Alla människor är beroende av jordens naturresurser. Så har det alltid varit, men beroendet har ökat i takt med konsumtionssamhällets framväxt och utbredning. Allt vi använder oss av i vårt dagliga liv tillverkas av någon form av naturresurs.
För att tillgodose våra behov av naturresurser och produkter måste det finnas handel. Världshandeln knyter idag samman alla världsdelar och länder i ett stort nätverk av olika leverantörer och underleverantörer. Handelsvaror strömmar ständigt mellan olika platser på jorden och transporteras över världshaven och kontinenter.
Handel i en globaliserad värld
Internet i kombination med moderna transportmedel och ny teknik har lagt grunden till vår tids globalisering. Med begreppet globalisering menas att världens länder knutits samman med hjälp av moderna kommunikationer och att avstånd inte längre innebär några större problem. Det har helt enkelt blivit lättare att bedriva handel. Pengar kan idag förflyttas på ett ögonblick med ett knapptryck och människor och varor kan transporteras på helt andra sätt än tidigare. Allt detta har revolutionerat handeln vilket har lett till att nya handelsmönster har uppstått.
LÄS MER: Vår tids globala handelsmönster
Utan världshandeln skulle många länder vara betydligt fattigare än vad de är idag. Vi måste dock vara medvetna om att utvinning av naturresurser samt produktion och transport av industrivaror är krävande för miljön. Produktionskedjorna kan vara mycket långa och varor transporteras ibland tusentals kilometer med fartyg, lastbilar och flygplan innan de når butikerna. Allt detta innebär stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Många naturresurser utvinns också under usla miljömässiga förhållanden som berör både människor och natur. Det samma gäller ibland tillverkningsindustrin (där råvaror förädlas till färdiga industrivaror).
Genom att handla närproducerade varor (produkter som är tillverkade i närheten), eller varor som är miljö- eller rättvisemärkta, kan du som konsument göra val som på sikt får positiva effekter på miljön och bidrar till bättre arbetsförhållanden i de länder där varorna produceras.
Fördelning av naturresurser
Vissa länder och områden i världen är rika på naturresurser medan andra länder har brist eller i vissa fall saknar naturresurser av värde.
Sverige är ett land som är rikt på både skog och järnmalm, medan exempelvis Danmark saknar dessa naturresurser. Norge har blivit ett rikt land på grund av tillgången på olja, en naturresurs som Sverige saknar.
Men att ett land är rikt på naturresurser innebär inte alltid att folket som bor där får del av de pengar som naturresurserna genererar. Det finns flera exempel på länder som är rika på naturresurser men där merparten av befolkningen lever i fattigdom. Det handlar helt enkelt om hur de ekonomiska tillgångarna fördelas och vad de används till. De afrikanska länderna Kongo-Kinshasa och Angola, precis som Nordkorea i Asien, har stor tillgång på naturresurser men inkomsterna från dessa når sällan folket utan hamnar istället hos krigsherrar, diktatorer eller västerländska bolag. Istället för att satsa pengarna på skola, vård och omsorg går pengarna till annat såsom lyxkonsumtion och upprustning av ländernas arméer.
Förnybara och icke-förnybara naturresurser
Naturresurser delas in i kategorierna förnybara och icke-förnybara naturresurser vilket anger om det är en resurs som återskapas av naturen eller inte. De resurser vi behöver vara mest aktsamma om är de som inte återskapas och som alltså kommer att ta slut med tiden.
