Arkeologi
Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar. Dagens arkeologi handlar mer om att spåra hur vanligt folk levde för länge sedan. Dessa utgrävningar och fynd är till ovärderlig hjälp för historiker i deras försök att fastställa människans historia. Nya forskningsrön och upptäckter inom arkeologin bidrar ibland även till att omforma vår syn på historien.
Arkeologi brukar ibland definieras som kartläggandet av människans fornhistoria, alltså den del av människans förflutna från vilket det inte finns skriven text bevarad. Arkeologi betraktades därför förr i tiden enbart som forskning om människans materiella lämningar och artefakter.
Nuförtiden delas arkeologin in i flera olika kunskapsområden. Många av dessa ligger i historisk tid, alltså inom historiska epoker då det finns skriftliga källor bevarade. Arkeologin används då som ett komplement till historieskrivningen eftersom det är av stor betydelse att kunna komplettera skriftliga källor med hjälp av utgrävningar och arkeologiska metoder för att bättre kunna fastställa hur den ”verkliga historien” har sett ut. Några exempel på arkeologiska kunskapsområden som håller på med detta är egyptologi, medeltidsarkeologi, marinarkeologi och slagfältsarkeologi.
Dagens arkeologer arbetar i likhet med historiker till stor del med att ta reda på när, var, hur och varför olika saker och ting har skett. De försöker också att spåra förändringar och se sammanhang i människans historiska utveckling.
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som handlar om arkeologi.
Annons
Artiklar om Arkeologi
Sidor
Länkar om Arkeologi
Artikel i tidningen Ny Teknik där du kan läsa kortfattat om mayariket. Vad var det som fick vissa forntida högkulturer att kollapsa och försvinna? Miljöförstöring, krig och en plötslig klimatförändring, svarar den amerikanske geografen Jared Diamond i en ny bok. Samma saker som också i dag hotar människorna i många länder på jorden...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om sökandet efter Tutankhamuns grav. I november 1922 hittade arkeologen Howard Carter ingången till Tutankhamuns grav. Dess skatter hade legat orörda i mer än 3 000 år. Fyndet gjorde den okände faraons namn världsberömt...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur vår tids DNA-forskning har revolutionerat historien. På senare år har allt bättre DNA-analyser gett arkeologer och historiker nya, viktiga insikter. Bland annat har kunskaperna om den moderna människans och jordbrukets ursprung förbättrats. En rad historiska gåtor har kunnat lösas och för släktforskare har den nya tekniken inneburit en revolution...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om makt och myt i Gamla Uppsala. Gamla Uppsala är ett av Skandinaviens mest kända fornlämningsområden. Vad utspelade sig egentligen i skuggan av de sägenomspunna gravhögarna? Vad är myt och vad är verklighet? De senaste årens utgrävningar ger resultat som får arkeologerna att häpna...
Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om arkeologi ur ett genusperspektiv. Rensa fisk, sätta upp snaror, tillverka verktyg, mjölka, driva ren, garva skinn och mala säd krävde omfattande arbetsinsatser. Forskning i arkeologi har lagt grunden till en ny modell som kan användas när arkeologer närmar sig ett nytt boplatsmaterial, för att de alltid ska ställa sig frågan om hur kvinnornas arbete sett ut på platsen.
Artikel på sajten Forskning.se där du hittar arkeologiska bevis för att det förekom kvinnliga krigare under vikingatiden. Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som har gjorts av forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Studien är den första i sitt slag som kan visa genetiska bevis för att krigaryrket var öppet för kvinnor under vikingatiden...
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om DNA-forskning som arkeologiskt redskap. Genom att utvinna dna från skelett kan arkeologerna kartlägga forntida migrationsmönster och livsöden med en detaljrikedom som tidigare var helt otänkbar. En ny bild av vårt ursprung håller på att växa fram...
Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld. Nya fynd i en svensk utgrävning i Egypten visar att stenbrottsarbetare fått hjälp av läkare med benbrott, för 3500 år sedan. Vi jagar efter Faraodoktorernas hemligheter bland mumier och pyramider...
Genomgång (8:34 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Ötzi, en människa från stenåldern/bronsåldern.
Genomgång (8:46 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om terrakottaarmén i Kina.
Genomgång (12:34 min) om forntidens Egypten, del 3. Här berättas bl.a. om Tutankhamun, faraoner och makt. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Dokumentär (38 min) i SVT:s Öppet arkiv. Mitt i ett bergsmassiv i den jordanska öknen ligger ruinstaden Petra. Den borde ha varit ett av världens sju underverk, så fantastisk är den med sina väldiga tempelfasader uthuggna direkt ur klippan. Det var till Petra "Indiana Jones" kom på jakt efter den heliga Graal och det var där det svenska kungaparet visades runt under statsbesöket i Jordanien. Olle Häger och Hans Villius berättar i den här dokumentären den spännande historien om Petra, staden som finns omnämnd i Gamla Testamentet men som låg bortglömd i 600 år.
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om kvarlevorna efter striderna utanför Visby ringmur 1361.
Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Uppåkra. Upptäckten av järnåldersbyn i Uppåkra, belägen cirka fem kilometer sydväst om Lund i Skåne, måste anses som bland det mest spännande som någonsin har hänt den svenska och inte minst nordiska arkeologi- och historieforskningen! Uppåkra är inte enbart Nordens största och mest fyndrika järnåldersby...
På SR:s hemsida kan du läsa en kort artikel och lyssna på ett kort radioinslag om ny forskning kring aboriginernas härkomst. Nu har genetiker för första gången analyserat arvsmassa från Australiens aboriginer, och enligt studien är aboriginerna en av världens äldsta folkgrupper utanför Afrika.
Pedagogiskt material (här lärarhandledning) i pdf-format (9 sid) där det berättas lite mer utförligt om Howard Carters upptäckt av Tutankhamuns grav. Här finns också en del fakta om Tutankhamun som farao. Innehållet riktar sig främst till SO-lärare och är framtaget i samband med en utställning om Tutankhamun i Malmö.
På ett utomordentligt vis har Riksantikvarieämbetet på denna webbsida samlat alla i Sverige kända fornlämningar, samt gjort dessa sökbara med Sverigekartan som grund. Här finns 1,7 miljoner fornlämningar från hela Sveriges historia samlade och beskrivna. Välj ut valbar plats exempelvis just din hemkommun och studera utifrån kartan exakt var fynd har gjorts i din närhet.
Vetenskapsradion Historia berättar här kortfattat om Slaget vid Lützen 1632 som har blivit ikoniskt i svensk historieskrivning. Det var då som kung Gustav II Adolf stupade men Sverige ändå vann en stor seger i det trettioåriga kriget. Men Gustav II Adolf var inte den ende som miste livet i lützendimman, bortåt 10 000 soldater stupade vid slaget och nu undersöker för första gången tyska arkeologer en massgrav ifrån slaget för att ta reda på vilka dessa namnlösa stupade egentligen var...
TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledare är Per Dahlberg som här berättar om 1600-talets krigföring på sitt eget sätt. Hur blev man egentligen soldat på 1600-talet? Vilken historia kan en kula berätta? Och varför ska man inte leka med en hammare?
Pedagogiskt material i pdf-format (5 sid) där du kan läsa kortfattat om arkeologi och Howard Carters spännande och sensationella upptäckt av Tutankhamuns grav 1922. Innehållet riktar sig främst till elever på mellanstadiet och de lägre årskurserna på högstadiet.