S

Internationella relationer ger kunskap om de ekonomiska och historiska förutsättningarna för aktuella internationella problem.

Internationella relationer

Internationella relationer handlar om hur det internationella systemet fungerar politiskt och ekonomiskt, hur maktförhållanden förändras, hur relationer mellan stater fungerar, samt hur överstatliga organisationer och aktörer påverkar de internationella relationerna.

Det internationella systemet

Politik handlar bland annat om hur makt utövas och beslut fattas. Internationell politik brukar ofta beskrivas som mellanstatlig, även om det finns många andra viktiga aktörer än stater i det internationella systemet.

Därför är det bättre att tala om internationell politik som samspelet mellan olika stater och andra aktörer utanför enskilda aktörers kontroll.

Internationella relationer handlar om hur det internationella systemet fungerar politiskt och ekonomiskt, hur maktförhållanden förändras, hur relationer mellan stater fungerar, samt hur överstatliga organisationer och aktörer påverkar de internationella relationerna.

Det internationella systemet

Politik handlar bland annat om hur makt utövas och beslut fattas. Internationell politik brukar ofta beskrivas som mellanstatlig, även om det finns många andra viktiga aktörer än stater i det internationella systemet.

Därför är det bättre att tala om internationell politik som samspelet mellan olika stater och andra aktörer utanför enskilda aktörers kontroll.

ANNONS

ANNONS

Ingen stat eller aktör - hur mäktiga de än tycks vara - bestämmer ensamt på den internationella arenan. Dessutom är alla mer eller mindre beroende av varandra.

Om industrier i ett land släpper ut föroreningar som förstör miljön - och kanske i sin förlängning påverkar klimatet - drabbar det även andra länder. Hur länder väljer att hantera sådana här och liknande konflikter är en del av den internationella politiken.

Olika perspektiv

Dagligen rapporterar media om händelser som på olika vis rör internationell politik. Ofta är uppgifterna om vad som inträffat, varför och vilka konsekvenser händelserna får, motstridiga. Det beror bland annat på att de som tolkar uppgifterna utgår från olika perspektiv.

Varierande utgångspunkter leder till att olika medier uppmärksammar händelser och företeelser i världen på världen på olika sätt. Det innebär inte att något av perspektiven behöver vara felaktigt.

Tre teoretiska perspektiv har dominerat synen på internationell politik: realism, liberalism och konstruktivism. De olika teorierna ger olika svar på hur det internationella systemet ser ut, vad som står på spel och vilka aktörer som är viktiga.

Realism


Realismen grundas i ett centralt fokus på staten som de anser är den enda aktören i internationell politik. Staten är den aktör som besitter makt och medel nog att starta stora krig, skapa och tillintetgöra internationella samarbeten samt influera andra stater.

Teorin anser att det råder anarki mellan länder och att internationell politik handlar om överlevnad. De starkaste staterna har makt nog att bestämma utvecklingen. Därmed samarbetar stater av enbart på grund av ett egenintresse, där allting utgår ifrån att man ska maximera sina egna säkerhets- och maktintressen. Ifall olika staters strider mot varandras kommer den stat med mest makt att bekämpa den svagare statens intressen. Detta gör att alla stater ständigt rustar sig militärt för att kunna försvara sig i den anarkistiska och osäkra världen där alla stater strävar efter mer makt och ökad säkerhet.

Freden i världen upprätthålls med hjälp av avskräckning och maktbalans av militära styrkor mellan länderna. Det är alltså rädslan för de andra ländernas militära förmågor som gör att länder inte går i krig. Men en situation utav fred ses främst som ett undantag då ett system utav anarki bygger på osäkerhet och detta medför att krig och konflikter alltid är närvarande.

ANNONS

ANNONS

Liberalism

Liberalismen anser att det finns många viktiga och inflytelserika aktörer på den internationella scenen, till exempel stater, företag, individer och organisationer. De menar att man inte kan isolera staten som avgörande aktörer då dessa stater utgörs utav individer som lever i ett samhälle och driver företag eller organisationer. Dessa individer och företag driver, precis som stater, en enskild, internationell agenda som kan påverka den politiska utvecklingen. Därmed finns det flera intressen som styr den internationella politiken och det finns betydligt fler möjligheter för transnationella samarbeten än om man enbart hade fokuserat på stater som aktörer.

Den internationella politiken anses grundas i aktörernas gemensamma intressen och deras strävan efter att maximera sina möjligheter genom att samarbeta med andra aktörer med liknande agenda. Dessa gemensamma intressen kan man se i det faktum att länder bedriver handel med varandra, och när man sedan insåg vilka fördelar man kunde utvinna ur att samarbeta så utformade man internationell rätt för att se till att alla kunde interagera med varandra på ett strukturerat sätt. När aktörer väl samarbetar och gynnas av att utbytet mellan varandra så skapas "interdependens", alltså ett beroende av varandra, vilket gör att aktörerna skapar gemensamma värden som de kommer skydda gemensamt. Detta gör att de gemensamt kommer att försöka motverka krig och instabilitet som kan hotat deras samarbete.

Liberalismens grundidé är att individer vill samarbeta ifall de bara får möjlighet att inse att det skulle kunna ge dem någon positiv avkastning. Och eftersom alla stater består utav individer så borde alla stater förr eller senare sträva efter att samarbeta. Detta är en utav anledningarna till varför demokrati anses vara så viktigt för världsfreden; för om alla får vara med och bestämma om hur sitt land ska styras så brukar det leda till att landet öppnar upp sig för omvärlden. Detta gör att internationella institutioner kan formas och verka för att stabilisera världen och främja ytterligare internationella samarbeten.

Konstruktivism

Konstruktivismen tar en helt annan ståndpunkt och bygger sin teori på att alla intressen är konstruerade för att få aktörer att uppfatta sin situation och väljer att agera på ett särskilt sätt. De lägger inte ett värde på vilken makt en aktör har då detta är ett konstruerat värde som enbart värderas utav andra aktörer. Ett land som har en stark militär kommer enbart att uppfattas som ett starkt land om det finns andra länder som känner sig hotade utav dessa styrkor, ett samhälle som är rikt på naturresurser är enbart rikt om dessa naturresurser är efterfrågade på en marknad. Inget värde är alltså konstant utan är ständigt föränderliga.

Intressen uppkommer utifrån egenintressen som formas av vad man uppfattar som identiteter, normer och idéer. En stat grundas i att dess befolkning ser sig själva som en gemensam enhet som delar normer och uppfattningar om världens fenomen och element. När dessa individer börjar arbeta tillsammans formas deras gemensamma identitet och de skapar gemensamma värden som dessa kommer att arbeta för att behålla och förstärka.

ANNONS

Hade alla individer delat samma identiteter, normer och idéer så hade världen vara enad och fredlig. Men med 7,7 miljarder individer på jorden (2019) så är det ofrånkomligt att det finns skillnader i hur man uppfattar sig själv, sin roll och sitt beteende. Därmed formas dagens situation av hur vi som individer uppfattar vår situation, nämligen som medborgare i olika stater, stater som skiljer sig från varandra eftersom befolkningarna i dessa länder skiljer sig från varandra.

Om stater kommer samarbeta eller starta krig utgår därför utifrån det skapade egenintresset och den egna befolkningens identitetsuppfattning. T.ex. har den amerikanska befolkningen en helt annan syn på hur man bör använda militära styrkor utomlands för att påverka internationell politik jämfört med hur vi resonerar i Sverige. Detta bygger på historiska erfarenheter och resonemang kring vad som bäst förstärker våra egenintressen, egenintressen som grundas i det system där vi uppfattar oss själva som deltagare.

Ingen övermakt

Det finns en väsentlig skillnad mellan hur staterna förhåller sig till varandra i det internationella systemet och hur den svenska staten förhåller sig till det svenska samhället. I Sverige stiftar riksdagen lagar och myndigheterna löser konflikter mellan olika aktörer, tar in skatt och ser till att det finns exempelvis fungerande utbildnings- och sjukvårdssystem.

I det internationella systemet finns det ingen överordnad myndighet. Även om internationell rätt har utvecklats och breddats, är de väsentligt reglerna ofta oklara och motsägelsefulla. Det finns heller ingen polis eller gemensam krigsmakt som kan straffa de som överträder reglerna. Det är bara när staterna är överrens som regler och lagar blir verklighet eller speciella satsningar kan göras.

Förhållandet mellan en stat och världssamfundet beror till stor del på hur det internationella systemet tolkas. I till exempel FN kan går det ofta att se hur de olika perspektiven kolliderar med varandra. Ibland är besluten påverkade av realismen, ibland av liberalismen.

 

Text: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB
Webbplats: Säkerhetspolitik.se

Sidan uppdaterad: 4 november 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Internationella relationer

VILJAN ATT VETA: Från upptäckt till hållbar ekonomi

av: Vetenskapsrådet
Gymnasiet

En kort reportagefilm (5 min) som handlar om Elinor Ostrom som genom sina fältstudier kom fram till en ny teori om hur människor kan hantera gemensamma resurser på ett hållbart sätt, vilket många år senare gav henne Nobelpriset (2009). Tillhörande lärarhandledning och elevmaterial finns.

+ Läs mer

Riksdagens information och studiematerial om EU

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

Sveriges riksdags digitala eller tryckta studie- och informationsmaterial med fakta om EU.

+ Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

av: Kommerskollegium
Gymnasiet

Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Skriften innehåller också lättillgänglig information om bland annat EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.

+ Läs mer

Artiklar om Internationella relationer

M

Mänskliga rättigheter - förr och idag

av: Christoffer Dahlin
2019-10-14

Idén att varje människa har rättigheter är inte ny. Man kan se spår av den i olika kulturer och tider. Men under 1700-talet och med den strömning som kallas för upplysningen fick idén genomslag i Europa. Då växte ett nytt synsätt på människan fram, med betoning på förnuft och kritiskt tänkande. Individen ställdes i centrum, istället för religionen eller kungamakten...

+ Läs mer

S

Ekonomins globalisering

av: Robert de Vries och Kommerskollegium
2019-10-12

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Globaliseringen kännetecknas främst av gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...

+ Läs mer

S

Makt och medkänsla – reportage om engagerad buddhism

av: Kristina Olson
2019-06-03

En präst i Japan brevväxlar med självmordsbenägna för att hjälpa dem att hitta livslusten i ett krävande samhälle. Samtidigt lyckas en kvinnlig aktivist i Indien driva igenom att alla barn i ett enormt slumområde blir vaccinerade. I Thailand arbetar en buddhistisk nunna enträget för att kvinnor ska kunna bli andliga ledare på samma sätt som män. Det här är tre exempel på företrädare för en rörelse som kallas engagerad buddhism. I en nyutkommen bok med titeln Makt och medkänsla berättar de för biståndsarbetaren och f.d. journalisten Kristin Olson om sitt arbete för att förändra världen...

+ Läs mer

Sponsrad
S

Storpolitiska förhandlingar

av: Studentlitteratur
2018-03-13

Internationella relationer präglas till stor del av förhandlingar kring viktiga frågor. En vanlig metod som används för att beskriva och analysera förhandlingssituationer är den så kallade spelteorin.

+ Läs mer

S

Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

av: Robert de Vries
2017-07-09

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) togs i bruk 2002 och fungerar som ett komplement till den Internationella domstolen i Haag som är ett av FN:s sex huvudorgan. ICC skapades för att kunna utreda och döma för folkmord och brott mot mänskligheten...

+ Läs mer

Podcast om Internationella relationer

SO-rummet podcast icon
M

Nordens geografi och politik

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-09-18

Julia, Mattias och Kristoffer börjar en Norden-special med att gå igenom det viktigaste i Nordens geografi och politik och en del om nordiska samarbeten.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Stater och nationer

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-10-11

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad en stat och vad en nation är - och hur det går till när nya stater bildas.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Kärnvapen och kärnvapenmakter

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-09-12

Mattias, Kristoffer och Julia är tillbaka efter sommarlovet och pratar om kärnvapen och kärnvapenmakter.

+ Läs mer

Länkar om Internationella relationer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...

Migration, urbanisering och städer

Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Relaterade taggar

Mellanösternkonflikten

Staten Israel bildades den 14 maj 1948 som följd av ett beslut i FN. Beslutet grundade sig till...

SO-rummet tag typ

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Inbördeskrig

Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....

SO-rummet tag typ

Uppror och frihetskamp

Här hittar du material som kan relateras till uppror och olika former av frihetskamp genom...

Befolkningsfrågor

De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer. Demografi eller befolkningslära som det...

Klimatförändringar genom historien

Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...

EU:s historia

1951 bildades den s.k. Kol- och stålgemenskapen mellan staterna: Västtyskland, Frankrike, Italien,...

Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...

SO-rummet tag typ

Statskupper

En statskupp är ett plötsligt maktövertagande i ett land som strider mot de gällande reglerna för...

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Röda korset

Röda korset är en neutral hjälporganisation som grundades 1863 för att ta hand om sårade i krig. En...

Svensk neutralitetspolitik

Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...

SO-rummet tag typ

Underrättelsetjänst

En underrättelsetjänst ägnar sig åt militär eller politisk verksamhet som går ut på att samla in...

SO-rummet tag typ

Miljöförstöring

Miljöförstöring är ett begrepp för negativa förändringar av miljön som åstadkommits av människan....

NATO

NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...

SO-rummet tag typ

Kärnvapen

Här hittar du material med anknytning till kärnvapen i ett historiskt eller aktuellt perspektiv.

FN-historia och FN-insatser

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...

Terrorism

Terrorism är en benämning för olika typer av politisk utpressning eller våldsdåd som används i...

Flyktingar

Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...

Pacifism

Pacifism är en benämning för övertygelsen om att konflikter ska lösas med fredliga medel och inte...

SO-rummet tag typ

Religion och politik idag

Religion har i alla tider utnyttjats i politiska syften av ledare och politiker för att vinna...

Fundamentalism

Fundamentalister tar fasta på religioners eller ideologiers grundläggande och ursprungliga lära och...

Civil olydnad

Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en av myndigheterna...

IMF och Världsbanken

Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken är två internationella organ i nära samarbete...

Rättvis handel

Rättvis handel är en form av etisk handel som går ut på att förbättra villkoren (arbetsmiljö,...

WTO

Världshandelsorganisationen (WTO) i Genève är en internationell organisation som arbetar med...

Al-Qaida

Al-Qaida är ett internationellt terroristnätverk som består av olika grupper av islamiska (...

11 september-attackerna

Den 11 september 2001, klockan 14.48 svensk tid, utsattes USA för den värsta terrorattacken...

SO-rummet tag typ

Pandemier

När en epidemi drabbat många människor över stora delar av världen kallas den istället för en...

EU

Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...