Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar. Dagens arkeologi handlar mer om att spåra hur vanligt folk levde för länge sedan. Dessa utgrävningar och fynd är till ovärderlig hjälp för historiker i deras försök att fastställa människans historia. Nya forskningsrön och upptäckter inom arkeologin bidrar ibland även till att omforma vår syn på historien.
Arkeologi brukar ibland definieras som kartläggandet av människans fornhistoria, alltså den del av människans förflutna från vilket det inte finns skriven text bevarad. Arkeologi betraktades därför förr i tiden enbart som forskning om människans materiella lämningar och artefakter.
Nuförtiden delas arkeologin in i flera olika kunskapsområden. Många av dessa ligger i historisk tid, alltså inom historiska epoker då det finns skriftliga källor bevarade. Arkeologin används då som ett komplement till historieskrivningen eftersom det är av stor betydelse att kunna komplettera skriftliga källor med hjälp av utgrävningar och arkeologiska metoder för att bättre kunna fastställa hur den ”verkliga historien” har sett ut. Några exempel på arkeologiska kunskapsområden som håller på med detta är egyptologi, medeltidsarkeologi, marinarkeologi och slagfältsarkeologi.
Dagens arkeologer arbetar i likhet med historiker till stor del med att ta reda på när, var, hur och varför olika saker och ting har skett. De försöker också att spåra förändringar och se sammanhang i människans historiska utveckling.
LÄS MER: Historieteori
LÄS MER: Marinarkeologi
Litteratur:
Keith Jenkins, Re-thinking History, Routledge, 1999
Richard J. Evans, In Defense of History, Norton & Company, 1999
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som handlar om arkeologi.
Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två kvinnor som deltog i expeditionerna - och inte bara deltog, utan hade centrala och drivande roller. Vad kan vi säga om dem idag, drygt tusen år senare? Går det att lita på dessa källor? Hur mycket verklig kunskap om Gudrid Torbjörnsdotter och Frejdis Eriksdotter har överlevt?
Berättelserna om trojanska kriget har påverkat oss i flera tusen år. Trojanska hästen, akilleshäl, odyssé och det vackra namnet Helena - det finns mycket i vårt kulturarv som kommer från Homeros diktverk. Än idag kan man i somliga historieböcker läsa om kriget som om det verkligen ägt rum. Frågan är om det har det...
Som många andra härskare genom historien ville Shi Huangdi, den förste kejsaren av Kina, ha med sig redskap, vapen, ädla stenar, kvinnor och tjänare i graven för sin fortsatta existens efter döden. Allt detta förbereddes och genomfördes mycket noggrant...
Paris var yngste son till Trojas kung Priamos. Paris fick i uppdrag att avgöra vem av de tre gudinnorna Hera, Athena och Afrodite som var vackrast. Till den vackraste av dem skulle han ge ett gyllene äpple. Det var ett mycket svårt val och alla de tre gudinnorna ville vinna tävlingen. Hera lovade att göra Paris till Asiens härskare om hon fick äpplet, Athena lovade att göra honom till jordens störste hjälte och Afrodite lovade att han skulle få jordens vackraste kvinna, den sköna Helena, om han valde henne. Paris föll för frestelsen och gav det gyllene äpplet till Afrodite. Med Afrodites hjälp rövade Paris bort den sköna Helena från Sparta i Grekland. Han förde henne till sin stad Troja i nuvarande Turkiet där kung Priamos härskade. Men Helena hade redan en make - kung Menelaos av Sparta. Kungen blev rasande och begärde hjälp från andra grekiska kungar. Tillsammans samlade de en armé som belägrade Troja under tio år...
Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att inta en aktiv roll, och vågar vi säga något om deras genustänkande med de isländska sagorna som grund? I den har artikeln kommer vi titta närmare på krigarkvinnor under den del av medeltiden som skandinaver kallar för vikingatid. Hur fungerade det med kvinnliga krigare bland nordborna under vikingatiden? Det korta svaret är att vi inte vet, och att vi förmodligen aldrig kommer att veta säkert. Det längre svaret är mer intressant, faktiskt så intressant att det kommer att ta en längre artikel här på SO-rummet i anspråk...
Skriften är en av människans viktigaste uppfinningar. Stora delar av all kunskap som når oss varje dag kommer från skrift. Och hur mycket av allt vi lär oss skulle vi ens komma ihåg om vi inte kunde läsa och skriva? Med skriftens hjälp kan man så att säga fotografera det talade språket. Vad folk tänkt och lärt sig kan tack vare skriften nå oss genom tid och rum och binda samman generationers kunskap.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Ales stenar. På en höjd ovanför Kåseberga i södra Skåne ligger fornlämningen Ales stenar. Det är Sveriges största bevarade skeppssättning. Vad stenarna användes till är än idag omdiskuterat...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om den berömda Rosettastenen. Upptäckten av den egyptiska Rosettastenen innebar att hieroglyferna kunde översättas. Men hur och när hittades stenen?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om de forntida egyptiernas hieroglyfer. Ordet hieroglyf är grekiskt och betyder ”heliga tecken”. Länge visste ingen vad dessa vackra tecken betydde. Det innebar att den enorma mängd inristningar som täckte Egyptens monument var stumma. Det urgamla landets mysterier hade gått förlorade; den civilisation som greken Herodotos redan på 500-talet f.Kr. beskrev som uråldrig var nästan helt dold av tidens dunkel...
Artikel i tidningen Populär historia där arkeologen Richard Holmgren tar sig an frågan om det finns någon sanning bakom myten om Noaks ark. I Bibelns Första Mosebok skildras hur Noak bygger ett jättelikt flytetyg för att rädda sig själv, sin familj och några individer av jordens alla djurarter från att dränkas i syndafloden.
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om Roms katakomber. När och varför anlades katakomberna i Rom – fanns de före kristendomen och hade de någon mer funktion än att vara gravkammare?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om när farao Tutankhamons grav öppnades. å söndagskvällen den 26 november 1922 lät Howard Carter göra ett hål i dörren för att kika in och se vad som väntade på andra sidan. För säkerhets skull sträckte han in ett ljus för att utröna förekomsten av farliga dunster och gaser. Först kunde han inte se någonting. Luftdraget från Tutankhamons grav fick ljuset att fladdra till. Sedan vande sig ögonen vid dunklet och det ena föremålet efter det andra blev synligt. Carter var förstummad. Sekunderna gick och han sade inget. Lord Carnarvon, som otåligt väntade strax bakom, frågade till slut: ”Kan du se något?” ”Ja”, svarade Carter, ”underbara ting”...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Pompeji. För snart 2 000 år sedan fick vulkanen Vesuvius ett utbrott som begravde den romerska hamnstaden Pompeji under fyra meter aska. Men vad hände egentligen den där ödesdigra dagen år 79 e.Kr?
Faktatext på Historiska museets webbplats där du kan läsa kortfattat om den största hittade vikingatida skatten. Fredagen den 16 juli 1999 påträffades världens största skatt med vikingasilver. Skatten påträffades vid gården Spillings i Othem på nordöstra Gotland och var delad på två depåer som låg endast tre meter från varandra. Allt som allt innehöll fyndet cirka 76 kilo silver och brons.
På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en bokrecension om Allan Klynnes bok Antikens sju underverk. Vilka var egentligen antikens sju underverk? Och varför just sju stycken? Och hur gick det till att bygga dem, om nu ens alla har existerat? I sin bok Antikens sju underverk förklarar antikvetetaren Allan Klynne hur listan över underverken kom till och presenterar vart och ett av dem utifrån antika texter och de senaste moderna arkeologiska rönen...
Riksantikvarieämbetets faktasidor om runor och runstenar. I Sverige finns mer än 4 000 runinskrifter med budskap och meddelanden som sträcker sig från 200-talet och in i nyare tid. De utgör de äldsta bevarade originaldokumenten på det svenska språket och är därför en viktig länk till vår historia...
Riksantikvarieämbetets söktjänst Runor är en ny digital forskningsplattform som ska tillgängliggöra ungefär 7 000 inskrifter med rapporter och bilder från olika databaser, institutioner och samlingar. Inget land har så många runor som Sverige. Syftet med tjänsten är att förenkla så att man ska kunna forska på befintligt runmaterial digitalt, var man än befinner sig i världen. Söktjänsten kräver ingen inloggning och webbgränssnittet är mobilanpassat för arbete i fält.
Här kommer du direkt till söktjänsten Runor
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om när kristendomen nådde Norden. Följ med till Kata Gård i västgötska Varnhem där arkeologerna nu gjort fynd som skriver om Sveriges historia.
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Gamla Uppsala. Följ med Tobias Svanelid till Gamla Uppsala och hör om platsens sju underverk som arkeologerna vet betydligt mer om efter de senaste årens utgrävningar.
Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld i P1 där det berättas om nya forskningsrön kring Erik den heliges kvarlevor. Erik den helige var svensk kung och dog enligt legenden en våldsam död år 1160. De första naturvetenskapliga analyserna av Erik den heliges kvarlevor tyder på att en del av legenden stämmer...
Artikel på Stockholms universitets webbplats där nya forskningsrön kring Erik den helige presenteras. Erik den helige kan mycket väl ha dödats på det sätt legenden säger. Arkeologer vid Stockholms universitet har bidragit med viktiga pusselbitar kring skador på skelettet samt om diet och flyttmönster hos den individ vars kvarlevor nu undersökts...
Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...
Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).
Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.
Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...
Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr...
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.
Språket och skrivkonsten är två grundläggande mänskliga uppfinningar.Språket är antagligen den...
Människans kreativitet och drivkraft att bygga bestående monument har resulterat i att det finns...
Pompeji var en stad söder om Neapel i Italien som begravdes i aska vid ett vulkanutbrott av...
Marinarkeologi är arkeologi under vattnet på sjö- och havsbottnar. Marinarkeologer utforskar därmed...
Runor var nordbornas första alfabet. Bokstäverna eller rättare sagt runorna ristades i trä, ben...
När det en gång så mäktiga romarriket stod inför sitt sammanbrott under 400-talet, vällde olika...
I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...
Hällristningar är symboler eller bilder på berghällar eller klippor. Målningar eller ristningar (...
Uppsala var från 200- och 300-talen ett betydande ekonomiskt, religiöst och politiskt centrum i...
Akropolis var den högst belägna befästa delen i de grekiska städerna under antiken. Mest berömd är...
För ca 4 000 år sedan fanns det ett enormt palats i staden Knossos på ön Kreta i Medelhavet, ca 5...
Järnålderns befästningsanläggningar - framför allt från tiden 200-600 e.Kr - benämns inom...
År 1922 fann forskare farao Tutankhamuns orörda grav i Egypten. Det skulle visa sig att det var...
De forntida egyptiska mumierna har beundrats i mer än 2 000 år. Under medeltiden utsatte européerna...
