Hade alla individer delat samma identiteter, normer och idéer så hade världen vara enad och fredlig. Men med 7,8 miljarder individer på jorden (2021) så är det ofrånkomligt att det finns skillnader i hur man uppfattar sig själv, sin roll och sitt beteende. Därmed formas dagens situation av hur vi som individer uppfattar vår situation, nämligen som medborgare i olika stater, stater som skiljer sig från varandra eftersom befolkningarna i dessa länder skiljer sig från varandra.
Om stater kommer samarbeta eller starta krig utgår därför utifrån det skapade egenintresset och den egna befolkningens identitetsuppfattning. T.ex. har den amerikanska befolkningen en helt annan syn på hur man bör använda militära styrkor utomlands för att påverka internationell politik jämfört med hur vi resonerar i Sverige. Detta bygger på historiska erfarenheter och resonemang kring vad som bäst förstärker våra egenintressen, egenintressen som grundas i det system där vi uppfattar oss själva som deltagare.
Ingen övermakt
Det finns en väsentlig skillnad mellan hur staterna förhåller sig till varandra i det internationella systemet och hur den svenska staten förhåller sig till det svenska samhället. I Sverige stiftar riksdagen lagar och myndigheterna löser konflikter mellan olika aktörer, tar in skatt och ser till att det finns exempelvis fungerande utbildnings- och sjukvårdssystem.
I det internationella systemet finns det ingen överordnad myndighet. Även om internationell rätt har utvecklats och breddats, är de väsentligt reglerna ofta oklara och motsägelsefulla. Det finns heller ingen polis eller gemensam krigsmakt som kan straffa de som överträder reglerna. Det är bara när staterna är överrens som regler och lagar blir verklighet eller speciella satsningar kan göras.
Förhållandet mellan en stat och världssamfundet beror till stor del på hur det internationella systemet tolkas. I till exempel FN kan går det ofta att se hur de olika perspektiven kolliderar med varandra. Ibland är besluten påverkade av realismen, ibland av liberalismen.
LÄS MER: Mänskliga rättigheter
LÄS MER: Ekonomins globalisering
LÄS MER: Kritik mot globaliseringen och de transnationella företagen
LÄS MER: Media och samhället
LÄS MER: Världens befolkning
LÄS MER: Migration, urbanisering och städer
LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen
LÄS MER: Miljö och hållbarhetsfrågor
PODCAST: Kärnvapen och kärnvapenmakter
PODCAST: Hur fungerar FN:s säkerhetsråd?