Är det rätt att manipulera gener? Vilka fördelar respektive nackdelar kan det medföra?
Var går gränsen för vad som ska vara tillåtet inom forskningen med gener, s.k. genteknik? Ska t.ex. genmanipulation av människor vara tillåtet? Vilka konsekvenser kan det leda till?
I det här avsnittet kan du läsa om forskning om stamceller och kloning som tillsammans utgör två av genetikens mest kontroversiella områden.
Att det finns stamceller i vår kropp och att de kan användas i medicinska behandlingar för att ersätta sjuka celler har man vetat länge.
Att kunna få celler att växa och ersätta skadad vävnad skulle vara en bot mot många allvarliga sjukdomar. Stamceller gör detta under fosterutvecklingen, och om man kunde få dem att göra detta i en vuxen kropp skulle många sjukdomar kunna botas. Man har även gjort framgångsrika försök med att injicera egna benmärgsstamceller i hjärtmuskeln på patienter med nedsatt hjärtfunktion efter infarkt, och det pågår även försök med transplantat av hornhinne och hudstamceller. Andra typer av adulta stamceller kan dock vara betydligt svårare att identifiera och isolera. Den typ av stamcell som har störst potential är pluripotenta stamceller som kan bilda vilken vävnad som helst. Dessa är dock svåra att isolera eftersom de endast existerar i ett mycket litet antal och under kort tid, innan de vidareutvecklas i riktning mot mer specialiserade celler. Många forskare hoppas att stamcellsforskningen med tiden kommer att leda till nya, revolutionerande behandlingsmetoder. Det finns redan medicinska tillämpningsområden för adulta stamceller, men forskningen med embryonala stamceller bedrivs fortfarande som grundforskning.
Sedan april 2005 tillåter svensk lag forskning på befruktade ägg och embryonala stamceller. Internationellt råder det stor oenighet om forskning på embryonala stamceller ska tillåtas eller inte. Storbritannien, Schweiz och Sverige har intagit den mest tillåtande hållningen medan det i Tyskland endast i undantagsfall och efter etisk prövning är tillåtet att framställa övertaliga embryon vid provrörsbefruktning.
Kloning innebär att man skapar en genetiskt identisk kopia av en individ. Det är det sätt på vilket bakterier, andra encelliga organismer och även vissa växter förökar sig på. Även bland vissa djur förekommer naturlig kloning, och ett enäggstvillingpar är en klon bestående av två individer. Den kloning som sker i laboratorier görs genom att man tar DNA från t.ex. en hudcell och injicerar det i en äggcell där cellkärnan tagits bort. Äggcellen och den nya cellkärnan förenas antingen genom en elektrisk stöt eller med hjälp av vissa kemiska substanser, som även får celldelningsprocessen att påbörjas. Sedan placeras äggcellen i livmodern på en bärarorganism, där den, om allt fungerar, utvecklas till en kopia av ursprungsindividen. Klonen har inga föräldrar, utan är tvilling till antingen sin “far” eller “mor.” Man kan även säga att klonen är sin “far” eller “mor”, bara förskjutet i tiden.
Terapeutisk kloning görs för att få fram embryonala stamceller (se ovan). Metoden innebär att arvsmassan från en vuxen individ förs in i en obefruktad äggcell som därmed kan utvecklas till ett embryo utan att behöva befruktas. Embryot tillåts inte utvecklas till ett foster, utan förstörs genom att man utvinner dess stamceller. De utvunna stamcellerna odlas sedan i speciell näringslösning för att förökas eller utvecklas till önskade kroppsceller. Man hoppas att framodlade embryonala stamceller så småningom ska kunna injiceras (transplanteras) in i skadad vävnad hos patienter. Det man vill vinna genom denna metod är att undvika avstötning, eftersom både givare och mottagare är samma person.
Reproduktiv kloning görs för att föda fram en med givaren genetiskt identisk individ. Ett obefruktat ägg förses med cellkärnan från en kroppscell från en vuxen individ. Ägget innehåller då en komplett uppsättning arvsmassa, och behöver inte befruktas för att utvecklas till embryo. Embryot får samma genuppsättning som den vuxna individen, och kan utvecklas till en ny individ med samma arvsmassa som donatorn. Fåret Dolly, det första däggdjuret som klonades, är ett exempel på detta. Reproduktiv kloning har, så vitt man vet och med all sannolikhet, aldrig utförts på människor.
Reproduktiv kloning är en ung och osäker teknik. För att få en frisk avkomma behöver man utgå från hundratals eller tusentals ägg. Risken är stor att en klon som föds visar sig vara svårt missbildad. Och det är en öppen fråga om klonade djur som ser friska ut från början kan få ett normallångt liv.
Fåret Dolly föddes 1997 efter 277 misslyckade försök, som resulterade i missfall och missbildade avkomlingar. Det slutgiltiga framgångsrika resultatet, Dolly, åldrades i förtid och avlivades 2003. Experiment på möss visar tydligt att klonade möss också har kortare livslängd än normala möss.
I Sverige är terapeutisk kloning tillåtet sedan april 2005. För detta krävs att både de som donerar ägg och kroppsceller ska ge sitt informerade samtycke. Dessutom måste de försök som görs med terapeutisk kloning ha tillstånd från de etikprövningsnämnder, som granskar forskning på människor ur etisk synpunkt. Förutom Sverige tillåter även bland annat Spanien, Storbritannien, Belgien, Schweiz, Japan, Australien, Israel, Sydkorea och Singapore terapeutisk kloning. Reproduktiv kloning är inte tillåtet i Sverige.
Europaparlamentet har i flera resolutioner tagit avstånd från mänsklig kloning. Med anledning av ett förslag i Storbritannien om att tillåta terapeutisk kloning presenterade parlamentet sommaren 2000 en starkt kritisk resolution om kloning av människor. I praktiken har EU haft en mycket restriktiv hållning. Sällskapet European Society of Human Reproduction and Embryology har sedan 1999 haft ett moratorium för reproduktiv kloning.
År 2005 antog FN:s generalförsamling en deklaration som uppmanar regeringar världen över att förbjuda alla former för kloning av människor. Det finns dock länder som till exempel Belgien, Storbritannien, Kina, Sydkorea och Singapore som hoppas på att terapeutisk kloning ska bli en inkomstkälla. De opponerade sig mot ett totalt förbud och deklarerade omedelbart efter omröstningen att de tänker ignorera FN:s uppmaning.
LÄS MER: Människosyn
LÄS MER: Etik och moral
LÄS MER: Etiska teorier och normativ etik
PODCAST: Normativa etiska teorier
Frågor till texten:
Diskutera:
Litteratur:
Stefan A Escher och Anssi Saura, Genetik, Liber, 2009
Henrik Brändén, Genteknik, kloning och stamceller, Vetenskapsrådet, 2004
Ulf Kristoffersson, Medicinsk genetik - en introduktion, Studentlitteratur, 2003
Ulf Kristoffersson, Genetik och genteknik. Nya utmaningar för hälso- och sjukvården - etiska, sociala och legala implikationer av genteknologisk utveckling och ny genetisk kunskap, Studentlitteratur, 2010
Text: Robert de Vries (red.)
3R handlar om att djurförsök så långt som möjligt ska ersättas med andra metoder, att så få djur som möjligt ska användas i varje försök och att djurförsök ska förfinas för att förebygga och minimera lidande.
En operation i början av 1800-talet var ett skräckfyllt vågspel. Ett vanligt ingrepp var amputation av en arm eller ett ben. När operatören gjorde sitt jobb, gällde det att ha några starka karlar som kunde hålla den vilt fäktande och vrålande patienten i ett fast grepp. Naturligtvis ville alla att operationen skulle gå fort, därför sa man att en bra kirurg var lika med en snabb kirurg. De skickligaste kapade ett lårben på bara ett par minuter!
Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.
Sveriges 3R-center är en samlande arena för kunskap och drivkraft när det handlar om att ersätta, minska och förfina djurförsök i Sverige. 3R-centret är en del av Jordbruksverket. Här hittar du tre digitala lektioner från Sveriges 3R-center. I materialet får eleverna lära sig om:
Avsnitt (6:10 min) från UR:s programserie Naturkunskap förklarad där du kan lära dig mer om genteknik. Hand i hand med kartläggningen av olika organismers dna har en ny teknik vuxit fram - genteknik. Det har gjort det möjligt att förändra eller manipulera gener hos levande organismer. Ingrid Lindh, doktor i medicinsk vetenskap, ger oss bakgrunden och exempel på genteknikens olika verktyg och arbetsmetoder så som genändrad organism, GMO, och gensaxen, CRISPR-Cas9...
Avsnitt (66 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om genteknik. Ett nytt verktyg ger oss möjlighet att klippa och klistra i våra gener och göra ändringar som går i arv. Hur ser framtiden ut om vi kan styra utvecklingen av vår art? Vad händer om något går fel och varför är vissa mer rädda för att tekniken ska fungera precis som det är tänkt? Vad är en gendrivare och är vi redo att hantera konsekvenserna? P3 Dystopia utforskar möjligheterna och riskerna med CRISPR/Cas9.
På Statens medicinsk-etiska råds webbplats finns information om genetik. En genetisk analys (gentest) innebär att man skaffar information om en individs arvsanlag (gener) utifrån ett blod- eller annat vävnadsprov. Informationen kan inhämtas antingen genom att analysera kromosomuppsättningen hos en individ (kromosomanalys) eller genom att analysera själva DNA-sekvensen i enskilda gener/genregioner...
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om genforskning. Tiden är ännu inte mogen för GMO-människor. Det anser initiativtagarna till ett globalt toppmöte om att redigera människans arvsmassa. Men det blir allt svårare att stoppa omstridd forskning...
Avsnitt (20 min) i radioprogrammet Vetandets värld om genetik - DNA-teknik och genmanipulation. Ska föräldrar få kolla sitt ofödda barns hela arvsmassa? De senaste åren har gensekvenseringen tagit stora kliv framåt, och allt fler svar kring går att hitta i vårt dna. Men hur mycket vill vi veta?
Gentekniken reser svåra etiska och samhälleliga frågor som vi alla bör fundera över och ta ställning till. Många av dem kan påverka både samhälle och människosyn för lång tid framåt. Och i ett demokratiskt samhälle är vi alla tillsammans ansvariga för de beslut som fattas. Webbplatsen drivs av Henrik Brändén som är molekylärbiolog, vetenskapsskribent och pedagog.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om våra nya möjligheter att genomföra dna-tester. En kvinna får veta att hon inte är släkt med sin pappa. En annan vill kartlägga sin pojkväns gener för att se om han duger. Forskning & Framsteg har besökt platsen som formar vår nya dna-kultur...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Mendel – genetikens fader. Munken Gregor Mendel (1822-1884) hade sitt snille och sin Gud men inte mycket mer. Hans hälsa var skröplig, hans privatekonomi dålig och när han gjorde en av historiens riktigt stora naturvetenskapliga upptäckter var det egentligen ingen som brydde sig…
Etiska förhållningssätt och etiska problem. Etik handlar om hur vi bör tänka och bete oss för att uppnå det goda och...
Har människan rätt att sätta sig över alla andra levande varelser och bestämma över djurs liv för att gynna oss själva?
Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
