Tagg om borgar och fästningar

Borgar och fästningar

M
Olofborg i Finland.

Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att kunna försvara sig mot en annalkande fiende. Redan under forntiden började människor att bygga starka försvarsverk som kunde stå emot anfall. De första försvarsanläggningarna som arkeologerna funnit spår av i Norden är fornborgarna som uppfördes under tidig järnålder (200-600-talet e.Kr). På den europeiska kontinenten var det oroliga tider (se folkvandringstiden), det mäktiga romarriket kollapsade och nordborna påverkades på olika sätt.

Fornborgarna var ganska enkla konstruktioner jämfört med de borgar som uppfördes under medeltiden. Järnålderns borgar byggdes oftast på berg eller höjder så att det geografiska läget försvårade för fienden att storma borgen. Flertalet fornborgar var inte bebodda utan utnyttjades endast under oroliga tider. Det finns dock undantag. Den mest berömda fornborgen i Sverige är Eketorps borg på Öland. Denna borg var med största sannolikhet bebodd under längre perioder. Under 1900-talet rekonstruerades Eketorps borg i full skala och har sedan dess varit ett välbesökt turistmål på Öland.

ANNONS

ANNONS

Borgar som uppfördes under den senare delen av järnåldern var oftast betydligt större än sina äldre föregångare och i flera fall även bebodda. Nordens kristnande innebar att människorna fick tillgång till en ny typ av försvarsanläggning, nämligen stenkyrkorna. Kyrkor uppförda under 1100-1200-talet hade skottgluggar och solida låsanordningar. På Bornholm i Danmark finns fyra bevarade rundkyrkor vilka alltså även fungerade som försvarsanläggningar.

Flertalet medeltida städer, både i Norden och på den europeiska kontinenten, var befästa med stadsmurar. De större borgarna som uppfördes var först och främst avsedda för kungen och adeln, därför fick bönder och borgare söka skydd innanför städernas murar. Det bäst bevarade exemplet på en stadsmur i Norden är Visby ringmur som började byggas på 1100-talet. Läs mer om medeltidens borgar >

Vad är det då för skillnad på en borg och ett slott? Borgarna byggdes i ett strategiskt och militärt syfte. De fungerade främst som försvarsanläggningar med en enklare bostadsdel för manskapet, och en betydligt mer påkostad bostad för borgens innehavare, exempelvis en fogde eller adelsman. När borgen hade spelat ut sin roll som försvarsverk byggdes den ibland om till ett slott. I ett slott prioriterades invånarnas boendekvalité och byggnadens utsmyckning mer än dess egenskaper som försvarsanläggning. Slottet skulle vara representativt och visa innehavarens makt och rikedom.

Under den svenska stormaktstiden började kungamakten och rikets adel att renovera de gamla borgarna. Ibland lät man istället uppföra slott - helt nya storslagna byggnader där det militära syftet inte var det viktigaste.

Men fästningen då? En fästning är liksom en borg en permanent försvarsanläggning, men ofta av större format. Begreppen används ofta som synonymer inom historieskrivningen och är därför svåra att skilja åt genom distinkta definitioner. En skillnad som ibland påpekas är att fästningar byggdes enbart i försvarssyfte, medan borgar fungerade som permanenta bostäder åt dess innehavare.

Under 1600-talet uppfördes också många nya fästningar och försvarsverk runt om i Sverige och de andra delarna av det svenska stormaktsväldet. Mannen bakom flera av dessa befästningsverk var Erik Dahlbergh (1625-1703). Som ung deltog han i tåget över Bält och utnämndes senare till flera höga ämbeten, bland annat generalguvernör och fältmarskalk. En av de fästningar han konstruerade och som idag finns bevarad är Skansen Lejonet i Göteborg.

I samband med det moderna artilleriets och senare även flygets utveckling, har borgar och fästningar förlorat sin militära betydelse.

ANNONS

LÄS MER: Medeltida krig och försvar

LÄS MER: Fornborgar

ANNONS

S  Fördjupning

Svenska medeltida borgar
Borgar hade förutom militära även administrativa funktioner i medeltidens Sverige. Den äldsta typen var de s.k. kastalerna (fristående stentorn) av vilka ett stort antal uppfördes längs kusterna under senare delen av 1100-talet, ofta i närheten av kyrkor. Kastalerna kunde dock bara tjäna som tillfälliga tillflyktsorter och var varken rymliga eller bekväma.

Näs på Visingsö från mitten av 1100-talet är det äldsta exemplet på en riktig borg. Men det var först genom kungamaktens expansion på 1200- talet som ett system av befästa hus med permanent besättning växte upp runt om i landet. Borgarna i Borgholm, Kalmar, Lödöse, Stockholm, Västerås, Örebro och Nyköping är de mest kända exemplen från denna tid. De skulle fungera som kungamaktens förlängda arm, dit skatter och naturaavgifter kunde levereras. För sitt underhåll tilldelades de särskilda län, och härigenom växte ett administrativt system fram.

Parallellt med de stora slotten i sten fanns också mindre befästningar i trä, vilka från 1300-talet och framåt ofta byggts som residens åt olika adelsätter eller lokala fogdar. Genom Engelbrektsupproret förstördes ett stort antal av dessa, och de blev aldrig återuppbyggda.

Vissa kyrkor var också byggda för att fungera som befästningar i ofredstid och fick även fungera som förläggningsort för trupper. Vid Nyköpingsmötet 1396 drev Margareta igenom att alla i ofred byggda borgar skulle rivas, om inte kronan önskade behålla dem. Detta tycks den svenska adeln dock ha nonchalerat. Vid ett möte i Halmstad 1483 tillerkände sig adeln rätten att befästa sina gårdar och även rätten att vägra kungens representanter tillträde dit.

Vasatidens slott
Slottsbyggen skedde i stor omfattning under Gustav Vasa och hans söner. Bakgrunden var främst militär. Det gällde att skydda rikets gränser och bevara kontrollen över upproriska landsändar.

Den första kända befästningsplanen för riket är från 1544, i Dackefejdens kölvatten. Liksom under medeltiden handlade det även om att åstadkomma förrådslokaler för kronans naturainkomster samt att genom ståt och prakt manifestera den uppåtsträvande kungamakten. Slotten i Stockholm, Älvsborg, Kalmar, Borgholm och Jönköping förstärktes, och inåt landet utfördes arbeten på Gripsholm och Uppsala. Ett helt nytt slott uppfördes dessutom i Vadstena.

Karakteristiskt för Vasatidens borgar är de låga rundade tornen och de omgivande jordvallarna, eftergifter åt den nya tidens artilleriteknik.

Den av Gustav Vasas söner som ägnade slottsbyggena mest intresse var Johan III som även hade estetiska synpunkter på verksamheten. Svartsjö slott i Uppland byggdes om med renässansträdgårdar, men brann ned 1687.
 


Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap. Fördjupningen är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.
 

Här hittar du material som handlar om borgar, fästningar och andra försvarsanläggningar.

Uppdaterad: 27 juli 2021
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Borgar och fästningar

S

Kronborgs och Öresundstullens historia

av: Torbjörn Nilsson
2020-05-28

Otaliga svenskar har från färjan Helsingborg – Helsingör sett slottet Kronborg, Danmarks mest kända byggnad. När unionskungen Erik av Pommern uppförde Kronborg på 1420-talet stod tullintresset i centrum. För Danmark, som behärskade sundets båda stränder, kunde tullavgifter från passerande fartyg bli en guldgruva. Trots denna insats är kung Erik i mångas ögon en tragisk gestalt som till slut förlorade sina danska, norska och svenska kungakronor, kanske lika tragisk som Shakespeares grubblande prins Hamlet på just Kronborgs slott...

+ Läs mer

L

Stormningen av Bastiljen - inledningen på franska revolutionen

av: Carsten Ryytty och Robert de Vries
2017-04-26

Den 14 juli 1789 stormade befolkningen i Paris den medeltida fästningen Bastiljen. Stormningen av Bastiljen kom att bli en symbol för folkets seger över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag...

+ Läs mer

M

Slottsbranden 1697 - när det kungliga slottet Tre kronor brann ner

av: John Chrispinsson
2015-02-07

Den 7 maj 1697 totalförstördes det gamla slottet Tre Kronor i Stockholm i en eldsvåda. Men hur kunde elden sprida sig så snabbt? Varför hade släckningsarbetet inte fungerat? Vilka bar ansvaret?

+ Läs mer

L

Masada - en symbol för judiskt motstånd

av: Carsten Ryytty
2014-02-15

Masada är en mäktig gammal fästning beläget på ett 400 meter högt platåberg i Juda öken, inte långt från Röda havet. Masadas gripande historia berättar om modet hos de judiska försvararna i deras långa strid mot den romerska ockupationsmakten. Masada har sedan dess stått som symbol för det judiska folkets kamp för frihet och motstånd mot främmande herravälde...

+ Läs mer

L

Kinesiska muren

av: Carsten Ryytty
2014-01-28

Kinesiska muren är världens största byggnadsverk. Den långa muren, som kineserna kallar den, är 240 mil lång. Det motsvarar avståndet från Stockholm till Aten i Grekland. Om man tar med de många sidomurarna och dubbla murarna blir längden 640 mil...

+ Läs mer

Länkar om Borgar och fästningar

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS