S

Internationella relationer ger kunskap om de ekonomiska och historiska förutsättningarna för aktuella internationella problem.

Internationella relationer

Internationella relationer handlar om hur det internationella systemet fungerar politiskt och ekonomiskt, hur maktförhållanden förändras, hur relationer mellan stater fungerar, samt hur överstatliga organisationer och aktörer påverkar de internationella relationerna.

I texten presenteras tre förklaringsmodeller som ofta används för analys av det internationella systemets dynamik och staternas beteenden. Teorierna belyser olika perspektiv - från realismens fokus på statlig makt till liberalismens tro på transnationella samarbeten samt konstruktivismens vikt på normer och identiteter.

Internationella relationer handlar om hur det internationella systemet fungerar politiskt och ekonomiskt, hur maktförhållanden förändras, hur relationer mellan stater fungerar, samt hur överstatliga organisationer och aktörer påverkar de internationella relationerna.

I texten presenteras tre förklaringsmodeller som ofta används för analys av det internationella systemets dynamik och staternas beteenden. Teorierna belyser olika perspektiv - från realismens fokus på statlig makt till liberalismens tro på transnationella samarbeten samt konstruktivismens vikt på normer och identiteter.

ANNONS

ANNONS

Det internationella systemet

Politik handlar bland annat om hur makt utövas och beslut fattas. Internationell politik brukar ofta beskrivas som mellanstatlig, även om det finns många andra viktiga aktörer än stater i det internationella systemet.

Därför är det bättre att tala om internationell politik som samspelet mellan olika stater och andra aktörer utanför enskilda aktörers kontroll.

Ingen stat eller aktör - hur mäktiga de än tycks vara - bestämmer ensamt på den internationella arenan. Dessutom är alla mer eller mindre beroende av varandra.

Om industrier i ett land släpper ut föroreningar som förstör miljön - och i förlängningen påverkar klimatet - drabbar det även andra länder. Hur länder väljer att hantera sådana här och liknande konflikter, är en del av den internationella politiken.

Olika perspektiv

Dagligen rapporterar media om händelser som på olika sätt rör internationell politik. Ofta är uppgifterna motstridiga om vad som egentligen har inträffat, varför och vilka konsekvenser händelserna fått. Det beror bland annat på att de som tolkar uppgifterna utgår från olika perspektiv.

Varierande utgångspunkter leder till att olika medier uppmärksammar händelser och företeelser i världen på olika sätt. Det innebär dock inte att något av perspektiven behöver vara felaktigt.

Tre teoretiska perspektiv har dominerat synen på internationell politik genom tiderna: realism, liberalism och konstruktivism. De olika teorierna ger olika svar på hur det internationella systemet ser ut, vad som står på spel och vilka aktörer som är viktiga.

Realism


Inom realismen anses staten vara den enda aktören inom internationell politik. Staten är den aktör som besitter makt och medel nog att starta stora krig, skapa och tillintetgöra internationella samarbeten samt influera andra stater.

Teorin anser att det råder anarki mellan länder och att internationell politik handlar om överlevnad. Endast de starkaste staterna har makt nog att bestämma utvecklingen.

Stater samarbetar enbart på grund av olika egenintressen. Resonemanget utgår från att stater alltid strävar efter att maximera sina egna säkerhets- och maktintressen.

När mellanstatliga konflikter uppstår har starka stater fördelar gentemot svagare stater. Detta gör att alla stater ständigt rustar sig militärt för att kunna försvara sig. Vi lever i en anarkistisk och osäkra värld där alla stater strävar efter mer makt och ökad säkerhet.

Freden i världen upprätthålls endast med hjälp av avskräckning och maktbalans av militära styrkor mellan länderna. Det är alltså rädslan för de andra ländernas militära förmågor som gör att länder inte går i krig. En situation med fred ses endast som ett undantag.

Det råder därför anarki inom det internationella systemet. Världen är en osäker plats, med ständiga krig och konflikter.

ANNONS

ANNONS

Liberalism

Liberalismens förespråkare anser att det finns många inflytelserika aktörer på den internationella arenan. De viktigaste är stater, företag, organisationer och individer. Liberalismen menar (till skillnad från realismen) att det inte går att enbart utskilja stater som avgörande aktörer på den internationella spelplanen. Detta beror på att staternas samhällen utgörs av individer som driver företag och organisationer. Dessa individer, företag och organisationer - har precis som stater - en enskild, internationell agenda som kan påverka den politiska utvecklingen. Liberalismen utgår således ifrån att det är flera olika aktörers intressen styr som den internationella politiken. Detta synsätt öppnar upp för fler transnationella samarbeten än t.ex. realismens filosofi som enbart fokuserar på stater som aktörer.

Enligt liberalismen grundas den internationella politiken på de aktörernas gemensamma intressen och deras strävan efter att maximera sina möjligheter genom att samarbeta med andra aktörer med liknande agenda. Dessa gemensamma intressen tydliggörs bland annat genom att länder bedriver handel med varandra.

Internationella samarbeten möjliggör många fördelar för alla inblandade aktörer. För att kunna skydda och upprätthålla dessa viktiga samarbeten, så har internationell rätt utformats så att alla inblandade aktörer ska kunna samverka med varandra på ett strukturerat sätt.

När aktörer väl samarbetar och gynnas av utbytet mellan varandra så skapas "interdependens", alltså ett beroende av varandra. Detta medför att de inblandade aktörerna utformar gemensamma värden som de sedan skyddar gemensamt. Kontentan blir att de inblandade aktörerna därefter kommer att göra sitt bästa för att motverka krig och alla andra former av instabilitet som kan hota deras samarbete.

Liberalismens grundidé är att alla individer vill samarbeta så länge de inser att det ger dem fördelar och andra vinster. Och eftersom alla stater består av individer så borde alla stater förr eller senare sträva efter att samarbeta. Detta är en av anledningarna till varför demokrati anses vara så viktigt för världsfreden - för om alla landets medborgare får vara med och bestämma hur deras land ska styras, så leder det i regel också till att landet blir mer öppet för omvärlden. Detta i sin tur gör att internationella institutioner kan skapas och formas - internationella institutioner som främjar globala samarbeten och strävar efter att stabilisera vår värld.

Konstruktivism

Konstruktivismen tar en helt annan ståndpunkt och bygger sin teori på att allas intressen är konstruerade utifrån de rådande normerna hos aktören eller aktörerna.

ANNONS

ANNONS

De idéer, normer och identiteter som en aktör (t.ex. en stat) har blir avgörande för vilka intressen som konstrueras. Den amerikanska befolkningen har till exempel en helt annan syn på hur man bör använda militära styrkor utomlands för att påverka internationell politik, jämfört med hur vi resonerar i Sverige.

Enligt konstruktionismen är det grundläggande för en stat att dess befolkning ser sig själva som en gemensam enhet (där befolkningen delar normer och uppfattningar om världen). Folket har tillsammans format en gemensam identitet med gemensamma värden som de försöker behålla och förstärka. Frågan om hur man identifierar sig själv och sin grupp blir viktig för att förstå hur ens intressen formuleras - t.ex. är vi i första hand svenskar eller européer? Alla intressen konstrueras ständigt om eftersom normer, värden, kultur och identitet är i förändring.

Inom konstruktionismen utgör individen den viktigaste aktören, men eftersom även grupper och stater består av individer så är de också betydande aktörer.

Identiteten är avgörande för de beslut som fattas. Stater agerar utifrån den rådande identiteten bland befolkningen.

Hade alla individer delat samma identiteter, normer och idéer (och intressen) så hade världen varit enad och fredlig. Om stater kommer samarbeta eller starta krig utgår därför från det skapade egenintresset och den egna befolkningens identitetsuppfattning. Det kommer råda fred och konsensus då folk upplever sig ha liknande identitet, normer och intressen. Och det blir konflikter och krig när människor har olika identiteter, normer och intressen.

Ingen övermakt

Det finns en väsentlig skillnad mellan hur staterna förhåller sig till varandra i det internationella systemet och hur den enskilda staten förhåller sig till det egna samhället. I Sverige stiftar riksdagen lagar och myndigheterna löser konflikter mellan olika aktörer, tar in skatt och ser till att det finns fungerande utbildnings- och sjukvårdssystem, och så vidare.

I det internationella systemet finns det ingen överordnad myndighet. Även om internationell rätt har utvecklats och breddats med tiden, är de existerande reglerna ofta oklara och motsägelsefulla. Det finns heller ingen internationell polis eller gemensam krigsmakt som kan straffa dem som överträder reglerna. Det är bara när alla staterna är överens som regler och lagar kan förverkligas, och speciella gemensamma satsningar kan göras.

Förhållandet mellan en stat och världssamfundet beror till stor del på hur det internationella systemet tolkas. I till exempel FN går det ofta att se hur de olika perspektiven kolliderar med varandra. Ibland är besluten påverkade av realismen, ibland av liberalismen.

ANNONS

ANNONS

Krig eller samarbete?

Länder som är oense eller i konflikt med vandra kan lösa sina problem på fredlig väg genom förhandlingar och samarbete. Men de kan också hamna i krig.

Valet mellan samarbete och krig kan tyckas enkelt. Krig är grymt, förödande och kostsamt, medan förhandlingar och samarbete leder framåt. För många, de flesta, är det också så.

Samtidigt finns det de som tjänar på krig. Vad som till slut avgör om stater hamnar i väpnade konflikter med varandra eller samarbetar är ingen enkel fråga, utan beror på många olika saker.

Den internationella politiken domineras av flera olika teoretiska perspektiv som alla på olika sätt förklarar och analyserar internationella händelser och dess konsekvenser. Oavsett vilket perspektiv som används, kan samspelet i det internationella systemet placeras in på en femgradig skala:

  • Krig - en stat använder militärt våld för att nå politiska eller ekonomiska mål. Idag är den vanligaste formen inbördeskrig.
     
  • Kris - en akut och allvarlig svårlöst konflikt mellan stater. Den är så allvarlig att den kan leda till krig, men kan också hanteras fredligt genom förhandlingar.
     
  • Förhandling - stater samtalar eller förhandlar för att lösa gemensamma konflikter. Inget utpräglat samarbete pågår, men det är inte frågan om någon kris.
     
  • Allians - stater kan gå samman i en allians för att de vill stärka sin militära position (makt) eller förhindra att motståndaren göra det.
     
  • Integration - flera stater arbetar gemensamt inom ett eller flera områden. Ofta är syftet att genom samarbetet stärka den egna statens, eller de gemensamma staternas, position på andra områden än de rent militära, till exempel handel.

Möjlig världsregering

FN, WTO och WHO är exempel på mellanstatliga organisationer där det är valfritt för stater att delta. Besluten tas gemensamt och det finns ingen överordnad makt som kan fatta beslut när inte staterna kommer överens eller inte följer de lagar som man kommit överens om. Regelverket består ofta av rekommendationer.

Så är det till exempel med folkrätten där staterna kommit överens om riktlinjer för till exempel handel, diplomatiska förbindelser och krigföring. Internationella avtal är generellt inte allmänt gällande lagar. Staterna avgör själva om de vill skriva under eller inte.

Fred och säkerhet

Det finns olika teorier och strategier för att uppnå fred och säkerhet i världen. En av de mest klassiska är den om maktbalans som går ut på att länder är ovilliga att starta krig om deras motståndare är ungefär lika starka som de själva.

En annan teori går ut på att stater som samarbetar - till exempel genom omfattande handel - är ovilliga att starta krig med varandra eftersom kriget skulle medföra för stora negativa konsekvenser för dem. Militära samarbeten avskräcker också från krig.

Om en stat är så dominerande att andra stater inte kan utmana den, råder hegemoni.

Ett alternativ till en eller ett par dominerande stater vore en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. Enligt en del är ett sådant här system den enda rimliga lösningen på krigen i världen, medan det för andra är en utopi.
 


LÄS MER: Globalisering - orsaker och följder

LÄS MER: Mänskliga rättigheter

LÄS MER: Ekonomins globalisering

LÄS MER: Kritik mot globaliseringen och de transnationella företagen

LÄS MER: Media och samhället

LÄS MER: Världens befolkning

LÄS MER: Migration, urbanisering och städer

LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen

LÄS MER: Miljö och hållbarhetsfrågor

LÄS MER: Nutidshistoria

PODCAST: Kärnvapen och kärnvapenmakter

PODCAST: Hur fungerar FN:s säkerhetsråd?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad studerar man inom ämnet internationella relationer?
     
  2. Varför rapporterar olika medier om internationell politik på skilda sätt?
     
  3. Vad är huvudtankarna inom realismen gällande internationella relationer?
     
  4. Hur skiljer sig liberalismens syn på internationella aktörer och samarbeten från realismens?
     
  5. På vilket sätt är identitet och normer viktiga för konstruktivismen i kontexten internationella relationer?

Fundera på:

  1. Resonera kring hur ett lands egna intressen kan påverka dess agerande internationellt. Ge exempel från verkliga händelser.
     
  2. Reflektera över hur brist på demokrati i olika länder kan påverka den globala freden och internationella samarbeten.
     

 

Litteratur:
Bo Huldt och Elisabeth Sköns, Internationella relationer, Studentlitteratur, 2009
Peter Wallensteen, Freds- och konfliktstudier, Studentlitteratur, 2011
Ulf Bjereld och Marie Demker, Utrikespolitik: Aktörer, Arenor och Utmaningar, Studentlitteratur, 2008
Karin Aggestam och Magnus Jerneck, Utblickar och insikter: internationella relationer i teori och praktik, Studentlitteratur, 2010
 

Text: Robert de Vries (red.)

 

Sidan uppdaterad: 28 november 2023
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Internationella relationer

Dags att rösta - EU-valet 2024

av: 8 Sidor
Gymnasiet, Lättläst

Textfrågor, diskussionsfrågor, skrivuppgift, ordförståelse och gruppuppgift.

+ Läs mer

Riksdagen och EU - informations- och studiematerial

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU? Hur arbetar riksdagen med EU-frågor? Vad gör EU:s olika institutioner och hur kommer en EU-lag till? Här finns både informationsmaterial och studiematerial som riktar sig till elever i årskurs 7–9 och gymnasiet.

+ Läs mer

Webbkurs om krigsbrott

av: Svenska Röda korset
Gymnasiet

Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.

+ Läs mer

Webbkurs i krigets lagar

av: Svenska Röda Korset
Gymnasiet, Lättläst

Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.

+ Läs mer

Prata EU med unga!

av: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
Högstadiet, Gymnasiet

Du som dagligen möter unga i skolan eller på deras fritid är viktig i arbetet med att öka ungas kunskap om EU och därmed deras möjligheter till ett aktivt och inflytelserikt medborgarskap.

+ Läs mer

Juniornyheterna

av: Sveriges Radio (SR)
Mellanstadiet, Högstadiet

Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.

+ Läs mer

Artiklar om Internationella relationer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen riktig huvudstad, men många kontor finns i Bryssel. Det finns regler för nya medlemmar i EU, och flera europeiska länder (som idag står utanför) vill gå med. EU har en flagga med tolv stjärnor, och en sång. De använder många språk för att vara rättvisa, även om det kan vara krångligt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

av: Bengt Fredrikson
2024-01-30

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...

+ Läs mer

S

Humanitär intervention

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-25

En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda sin egen befolkning. Begreppet står i konflikt med principen om alla staters suveränitet och var därför länge otänkbart. Alla suveräna stater förväntas svara för sina invånares säkerhet. Men vad händer om en stat inte klarar av att uppfylla det ansvaret, eller till och med utövar våld mot sin egen befolkning? Om omvärlden då griper in med militära medel mot statens vilja för att förhindra grymheter kallas det för humanitär intervention...

+ Läs mer

Podcast om Internationella relationer

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Läs mer

Länkar om Internationella relationer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Internationell politik och globala samhällsfrågor

Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...

Migration, urbanisering och städer

Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Sveriges beredskap

Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.

Relaterade taggar

Mellanösternkonflikten

Bakgrunden till MellanösternkonfliktenSionismen, d.v.s. idén om en judisk stat, har funnits sedan...

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Inbördeskrig

Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....

Befolkningsfrågor

De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer.Demografi eller befolkningslära som det...

Klimatförändringar genom historien

Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...

EU:s historia

1951 bildades den s.k. Kol- och stålgemenskapen mellan staterna: Västtyskland, Frankrike, Italien,...

Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...

Statskupper

En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Röda korset

Röda korset är en neutral hjälporganisation som grundades 1863 för att ta hand om sårade i krig. En...

Svensk neutralitetspolitik

Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...

NATO

NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...

Kärnvapen

Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...

FN-historia och FN-insatser

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...

Terrorism

Terrorism är en benämning för olika typer av politisk utpressning eller våldsdåd som används i...

Flyktingar

Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...

Pacifism

Pacifism (ickevåld) är en benämning för övertygelsen om att konflikter ska lösas med fredliga medel...

Religion och politik idag

Religion har i alla tider utnyttjats i politiska syften av ledare och politiker för att vinna...

Fundamentalism

Fundamentalister tar fasta på religioners eller ideologiers grundläggande och ursprungliga lära och...

Civil olydnad

Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en av myndigheterna...

IMF och Världsbanken

Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...

Rättvis handel

Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...

WTO

Världshandelsorganisationen (WTO) i Genève är en internationell organisation som arbetar med...

Al-Qaida

Al-Qaida är ett internationellt terroristnätverk som består av olika grupper av islamiska (...

11 september-attackerna

Den 11 september 2001, klockan 14.48 svensk tid, utsattes USA för den värsta terrorattacken...

Pandemier

Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...

EU

Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...

Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det...

Darfurkonflikten

Darfur är en region i västra Sudan (se karta). Området är nästan lika stor som Sverige och har...

Islamiska staten (IS)

Islamiska staten (IS), ibland även kallad ISIS (Islamiska staten i Irak och Syrien) är en...

Kriget mot terrorismen

”Kriget mot terrorismen” brukar beteckna den globala militärkampanj som startade strax efter...

Industriländer

Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...

Utvecklingsländer

Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...

Religion och konflikter

Många tror att religiösa motsättningar utgör en stor del av världens konflikter. Det är en...

Vladimir Putin

Vladimir Vladimirovich Putin (född 7 oktober 1952) är en rysk politiker, statsman och före detta...

Kemiska stridsmedel

Sedan första världskriget har kemiska stridsmedel använts i många krig, ofta med fasansfulla...