Arkeologi kan enkelt beskrivas som vetenskapen som undersöker människors liv förr i tiden genom spår, föremål och andra materiella lämningar. Arkeologi betraktades därför förr i tiden ofta främst som forskning om människans materiella lämningar och artefakter, det vill säga föremål som människor har tillverkat eller använt. En arkeolog kan till exempel undersöka gravar, boplatser, gamla husgrunder, skeppsvrak, verktyg, ben, keramik och mynt. Genom sådana spår kan arkeologer få veta mer om vad människor åt, hur de bodde, vilka föremål de använde och hur samhällen förändrades över tid.
Arkeologer gräver inte bara. De dokumenterar noggrant, fotograferar, mäter, jämför fynd och samarbetar ofta med experter inom till exempel biologi, kemi och geologi. På så sätt kan små spår i marken ge stor kunskap om människors liv.
Nuförtiden delas arkeologin in i flera olika kunskapsområden. Många av dessa ligger i historisk tid, alltså perioder då det finns skriftliga källor bevarade. Arkeologin används då som ett komplement till historieskrivningen, eftersom utgrävningar och arkeologiska metoder kan ge kunskap som inte alltid finns i skriftliga källor. Några exempel på arkeologiska kunskapsområden är egyptologi, medeltidsarkeologi, marinarkeologi och slagfältsarkeologi.
Dagens arkeologer arbetar, precis som historiker, till stor del med att ta reda på när, var, hur och varför olika saker har skett. De försöker också att spåra förändringar och se sammanhang i människans historiska utveckling.
S LÄS MER: Historieteori
L LÄS MER: Marinarkeologi
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Keith Jenkins, Re-thinking History, Routledge, 1999
Richard J. Evans, In Defense of History, Norton & Company, 1999
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
