M

Upplysningens idéer innehöll en positiv framtidstro och en tro på att människan var god och förnuftig av naturen.

Upplysningen

Upplysningstiden inleddes under 1700-talet och sammanfattar den rådande tidsandan som verkade för förnuft och samhällsnytta och mot auktoritetstro, ofrihet och privilegier.

Naturvetenskapens genombrott

Naturvetenskapens utveckling var en av de viktigaste faktorerna till den stora idéströmning som vi kallar för upplysningen. Naturvetenskapen gjorde enorma framsteg under 1600- och 1700-talen. Utvecklingen ledde till att människans världsbild förändrades. Naturvetenskapliga forskare som Newton m.fl. hade gjort tydligt att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar - och därför inte av Gud. Allt kunde mer eller mindre förklaras. Människan själv kunde förändra sina levnadsvillkor. Livets mening skulle hädanefter sökas här och nu på jorden och inte, som under medeltiden, bara fungera som en förberedelse inför ett kommande evigt liv i himmelriket.

Upplysningstiden inleddes under 1700-talet och sammanfattar den rådande tidsandan som verkade för förnuft och samhällsnytta och mot auktoritetstro, ofrihet och privilegier.

Naturvetenskapens genombrott

Naturvetenskapens utveckling var en av de viktigaste faktorerna till den stora idéströmning som vi kallar för upplysningen. Naturvetenskapen gjorde enorma framsteg under 1600- och 1700-talen. Utvecklingen ledde till att människans världsbild förändrades. Naturvetenskapliga forskare som Newton m.fl. hade gjort tydligt att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar - och därför inte av Gud. Allt kunde mer eller mindre förklaras. Människan själv kunde förändra sina levnadsvillkor. Livets mening skulle hädanefter sökas här och nu på jorden och inte, som under medeltiden, bara fungera som en förberedelse inför ett kommande evigt liv i himmelriket.

En positiv tro på människan och framtiden

Upplysningens idéer innehöll en positiv framtidstro och en tro på att människan var god och förnuftig av naturen. En ny idé var nu att människan kunde beskrivas som en produkt av sin miljö – om samhället kan ändras så kan också människan förändra sig.

Bild: White House Historical Association

Porträtt av Benjamin Franklin (1767), upplysningstänkare och en av författarna till den amerikanska självständighetsförklaringen. Den amerikanska revolutionen visade att samhället gick att förändra politiskt efter upplysningens idéer. Händelsen kom därför att inspirera till den franska revolutionen.

Vetenskapen var i fokus och i det ena landet efter det andra inrättades vetenskapliga akademier. Det var nyttans och förnuftsdyrkans tidevarv. Allt skulle utnyttjas på ett effektivt sätt. Uppfinnaren och vetenskapsmannen var den nya tidens män. Det var under den här tiden som den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien.

Andra upplysningsidéer var tolerans mot oliktänkande och religiös frihet. I samband med det ökade misstron mot all slags vidskepelse. Häxprocessernas tid var därmed förbi.

Liberala politiska idéer

Några av de viktigaste politiska idéerna som spreds under upplysningen var: dels idén om naturrätten – att makten ska utgå från folket; dels idén om de mänskliga rättigheterna – att ingen människa är mer värd än någon annan. Vid sidan om detta började också tankarna om demokrati att spridas, även om det skulle dröja länge innan de blev en realitet.

Alla dessa idéer fick stor inverkan på utformningen av liberalismen som var en av upplysningstidens stora idéströmningar. De liberala ekonomiska idéerna om fri handel, fri konkurrens och en fri marknad, skulle snart komma att förändra hela det ekonomiska systemet. Skråväsendets och stadstullarnas tid var snart till ända.

Bild: Kathleen Cohen

Upplysningen var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Detalj från en målning gjord av John Singleton Copley (1738-1815).

Upplysningen i Sverige

I Sverige motsvaras upplysningstiden av frihetstiden och första delen av den gustavianska tiden, sammanlagt mellan 1720-1792. Efter den svenska stormaktstidens alla krig på 1600-talet och början av 1700-talet, var Sverige ruinerat och tvunget att byggas upp igen finansiellt. Upplysningens idé om "nyttan" blev något som den svenska staten använde sig av.

För att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att lokalisera, mobilisera och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser. En rad vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, skickades därför ut på inhemska upptäcktsresor under 1740-talet för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde använda sig av.

I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri.

LÄS MER: 1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

Bild: Nationalmuseum

Naturvetaren Carl von Linné (1707-1778) levde under upplysningstiden. Linné är Sveriges mest kände vetenskapsman genom tiderna och är främst ihågkommen för att ha delat in naturens organismer (allt levande) i olika arter och gett dem namn.

På det filosofiska planet gjordes däremot få landvinningar i Sverige eftersom kyrkan och religionen fortfarande hade en dominerande ställning. Gustav III ville ändå gärna se sig som en upplyst despot och gynnade därför konst och vetenskap i Sverige, med den franska kulturen som förebild.

Upplysningens idéer befästes och spreds genom den franska revolutionen

En händelse som haft enorm betydelse för samhällsutvecklingen och spridningen av upplysningsidéerna är den franska revolutionen.

Revolutionen i Frankrike 1789-1799 var en händelse med omedelbara politiska följder. Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem som istället byggde på upplysningens idéer om folkstyre och likvärdighet inför lagen.

I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet, spreds den franska revolutionens- och därmed upplysningens - idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla europeiska ståndssamhället började knaka i sina grundvalar och omformas efter de nya idéerna.

Vårt samhälle idag bygger till stor del på upplysningens idéer.

LÄS MER: Naturvetenskapliga revolutionen

LÄS MER: Mänskliga och medborgerliga rättigheter 1789

LÄS MER: Några av upplysningens idéer

Kortfattat om upplysningens demokratiska idéer:

Under upplysningen började man se samhället som en produkt av mänskligt förnuft och inte som ett resultat av Guds vilja. Människan kunde själv förändra samhället.

En av de mest inflytelserika upplysningsfilosoferna var Rousseau (d. 1778) som menade att folkviljan skulle utgöra grunden för all samhällsmakt.

Montesquieus (d. 1755) maktfördelningslära har fått stor betydelse för demokratins utveckling. Makfördelningsläran innebar att den offentliga makten i en stat konstitutionellt (i grundlagen) fördelas på olika maktpoler, så att de uppväger och utövar kontroll över varandra för att förhindra maktmissbruk.

Locke (d. 1704) och Voltaire (d. 1778) tog upp många idéer som berörde förutsättningarna för demokrati såsom rösträtt, yttrandefrihet, rättssäkerhet och religionsfrihet.

Överlag var många av upplysningens idéer en reaktion mot det kungliga enväldet (absolutismen) som utgick från att regenten var utsedd av Gud att styra över folket.

Den amerikanska självständighetsförklaringen som skrevs 1776 i samband med den amerikanska revolutionen, innehåller en deklaration om människans fri- och rättigheter som kan sägas sammanfatta upplysningstidens demokratiska ideal.

LÄS MER: Upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Naturvetenskapen utvecklades enormt under 1600- och 1700-talen. Hur bidrog naturvetenskapens utveckling till att förändra människans världsbild? Använd dig också gärna av fakta från avsnittet om vetenskap, teknik och kommunikationer.
Upplysningsidéerna innehöll en positiv tro på människan och framtiden. På vilka sätt?
Nämn några av de liberala politiska idéerna som upplysningen byggde på.
Berätta kort om upplysningen i Sverige. Vad kan vara värt att minnas?
På vilka sätt påverkade franska revolutionen spridningen av upplysningens idéer?

Ta reda på:

Den politiska makten i USA är uppdelad enligt Montesquieus maktfördelningslära (se ovan). Förklara hur. Fakta hittar du bl.a. här >

Diskutera:

Vilka av upplysningens demokratiska idéer tycker du är viktigast? Obs! Motivera ditt svar. Använd gärna även fakta från den här artikeln om upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt.
Vilka spår från upplysningen hittar du i dagens samhälle?

Litteratur:
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Ray Porter, Upplysningen, Bokförlaget Daidalos, 1997
Sverker Oredsson och Lars Andersson, I historiens spegel, Studentlitteratur, 2001
David Held, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 2005

Text: Robert de Vries (red.)

Läs mer om

Kartor

Karta över Europas universitet ca 1770

Sidan uppdaterad: 25 april 2019

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Upplysningen

L

1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

av: Herman Lindqvist

2018-02-18

Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...

+ Läs mer

Sponsrad

M

Några av upplysningens idéer

av: Natur & Kultur

2018-01-26

Ordet varför kan stå som sammanfattning för den period som kallas upplysningen. Nu skulle precis allt undersökas och ifrågasättas. Det var Frankrike som blev upplysningens centrum. Dess förespråkare kallades filosofer, precis som vetenskapsmännen i det antika Grekland...

+ Läs mer

S

Mänskliga och medborgerliga rättigheter 1789

av: Per Höjeberg

2014-02-15

Den 27 augusti 1789, bara sex veckor efter stormningen av Bastiljen, antogs Förklaringen av människans och medborgarens rättigheter av Frankrikes nationalförsamling. Man ville därmed skapa grunden till en skriftlig författning för den franska republiken...

+ Läs mer

S

Upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt

av: Leif Löwegren

2014-01-06

Genom historien hade man utgått från att samhällsordningen var given av Gud, exempelvis i föreställningen om ett kungadöme av Guds nåde. Upplysningsfilosoferna försökte istället förstå samhällsordningen som ett människoverk. Samhället var uppbyggt av människor och kunde därför förändras av människor...

+ Läs mer

Podcast om Upplysningen

M

Franska revolutionens orsaker

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

+ Läs mer

Länkar om Upplysningen

Sortera efter:

S

12:33

Idéerna bakom upplysningen

Genomgång (12:33 min) av SO-läraren Andreas Krenz som berättar om idéerna bakom upplysningen och var de kommer ifrån och vad de ledde till.

Kategorier:

Upplysningen

Naturvetenskapens genombrott

Naturvetenskapens genombrott

ANNONS

ANNONS

En positiv tro på människan och framtiden

Liberala politiska idéer

Upplysningen i Sverige

ANNONS

ANNONS

Upplysningens idéer befästes och spreds genom den franska revolutionen

Kortfattat om upplysningens demokratiska idéer:

Uppgifter och frågor

Läs mer om

Kartor

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Upplysningen

Podcast om Upplysningen

Länkar om Upplysningen

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Relaterade taggar