M
Kategori

Idag transporteras de flesta varorna över haven på stora containerfartyg. Containrarna har standardiserade mått och kan lastas och lossas till eller från fartyg, lastbil eller järnvägsvagnar.

Jordens resurser och handelsmönster

Introduktion till ämnesområdet jordens resurser och handelsmönster. Avsnittet innehåller också tre underkategorier: Naturresurser och dess fördelning | Produktion och konsumtion av varor och tjänster | Energikällor

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner.

Naturresurser och handel

Människor har sedan forntiden utvunnit, förädlat, använt och handlat med olika naturresurser. Utnyttjandet av naturresurser påverkar ofta miljön negativt, men det var först i samband med den industriella revolutionen som de negativa följderna för miljön började bli märkbara.

Introduktion till ämnesområdet jordens resurser och handelsmönster. Avsnittet innehåller också tre underkategorier: Naturresurser och dess fördelning | Produktion och konsumtion av varor och tjänster | Energikällor

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner.

Naturresurser och handel

Människor har sedan forntiden utvunnit, förädlat, använt och handlat med olika naturresurser. Utnyttjandet av naturresurser påverkar ofta miljön negativt, men det var först i samband med den industriella revolutionen som de negativa följderna för miljön började bli märkbara.

ANNONS

ANNONS

Alla människor är beroende av jordens naturresurser. Så har det alltid varit, men beroendet har ökat i takt med konsumtionssamhällets framväxt och utbredning. Allt vi använder oss av i vårt dagliga liv tillverkas av någon form av naturresurs.

För att tillgodose våra behov av naturresurser och produkter måste det finnas handel. Världshandeln knyter idag samman alla världsdelar och länder i ett stort nätverk av olika leverantörer och underleverantörer. Handelsvaror strömmar ständigt mellan olika platser på jorden och transporteras över världshaven och kontinenter.

Handel i en globaliserad värld

Internet i kombination med moderna transportmedel och ny teknik har lagt grunden till vår tids globalisering. Med begreppet globalisering menas att världens länder knutits samman med hjälp av moderna kommunikationer och att avstånd inte längre innebär några större problem. Det har helt enkelt blivit lättare att bedriva handel. Pengar kan idag förflyttas på ett ögonblick med ett knapptryck och människor och varor kan transporteras på helt andra sätt än tidigare. Allt detta har revolutionerat handeln vilket har lett till att nya handelsmönster har uppstått.

Utan världshandeln skulle många länder vara betydligt fattigare än vad de är idag. Vi måste dock vara medvetna om att utvinning av naturresurser samt produktion och transport av industrivaror är krävande för miljön. Produktionskedjorna kan vara mycket långa och varor transporteras ibland tusentals kilometer med fartyg, lastbilar och flygplan innan de når butikerna. Allt detta innebär stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Många naturresurser utvinns också under usla miljömässiga förhållanden som berör både människor och natur. Det samma gäller ibland tillverkningsindustrin (där råvaror förädlas till färdiga industrivaror).

Genom att handla närproducerade varor (produkter som är tillverkade i närheten), eller varor som är miljö- eller rättvisemärkta, kan du som konsument göra val som på sikt får positiva effekter på miljön och bidrar till bättre arbetsförhållanden i de länder där varorna produceras.

Fördelning av naturresurser

Vissa länder och områden i världen är rika på naturresurser medan andra länder har brist eller i vissa fall saknar naturresurser av värde.

Sverige är ett land som är rikt på både skog och järnmalm, medan exempelvis Danmark saknar dessa naturresurser. Norge har blivit ett rikt land på grund av tillgången på olja, en naturresurs som Sverige saknar.

Men att ett land är rikt på naturresurser innebär inte alltid att folket som bor där får del av de pengar som naturresurserna genererar. Det finns flera exempel på länder som är rika på naturresurser men där merparten av befolkningen lever i fattigdom. Det handlar helt enkelt om hur de ekonomiska tillgångarna fördelas och vad de används till. De afrikanska länderna Kongo-Kinshasa och Angola, precis som Nordkorea i Asien, har stor tillgång på naturresurser men inkomsterna från dessa når sällan folket utan hamnar istället hos krigsherrar, diktatorer eller västerländska bolag. Istället för att satsa pengarna på skola, vård och omsorg går pengarna till annat såsom lyxkonsumtion och upprustning av ländernas arméer.

ANNONS

ANNONS

Förnybara och icke-förnybara naturresurser

Naturresurser delas in i kategorierna förnybara och icke-förnybara naturresurser vilket anger om det är en resurs som återskapas av naturen eller inte. De resurser vi behöver vara mest aktsamma om är de som inte återskapas och som alltså kommer att ta slut med tiden.

Exempel på icke-förnybara naturresurser är mineraler och metaller som utvinns vid gruvdrift. Även fossila bränslen som olja, naturgas och kol är icke-förnybara naturresurser. Fossila bränslen har sitt ursprung från växter och djur som levde på jorden för miljontals år sedan och som under lång tid, långt under markytan, ombildats till fossila bränslen. Olja, naturgas och kol används framförallt som energikällor (icke-förnybara energikällor). Fossila bränslen är skadligt för miljön eftersom stora mängder koldioxid och andra skadliga ämnen frigörs vid förbränning. Ökningen av koldioxid i atmosfären förstärker växthuseffekten och är därför den främsta orsaken till vår tids globala uppvärmning.

Förnybara naturresurser är resurser som naturen återskapar eller som inte kommer att ta slut under överskådlig framtid. Exempel på förnybara naturresurser är skog, vatten, vind och sol. Skog, rinnande vatten, vind och sol kan dessutom omvandlas till förnybar energi i form av biobränsle, vattenkraft, vindkraft respektive solkraft.

Lokaliseringsfaktorer

Som framgått tidigare i texten skiljer man på naturresurser (råvaror - icke förädlade eller färdiga produkter) och industrivaror (förädlade eller färdiga produkter).

Det finns olika faktorer som styr över var i världen som tillverkning av industrivaror förläggs (placeras). Dessa faktorer eller omständigheter kallas inom geografiämnet för lokaliseringsfaktorer.

Världshandeln styrs i sin tur av marknadsekonomiska faktorer som utbud, efterfrågan och vinstintresse. Detta leder till att tillverkningsindustrierna endast byggs upp på de platser som är mest fördelaktiga för företagen.

Hur bra platsen lämpar sig för industriell verksamhet styrs av flera lokaliseringsfaktorer:

  • Tillgång till råvaror
     
  • Arbetskostnad (löneläget på platsen)
     
  • Arbetarnas utbildning
     
  • Infrastrukturens utformning
     
  • Närheten till försäljning/marknad.

Det är därför många olika lokaliseringsfaktorer som styr över var i världen företag förlägger sin produktion.

ANNONS

ANNONS

Tillgång på råvaror

I vår globaliserade värld har den geografiska närheten till råvarorna minskat i betydelse eftersom moderna transportmedel ”krympt” avstånden. Det är dock fortfarande många tillverkningsföretag som förlägger sin produktion i närheten av där råvarorna utvinns för att skapa en snabbare och mer kostnadseffektiv produktionskedja. I många fall krävs det flera råvaror för att framställa en produkt (t.ex. en bil). Då väljer ibland företag att placera verksamheten geografiskt mittemellan där naturresurserna finns för att på så vis få så snabba och billiga transporter som möjligt.

Arbetskostnad

En lokaliseringsfaktor som inte går att räkna bort är löneläget i landet där tillverkningen ska. För att hålla nere lönekostnaderna har många västerländska företag ”outsourcat” (flyttat ut) hela eller delar av sin produktion till länder där lönerna är låga.

Arbetarnas utbildning

Många företag är idag beroende av högutbildad arbetskraft för att kunna sälja varor eller tjänster. För dessa företag utgör de anställdas utbildningsnivå en viktig lokaliseringsfaktor.  Dessa företag väljer ofta att ha kvar tillverkningsindustrin i sina ursprungsländer där lönerna är höga.

Infrastrukturens utformning

Det är också viktigt att platsens infrastruktur håller hög standard. Exempel på viktig infrastruktur är vägar, järnvägar, flygplatser, kollektivtrafik, bebyggelse, elnät, vatten- och avloppsnät och så vidare. Tillgången till bra infrastruktur är därför viktig när ett företag ska lokalisera sin verksamhet till ett visst ställe. Det går t.ex. inte att bedriva någon modern tillverkningsindustri utan tillgång till kommunikationer och el. Företag som bedriver mycket energikrävande tillverkning kan göra stora vinster genom att förlägga produktionen till platser där elpriserna är låga.

Närheten till försäljning/marknad

Närheten till den marknad där varorna säljs är också en viktig lokaliseringsfaktor. På så vis minskar transportkostnaderna och företaget slipper tullavgifter. Ibland kan det även vara viktigt att snabbt kunna nå ut till kunderna. Många företag väljer därför att förlägga sin tillverkningsindustri i de världsdelar eller regioner där produkterna säljs.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Vår tids globala handelsmönster

LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning

LÄS MER: Energikällor

Användbara begrepp

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

Industrivaror: Färdiga produkter som tillverkats av olika naturresurser.

Infrastruktur: Anläggningar och strukturer som säkrar grundläggande funktioner i samhället. Framförallt avses system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information.

Konsument: Den person som förbrukar en vara eller tjänst.

Lokaliseringsfaktor: Viktiga faktorer (anledningar och omständigheter) som avgör varför företag förlägger sin produktion till ett visst geografiskt område.

Marknadsekonomi: Det ekonomiska system där priset på en vara styrs av efterfrågan och utbud. Motsatsen är planekonomi där staten styr ekonomin.

Naturresurser: Resurser som människor utvinner ur naturen. Delas in i förnybara naturresurser och icke-förnybara naturresurser.

Producent: Företag eller personer som tillverkar varor eller tjänster.

Produkt: Resultatet av utfört arbete. En vara eller tjänst.

Produktionskedja: Innebär hela vägen från producent till konsument och innefattar också transporter och leverantörer. En produktionskedja kan vara mycket lång och sträcka sig över hela jordklotet.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempelvis skog och olja.

Världshandel: Den handel som sker mellan världens länder och där varor i ständiga handelsströmmar transporteras och säljs runt hela jorden.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför är vi så beroende av naturresurser?
     
  2. Förklara vad som menas med globalisering.
     
  3. Vad är det för vinst med att handla närproducerade varor?
     
  4. Vad är det för skillnad på förnybar och icke-förnybara naturresurser?
     
  5. Nämn och beskriv tre viktiga lokaliseringsfaktorer.

Ta reda på och diskutera:

  1. Sverige är beroende av import (köp av varor från andra länder). Börja med att diskutera i grupp vilka länder i världen ni tror att Sverige importerar varor ifrån. Vilka 5 länder tror ni Sverige importerar mest varor ifrån?
     
  2. Öppna följande länk Sveriges import 2023 SCB. Här kan ni se statistik, hämtad från Statistiska centralbyrån som visar Sveriges import av varor från de 30 största exportländerna till Sverige. Gå igenom listan och jämför med era svar under fråga 1. Överensstämde era svar med statistiken? Fanns det några länder i listan som ni inte trodde exporterade (sålde) varor till Sverige? I så fall vilket eller vilka?
     
  3. Välj ut två länder i statistiken (under fråga 2) vars export till Sverige ni vill undersöka mer. Sök på internet och ta reda på vilka varor som Sverige importerar från dessa länder. Använder ni själva dessa varor?
     
  4. Ni ska nu se er själva som företagsledare på ett stort nystartat svenskt industriföretag. Bestäm även vad ni ska tillverka (vilken produkt som helst: t.ex. bilar, stolar, eller spadar). Ert uppdrag är att rangordna lokaliseringsfaktorerna (geografisk närhet till råvaror, tillgång till energi, löneläge och utbildningsnivå, infrastruktur samt närhet till marknad) från 1 till 5 där siffran 1 är mest viktig och siffran 5 är minst viktig. Var noggranna med att motivera era svar om varför ni rangordnat dem som ni gjort.
     
  5. Hållbar utveckling handlar om att vi som lever nu inte ska göra slut på jordens resurser utan att kommande generationer ska ha samma möjligheter som vi har. Hållbar utveckling delas in i tre kategorier, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att människor, oavsett var i världen de bor, ska leva i trygghet. Den ekonomiska hållbarheten utgår ifrån att människor ska lyftas ur fattigdom. Ekologisk hållbarhet handlar om att vi ska kämpa mot klimatförändringar och för en giftfri miljö. Om ni skulle göra er rangordning av lokaliseringsfaktorer (under fråga 4) men med fokus på hållbar utveckling istället för vinst, skulle er rangordning då se annorlunda ut? Diskutera och motivera era svar.
     

 

Litteratur:
Erik Andersson, Globaliseringens politiska ekonomi - en introduktion, Studentlitteratur AB, 2001
Erik S Reinert, Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga, Premiss, 2016
Göran Collste, Globalisering och global rättvisa, Studentlitteratur AB, 2010
Hans Hansson, Internationell ekonomi, SNS Förlag, 2006
Niel Coe, Philip Kelly, Henry W.C. Yeung, Economic Geography: A Contemporary Introduction, Wiley, 2013
 

FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, SO-lärare samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

 


Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Samhällskunskap 1a2, Samhällskunskap 1, Samhällskunskap 2, Samhällskunskap 3, Internationell ekonomi och Internationella relationer.

Sidan uppdaterad: 13 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Underkategorier till Jordens resurser och handelsmönster

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i världen. Här berörs också bl.a. förhållandet mellan klimatförändringar, naturresurser och konflikter.

+ Läs mer

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.

+ Läs mer

Energikällor

Om olika typer av energikällor och vad som kännetecknar dessa samt vilka skillnaderna är mellan förnybara och icke-förnybara energikällor. Här berörs också hur de olika energikällorna påverkar miljön.

+ Läs mer

Länkar om Jordens resurser och handelsmönster

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Ekonomi och handel 1914-1991

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Sh

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Ge

Miljö och hållbarhetsfrågor

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...

Sh

Ekonomi och handel

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...

Sh

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Sh

Ekologism

Ekologismen är en samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är...

Ge

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Sh
Karta

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Ge
glob

Världsdelar och länder - geografi

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Sh

Internationell politik och globala samhällsfrågor

Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...

Ge

Världens befolkning

Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...

Ge

Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...

Ge

Migration, urbanisering och städer

Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Relaterade taggar

Sh
fattig pojke

Orsaker till fattigdom

Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...

Sh
bananer

Rättvis handel

Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...

Hi
Oljetorn

Olja

Olja (råolja, petroleum) har organiskt ursprung och består av olika kolväten från plankton och...

Ge
Risodling

Kulturgeografi

Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...

Sh
Logga

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...

Sh
BNP karta

BNP och HDI

Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...

Ge
Skyskrapor

Industriländer

Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...

Ge
slum

Utvecklingsländer

Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....

Sh
Glob

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...