Bild:
Nina Gerlach
Upplysningens idéer innehöll en positiv framtidstro och en tro på att människan var god och förnuftig av naturen.
M

Upplysningen

Upplysningstiden inleddes under 1700-talet och sammanfattar den rådande tidsandan som verkade för förnuft och samhällsnytta och mot auktoritetstro, ofrihet och privilegier.

Naturvetenskapens genombrott

Naturvetenskapens utveckling var en av de viktigaste faktorerna till den stora idéströmning som vi kallar för upplysningen. Naturvetenskapen gjorde enorma framsteg under 1600- och 1700-talen. Utvecklingen ledde till att människans världsbild förändrades. Naturvetenskapliga forskare som Newton m.fl. hade gjort tydligt att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar - och därför inte av Gud. Allt kunde mer eller mindre förklaras. Människan själv kunde förändra sina levnadsvillkor. Livets mening skulle hädanefter sökas här och nu på jorden och inte, som under medeltiden, bara fungera som en förberedelse inför ett kommande evigt liv i himmelriket.

En positiv tro på människan och framtiden

Upplysningens idéer innehöll en positiv framtidstro och en tro på att människan var god och förnuftig av naturen. En ny idé var nu att människan kunde beskrivas som en produkt av sin miljö – om samhället kan ändras så kan också människan förändra sig.

Bild:
White House Historical Association

Porträtt av Benjamin Franklin (1767), upplysningstänkare och en av författarna till den amerikanska självständighetsförklaringen. Den amerikanska revolutionen visade att samhället gick att förändra politiskt efter upplysningens idéer. Händelsen kom därför att inspirera till den franska revolutionen.

Vetenskapen var i fokus och i det ena landet efter det andra inrättades vetenskapliga akademier. Det var nyttans och förnuftsdyrkans tidevarv. Allt skulle utnyttjas på ett effektivt sätt. Uppfinnaren och vetenskapsmannen var den nya tidens män. Det var under den här tiden som den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien.

Andra upplysningsidéer var tolerans mot oliktänkande och religiös frihet. I samband med det ökade misstron mot all slags vidskepelse. Häxprocessernas tid var därmed förbi.

Liberala politiska idéer

Några av de viktigaste politiska idéerna som spreds under upplysningen var: dels idén om naturrätten – att makten ska utgå från folket; dels idén om de mänskliga rättigheterna – att ingen människa är mer värd än någon annan. Vid sidan om detta började också tankarna om demokrati att spridas, även om det skulle dröja länge innan de blev en realitet.

Alla dessa idéer fick stor inverkan på utformningen av liberalismen som var en av upplysningstidens stora idéströmningar. De liberala ekonomiska idéerna om fri handel, fri konkurrens och en fri marknad, skulle snart komma att förändra hela det ekonomiska systemet. Skråväsendets och stadstullarnas tid var snart till ända.

Bild:
Kathleen Cohen
Upplysningen var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Detalj från en målning gjord av John Singleton Copley (1738-1815).

Upplysningen i Sverige

I Sverige motsvaras upplysningstiden av frihetstiden och första delen av den gustavianska tiden, sammanlagt mellan 1720-1792. Efter den svenska stormaktstidens alla krig på 1600-talet och början av 1700-talet, var Sverige ruinerat och tvunget att byggas upp igen finansiellt. Upplysningens idé om "nyttan" blev något som den svenska staten använde sig av.

Bild:
Nationalmuseum
Naturvetaren Carl von Linné (1707-1778) levde under upplysningstiden. Linné är Sveriges mest kände vetenskapsman genom tiderna och är främst ihågkommen för att ha delat in naturens organismer (allt levande) i olika arter och gett dem namn.

För att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att lokalisera, mobilisera och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser. En rad vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, skickades därför ut på inhemska upptäcktsresor under 1740-talet för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde använda sig av.

I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri.

På det filosofiska planet gjordes däremot få landvinningar i Sverige eftersom kyrkan och religionen fortfarande hade en dominerande ställning. Gustav III ville ändå gärna se sig som en upplyst despot och gynnade därför konst och vetenskap i Sverige, med den franska kulturen som förebild.

Upplysningens idéer befästes och spreds genom den franska revolutionen

En händelse som haft enorm betydelse för samhällsutvecklingen och spridningen av upplysningsidéerna är den franska revolutionen.

Revolutionen i Frankrike 1789-1799 var en händelse med omedelbara politiska följder. Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem som istället byggde på upplysningens idéer om folkstyre och likvärdighet inför lagen.

I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet, spreds den franska revolutionens- och därmed upplysningens - idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla europeiska ståndssamhället började knaka i sina grundvalar och omformas efter de nya idéerna.

Vårt samhälle idag bygger till stor del på upplysningens idéer.
 


Kortfattat om upplysningens demokratiska idéer:

  • Under upplysningen började man se samhället som en produkt av mänskligt förnuft och inte som ett resultat av Guds vilja. Människan kunde själv förändra samhället.
  • En av de mest inflytelserika upplysningsfilosoferna var Rousseau (d. 1778) som menade att folkviljan skulle utgöra grunden för all samhällsmakt.
  • Montesquieus (d. 1755) maktfördelningslära har fått stor betydelse för demokratins utveckling. Makfördelningsläran innebar att den offentliga makten i en stat konstitutionellt (i grundlagen) fördelas på olika maktpoler, så att de uppväger och utövar kontroll över varandra för att förhindra maktmissbruk.
  • Locke (d. 1704) och Voltaire (d. 1778) tog upp många idéer som berörde förutsättningarna för demokrati såsom rösträtt, yttrandefrihet, rättssäkerhet och religionsfrihet.
  • Överlag var många av upplysningens idéer en reaktion mot det kungliga enväldet (absolutismen) som utgick från att regenten var utsedd av Gud att styra över folket.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Naturvetenskapen utvecklades enormt under 1600- och 1700-talen. Hur bidrog naturvetenskapens utveckling till att förändra människans världsbild? Använd dig också gärna av fakta från avsnittet om vetenskap, teknik och kommunikationer.
     
  2. Upplysningsidéerna innehöll en positiv tro på människan och framtiden. På vilka sätt?
     
  3. Nämn några av de liberala politiska idéerna som upplysningen byggde på.
     
  4. Berätta kort om upplysningen i Sverige. Vad kan vara värt att minnas?
     
  5. På vilka sätt påverkade franska revolutionen spridningen av upplysningens idéer?

Ta reda på:

  1. Den politiska makten i USA är uppdelad enligt Montesquieus maktfördelningslära (se ovan). Förklara hur. Fakta hittar du bl.a. här >

Diskutera:

  1. Vilka av upplysningens demokratiska idéer tycker du är viktigast? Obs! Motivera ditt svar. Använd gärna även fakta från den här artikeln om upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt.
     
  2. Vilka spår från upplysningen hittar du i dagens samhälle?

 

Litteratur:
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Ray Porter, Upplysningen, Bokförlaget Daidalos, 1997
Sverker Oredsson och Lars Andersson, I historiens spegel, Studentlitteratur, 2001
David Held, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 2005


Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Upplysningstiden inleddes under 1700-talet och sammanfattar den rådande tidsandan som verkade för förnuft och samhällsnytta och mot auktoritetstro, ofrihet och privilegier.

Naturvetenskapens genombrott

Naturvetenskapens utveckling var en av de viktigaste faktorerna till den stora idéströmning som vi kallar för upplysningen. Naturvetenskapen gjorde enorma framsteg under 1600- och 1700-talen. Utvecklingen ledde till att människans världsbild förändrades. Naturvetenskapliga forskare som Newton m.fl. hade gjort tydligt att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar - och därför inte av Gud. Allt kunde mer eller mindre förklaras. Människan själv kunde förändra sina levnadsvillkor. Livets mening skulle hädanefter sökas här och nu på jorden och inte, som under medeltiden, bara fungera som en förberedelse inför ett kommande evigt liv i himmelriket.

Uppdaterad: 01 november 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Artiklar om Upplysningen

L
1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige
Herman Lindqvist
2018-02-18
Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och...
+ Läs mer
M
Några av upplysningens idéer
Natur & Kultur
2018-01-26
Ordet varför kan stå som sammanfattning för den period som kallas upplysningen. Nu skulle precis allt undersökas och ifrågasättas. Det var Frankrike som blev upplysningens centrum. Dess...
+ Läs mer
S
Mänskliga och medborgerliga rättigheter 1789
Per Höjeberg
2014-02-15
Den 27 augusti 1789, bara sex veckor efter stormningen av Bastiljen, antogs Förklaringen av människans och medborgarens rättigheter av Frankrikes nationalförsamling. Man ville därmed skapa...
+ Läs mer
S
Upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt
Leif Löwegren
2014-01-06
Genom historien hade man utgått från att samhällsordningen var given av Gud, exempelvis i föreställningen om ett kungadöme av Guds nåde. Upplysningsfilosoferna försökte istället förstå...
+ Läs mer

Podcast om Upplysningen

SO-rummet podcast icon
M
Franska revolutionens orsaker
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

+ Lyssna

Länkar om Upplysningen

Sortera efter:
          
Upplysningen ca 1700-1830

Genomgång (6:04 min) där du ges en snabb sammanfattning av upplysningen.

Kategorier:
Upplysningen
Taggar:
IdéhistoriaFlipped ClassroomDokumentär och film
Mer info
Spara som favorit
          
Kortfattat om upplysningsidéerna

Kort genomgång (4:15 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar lite om upplysningsidéerna.

Kategorier:
Upplysningen
Taggar:
IdéhistoriaFlipped ClassroomDokumentär och film
Mer info
Spara som favorit
          
Idéer under 1500-talet och 1600-talet som leder fram till upplysningen

Kort genomgång (3:56 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om idéer under 1500-talet och 1600-talet som leder fram till upplysningen. Här berörs bl.a. vetenskapliga revolutionen och andra orsaker som gör att upplysningen kommer igång.

Kategorier:
Nya tidens huvudlinjerRenässans, upptäcktsresor och en ny världsbildUpplysningenVetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
Taggar:
IdéhistoriaFlipped ClassroomDokumentär och filmVetenskapliga revolutionen
Mer info
Spara som favorit
          
Fröken Francke berättar om upplysningen

Genomgång (10:39 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om upplysningen.

Kategorier:
UpplysningenVetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
Taggar:
Vetenskapspersoner och snillenIdéhistoriaFlipped ClassroomDokumentär och filmVetenskapliga revolutionen
Mer info
Spara som favorit
          
Revolutionernas tid, del 1 av 12: Upplysningen samt 1700-talets Nordamerika

Genomgång (15:01 min) om upplysningen och den amerikanska revolutionen. Här berättas kortfattat om upplysningstidens filosofer och deras idéer som kom att påverka de politiska revolutionerna i slutet av 1700-talet. Här ges också en överblick över läget i Nordamerika under 1700-talet (en introduktion till den amerikanska revolutionen). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Kategorier:
UpplysningenDet långa 1800-talets huvudlinjerAmerikanska revolutionenUSA:s historia
Taggar:
Flipped ClassroomDokumentär och filmIdéhistoria
Mer info
Spara som favorit
          
Upplysningen - kortfattat

Genomgång (3:07 min) av SO-läraren Christopher Sköld som berättar kortfattat om några av upplysningens kännetecken.

Kategorier:
Upplysningen
Taggar:
IdéhistoriaDokumentär och filmFlipped Classroom
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
SO-rummet.se
Upplysningen under 1700-talet

Föreläsning (12:22 min) där gymnasieläraren Anders Larsson forsätter berätta om den vetenskapliga revolutionen som under 1700-talet smälter in i upplysningens idéströmning. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Kategorier:
UpplysningenVetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
Taggar:
Dokumentär och filmIdéhistoriaFlipped ClassroomVetenskapliga revolutionen
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Rita Greer
Vetenskapliga revolutionen

Föreläsning (12:50 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om den vetenskapliga revolutionen. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Kategorier:
UpplysningenVetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
Taggar:
Dokumentär och filmIdéhistoriaVärldsbildFlipped ClassroomVetenskapliga revolutionenIsaac Newton
Mer info
Spara som favorit
          
Vad är grejen med upplysningen?

En kortfattad genomgång (8:22) av historieläraren Mattias Axelsson som berättar om upplysningstiden och amerikanska revolutionen. Ingår i serien Det moderna samhället växer fram 1750-1900 (Historia 1).

Kategorier:
Upplysningen
Taggar:
Dokumentär och filmIdéhistoriaAmerikanska frihetskrigetFlipped Classroom
Mer info
Spara som favorit
          
Upplysningen - en kort sammanfattning

Pedagogisk genomgång (4:26 min) där du ges en kort sammanfattning av upplysningen. Under 1500- och 1600-talen växte framgångarna för vetenskapen. Även tankarna kring hur samhället skulle organiseras och hur man tänkte kring männsikan växte och utvecklades. När man väl kommit fram till mitten av 1700-talet så uppstod en ny tankeinriktning som kallas för upplysningen. Upplysningen var något som smittade av sig på hela samhället...

Kategorier:
UpplysningenEuropas historia
Taggar:
Dokumentär och filmIdéhistoriaFlipped Classroom
Mer info
Spara som favorit
          
Några av nya tidens tänkare: Newton, Rousseau och Hegel

Kort presentation (12:09 min) där gymnasieläraren Niklas Mörk berättar om några av nya tidens tänkare och deras idéer: Newton, Rousseau och Hegel.

Kategorier:
Upplysningen
Taggar:
Dokumentär och filmIdéhistoriaFlipped ClassroomIsaac Newton
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Gareth Williams
Upplysningen

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om upplysningens idéer och några av tidevarvets kända filosofer. 1600- och 1700-talets europeiska historia brukar ofta benämnas ”Upplysningstiden”. Under denna tid blev det allt vanligare att man debatterade hur samhället egentligen borde vara uppbyggt, hur staten skulle styras och fungera...

Kategorier:
Upplysningen
Taggar:
Idéhistoria
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
New York Public Library
Efter reformationen

På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning kan du läsa om kristendomens och kyrkans roll i Europa efter reformationen. Här berättas bl.a. om motreformationen, ortodoxi och 1600-talets Sverige, pietismen, upplysningen och några filosofer och deras idéer.

Kategorier:
Kristendomens historia och kyrkohistoriaStormaktstidens SverigeUpplysningen
Taggar:
Idéhistoria
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Kathleen Cohen
Den naturvetenskapliga revolutionen

Avsnitt på Historia 2 där Joakim Wendell berättar om naturvetenskapens framväxt under perioden 1500-1800. Mellan 1600 och 1850 inträffade ett antal omvälvande processer, revolutioner, som kom att förändra vår värld på flera avgörande sätt...

Kategorier:
Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbildUpplysningenVetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
Taggar:
IdéhistoriaVetenskapspersoner och snillenAstronomiMänniskosynVetenskapliga revolutionen
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
takomabibelot
En kulturell vandring genom historiens epoker

På Drängahusets webbsida om design- och stilhistoria finns massor av faktasidor om olika historiska epoker där du kan läsa om dess tidstypiska kulturella, vetenskapliga och politiska företeelser.

Kategorier:
De mesopotamiska kulturernaAntikens GreklandRomarriketMedeltidens huvudlinjerMedeltidens muslimska världNya tidens huvudlinjerRenässans, upptäcktsresor och en ny världsbildReformationenUpplysningenDet långa 1800-talets huvudlinjerNationalism och imperialismMellankrigstidenEfterkrigstidens huvudlinjerArkitektur- och stilhistoria
Taggar:
FlodkulturerAssyrienHantverkÖstromerska riketTidslinjerIdéhistoriaAbsolutism
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Iva Villi
Upplysningen i Sverige

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där det resoneras kring frågan om det överhuvudtaget förekom någon upplysning i Sverige under 1700-talet.

Kategorier:
Gustavianska tidens SverigeFrihetstidens SverigeUpplysningenSveriges historia
Taggar:
Idéhistoria
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Stephen J. Sullivan
Några upplysningsfilosofer

På Sören Odensåkers hemsida hittar du fakta om några av upplysningstidens filosofer. Webbsidan fokuserar på demokratins historia och utveckling genom tiderna.

Kategorier:
Upplysningen
Taggar:
Idéhistoria
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Library of Congress
Upplysningsfilosofi

Heureka är ett forum för upplysningsfilosofi där du kan läsa några artiklar om upplysningen ur olika perspektiv. På webbplatsen presenteras också några av de viktigaste upplysningsfilosoferna. Här hittar du även en artikelserie om USA:s förhållande till religion genom historien.

Kategorier:
USA:s historiaUpplysningen
Taggar:
Idéhistoria
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Kathleen Cohen
Tankens och individens revolution - upplysningen

Artikel i Wikipedia som handlar om upplysningstiden och dess idéer. Här finns även länkar till artiklar om olika upplysningsfilosofer. En förutsättning för allt nytt som hände under 1700- och 1800-talen var den s.k upplysningen. Upplysningen var ett sätt att se på världen som bröt med hela det gamla samhället: politik, ekonomi, religion, vetenskap och kultur...

Kategorier:
Upplysningen
Taggar:
Idéhistoria
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Arpitt
Upplysningens tidevarv

På Stig Lundbergs hemsida kan du läsa om upplysningen. Här kan du snabbt lära dig mer om de ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållandena under upplysningens tidevarv. Upplysningstiden är ett samlingsnamn för 1700-talets Europa då nya politiska, sociala och ekonomiska idéer började växa fram…

Kategorier:
UpplysningenEuropas historia
Taggar:
IdéhistoriaSociala strukturerAbsolutism
Mer info
Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen större.

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om enskilda staters och rikens...

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första politiska partier.

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Amerikanska revolutionen

Amerikanska frihetskriget eller den amerikanska revolutionen (1776-1783), då USA blev en självständig stat.

Franska revolutionen

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...

Humanism

Humanismen är en idéströmning som växte fram i slutet av medeltiden. Humanismen betonar den enskilda människans värde och vikten av att beakta...

Konservatism

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har visat sig fungera bra i...

Liberalism

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Religion och vetenskap

Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och religion står emot varandra. Men...

Relaterade taggar

Idéhistoria
Världsbild
Människosyn
Vetenskapliga revolutionen