L
Kategori

Klädmode från 1600-talet till början av 1800-talet.

Historia om mode, utseende och hygien

Alla människor har ett förhållande till kläder. Vi använder kläder för att skydda oss mot kyla, vind och sol, men också för att visa vilka vi är - eller vill vara. Kläder kan även visa etnicitet, som exempelvis samernas dräkter, eller vilken religion bäraren tillhör.

Kläder hänger samman med mode och utseende. Redan under stenåldern ville människor göra sig fina för varandra. De äldsta bevarade smycken forskare funnit i Europa är omkring 45 000 år gamla och gjorda av björntänder. Till skillnad från sådana smycken och verktyg av sten ruttnar kläder ofta bort. Därför vet vi inte så mycket om hur de första människorna klädde sig.

Alla människor har ett förhållande till kläder. Vi använder kläder för att skydda oss mot kyla, vind och sol, men också för att visa vilka vi är - eller vill vara. Kläder kan även visa etnicitet, som exempelvis samernas dräkter, eller vilken religion bäraren tillhör.

Kläder hänger samman med mode och utseende. Redan under stenåldern ville människor göra sig fina för varandra. De äldsta bevarade smycken forskare funnit i Europa är omkring 45 000 år gamla och gjorda av björntänder. Till skillnad från sådana smycken och verktyg av sten ruttnar kläder ofta bort. Därför vet vi inte så mycket om hur de första människorna klädde sig.

ANNONS

ANNONS

Forntiden och antiken

Först när människan blivit bofast och byggt de första städerna i Mellanöstern, Mesopotamien och Egypten kan vi idag, med hjälp av målningar och skulpturer, se hur modet utvecklades. Egyptiska avbildningar visar människor klädda i fint linne och höga huvudbonader. I farao Tutankhamuns grav, som upptäcktes 1922, fanns över 500 klädesplagg. Kläderna hade delvis bevarats i över 3 000 år och visade att Tutankhamuns vävare varit enormt skickliga. De kunde väva så tunna linnetyger att moderna maskiner inte klarar av det.

Under antiken gick greker och romare vid Medelhavet vanligen klädda i draperade kläder, alltså plagg som hängs på kroppen eller sveps runt den. Både män och kvinnor använde höftskynken som underkläder. Ovanpå detta bar både män och kvinnor en tunika, ofta av ull. När männen i romarriket gick utomhus svepte de om sig en toga, ett stort tygstycke som draperades, alltså sveptes, över kroppen och axeln. Gifta kvinnor bar en tunika som kallades stola och svepte en sjal över axlarna och huvudet.

Att spinna tråd och väva tyg var ett ansett hantverk, till och med kejsar Augustus hustru Livia (58 f.Kr - 29 e.Kr) visade fram hemgjort tyg.

Tunika blir skjorta och klänning

Modet med draperade kläder levde kvar i Europa fram till 1300-talet. Då började männens tunikor göras allt kortare och utvecklades till den moderna skjortan. Till detta bar männen en jacka och benkläder. Även kvinnornas tunika förändrades. Den började alltmer följa kroppens konturer och förvandlades efterhand till en klänning. Klänningen kunde efterhand delas upp i en överdel och en kjol. Kvinnornas hår ansågs erotiskt laddat. Därför dolde gifta kvinnor håret med ett dok eller en slöja.

Från 1400-talet började överklassen allt mer satsa på lysande färger och praktfulla kläder. Det skulle framhäva hur betydelsefull bäraren var. Hur de ledande kungliga släkterna i Europa klädde sig färgade av sig på modet i resten av Europas kungahus och adliga släkter. Det är ungefär som vi idag tar efter artister och andra kändisar för att låna något av deras glans.

I slutet av 1600-talet hade Frankrike blivit Europas mäktigaste stat. Solkonungen Ludvig XIV (1638-1715) satte standarden för hur modet skulle se ut. Rock, väst, skjorta och knäbyxor blev nu högsta mode för överklassen. På 1600-talet började även peruken att bli populär. Ludvig XIV ledde modet även här och perukerna blev allt längre och lockigare.

ANNONS

ANNONS

Kortfattat om perukernas historia

Peruker användes i Egypten från omkring 3000 f.Kr. I Europa blev peruken modern sedan Frankrikes kung Ludvig XIII började använda den 1624. Han hade blivit skallig och försökte dölja det. Under Ludvig XIV blev männens peruker allt länge och längre.

Riktiga peruker skulle vara gjorda av människohår vilket gjorde att fattiga människor kunde sälja sitt hår till perukmakare.

Under rokokon blev männens peruker mindre medan kvinnornas blev allt större. Drottning Marie Antoinette gjorde sig känd för enorma peruker, dekorerade med blommor, fjädrar, frukter, fartyg och mycket annat. Vid det franska hovet pudrades perukerna med vetemjöl samtidigt som det rådde brist på bröd bland allmänheten. Revolutionärerna ansåg detta vara slöseri och ett tecken på överklassens likgiltighet för allmänhetens lidande. När perukerna kommit ur bruk i Frankrike försvann modet även i resten av Europa.
 

Stilen rokoko (ca 1730-1789) uppstod i Frankrike ungefär samtidigt med upplysningstiden. För kläderna var det ljusa färger som gällde och det var populärt med sidentyger mönstrade med blommor.

Kvinnor skulle ha smala midjor och breda höfter. Midjorna hölls smala med hjälp av korsetter. Höfterna gjordes breda med hjälp av många lager underkjolar eller en ställning av valfiskben som spände ut kjolen. Vissa klänningar var så breda att damerna fick gå sidledes genom dörrarna. Frankrikes drottning Marie Antoinette (1755-1793) bar enligt tidens mode breda klänningar och enormt höga peruker smyckade med blommor, rosetter och mycket annat.
 

Korsett kunde vara ett smärtsamt mode

Korsetten skulle ge kvinnokroppen en timglaslik form. Korsetten var från början gjord av läder eller tyg. I tyget satt skenor av metall eller valfiskben. När korsetten drogs blev midjan smalare.

Korsetten har använts till och från sedan mitten av 1500-talet. Det kunde vara smärtsamt att bära korsett. När kvinnornas midja enligt modet skulle vara extra smal, som under andra hälften av 1800-talet, drogs korsetten ibland åt så hårt att kvinnans inre organ kunde skadas. En för hårt åtdragen korsett kunde också orsaka missfall.
 

ANNONS

ANNONS

Inget mode för underklassen

Det skiftande modet gällde förstås över- och borgarklassen. Underklassens kläder förblev sig ganska lika under århundradena. Bönder och arbetare behövde kläder som var slitstarka och passade att arbeta i. Det låg mycket arbete bakom kläderna som måste tillverkas för hand.  Först skulle det spinnas tråd. Sedan skulle tråden vävas till tyg och tyget sys till kläder. Det tog alltså lång tid att tillverka ett enda plagg. Därför var kläder dyrbara ägodelar. Kläderna lappades och lagades så länge det gick och sedan kokades de till lump. Därför finns det nästan inga bevarade kläder från underklassen.

Alla har inte alltid fått klä sig som de ville. Även om borgarklassen ibland hade råd med fina kläder var det inte alltid de fick bära dem. Vissa perioder var en del tyger och färger bara tillåtna för kungahuset, adeln eller prästerna. De styrande ansåg att skillnaderna mellan olika grupper i samhället skulle markeras ordentligt. En borgare kunde ju inte få klä sig lika fint som en adelsman!

Franska revolutionen - kläderna blir politiska

Franska revolutionen (1789-1799) blev slutet både för knäbyxor och peruker. Revolutionärerna klädde sig i långbyxor och kallades därför sans-culottes, vilket översatt blir ”utan knäbyxor”. Revolutionärerna bar dessutom en typisk röd mössa, träskor och jacka. Att bära knäbyxor blev en symbol för att vara emot revolutionen, vilket kunde kosta bäraren livet. Även peruker kom ur modet. Överklassens väldiga peruker blev symboler för det slöseri revolutionärerna ville stoppa.

Metoden att uttrycka sina politiska sympatier genom klädedräkten lever kvar än idag. Många använder även kläder för att visa sympati för en viss religion eller en viss musikstil.

Den manliga dräkten fick i början av 1800-talet ungefär samma grundmodell som idag. Långbyxor, skjorta, väst, kavaj och rock samt kravatt, alltså slips eller halsduk.  För kvinnorna varierade modet. Ibland hade klänningarna en midja som satt direkt under bysten. Sedan sänktes midjan nedåt igen.

Mer kläder än någonsin

Textilbranschen var den första bransch som mekaniserades. Det lade grunden till den industriella revolutionen, som började under andra hälften av 1700-talet. Nu behövde inte längre alla kläder tillverkas för hand. I textilfabrikerna tillverkades mer kläder än någonsin tidigare.

Idag är kläd- och modebranschen en av världens största industrier. För att sälja så mycket som möjligt lanserar modeindustrin varje år nya modeller och färger. I västvärlden använder många sina kläder under allt kortare perioder, slänger dem och köper nya, något som ibland kallas snabbmode. Det är stor skillnad jämfört med den tid när kläderna lappades och lagades tills de var fullständigt utslitna.

ANNONS

ANNONS

Kläder och klimatdebatten

Våra kläder har också dragits in i debatten om jordens klimat och hållbar utveckling. Det går åt mycket resurser till att tillverka kläder. Enligt EU-organet europeiska miljöbyrån EEA går det t.ex. åt 2 700 liter färskvatten för att tillverka en enda T-shirt.  Samtidigt lider stora delar av världens befolkning av vattenbrist. Enligt FN-organet UNICEF saknar 2,2 miljarder människor på jorden tillgång till rent vatten. Att klädindustrin använder så stora resurser har fått många att ifrågasätta om vi verkligen behöver köpa så mycket kläder som vi gör.

Tonårsmodet

Ofta har ungdomarnas sätt att klä sig chockerat den äldre generationen. På 1960-talet blev det populärt att tonårspojkar skulle ha långt hår. Många förfasade sig och tyckte det var ett förfärligt mode. Men efterhand började alltfler äldre också låta håret växa.

Efter ett tag går chocken alltså över. Ungdomarnas mode blir accepterat och allt fler äldre tar över det. Då dyker ett nytt ungdomsmode upp, blir accepterat av de äldre och ersätts i sin tur av ett annat. I början av 2020-talet var det populärt bland ungdomar att köpa jeans som hade hål på knäna redan från början.

Ibland finns det hets i modet. Många ungdomar känner press att bära kläder och skor av ett visst - ofta dyrt - märke för att få vara med i gruppen.

Modet förändras

Modet förändras snabbt. Det som är allmänt accepterat kan några år senare betraktas som löjligt. Den som tittar på foton från tidigare årtionden häpnar över konstiga frisyrer, kläder och glasögonbågar.

"Hur kunde folk klä sig så", är en vanlig tanke. Men då tyckte de flesta att det var normalt.

Utseende före hälsa

Att göra sig fin och se bra ut har för det mesta handlat om att göra sig attraktiv för andra, ofta för personer av motsatt kön. I antikens Grekland visade ett blekt kvinnoansikte att ägarinnan tillhörde överklassen och inte behövde slita utomhus i solskenet hela dagarna. För att göra ansiktet riktigt blekt använde grekerna vitt puder. Pudret innehöll den giftiga metallen bly. Men trots att grekerna visste det satte de sitt utseende före sin hälsa.

Bruket att använda bly som ingrediens i puder fortsatte in i renässansen. Englands drottning Elisabet I (1533-1603) använde puder för att dölja sina smittkoppsärr. Hon avled till slut av blodförgiftning, orsakad av bly och andra giftiga ämnen som ingick i det smink hon använde.

ANNONS

ANNONS

Utseendet har också gällt kroppen - främst kvinnornas. Idealet för kvinnor har växlat. Ibland har det varit en rund kvinnokropp som gällt, ibland en smal.

I början av 2020-talet var det viktigt att vara smal och hälsosam. Sociala medier och influencers spelar en allt större roll får hur ungdomar vill se ut. Ibland har det gått så långt att främst unga flickor drabbats av ätstörningar för att bli så smala som möjligt.

Mönstret att ta till metoder som är skadliga för att se attraktiv ut har alltså levt kvar sedan antiken - även om metoderna skiftat.

Kroppen och samhället

Kraven på hur kvinnors kroppar ska se ut speglar samhället. I samhällen där det är ont om mat ger en rund kropp status. I samhällen där det finns gott om mat är en rund kropp inte lika viktig. Då blir det andra ideal som gäller.

Det har också blivit allt vanligare med skönhetsoperationer för män och kvinnor som vill uppfylla dagens skönhetskrav. Det kan handla om att göra läpparna eller brösten större eller näsan rakare. Det finns gott om annonser på nätet som lovar att uppfylla alla drömmar. Men långtifrån alla är nöjda efter operationen, det blev inte som tänkt, eller som läkaren lovat.

Hygien och hälsa

Att frivilligt gå i trasiga kläder var länge otänkbart. Men i början av 2020-talet var det mode bland en del ungdomar att köpa jeans som hade hål på benen redan från början.

Men även för den som frivilligt bär trasiga kläder är hygienen viktig. Att lukta otvättad eller ha otvättat hår är fortfarande socialt oacceptabelt. Det är viktigt att vara ren och lukta gott. Precis som klädtillverkning är skönhetsprodukter en mångmiljardindustri. I affärer dignar hyllorna av en rad olika typer av schampo, balsam, kroppslotion och deodoranter.

Men även synen på hygien har förändrats under århundradena. Precis som med modet kan något som en gång var självklart bli oacceptabelt och tvärtom.

I romarriket fanns stora badhus - termer - som bland annat kejsarna lät bygga. Förmögna romare tillbringade många timmar varje vecka i de påkostade anläggningarna. Varje romersk ort med självaktning skulle ha minst ett badhus.

”Farligt att bada”

Men efterhand kom badandet i vanrykte. Européerna blev allt smutsigare och mindre benägna att bada. Läkare varnade till och med för att det kunde vara farligt. De menade att badandet öppnade huden och att sjukdomar lättare kunde ta sig in. Solkonungen Ludvig XIV ska bara ha badat två gånger under sitt liv.

Ingen kände till att det var bakterier och virus som förde med sig smitta. Därför såg ingen heller nyttan med att hålla sig ren. När läkaren Ignaz Semmelweis på 1840-talet uppmanade sina kollegor att de skulle tvätta händerna innan de förlöste barn, blev ilskan så stor att han måste lämna sjukhuset i Wien.

ANNONS

ANNONS

Först när Louis Pasteur och Robert Koch i slutet av 1800-talet visade att bakterier orsakade sjukdomar började alltfler inse att det var viktigt med hygien. Den ökade hygienen blev först något för över- och medelklassen. Det är naturligtvis lättare att bada för den som har ett badrum där varmt vatten strömmar ur kranen än för den som måste bära upp badvatten från en pump på gården och sedan värma det.

Idag anser vi det självklart med badrum och toalett inomhus. Men ännu i mitten av 1960-talet saknade vart tredje hushåll i Sverige badrum. Folk tvättade sig och badade i köket, utomhus eller gick till ett badhus. Men det blev inte varje dag, i bästa fall en gång i veckan.

Numera kopplas hygien ihop med god hälsa. Även för den som väljer att gå i trasiga jeans gäller det alltså att lukta gott.
 

Att dricka brunn

Från och med 1600-talet blev det populärt att dricka brunn i Sverige. På vissa orter fanns det vatten som ansågs vara speciellt nyttigt. Vattnet skulle vara klart och glittrande, lukta svavel och innehålla järn. Brunnar med sådant vatten kallades surbrunnar.

Man tänkte sig att järnsalter i vattnet tog sig in mellan muskelfibrer i kroppen och stärkte den. Svavlet sades bota alla möjliga sjukdomar.

Men det var inte bara för vattnets skull man reste till brunnsorter, det var också ett ställe där man kunde koppla av och roa sig. Medevi, Loka, Ramlösa, Porla och Ronneby är exempel på berömda brunnsorter. Det fanns också många mindre berömda surbrunnar. Surbrunnsgatan i Stockholm har troligen fått sitt namn efter Norra Malms brunn, den äldsta av Stockholms surbrunnar.

Även utomlands fanns berömda brunnsorter som Vichy i Frankrike och Baden-Baden i Tyskland.
 


LÄS MER: Kläder förr - en rikedom

LÄS MER: Lätta fakta om klädernas historia

LÄS MER: Modets makt

LÄS MER: En dräkt för hela svenska befolkningen

LÄS MER: Bomull - slaveriet och textilindustrins framväxt

LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex

LÄS MER: Personlig hygien förr - en smutsig historia

Användbara begrepp

Draperade kläder hängs över kroppen eller sveps runt den.

Etnicitet innebär att tillhöra en viss grupp som exempelvis har samma kultur eller modersmål.

Hållbar utveckling innebär att vi som lever idag ska kunna ha ett bra liv, utan att förstöra möjligheterna för framtida generationer att leva bra. Det gäller bland annat att inte slösa med jordens resurser och att använda så mycket förnybar energi som möjligt.

Influencer är en person som påverkar andra. Influencers använder ofta kanaler som YouTube eller Instagram, för att få andra att köpa varor eller lyssna på viss musik. Influencer kommer från det engelska ordet influence (att påverka).

Lump består av utslitet av tyg, till exempel av ull, linne och bomull. Lump var fram till 1830-talet den enda råvaran för tillverkning av pappersmassa. Av pappersmassa tillverkades i sin tur papper.

Tunikan har samma form som en T-shirt, men är längre och kan sträcka sig nedanför knäna.
 

ANNONS

ANNONS

Intressanta fakta om mode, utseende och hygien

Visste du att:

  • Mot slutet av 1300-talet förbjöd de italienska myndigheterna de så kallade snabelskorna. Prästerna ansåg att dessa skor var påhittade av djävulen eftersom de var så långa och spetsiga att de utgjorde ett hinder för att knäböja vid bönen i kyrkorna.
     
  • Första gången tandborsten nämns i svenska texter är 1649 men någon borstning att tala om förekom knappast förrän i slutet av 1700-talet. Vanligt blev det först på 1920-talet. Tandborsten förblev verkligen länge, som Albert Engströms Kolingen sa, "ett njutningsmedel för överklassen". Idag borstar 99 % av svenska kvinnor i 25-årsåldern tänderna varje dag.
     
  • Det fanns platåskor på 1600-talet. Höjden på sulan berättade om personens sociala status. Ju högre sula, desto finare var man.
     
  • Det fanns 1 000 hovmän och 4 000 tjänare på det franska slottet Versailles, men slottet saknade sanitära bekvämligheter. Det fanns inga badrum på slottet. Man hade ett badkar, men det placerades ute i parken och användes som fontän. Dessutom fanns det bara ett avträde, men det var avsett för kungen och hans anhöriga. År 1746 klagades det över att korridorer, gångar, parken och trädgården var fulla av urin och avföring.
     
  • År 1631 blev Ludvig XIII av Frankrike skallig. Han var endast 30 år gammal och dolde sin skallighet med en peruk. Hans son, Ludvig XIV, hade inte mindre än 40 perukmakare som helt ägnade sig åt att tillverka peruker åt kungen. Snart blev det mode i hela Europa att bära peruk. Det ansågs så småningom ociviliserat att bära naturligt hår på huvudet.
     
  • Det var populärt med stora invecklade peruker under den franske kungen Ludvig XVI:s tid. En del frisyrer var över en halv meter höga och pyntade med fågelbon eller fartygsmodeller. Drottning Marie-Antoinettes peruk var så hög att hon tvingades ta av sig den när hon färdades i en vagn med tak.
     
  • Världens populäraste klädesplagg, jeansen, uppfanns av en segelmakare vid namn Levi Strauss i San Francisco 1850.
     
  • I början av 1900-talet blev kjolarna kortare. Det ansågs inte längre oanständigt att visa vristerna, och en läkare ansåg att de långa kjolarna var ohygieniska eftersom de sopade ihop smuts på gatorna och drog in den i hemmen.
     
  • Ärkebiskop Nathan Söderblom var bekymrad över de allt kortare kjolarna som han fann anstötliga. I en predikan sa ärkebiskopen: ”Vore det inte, både ur hygienens, anständighetens och det praktiska livets krav, långt bättre att man överginge till bruket av byxor och använde kjolen endast som ett prydnadsföremål?”
     
  • Under 1920-talet blev kjolarna allt kortare, midjan åkte ner på höften och det blev modernt med läppstift och kosmetika. De som inte hade råd med silkesstrumpor kunde köpa lika tunna i rayon som genom massproduktion blivit billigt.
     
  • Under 1920-talet blev det populärt med små bröst. Idealet bland tonårsflickorna var att ha en figur som en planka så att de långa pärlhalsbanden skulle falla rakt utanpå de löst sittande tunikorna. Nu blev det populärt med bh:ar som plattade till brösten och gav en pojkaktig siluett.
     
  • Under 1950-talet började ungdomar få mer pengar till sitt förfogande, vilket gjorde att designers kunde skapa speciella ungdomskollektioner. Tidigare hade klädmodet sett likadant ut för alla åldersgrupper, men nu uppstod tydliga uppdelningar i åldrarna. . Förutom jeansen så blev läderjackan ett populärt ungdomsplagg.
     
  • Cool var ett av 1960-talets favoritord. Var man nu inte precis född cool kunde man uppnå detta förhållande med rätt tillbehör. Absolut mest cool var svarta solglasögon.
     
  • 1970-talet har med rätta kallats 60-talets baksmälla. I mitten av 1970-talet var mode närmast ett fult ord. Men naturligtvis fanns ett mode, även om ingen ville låtsas om det. De utsvängda jeansen (V-jeans) blev mycket populära. Som mest mätte benvidden nertill 70 centimeter.
     
  • Glasögon blev också en modesak under 1970-talet. Det blev inne att bära runda ”mormorsbågar”. Då såg man intellektuell ut. Platåskorna gjorde stor comeback omkring 1972, de var avsedda både för män och kvinnor. De fick en rejäl skjuts av ABBA som vann Schlager-EM i sådana 1974. Som värst mätte platåerna 12 centimeter.
     
  • Kvinnorörelsen påverkade modet under 1970-talet och nyckelordet var naturlighet. Man kastade BH:n och ersatte strumpor och höfthållare med strumpbyxor. Naturligtvis avstod man från makeup och tillkrånglade frisyrer.
     
  • Under 80-talet växte en grupp med målmedvetna, framgångsrika affärsmän och kvinnor som fick smeknamnet "yuppies". Dessa klädde sig i "flashiga" kläder mer stora logotyper som Ralph Laurens polohäst och Lacostes krokodil. Männen bar även kraftfulla kostymer a´la Michael Douglas.  Kvinnorna bar elegant bred blazer, snäv kjol och pumps.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vi vet en del om vilka verktyg människor använde på stenåldern men lite om deras kläder. Vad beror det på?
     
  2. Först när människan började bygga städer kan vi beskriva hur dåtidens människor klädde sig. Hur hänger det ihop?
     
  3. Varför blev peruker och knäbyxor omoderna efter franska revolutionen?
     
  4. Många unga klär sig på ett visst sätt för att visa vilken musik de gillar. Ge exempel på några sådana klädstilar.
     
  5. Våra kläder har dragits in i debatten om klimat och hållbar utveckling. Vad beror det på?

Ta reda på:

  1. Ge några exempel på kläder som visar vilken religion bäraren har.
     
  2. Hur mycket lägger varje invånare i Sverige i genomsnitt ut på

         a) kläder

         b) skönhetsmedel varje år.

         c) Vad drar du för slutsatser av ditt resultat?

Diskutera:

  1. Sedan antiken har en del människor tyckt att utseende är viktigare än hälsan. Vad kan det bero på?
     
  2. Hur går det att motverka den modehets som många tonåringar känner?
     

 

Litteratur:
R Broby-Johansen, Kropp och kläder: Klädedräktens konsthistoria, Rabén & Sjögren, 1969
Mila Contini, Modet genom tiderna, AB Svensk Litteratur, 1965
Berit Eldvik, Modemakt: 300 år av kläder, Nordiska Museets Förlag, 2010
Yvonne Hirdman m.fl., Kvinnohistoria: Om kvinnors villkor från Antiken till våra dagar, Sveriges utbildningsradios förlag AB, 1999
Giorgio Riello, Back in fashion: Western fashion from the Middle Ages to the present, Yale University Press, 2020
 

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt.
 

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Historia om mode, utseende och hygien

Stenåldern i Östersjön

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen berättar om varför land blev hav och hur havsbotten kan bevara sjutusen år gamla föremål. Om föremålen legat på land hade de varit försvunna sedan länge.

+ Läs mer

Artiklar om Historia om mode, utseende och hygien

M

Arbetet förr med att karda ull och spinna lin

av: Jane Fredlund
2023-06-13

Idag när det är självklart att köpa färdiga tyger och kläder kan det ge en tankeställare att titta lite närmare på de nötta gamla redskapen för ull- och linberedning, redskap som förr var en viktig del av kvinnornas vardag och som berättar om det ständiga slitet med att skaffa kläder och textilier för gårdens behov...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Vatten och avlopp i medeltidens städer

av: Kaj Hildingson
2023-02-16

År 476 e.Kr stormade goterna Västrom och den siste romerske kejsaren avsattes. Livet i Rom och andra romerska städer föll inte samman omedelbart. Städerna stod ju kvar även om de fått nya härskare. Men de olika folk som angripit romarriket hade ingen möjlighet att sköta ett sådant rike. Nu förföll de romerska vattenledningarna precis som mycket annat. I akvedukterna slog buskar och annan växtlighet rot. De vattenledningar som romarna varit så stolta över växte igen eller förstördes av folk som behövde stenarna för att bygga hus...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Romerska akvedukter, vattenledningar och badhus

av: Kaj Hildingson
2023-02-16

Romarna byggde vattenledningar som överträffade allt som dittills skådats. När Rom stod på sin höjdpunkt första århundradet efter Kristus, ledde åtta stora akvedukter eller vattenledningar in vatten i staden. Romarnas akvedukter var byggnadstekniska mästerverk. Eftersom vattnet hela tiden måste rinna nedåt måste akvedukten luta jämnt under många mil. Totalt var Roms akvedukter 435 kilometer långa...

+ Läs mer

M

Livets växter - om olika växters användningsområden förr

av: Jan-Olof Fallström
2022-11-15

Vi kan lära oss mycket om äldre tiders användning av växter i vardagslivet. Idag köper vi färdiga kläder i alla möjliga färger. Många köper nytt flera gånger om året för att följa med i modet. Sjukvård finns över hela landet liksom apotek med vetenskapligt utprovade mediciner. Tandläkare botar snabbt den svåraste tandvärk, ingen behöver svälta, och i butikerna finns färsk frukt och grönsaker året om. Mycket som nu är lätt fixat kunde förr i tiden vara stora och ibland tidskrävande vardagsproblem, som måste lösas med det naturen gav. Växter användes inte bara till mat, utan också som läkemedel, till textilfärgning och mot ohyra...

+ Läs mer

M

Jeans - en framgångsrik historia

av: Lars Hildingson
2022-09-29

Jeansmodet överskrider kön, ålder och klass. Byxorna har en tidlös design och har numera blivit en självklar del av vår vardag. Men det är inte många av oss som kan berätta om jeansens historia. I den här artikeln kan du bland annat läsa om den tyske immigranten Levi Strauss som kom till USA i mitten av 1800-talet och så småningom grundade ett företag som sålde jeanstyg. När han sedan fick i uppdrag av ett gruvbolag att skapa arbetskläder som var slitstarka och tålde hårt arbete, kom tillverkningen av jeans igång. Till en början i form av jeansoveraller, och ett par decennier senare i form av byxor. Företaget började sälja jeansbyxor på 1890-talet. Produktionen av jeans ökade till big business genom Levi Strauss ledarskap. Han var en mycket rik man när han dog 1902. Hans släktingar tog över Levi Strauss & Co, som blev världens största tillverkare av byxor...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Personlig hygien förr - en smutsig historia

av: Jane Fredlund
2022-07-14

Historien om vår hygien är ett ganska sorgligt kapitel, om man inte föredrar att skratta åt eländet. Både 1700- och 1800-talen var på det hela taget snuskiga århundraden. Dels berodde det på att det var ont om vatten, vattnet måste bäras lång väg och det gällde att spara på dropparna. Dels berodde det på okunnighet; bakterier och smitta var okända begrepp. Dessutom var det farligt att tvätta sig i onödan, ansågs det. Utan ett skyddande smuts- och fettlager blev huden känsligare både för hetta och kyla...

+ Läs mer

Länkar om Historia om mode, utseende och hygien

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Hi

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Hi

Historia om relationer, kärlek och sex

Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...

Relaterade taggar

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Sh
symbol

Sexuella läggningar

Sexuell läggning handlar om vad de personer som du blir kär i eller tänder på har för kön. Exempel...

Sh
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Hi
Akvedukt

Akvedukter

Under romarrikets storhetstid, omkring år 75 e.Kr levererade elva akvedukter (vattenledningar)...

Hi
Industrialism

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...