S

Internationella relationer ger kunskap om de ekonomiska och historiska förutsättningarna för aktuella internationella problem.

Internationella relationer

Internationella relationer handlar om hur det internationella systemet fungerar politiskt och ekonomiskt, hur maktförhållanden förändras, hur relationer mellan stater fungerar, samt hur överstatliga organisationer och aktörer påverkar de internationella relationerna.

Det internationella systemet

Politik handlar bland annat om hur makt utövas och beslut fattas. Internationell politik brukar ofta beskrivas som mellanstatlig, även om det finns många andra viktiga aktörer än stater i det internationella systemet.

Internationella relationer handlar om hur det internationella systemet fungerar politiskt och ekonomiskt, hur maktförhållanden förändras, hur relationer mellan stater fungerar, samt hur överstatliga organisationer och aktörer påverkar de internationella relationerna.

Det internationella systemet

Politik handlar bland annat om hur makt utövas och beslut fattas. Internationell politik brukar ofta beskrivas som mellanstatlig, även om det finns många andra viktiga aktörer än stater i det internationella systemet.

ANNONS

ANNONS

Därför är det bättre att tala om internationell politik som samspelet mellan olika stater och andra aktörer utanför enskilda aktörers kontroll.

Ingen stat eller aktör - hur mäktiga de än tycks vara - bestämmer ensamt på den internationella arenan. Dessutom är alla mer eller mindre beroende av varandra.

Om industrier i ett land släpper ut föroreningar som förstör miljön - och kanske i sin förlängning påverkar klimatet - drabbar det även andra länder. Hur länder väljer att hantera sådana här och liknande konflikter är en del av den internationella politiken.

Olika perspektiv

Dagligen rapporterar media om händelser som på olika vis rör internationell politik. Ofta är uppgifterna om vad som inträffat, varför och vilka konsekvenser händelserna får, motstridiga. Det beror bland annat på att de som tolkar uppgifterna utgår från olika perspektiv.

Varierande utgångspunkter leder till att olika medier uppmärksammar händelser och företeelser i världen på världen på olika sätt. Det innebär inte att något av perspektiven behöver vara felaktigt.

Tre teoretiska perspektiv har dominerat synen på internationell politik: realism, liberalism och konstruktivism. De olika teorierna ger olika svar på hur det internationella systemet ser ut, vad som står på spel och vilka aktörer som är viktiga.

Realism


Realismen grundas i ett centralt fokus på staten som de anser är den enda aktören i internationell politik. Staten är den aktör som besitter makt och medel nog att starta stora krig, skapa och tillintetgöra internationella samarbeten samt influera andra stater.

Teorin anser att det råder anarki mellan länder och att internationell politik handlar om överlevnad. De starkaste staterna har makt nog att bestämma utvecklingen. Därmed samarbetar stater av enbart på grund av ett egenintresse, där allting utgår ifrån att man ska maximera sina egna säkerhets- och maktintressen. Ifall olika staters strider mot varandras kommer den stat med mest makt att bekämpa den svagare statens intressen. Detta gör att alla stater ständigt rustar sig militärt för att kunna försvara sig i den anarkistiska och osäkra världen där alla stater strävar efter mer makt och ökad säkerhet.

Freden i världen upprätthålls med hjälp av avskräckning och maktbalans av militära styrkor mellan länderna. Det är alltså rädslan för de andra ländernas militära förmågor som gör att länder inte går i krig. Men en situation utav fred ses främst som ett undantag då ett system utav anarki bygger på osäkerhet och detta medför att krig och konflikter alltid är närvarande.

ANNONS

ANNONS

Liberalism

Liberalismen anser att det finns många viktiga och inflytelserika aktörer på den internationella scenen, till exempel stater, företag, individer och organisationer. De menar att man inte kan isolera staten som avgörande aktörer då dessa stater utgörs utav individer som lever i ett samhälle och driver företag eller organisationer. Dessa individer och företag driver, precis som stater, en enskild, internationell agenda som kan påverka den politiska utvecklingen. Därmed finns det flera intressen som styr den internationella politiken och det finns betydligt fler möjligheter för transnationella samarbeten än om man enbart hade fokuserat på stater som aktörer.

Den internationella politiken anses grundas i aktörernas gemensamma intressen och deras strävan efter att maximera sina möjligheter genom att samarbeta med andra aktörer med liknande agenda. Dessa gemensamma intressen kan man se i det faktum att länder bedriver handel med varandra, och när man sedan insåg vilka fördelar man kunde utvinna ur att samarbeta så utformade man internationell rätt för att se till att alla kunde interagera med varandra på ett strukturerat sätt. När aktörer väl samarbetar och gynnas av att utbytet mellan varandra så skapas "interdependens", alltså ett beroende av varandra, vilket gör att aktörerna skapar gemensamma värden som de kommer skydda gemensamt. Detta gör att de gemensamt kommer att försöka motverka krig och instabilitet som kan hotat deras samarbete.

Liberalismens grundidé är att individer vill samarbeta ifall de bara får möjlighet att inse att det skulle kunna ge dem någon positiv avkastning. Och eftersom alla stater består utav individer så borde alla stater förr eller senare sträva efter att samarbeta. Detta är en utav anledningarna till varför demokrati anses vara så viktigt för världsfreden; för om alla får vara med och bestämma om hur sitt land ska styras så brukar det leda till att landet öppnar upp sig för omvärlden. Detta gör att internationella institutioner kan formas och verka för att stabilisera världen och främja ytterligare internationella samarbeten.

Konstruktivism

Konstruktivismen tar en helt annan ståndpunkt och bygger sin teori på att alla intressen är konstruerade för att få aktörer att uppfatta sin situation och väljer att agera på ett särskilt sätt. De lägger inte ett värde på vilken makt en aktör har då detta är ett konstruerat värde som enbart värderas utav andra aktörer. Ett land som har en stark militär kommer enbart att uppfattas som ett starkt land om det finns andra länder som känner sig hotade utav dessa styrkor, ett samhälle som är rikt på naturresurser är enbart rikt om dessa naturresurser är efterfrågade på en marknad. Inget värde är alltså konstant utan är ständigt föränderliga.

ANNONS

ANNONS

Intressen uppkommer utifrån egenintressen som formas av vad man uppfattar som identiteter, normer och idéer. En stat grundas i att dess befolkning ser sig själva som en gemensam enhet som delar normer och uppfattningar om världens fenomen och element. När dessa individer börjar arbeta tillsammans formas deras gemensamma identitet och de skapar gemensamma värden som dessa kommer att arbeta för att behålla och förstärka.

Hade alla individer delat samma identiteter, normer och idéer så hade världen vara enad och fredlig. Men med 8 miljarder individer på jorden (2023) så är det ofrånkomligt att det finns skillnader i hur man uppfattar sig själv, sin roll och sitt beteende. Därmed formas dagens situation av hur vi som individer uppfattar vår situation, nämligen som medborgare i olika stater, stater som skiljer sig från varandra eftersom befolkningarna i dessa länder skiljer sig från varandra.

Om stater kommer samarbeta eller starta krig utgår därför utifrån det skapade egenintresset och den egna befolkningens identitetsuppfattning. T.ex. har den amerikanska befolkningen en helt annan syn på hur man bör använda militära styrkor utomlands för att påverka internationell politik jämfört med hur vi resonerar i Sverige. Detta bygger på historiska erfarenheter och resonemang kring vad som bäst förstärker våra egenintressen, egenintressen som grundas i det system där vi uppfattar oss själva som deltagare.

Ingen övermakt

Det finns en väsentlig skillnad mellan hur staterna förhåller sig till varandra i det internationella systemet och hur den svenska staten förhåller sig till det svenska samhället. I Sverige stiftar riksdagen lagar och myndigheterna löser konflikter mellan olika aktörer, tar in skatt och ser till att det finns exempelvis fungerande utbildnings- och sjukvårdssystem.

I det internationella systemet finns det ingen överordnad myndighet. Även om internationell rätt har utvecklats och breddats, är de väsentligt reglerna ofta oklara och motsägelsefulla. Det finns heller ingen polis eller gemensam krigsmakt som kan straffa de som överträder reglerna. Det är bara när staterna är överrens som regler och lagar blir verklighet eller speciella satsningar kan göras.

Förhållandet mellan en stat och världssamfundet beror till stor del på hur det internationella systemet tolkas. I till exempel FN kan går det ofta att se hur de olika perspektiven kolliderar med varandra. Ibland är besluten påverkade av realismen, ibland av liberalismen.

ANNONS

ANNONS

Krig eller samarbete?

Länder som är oense eller i konflikt med vandra kan lösa sina problem på fredlig väg genom förhandlingar och samarbete. Men de kan också hamna i krig.

Valet mellan samarbete och krig kan tyckas enkelt. Krig är grymt, förödande och kostsamt, medan förhandlingar och samarbete leder framåt. För många, de flesta, är det också så.

Samtidigt finns det de som tjänar på krig. Vad som till slut avgör om stater hamnar i väpnade konflikter med varandra eller samarbetar är ingen enkel fråga, utan beror på många olika saker.

Den internationella politiken domineras av flera olika teoretiska perspektiv som alla på olika sätt förklarar och analyserar internationella händelser och dess konsekvenser. Oavsett vilket perspektiv som används, kan samspelet i det internationella systemet placeras in på en femgradig skala:

  • Krig - en stat använder militärt våld för att nå politiska eller ekonomiska mål. Idag är den vanligaste formen inbördeskrig.
  • Kris - en akut och allvarlig svårlöst konflikt mellan stater. Den är så allvarlig att den kan leda till krig, men kan också hanteras fredligt genom förhandlingar.
  • Förhandling - stater samtalar eller förhandlar för att lösa gemensamma konflikter. Inget utpräglat samarbete pågår, men det är inte frågan om någon kris.
  • Allians - stater kan gå samman i en allians för att de vill stärka sin militära position (makt) eller förhindra att motståndaren göra det.
  • Integration - flera stater arbetar gemensamt inom ett eller flera områden. Ofta är syftet att genom samarbetet stärka den egna statens, eller de gemensamma staternas, position på andra områden än de rent militära, till exempel handel.

Möjlig världsregering

FN, WTO och WHO är exempel på mellanstatliga organisationer där det är valfritt för stater att delta. Besluten tas gemensamt och det finns ingen överordnad makt som kan fatta beslut när inte staterna kommer överens eller inte följer de lagar som man kommit överens om. Regelverket består ofta av rekommendationer.

Så är det till exempel med folkrätten där staterna kommit överens om riktlinjer för till exempel handel, diplomatiska förbindelser och krigföring. Internationella avtal är generellt inte allmänt gällande lagar. Staterna avgör själva om de vill skriva under eller inte.

Fred och säkerhet

Det finns olika teorier och strategier för att uppnå fred och säkerhet i världen. En av de mest klassiska är den om maktbalans som går ut på att länder är ovilliga att starta krig om deras motståndare är ungefär lika starka som de själva.

En annan teori går ut på att stater som samarbetar - till exempel genom omfattande handel - är ovilliga att starta krig med varandra eftersom kriget skulle medföra för stora negativa konsekvenser för dem. Militära samarbeten avskräcker också från krig.

Om en stat är så dominerande att andra stater inte kan utmana den, råder hegemoni.

Ett alternativ till en eller ett par dominerande stater vore en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. Enligt en del är ett sådant här system den enda rimliga lösningen på krigen i världen, medan det för andra är en utopi.
 


LÄS MER: Globalisering - orsaker och följder

LÄS MER: Mänskliga rättigheter

LÄS MER: Ekonomins globalisering

LÄS MER: Kritik mot globaliseringen och de transnationella företagen

LÄS MER: Media och samhället

LÄS MER: Världens befolkning

LÄS MER: Migration, urbanisering och städer

LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen

LÄS MER: Miljö och hållbarhetsfrågor

LÄS MER: Nutidshistoria

PODCAST: Kärnvapen och kärnvapenmakter

PODCAST: Hur fungerar FN:s säkerhetsråd?

 

Text: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB
 

Sidan uppdaterad: 2 januari 2023
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Internationella relationer

Webbkurs om krigsbrott

av: Svenska Röda korset
Gymnasiet

Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.

+ Läs mer

Allas lika rätt! - Ett läromedel om diskriminering från Amnesty

av: Amnesty International
Gymnasiet, Lättläst

I det här materialet får du lära dig om diskriminering och varför människor diskrimineras runt om i världen - samt vad vi kan göra för att motverka det.

+ Läs mer

Rättigheter nu! - Ett läromedel om mänskliga rättigheter från Amnesty

av: Amnesty International
Gymnasiet, Lättläst

I Rättigheter nu! får du lära dig mer om vad är mänskliga rättigheter är, hur olika rättigheter kränks i dagens värld och hur de kan försvaras och stärkas.

+ Läs mer

Utbildningsmaterial från Amnesty

av: Amnesty International
Gymnasiet

Hos oss hittar du intressant, kostnadsfritt och varierat undervisningsmaterial om mänskliga rättigheter - ladda ner och testa idag!

+ Läs mer

Webbkurs i krigets lagar

av: Svenska Röda Korset
Gymnasiet, Lättläst

Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.

+ Läs mer

Det dolda hotet

av: Marinmuseum
Högstadiet

Vad händer när det osynliga hotet blir synligt?

+ Läs mer

Artiklar om Internationella relationer

Samarbete

Konferensen med fokus på aktuella ämnen och klassrumsnära tips

av: SIFU
2023-04-15

Med ett förändrat omvärldsläge som påverkar samhällsundervisningen, ett ökat användande av AI i skolan och desinformation som flödar i olika kanaler ställs ökade och nya krav på dig som SO-lärare. Utöver detta är det mycket annat innehåll som också ska hinnas med på lektionerna - så hur ska du lägga upp undervisningen på bästa sätt?

+ Läs mer

S

Humanitär intervention

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-25

En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda sin egen befolkning. Begreppet står i konflikt med principen om alla staters suveränitet och var därför länge otänkbart. Alla suveräna stater förväntas svara för sina invånares säkerhet. Men vad händer om en stat inte klarar av att uppfylla det ansvaret, eller till och med utövar våld mot sin egen befolkning? Om omvärlden då griper in med militära medel mot statens vilja för att förhindra grymheter kallas det för humanitär intervention...

+ Läs mer

S

Vad är folkrätt?

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-25

Folkrätten har växt fram under århundraden och rör allt från internationellt samarbete kring transporter och kommunikation till lagar om hur krig får föras. Den reglerar främst hur stater får agera gentemot varandra, men sedan andra världskrigets slut har mänskliga rättigheter blivit en viktig del av folkrätten. Som namnet antyder så består folkrätten av lagar som reglerar relationerna mellan folk, till skillnad från inomstatliga lagar som enbart gäller för en stats medborgare...

+ Läs mer

S

Natos historia och organisation

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-25

Nato är en försvarsallians mellan 31 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela Nato. Sedan Nato bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: WHO

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-24

Världshälsoorganisationen WHO är verksam över hela världen och arbetar med allt från att vaccinera barn mot polio till att övervaka det internationella hälsoläget. Organisationen är FN:s fackorgan för hälsofrågor och har sitt huvudkontor i Genève...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: UNHCR

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-24

FN:s flyktingorgan UNHCR har uppdraget att leda och samordna de internationella insatserna till skydd av flyktingar världen över och att finna lösningar på flyktingproblem. UNHCR uppstod efter andra världskriget och den primära uppgiften var ursprungligen att hjälpa alla de miljoner människor som drivits på flykt i det Europa som då låg i ruiner. Tanken bakom organisationen var att låta dess arbete pågå under 3 år för att hjälpa de europeiska flyktingströmmarna...

+ Läs mer

Podcast om Internationella relationer

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Läs mer

Länkar om Internationella relationer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Internationell politik och globala samhällsfrågor

Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...

Migration, urbanisering och städer

Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Sveriges beredskap

Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.

Relaterade taggar

Mellanösternkonflikten

Staten Israel bildades den 14 maj 1948 som följd av ett beslut i FN. Beslutet grundade sig till...

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Inbördeskrig

Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....

Befolkningsfrågor

De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer. Demografi eller befolkningslära som det...

Klimatförändringar genom historien

Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...

EU:s historia

1951 bildades den s.k. Kol- och stålgemenskapen mellan staterna: Västtyskland, Frankrike, Italien,...

Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...

Statskupper

En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Röda korset

Röda korset är en neutral hjälporganisation som grundades 1863 för att ta hand om sårade i krig. En...

Svensk neutralitetspolitik

Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...

NATO

NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...

Kärnvapen

Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...

FN-historia och FN-insatser

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...

Terrorism

Terrorism är en benämning för olika typer av politisk utpressning eller våldsdåd som används i...

Flyktingar

Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...

Pacifism

Pacifism (ickevåld) är en benämning för övertygelsen om att konflikter ska lösas med fredliga medel...

Religion och politik idag

Religion har i alla tider utnyttjats i politiska syften av ledare och politiker för att vinna...

Fundamentalism

Fundamentalister tar fasta på religioners eller ideologiers grundläggande och ursprungliga lära och...

Civil olydnad

Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en av myndigheterna...

IMF och Världsbanken

Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...

Rättvis handel

Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...

WTO

Världshandelsorganisationen (WTO) i Genève är en internationell organisation som arbetar med...

Al-Qaida

Al-Qaida är ett internationellt terroristnätverk som består av olika grupper av islamiska (...

11 september-attackerna

Den 11 september 2001, klockan 14.48 svensk tid, utsattes USA för den värsta terrorattacken...

Pandemier

Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...

EU

Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...

Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det...

Darfurkonflikten

Darfur är en region i västra Sudan (se karta). Området är nästan lika stor som Sverige och har...

Islamiska staten (IS)

Islamiska staten (IS), ibland även kallad ISIS (Islamiska staten i Irak och Syrien) är en...

Kriget mot terrorismen

”Kriget mot terrorismen” brukar beteckna den globala militärkampanj som startade strax efter...

Industriländer

Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...

Utvecklingsländer

Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...

Religion och konflikter

Många tror att religiösa motsättningar utgör en stor del av världens konflikter. Det är en...

Vladimir Putin

Vladimir Vladimirovich Putin (född 7 oktober 1952) är en rysk politiker, statsman och före detta...

Kemiska stridsmedel

Sedan första världskriget har kemiska stridsmedel använts i många krig, ofta med fasansfulla...