Alamein i Nordafrika...
Lästid 5 minuter
Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...
Lästid 13 minuter
Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.
Lästid 16 minuter
När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...
Lästid 19 minuter
Under 1700-talet växte den moderna kemin fram. Men kemins historia började egentligen långt innan dess. Redan under antiken ägde man kunskap om avancerade kemiska processer (dock utan att kunna förklara varför de ägde rum). Under medeltiden utvecklades den s.k. alkemin som kan ses som ett slags hopkok av vetenskap, religion och magi. Det var dock ur denna tidiga kemin och dess metoder som den moderna kemin växte fram. I den här artikeln kan du läsa om kemins tidiga rötter och utveckling fram till idag – från alkemi till högteknologisk kemiindustri...
Lästid 7 minuter
Kvinnorättsaktivisten Margaret Sanger hade länge drömt om att läkemedelsindustrin en dag skulle lyckas framställa ett piller som kunde förhindra oönskad graviditet. Men inget tycktes hända inom forskningsområdet. Det blev istället hon själv och en kontroversiell fertilitetsforskare vid namn Gregory Pincus som till slut såg till att utvecklingen av "det magiska pillret" tog fart. Tack vare henne framställdes p-pillret – ett preventivmedel som befriat miljontals kvinnor...
Lästid 24 minuter
Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...
Lästid 20 minuter
När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...
Lästid 16 minuter
- Skenet från tusen solar skulle likna glansen från den Allsmäktige.
Raderna från det indiska verket Bhagavadgita dök upp i huvudet på Robert Oppenheimer som efter åratals forskning bevittnade provsprängningen av världens första atombomb i juli 1945. Kort efteråt fällde USA två atombomber över Hiroshima och Nagasaki i Japan, vilket gjorde slut på andra världskriget. Oppenheimer, som lett forskarnas arbete, började senare fasa för de krafter som släppts lösa. Han berättade då att även några andra ord från diktverket ekat i hans huvud vid explosionen:
- Jag har blivit Döden, världarnas förgörare...
Lästid 16 minuter
Den danske fysikern Niels Bohr var så känd att det räckte att skicka ett brev med texten Niels Bohr, Danmark för att det skulle komma fram. Han hade gjort banbrytande insatser när det gällde att förklara hur atomerna var uppbyggda och utvecklat kvantfysiken vars grund lagts av Max Planck och Albert Einstein. Under andra världskriget ockuperades Danmark av tyskarna. Bohr som hade judisk bakgrund måste fly, en flykt som höll på att kosta honom livet eftersom han inte uppfattade en order från flyktplanets kapten. Bohr hjälpte USA att utveckla atombomben men fruktade det nya vapnets styrka och ville att de allierade skulle dela de upptäckter de gjort med hela världen...
Lästid 10 minuter
Strumpor som exploderade och rakknivar av glas som splittrades i tusentals bitar. Det var bara några av de misslyckade uppfinningar John Logie Baird lanserade innan han till sist kom på konsten att sända rörliga svartvita bilder genom luften – television. Baird var den förste som sände en bild av en människa till en tv-skärm och först med att sända bilder i färg. Men han var förföljd av otur och fick inte dra nytta av sin uppfinning eller uppleva televisionens segertåg över världen...
Lästid 15 minuter
Ett glaslock som glidit av en skål, en forskare som blev nyfiken på vad han såg och en annan forskare som tio år senare läste en bortglömd artikel om händelsen. Det är några av de osannolika sammanträffanden som tillsammans ledde till upptäckandet av penicillinet. Upptäckten har lett till att hundratals miljoner människoliv kunnat räddas och samtidigt gett en förklaring till varför spindelväv och svampar i tusentals år använts för att behandla sår...
Lästid 18 minuter
Albert Einstein (1879-1955) har mer än någon annan vetenskapsperson under 1900-talet förändrat människans sätt att uppfatta sig själv och omvärlden. Relativitetsteorin är åtminstone till namnet mer känd än alla andra fysikaliska teorier, och uttrycket E = mc² är kanske den enda av alla fysikekvationer som är allmänt känd. Men i skolan visade Einstein inga större färdigheter och hans allt oroligare far frågade rektorn vilket yrke sonen skulle välja. - Det spelar ingen roll, han kommer inte att lyckas med någonting, svarade rektorn...
Lästid 6 minuter
Kvantfysiken, som behandlar universums minsta delar, är en av den moderna fysikens hörnstenar. Kvantfysiken bygger på sannolikheter och inte på exakta förutsägelser. Trots det har teorierna kunnat förklara fenomen i atomerna som annars skulle ha varit oförklarliga. Men kvantteorierna ger ofta häpnadsväckande resultat. Till och med den tyske vetenskapsmannen Max Planck (1858-1947) som grundlade kvantfysiken avfärdade från början sin upptäckt som "dumheter"...
Lästid 11 minuter
Inom vetenskapen har alltid männen dominerat. Fram till slutet av 1800-talet var de kvinnor som ville ägna sig åt vetenskap i stort sett hänvisade till hemmet. Vanligen arbetade de tillsammans med sin man, sin far eller bror. I mitten på 1800-talet insåg en del organisationer med syfte att sprida vetenskapliga upptäckter att kvinnor kunde vara intresserade av vetenskap. De fick gärna sitta med i publiken men inte studera. Skillnaderna har levt kvar. Nobelprisen i fysik, kemi och medicin har 601 gånger gått till män och 26 gånger till kvinnor (t.o.m. 2020)...
Lästid 14 minuter
I årtusenden har människan drömt om att kunna flyga som fåglarna – att fri och obunden sväva över marken. Det finns mängder med berättelser om hur människor lyckats flyga med hjälp av mattor, trollhästar, kvastar och kanonkulor. En av antikens myter berättar om hur Ikaros med hjälp av konstgjorda vingar kunde flyga, men i sitt högmod flög alltför nära solen; vaxet som höll fast vingarna smälte, och han störtade mot döden. I början av 1900-talet lyckades bröderna Wright uppfylla människans mångtusenåriga dröm – men då var plötsligt ingen intresserad av deras uppfinning...
Lästid 13 minuter
Den 14 maj 1897 satt fem män hopkrupna över varandra i en stor trälår vid Lavernock Point nära Cardiff på Storbritanniens västkust. Vinden ven och fick ögonen att tåras, men de fem höll ögonen på mottagaren. Från en liten holme utanför kusten hissades plötsligt en flagga, och kort därefter kunde männen höra morsetecknet för bokstaven V. Experimentet hade lyckats. För första gången hade morsetecken kunnat sändas så långt som fem kilometer utan att en tråd band samman mottagare och sändare. Mobiltelefoni, radio- och tv-sändningar härstammar alla från italienaren Guglielmo Marconis (1874-1937) experiment vid Lavernock Point...
Lästid 14 minuter
En av många stora upptäckter som gjorts av en slump är radioaktivitet, ett ord som idag har en både kuslig och vardaglig klang. Upptäckten öppnade nya vägar inom vetenskapen och ledde till att forskaren Marie Curie blev en av de mycket få personer som fått två Nobelpris, ett i kemi och ett i fysik. Idag vet vi att radioaktivitet är farlig men det visste inte Marie Curie och hennes kolleger. Under sin forskning kokade de bland annat radioaktiv malm i en stor gryta, trots att stanken var så vidrig att det måste vara korsdrag för att de inte skulle svimma. Till slut blev de ämnen hon upptäckt sin upptäckares död...
Lästid 6 minuter
Mot slutet av andra världskriget hotade tyskarna Storbritannien och andra länder med ett par nya topphemliga vapensystem som skulle användas till att förstöra deras städer. Tyskarna kallade dem för vedergällningsvapen eftersom de var tänkta som svar på den pågående brittisk-amerikanska bomboffensiven mot Tyskland. Den 13 juni 1944 exploderade den första av Hitlers V1-raketer i London och redan ett par månader senare stod ett ännu värre vapen redo på avfyrningsramperna längs med kanalkusten – den fruktade V2-raketen...
Lästid 3 minuter
Albert Einstein föddes 1879 i staden Ulm i Tyskland. Han är 1900-talets störste vetenskapsperson och är mest känd som skaparen av relativitetsteorin som bland annat låg bakom utvecklingen av atombomben. Einsteins teori kom att förändra hela världen.
Lästid 4 minuter
Klockan 21.17 svensk tid den 20 juli 1969 tog den amerikanska månlandaren Örnen mark på månen. Nästa dag klockan 03.56 landsteg astronauten Neil Armstrong som den första människan på månen.” Ett litet steg för människan, men ett stort steg för mänskligheten”. Det var Armstrongs första ord när han hade tagit de första stegen i gruset på månen.
Lästid 4 minuter
Den 17 december 1903, klockan 10.35, genomfördes världens första bemannade motordrivna flygning. Orville Wright låg på magen vid spakarna och flög 35 meter på 12 sekunder...
Lästid 7 minuter
Från första världskrigets slagfält till 1970-talets oljekris – oljan har spelat en nyckelroll i 1900-talets historia. Dess påverkan sträcker sig över krig, industriell utveckling och klimatförändringar. Medan oljan möjliggjorde en omvandling av samhällen och ekonomier, har dess begränsade tillgänglighet och miljöpåverkan gjort att frågor om hållbarhet och alternativa energikällor blivit allt mer brådskande...
Lästid 8 minuter
En operation i början av 1800-talet var ett skräckfyllt vågspel. Ett vanligt ingrepp var amputation av en arm eller ett ben. När operatören gjorde sitt jobb, gällde det att ha några starka karlar som kunde hålla den vilt fäktande och vrålande patienten i ett fast grepp. Naturligtvis ville alla att operationen skulle gå fort, därför sa man att en bra kirurg var lika med en snabb kirurg. De skickligaste kapade ett lårben på bara ett par minuter!
Lästid 12 minuter
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under uppfinningarnas århundrade rullade cykeln, tåget och bilen ut på räls och vägar och gjorde att människan kunde färdas fortare än hästen...
Mattias, Anna och Kristoffer pratar om kärnkraft. Vad är kärnkraft? Varför är den så politiskt kontroversiell? Vilka fördelar finns det?
Genomgång (10:33 min) via YouTubekanalen Snabb fakta som i den här videon handlar om luftskeppet Hindenburg och olyckan 1937. Hindenburg var världens största luftskepp. Skeppet exploderade en dag när den skulle anlända till New Jersey, USA. Hur gick detta till? Vad var Hindenburg för slags luftskepp?
Kort genomgång (10:06 min) på engelska av History on Maps som i den här videon går igenom händelserna kring skapandet av den första atombomben.
Artikel i tidningen Populär Historia där Lars Edling berättar om elbilens historia. Elbilar existerade innan fordon med bensinmotorer började utvecklas. Bilpionjärer i både Europa och USA såg elmotorn som överlägsen förbränningsmotorn. Men olika prestandaproblem och succén med T-Forden satte käppar i hjulet för batteridrivna bilar.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Neil Armstrong och månlandningen. Den 21 juli 1969 lämnade Neil Armstrong den relativt säkra farkosten ”Örnen” och ställde sig på månen...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om uppskjutningen av den första satelliten - Sputnik. Klockan närmade sig halv elva på kvällen, Moskvatid, när uppskjutningen av Sputnik inleddes. Dånet från motorerna fick marken i Bajkonur att skaka. Från högkvarterets periskop såg ingenjörerna hur raketens motorer tändes i precis rätt sekund...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om hunden Lajka som ombord på Sputnik 2 blev den första levande rymdresenären från jorden. Idag hade behandlingen av Lajka säkert väckt ramaskri i omvärlden, men i slutet av 1950-talet var det inte många som höjde på ögonbrynen. Sputnik 2 betraktades som en succé, både i Sovjetunionen och resten av världen.
Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjorn Wester berättar om elektricitetens genombrott i Sverige. Elektrifieringen av Sverige gick snabbare än i något annat land. Elektriskt ljus och maskiner förändrade samhället i grunden...
Läxhjälpsfilm (14:17 min) där SO-läraren Lena Tegström redogör för samhällsförändringar i form av övergången från industrisamhälle till tjänstesamhälle.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om kortfattat den elektriska belysningens genombrott och historia i Sverige. Det finns mycket i dagens samhälle som vi tar för givet. Vatten ska rinna ur kranen, mat ska finnas i affären och rummet lysas upp när vi tänder taklampan. Men vår elektriska belysning är ett relativt nytt fenomen – den introducerades bara för drygt 100 år sedan. Det är en innovation som drastiskt förändrade människors liv, vilket gör belysningens utveckling genom tiderna till en form av kulturhistoria.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om månlandningen, en milstolpe i mänsklighetens historia. Katastrofen är plötsligt nära. Den notoriskt svårstyrda månlandaren, officiellt kallad ”The Eagle” men inofficiellt benämnd ”den flygande sänggaveln” för att den är så otymplig, har i hög hastighet närmat sig månens yta, på väg mot den stora krater som i förväg har utsetts till landningsplats. I sista minuten ser Neil Armstrong, som övervakar den datorstyrda månlandningen, att kratern i själva verket är full med jättelika klippblock. Om de landar där är risken stor att månlandaren välter eller slås sönder. Han måste därför ta över spakarna och styra bort över månens yta, på jakt efter en bättre landningsplats...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om hur det gick till när penicillinet upptäcktes. Sensommaren 1928 går bakteriologen Alexander Fleming på en välbehövlig semester från sin tjänst på St Mary’s Hospital i London. När han kommer tillbaka ett par veckor senare får han syn på en petriskål med en odling av stafylokockbakterier som han glömt kvar på en bänk...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa lite uppfinnarhistoria. Historiskt kan man notera att många viktiga upptäckter och uppfinningar har gjorts i anslutning till sekelskiften. Det verkar som om statsmän, politiker och vetenskapsmän har satt vissa mål som ska ha infriats inför varje sekelskifte. Uppladdningen och satsningarna inför hundraårsskiftena har historiskt ägt rum under kanske fem, tio eller tjugo år innan det magiska årsskiftet. Resultaten har visat sig framför allt efter sekelskiftena...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om mediesamhällets uppkomst i Sverige. Under mellankrigstiden skedde en genomgripande medial omvandling som innebar att informationsflödet ökade, och att det blev möjligt att nå ut med budskap till hela landets befolkning betydligt snabbare än tidigare...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om John Ericsson. Han är via sitt krigsskepp Monitor antagligen den svensk som skrivit in sig mest i den amerikanska historien. Men det var sent i livet han slog igenom som uppfinnare i USA, och då hade han redan haft flera andra karriärer hemma i Sverige...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om bilsamhället. Internet, flyg och tv i all ära: bilen är den teknik som mer än någon annan sammanfattar det senaste århundradet. Bilsamhället präglar vår vardag, det styr våra rörelsemönster, formar våra städer och landskap. Vi är utan tvekan bilberoende...
Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.
Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens...
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....
Postordning infördes i Sverige 1636 på initiativ av Axel Oxenstierna. Den innebar att det skulle...
Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär att någon, ofta staten, granskar och stoppar sådant som människor vill säga, skriva...
Mannen bakom den första moderna bilen var den tyske mekanikern Gottlieb Daimler (1834-1900). 1883...
Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...
Kärnkraft är en process där man klyver uranatomer för att utvinna värme, som sedan omvandlas till...
Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och...
Att transportera innebär att förflytta personer, djur eller varor från en plats till en annan....
Luftskeppet Hindenburg, uppkallat efter rikskansler Paul von Hindenburg, var en stor tysk...
Albert Einstein (1879-1955) var en tyskfödd judisk fysiker som senare blev schweizisk och...
Sigmund Freud (1856-1939) var en judisk läkare och psykolog i Wien som lade grunden till...
Telefonen uppfanns på 1870-talet och var i allmänt bruk i slutet av seklet. Sverige intog tidigt en...
ENIAC var den första programmerbara elektroniska datorn för allmänna beräkningar (Electronic...
I dagens samhälle är det ingen som tycker det är konstigt eller storslaget att spela upp musik från...
Radions historiaRadioutsändning, som från början kallades trådlös telegrafi, fungerar med hjälp av...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Thomas Alva Edison är en av de mest berömda uppfinnarna i historien. Han gjorde 2 500 uppfinningar...
Redan 1939 skrev Albert Einstein till president Roosevelt och föreslog att USA skulle satsa...
Den första flygningen med flygplan i Sverige genomfördes av fransmannen Georges Legagneux 29 juli...
Sverige fick ett självständigt flygvapen 1926 som en följd av 1925 års försvarsbeslut (se rutan...
Kärnkraftsfrågan var den diskussion om utnyttjandet av kärnenergi som började dominera svensk...
Forskaren Alexander Flemings (1881-1955) upptäckt av penicillinets läkande kraft har räddat...
Charles Lindbergh (1902-1974) föddes i Detroit i början av 1900-talet, men familjen flyttade snart...
Henry Ford (1863-1947) föddes i Dearborn, Michigan i USA. Fadern var lantbrukare. Modern Mary dog...
J. Robert Oppenheimer föddes 1904 i staden New York, USA, av judiska föräldrar. Bokstaven J stod...
Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...
2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...
Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
