Akademi: En grupp experter eller forskare som arbetar med vetenskap, konst eller utbildning. Begreppet kan också syfta på en (högre) undervisningsinstitution, t.ex. ett universitet.
Demokrati: Ett samhällssystem där folket får vara med och bestämma, bl.a. genom val.
Despot: En ledare som har all makt och styr utan att fråga folket, ofta på ett hårt sätt.
Envälde: Ett styre där en person, som en kung, har all makt och bestämmer själv.
Förnuft: Att tänka logiskt och klokt, och att använda sitt eget tänkande istället för att bara lyda.
Industriella revolutionen: En tid då man började använda maskiner för att tillverka saker, vilket ledde till enorma förändringar i samhället.
Liberala idéer: Tankar om frihet, rättigheter, fri handel och att staten inte ska styra allt.
Maktfördelningslära: Idén om att makten i ett land ska delas upp (t.ex. regering, riksdag och domstolar) så att ingen får för mycket makt och kan missbruka den.
Marknad: Ett system eller en plats där varor och tjänster köps och säljs fritt, ofta styrt av efterfrågan och konkurrens.
Mänskliga rättigheter: Grundläggande rättigheter som alla människor har, som yttrandefrihet och rätt till liv.
Naturresurser: Råvaror i naturen som kan användas av människor, till exempel skog, järn och vatten.
Naturvetenskap: Vetenskap som förklarar hur naturen fungerar, till exempel fysik, kemi och biologi.
Privilegier: Särskilda fördelar i samhället som vissa människor har, men inte andra. Till exempel adelns makt förr.
Tolerans: Att acceptera att människor är olika och tycker olika, till exempel inom religion eller politik.
Upplysningen (upplysningstiden): En idéströmning under 1700-talet som handlade om att använda förnuft, sprida kunskap och kämpa för frihet och tolerans. Upplysningen innebar en stark tro på det mänskliga förnuftet. Nu började kyrkans och härskarnas roll ifrågasättas. Ordet varför blev ett nyckelord. Allt skulle undersökas och förklaras, särskilt inom naturvetenskapen.
