Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar. Dagens arkeologi handlar mer om att spåra hur vanligt folk levde för länge sedan. Dessa utgrävningar och fynd är till ovärderlig hjälp för historiker i deras försök att fastställa människans historia. Nya forskningsrön och upptäckter inom arkeologin bidrar ibland även till att omforma vår syn på historien.
Arkeologi brukar ibland definieras som kartläggandet av människans fornhistoria, alltså den del av människans förflutna från vilket det inte finns skriven text bevarad. Arkeologi betraktades därför förr i tiden enbart som forskning om människans materiella lämningar och artefakter.
Nuförtiden delas arkeologin in i flera olika kunskapsområden. Många av dessa ligger i historisk tid, alltså inom historiska epoker då det finns skriftliga källor bevarade. Arkeologin används då som ett komplement till historieskrivningen eftersom det är av stor betydelse att kunna komplettera skriftliga källor med hjälp av utgrävningar och arkeologiska metoder för att bättre kunna fastställa hur den ”verkliga historien” har sett ut. Några exempel på arkeologiska kunskapsområden som håller på med detta är egyptologi, medeltidsarkeologi, marinarkeologi och slagfältsarkeologi.
Dagens arkeologer arbetar i likhet med historiker till stor del med att ta reda på när, var, hur och varför olika saker och ting har skett. De försöker också att spåra förändringar och se sammanhang i människans historiska utveckling.
LÄS MER: Historieteori
LÄS MER: Marinarkeologi
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som handlar om arkeologi.
Jordbruksrevolutionens följder blev tidigast märkbara i området mellan floderna Eufrat och Tigris, eller Mesopotamien som grekerna senare kom att kalla det. Konstbevattningen på flodslätten där hade tvingat fram både avancerat samarbete och organisation som var den grundläggande förutsättningen för uppkomsten av en högkultur. Länge betraktades dock Egypten som den äldsta civilisationen, men utgrävningar sedan början av 1900-talet har visat att få städer upptäckta på andra håll kommer ens i närheten av de sumeriska städernas ålder. Numera anser man alltså att civilisationens vagga står att finna i Mesopotamien hos sumererna. Deras kultur påverkade inte bara de efterföljande babylonierna och assyrierna, den påverkade också både Egyptens och Indiens kulturer och hjälpte dem att komma igång...
Den nya och allt mer komplexa samhällsstruktur som växte fram i Mesopotamien under flera tusen år före Kristus skapade ett behov av att kunna ta del av det överflöd som jordbruket och handeln skapade, med andra ord att ta ut skatt. Skrivkonsten uppfanns just för detta ändamål - för att kunna hålla ordning på samhällets ekonomi. Den första namngivna människan vi känner till genom skrift var därför ekonom...
En del av vår kunskap om järnåldern har vi fått genom arkeologiska utgrävningar av gravar. I Svealand finns många kända gravhögar varav Gamla Uppsala högar och båtgravfältet i Vendel är de mest kända...
Under 1500-talet såg Sveriges gränser annorlunda ut mot vad de gör idag. Det var bara en mindre yta av västkusten som tillhörde dåtidens Sverige. Bohuslän, Halland och Skåne tillhörde det dansk-norska riket. Mellan den bohuslänska och halländska kusten fanns ett mindre kustområde som tillhörde Sverige och där låg även den enda stora staden, Nya Lödöse - Sveriges utpost i väst...
En del människors livsöden och berättelser är huggna i sten, nedtecknade i exempelvis rådets protokoll och andra göms i de föremål som arkeologer hittar i marken. Vilka yrken fanns under 1500-talet och i staden Nya Lödöse?
Riksantikvarieämbetets faktasidor om runor och runstenar. I Sverige finns mer än 4 000 runinskrifter med budskap och meddelanden som sträcker sig från 200-talet och in i nyare tid. De utgör de äldsta bevarade originaldokumenten på det svenska språket och är därför en viktig länk till vår historia...
Riksantikvarieämbetets söktjänst Runor är en ny digital forskningsplattform som ska tillgängliggöra ungefär 7 000 inskrifter med rapporter och bilder från olika databaser, institutioner och samlingar. Inget land har så många runor som Sverige. Syftet med tjänsten är att förenkla så att man ska kunna forska på befintligt runmaterial digitalt, var man än befinner sig i världen. Söktjänsten kräver ingen inloggning och webbgränssnittet är mobilanpassat för arbete i fält.
Här kommer du direkt till söktjänsten Runor
Gamla Uppsala museums fakta om Gamla Uppsala. Under järnåldern fanns ett rikt och välutvecklat samhälle omkring Uppsala högar. Här låg en kungsgård och här samlades svearna för att dyrka sina gudar. Platsen behöll sin betydelse som religiöst centrum långt efter att Sverige kristnats...
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om när kristendomen nådde Norden. Följ med till Kata Gård i västgötska Varnhem där arkeologerna nu gjort fynd som skriver om Sveriges historia.
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Gamla Uppsala. Följ med Tobias Svanelid till Gamla Uppsala och hör om platsens sju underverk som arkeologerna vet betydligt mer om efter de senaste årens utgrävningar.
Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld i P1 där det berättas om nya forskningsrön kring Erik den heliges kvarlevor. Erik den helige var svensk kung och dog enligt legenden en våldsam död år 1160. De första naturvetenskapliga analyserna av Erik den heliges kvarlevor tyder på att en del av legenden stämmer...
Artikel på Stockholms universitets webbplats där nya forskningsrön kring Erik den helige presenteras. Erik den helige kan mycket väl ha dödats på det sätt legenden säger. Arkeologer vid Stockholms universitet har bidragit med viktiga pusselbitar kring skador på skelettet samt om diet och flyttmönster hos den individ vars kvarlevor nu undersökts...
Temasida på Historiska museets webbplats där du hittar massor av material om livet i vikingatidens Birka. Här berättas bl.a. om föremål, hantverk, runskrifter, religion, mat- och djurhållning, människorna och skriftliga källor om Birka.
Faktatext på Riksantikvarieämbetets webbplats om vad arkeologi är och vad som krävs för att bli arkeolog.
Webbplats för presentation av utgrävningarna av Gamla Uppsala. Här kan du läsa om Gamla Uppsalas historia och utgrävningarna i området.
Artikel på Stefan Högbergs webbplats "Kvinnliga krigare" där du kan läsa om kvinnor som begravdes med vapen under både vikingatiden och tidigare perioder, men kan vi veta om de använde dem i strid?
Artikel i tidningen Ny Teknik där du kan läsa kortfattat om mayariket. Vad var det som fick vissa forntida högkulturer att kollapsa och försvinna? Miljöförstöring, krig och en plötslig klimatförändring, svarar den amerikanske geografen Jared Diamond i en ny bok. Samma saker som också i dag hotar människorna i många länder på jorden...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur vår tids DNA-forskning har revolutionerat historien. På senare år har allt bättre DNA-analyser gett arkeologer och historiker nya, viktiga insikter. Bland annat har kunskaperna om den moderna människans och jordbrukets ursprung förbättrats. En rad historiska gåtor har kunnat lösas och för släktforskare har den nya tekniken inneburit en revolution...
Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om arkeologi ur ett genusperspektiv. Rensa fisk, sätta upp snaror, tillverka verktyg, mjölka, driva ren, garva skinn och mala säd krävde omfattande arbetsinsatser. Forskning i arkeologi har lagt grunden till en ny modell som kan användas när arkeologer närmar sig ett nytt boplatsmaterial, för att de alltid ska ställa sig frågan om hur kvinnornas arbete sett ut på platsen.
Artikel på sajten Forskning.se där du hittar arkeologiska bevis för att det förekom kvinnliga krigare under vikingatiden. Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som har gjorts av forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Studien är den första i sitt slag som kan visa genetiska bevis för att krigaryrket var öppet för kvinnor under vikingatiden...
Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...
Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).
Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.
Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...
Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr...
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Språket och skrivkonsten är två grundläggande mänskliga uppfinningar. Språket är antagligen den...
Människans kreativitet och drivkraft att bygga bestående monument har resulterat i att det finns...
Pompeji var en stad söder om Neapel i Italien som begravdes i aska vid ett vulkanutbrott av...
Marinarkeologi är arkeologi under vattnet på sjö- och havsbottnar. Marinarkeologer utforskar därmed...
Runor var nordbornas första alfabet. Bokstäverna eller rättare sagt runorna ristades i trä, ben...
När det en gång så mäktiga romarriket stod inför sitt sammanbrott under 400-talet, vällde olika...
I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...
Hällristningar är symboler eller bilder på berghällar eller klippor. Målningar eller ristningar (...
Uppsala var från 200- och 300-talen ett betydande ekonomiskt, religiöst och politiskt centrum i...
Akropolis var den högst belägna befästa delen i de grekiska städerna under antiken. Mest berömd är...
För ca 4 000 år sedan fanns det ett enormt palats i staden Knossos på ön Kreta i Medelhavet, ca 5...
Järnålderns befästningsanläggningar - framför allt från tiden 200-600 e.Kr - benämns inom...
År 1922 fann forskare farao Tutankhamuns orörda grav i Egypten. Det skulle visa sig att det var...
