Nyköpings gästabud - kung Birgers hämnd

klocka
Lästid 6 minuter
År 1317 inträffade en blodig händelse som skrivit in sig i historieböckerna som Nyköpings gästabud. Det dramatiska gästabudet innebar slutet på en lång och bitter maktkamp som pågått i många år mellan kung Birger Magnusson och hans båda bröder tillika politiska rivaler hertig Erik och hertig Valdemar. På natten efter kalaset stod Birger som ensam herre på täppan...om än tillfälligt.
M
Artikel

Kanske såg det ut ungefär så här när de båda hertigarna Valdemar och Erik anlände till Nyköpingshus efter att ha blivit tvungna att lämna sin beväpnade eskort utanför fästningen.

Kung Birger dödar sina bröder

I december månad – man vet inte exakt när – bjöd kung Birger sina två bröder på fest på Nyköpingshus. Under festkvällen skänkte han bröderna rikligt med både vin och mat. Druckna fick sedan Erik och Valdemar se hur en trevlig kväll omvandlades till ren mardröm.

Birger stormade in i deras nattkvarter och fängslade bröderna. Han låste in dem i ett torn. Innan han tog dem till fånga lär han ha sagt ”minns ni Håtunaleken?”, ord som sedan blivit berömda.

Traditionen berättar även att Birger kastade nyckeln i vattnet och lät bröderna svälta och törsta till döds. Säkert är dock att hertigarna Erik och Valdemar mördades omkring nyåret 1317 och att kung Birger var hjärnan bakom dådet. Men vad handlade det om? Varför mördade Birger sina bröder?

ANNONS

ANNONS

Håtunaleken

Den ”Håtunalek” (”lek” = händelse) som Birger påminde bröderna om handlade om en tilldragelse på en kunglig storgård vid namn Håtuna som låg vid Mälaren. Där ägde en händelse rum år 1306 som kung Birger aldrig glömde.

Hertigarna Erik och Valdemar anlände den 29 september från en bröllopsfest i Bjälbo till brodern Birger på dennes gård Håtuna. Birger var sedan 1290 kung i landet. Bröderna festade gott och länge – men gästabudet slutade med att hertigarna lät fängsla den kungliga brodern och drottning Märta.

Birger frisläpptes först när han lovat att dela makten med sina bröder och avstå största delen av Sverige. Elva år senare var det Birgers tur att ge igen, vilket han som sagt gjorde – med råge.

Gammalt groll

Bröderna hade grälat så länge som man kunde minnas. Allt sedan Birger tog över efter fadern Magnus Ladulås (d. 1290) och Erik och Valdemar utsågs till hertigar hade de stridit inbördes. Det gick så långt att hertigarna Erik och Valdemar hämtade stöd hos den norske kungen Håkon Magnusson, som även var Eriks svärfar. Konflikten kom och gick i vågor.

Kung Birger ruvade på hämnd men höll god min och gav sina båda bröder ett varmt välkomnande när de anlände till gästabudet på Nyköpingshus i slutet av december år 1317.

År 1304 såg Birger till att bröderna skrev på ett dokument som förbjöd dem att bedriva egen utrikespolitik. Birger ville vara kung själv. Han litade inte på sina bröder och förbjöd dem att vistas vid hovet utan att först ha fått kunglig kallelse att infinna sig.

Och så kom den ödesdigra festen på gården Håtuna i Uppland vid Mälaren den 29 september 1306. Den gav värden kung Birger med drottning och gästerna en dålig smak i munnen efteråt. Efter att man ute i stugorna fått höra talas om dramatiken i Håtuna fanns det säkert en och annan som lät tankarna gå till Bibelns berättelser om osämjan mellan Kain och Abel, som slutade med att Kain blev en brodersmördare.

ANNONS

ANNONS

Brödrafejden trappas upp

Kanske tänkte Birger själv på Bibelns berättelser om brödrafejder under sin tid i fängelse på Nyköpingshus. Han och drottningen satt fängslade i två år. År 1308 ingicks ett avtal mellan hertig Erik och Birger, som innebar att kungen släpptes mot en lösensumma. Samma år ingicks ett trekungaförbund mellan den danska kungen Erik Menved, den norske kungen Håkon och svenske kungen Birger mot de två bångstyriga hertigarna, som gjorde uppror. Trupper drog in i Västergötland och kriget var ett faktum.

De tre bröderna hade grälat så länge som man kunde minnas. Efter att hertigarna Valdemar och Erik hade dött i fängelsehålorna gjorde deras anhängare uppror och avsatte Birger från tronen.

En bräcklig vapenvila

Även om ett fredsfördrag ingåtts i Oslo 1310 fanns fortfarande många knutar att lösa upp i det tillstånd av kramp som tycktes råda inom storpolitiken.

Mycket stod på spel men med tanke på utgångsläget – krig mellan de nordiska länderna, inbördeskrig i Sverige och kungliga familjen i upplösning – fanns det inget att förlora.

De stridförande parterna måste sätta sig ned och reda ut problemen. Det skulle de nordtyska furstarna, som bjudits in som medlare, och det nordiska ridderskapet garantera.

En uppgörelse kom till stånd i Helsingborg 1310. Birger erkändes som kung men fick bara styra över norra och östra Sverige, inklusive Gotland. Hertig Erik styrde landet i praktiken.

Birger hämnas vid Nyköpings gästabud

Det politiska nederlaget låg och gnagde hos en missnöjd och bitter kung Birger. Till slut bestämde han sig för att hämnas och återta makten ensam, vilket han gjorde vid Nyköpings gästabud 1317.

Inbördeskrig bryter ut

Men brödramorden hade ett pris. Resultatet av den blodiga festen hos Birger på Nyköpingshus blev inbördeskrig. Det kriget vann de båda hertigarnas anhängare.

Kung Birger tvingades att lämna landet och dog i dansk exil 1321. Hans son Magnus avrättades på Helgeandsholmen i Stockholm 1320.

ANNONS

ANNONS

Makten låg nu i händerna på en förmyndarregering i väntan på att hertig Eriks son skulle bli gammal nog att ta över tronen.

År 1331 blev pojken myndig och började sitt styre som kung. Han hette Magnus Eriksson och hade en minst sagt knepig familjehistoria som son till en mördad hertig och brorson till en kunglig mördare.

Visste du att:

  • Magnus Eriksson bara var tre år när han utropades till kung vid Mora stenar 1319.
     
  • Uppgifterna om Birgers berömda ord ”minns ni Håtunaleken” och nyckeln i sjön är hämtade ur Erikskrönikan, ett tendensiöst historieverk som skrevs på 1320-talet.
     
  • Med få undantag har titeln hertig endast fått bäras av söner inom kungahuset och från och med 1980 även av prinsessor (hertiginna).
     
  • Brödernas far kung Magnus Ladulås (d. 1290) hade också legat i strid med sin bror Valdemar, det vill säga hertigarna Eriks och Valdemars och kung Birgers farbror.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur beskrivs "Håtunaleken" och hur påverkade den relationen mellan kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar?
     
  2. Varför ville kung Birger att hans bröder skulle komma till gästabudet i Nyköping? Hur lyckades han locka dit dem?
     
  3. Vad hände med hertigarna Erik och Valdemar efter att de anlänt till Nyköpings hus.
     
  4. Nämn några av de politiska följderna av Nyköpings gästabud.

Extrauppgift:

  1. Tänk dig att du är journalist på en kvällstidning med den stora förmånen att ha en tidsmaskin till förfogande som du använder för att göra verkliga "aktuella" kortfattade reportage ur historien. Välj ut en händelse från texten ovan och skriv ett kort reportage om den. Glöm inte rubrik då den troligtvis kommer hamna på tidningens löpsedel.
     

 

M  LÄS MER: Nyköpings gästabud

S  LÄS MER: Birger Magnusson

S  LÄS MER: Erik Magnusson

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Lästips:
Dick Harrison, Sveriges Historia 600-1350, Norstedts förlag, 2009
Erikskrönikan (utgiven och kommenterad av Sven-Bertil Jansson), Tidens förlag, 1993
Michael Nordberg, I kung Magnus tid. Norden under Magnus Eriksson 1317–1374, Norstedts förlag, 1995
 

FÖRFATTARE

Text: Bo Eriksson, fil dr. i historia, författare och forskare vid Stockholms universitet
Webbplats: http://tidsresan.nu/historievarlden/

Bo Eriksson
Några bokförlags presentation av författaren:

Senast uppdaterad: 28 september 2025
Publicerad: 7 februari 2013

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

SO-rummet bok
L
Flagga med en vapensköld ovanpå.
av: Robert de Vries
2026-01-17
klocka Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

SO-rummet bok
L
Flagga med en vapensköld ovanpå.
av: Robert de Vries
2026-01-14
klocka Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

SO-rummet bok
L
Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.
av: Robert de Vries
2026-01-07
klocka Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden

SO-rummet bok
L
En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.
av: Robert de Vries
2025-11-09
klocka Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

S
Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.
av: Torbjörn Nilsson
2025-10-31
klocka Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

SO-rummet bok
L
Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-10-30
klocka Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Hi
Blyinfattat fönster med motiv på en kung med krona som föreställer Karl den store.

Kända personer på medeltiden

Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).

Relaterade taggar

Hi
Kung

Kungar och kejsare

De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...

Hi
Mottagning på borggården.

Nyköpings gästabud

Nyköpings gästabud var ett kalas på Nyköpingshus 1317 varefter kung Birger Magnusson lät fängsla...

Hi
Historiska personer

Politiska mord

Politiska mord är inget modernt påhitt. Det äldsta mord som skildras på SO-rummet skedde för över...

Hi
Napoleon

Statskupper

En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...

Hi
Birger Magnusson

Birger Magnusson

Birger Magnusson (ca 1280-1321) var son till Magnus Ladulås och svensk kung 1290-1318. Birger var...

Hi
Erik Magnusson

Erik Magnusson

Erik Magnusson (1282-1318) var hertig och son till Magnus Ladulås. Erik ärvde Sveahertigdömet, i...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordens historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-02

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna