Nyköpings gästabud - kung Birgers hämnd

klocka
Lästid 6 minuter
År 1317 inträffade en blodig händelse som skrivit in sig i historieböckerna som Nyköpings gästabud. Det dramatiska gästabudet innebar slutet på en lång och bitter maktkamp som pågått i många år mellan kung Birger Magnusson och hans båda bröder tillika politiska rivaler hertig Erik och hertig Valdemar. På natten efter kalaset stod Birger som ensam herre på täppan...om än tillfälligt.
M
Artikel

Kanske såg det ut ungefär så här när de båda hertigarna Valdemar och Erik anlände till Nyköpingshus efter att ha blivit tvungna att lämna sin beväpnade eskort utanför fästningen.

Kung Birger dödar sina bröder

I december månad – man vet inte exakt när – bjöd kung Birger sina två bröder på fest på Nyköpingshus. Under festkvällen skänkte han bröderna rikligt med både vin och mat. Druckna fick sedan Erik och Valdemar se hur en trevlig kväll omvandlades till ren mardröm.

Birger stormade in i deras nattkvarter och fängslade bröderna. Han låste in dem i ett torn. Innan han tog dem till fånga lär han ha sagt ”minns ni Håtunaleken?”, ord som sedan blivit berömda.

Traditionen berättar även att Birger kastade nyckeln i vattnet och lät bröderna svälta och törsta till döds. Säkert är dock att hertigarna Erik och Valdemar mördades omkring nyåret 1317 och att kung Birger var hjärnan bakom dådet. Men vad handlade det om? Varför mördade Birger sina bröder?

ANNONS

ANNONS

Håtunaleken

Den ”Håtunalek” (”lek” = händelse) som Birger påminde bröderna om handlade om en tilldragelse på en kunglig storgård vid namn Håtuna som låg vid Mälaren. Där ägde en händelse rum år 1306 som kung Birger aldrig glömde.

Hertigarna Erik och Valdemar anlände den 29 september från en bröllopsfest i Bjälbo till brodern Birger på dennes gård Håtuna. Birger var sedan 1290 kung i landet. Bröderna festade gott och länge – men gästabudet slutade med att hertigarna lät fängsla den kungliga brodern och drottning Märta.

Birger frisläpptes först när han lovat att dela makten med sina bröder och avstå största delen av Sverige. Elva år senare var det Birgers tur att ge igen, vilket han som sagt gjorde – med råge.

Gammalt groll

Bröderna hade grälat så länge som man kunde minnas. Allt sedan Birger tog över efter fadern Magnus Ladulås (d. 1290) och Erik och Valdemar utsågs till hertigar hade de stridit inbördes. Det gick så långt att hertigarna Erik och Valdemar hämtade stöd hos den norske kungen Håkon Magnusson, som även var Eriks svärfar. Konflikten kom och gick i vågor.

Kung Birger ruvade på hämnd men höll god min och gav sina båda bröder ett varmt välkomnande när de anlände till gästabudet på Nyköpingshus i slutet av december år 1317.

År 1304 såg Birger till att bröderna skrev på ett dokument som förbjöd dem att bedriva egen utrikespolitik. Birger ville vara kung själv. Han litade inte på sina bröder och förbjöd dem att vistas vid hovet utan att först ha fått kunglig kallelse att infinna sig.

Och så kom den ödesdigra festen på gården Håtuna i Uppland vid Mälaren den 29 september 1306. Den gav värden kung Birger med drottning och gästerna en dålig smak i munnen efteråt. Efter att man ute i stugorna fått höra talas om dramatiken i Håtuna fanns det säkert en och annan som lät tankarna gå till Bibelns berättelser om osämjan mellan Kain och Abel, som slutade med att Kain blev en brodersmördare.

ANNONS

ANNONS

Brödrafejden trappas upp

Kanske tänkte Birger själv på Bibelns berättelser om brödrafejder under sin tid i fängelse på Nyköpingshus. Han och drottningen satt fängslade i två år. År 1308 ingicks ett avtal mellan hertig Erik och Birger, som innebar att kungen släpptes mot en lösensumma. Samma år ingicks ett trekungaförbund mellan den danska kungen Erik Menved, den norske kungen Håkon och svenske kungen Birger mot de två bångstyriga hertigarna, som gjorde uppror. Trupper drog in i Västergötland och kriget var ett faktum.

De tre bröderna hade grälat så länge som man kunde minnas. Efter att hertigarna Valdemar och Erik hade dött i fängelsehålorna gjorde deras anhängare uppror och avsatte Birger från tronen.

En bräcklig vapenvila

Även om ett fredsfördrag ingåtts i Oslo 1310 fanns fortfarande många knutar att lösa upp i det tillstånd av kramp som tycktes råda inom storpolitiken.

Mycket stod på spel men med tanke på utgångsläget – krig mellan de nordiska länderna, inbördeskrig i Sverige och kungliga familjen i upplösning – fanns det inget att förlora.

De stridförande parterna måste sätta sig ned och reda ut problemen. Det skulle de nordtyska furstarna, som bjudits in som medlare, och det nordiska ridderskapet garantera.

En uppgörelse kom till stånd i Helsingborg 1310. Birger erkändes som kung men fick bara styra över norra och östra Sverige, inklusive Gotland. Hertig Erik styrde landet i praktiken.

Birger hämnas vid Nyköpings gästabud

Det politiska nederlaget låg och gnagde hos en missnöjd och bitter kung Birger. Till slut bestämde han sig för att hämnas och återta makten ensam, vilket han gjorde vid Nyköpings gästabud 1317.

Inbördeskrig bryter ut

Men brödramorden hade ett pris. Resultatet av den blodiga festen hos Birger på Nyköpingshus blev inbördeskrig. Det kriget vann de båda hertigarnas anhängare.

Kung Birger tvingades att lämna landet och dog i dansk exil 1321. Hans son Magnus avrättades på Helgeandsholmen i Stockholm 1320.

ANNONS

ANNONS

Makten låg nu i händerna på en förmyndarregering i väntan på att hertig Eriks son skulle bli gammal nog att ta över tronen.

År 1331 blev pojken myndig och började sitt styre som kung. Han hette Magnus Eriksson och hade en minst sagt knepig familjehistoria som son till en mördad hertig och brorson till en kunglig mördare.

Visste du att:

  • Magnus Eriksson bara var tre år när han utropades till kung vid Mora stenar 1319.
     
  • Uppgifterna om Birgers berömda ord ”minns ni Håtunaleken” och nyckeln i sjön är hämtade ur Erikskrönikan, ett tendensiöst historieverk som skrevs på 1320-talet.
     
  • Med få undantag har titeln hertig endast fått bäras av söner inom kungahuset och från och med 1980 även av prinsessor (hertiginna).
     
  • Brödernas far kung Magnus Ladulås (d. 1290) hade också legat i strid med sin bror Valdemar, det vill säga hertigarna Eriks och Valdemars och kung Birgers farbror.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur beskrivs "Håtunaleken" och hur påverkade den relationen mellan kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar?
     
  2. Varför ville kung Birger att hans bröder skulle komma till gästabudet i Nyköping? Hur lyckades han locka dit dem?
     
  3. Vad hände med hertigarna Erik och Valdemar efter att de anlänt till Nyköpings hus.
     
  4. Nämn några av de politiska följderna av Nyköpings gästabud.

Extrauppgift:

  1. Tänk dig att du är journalist på en kvällstidning med den stora förmånen att ha en tidsmaskin till förfogande som du använder för att göra verkliga "aktuella" kortfattade reportage ur historien. Välj ut en händelse från texten ovan och skriv ett kort reportage om den. Glöm inte rubrik då den troligtvis kommer hamna på tidningens löpsedel.
     

 

M  LÄS MER: Nyköpings gästabud

S  LÄS MER: Birger Magnusson

S  LÄS MER: Erik Magnusson

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Lästips:
Dick Harrison, Sveriges Historia 600-1350, Norstedts förlag, 2009
Erikskrönikan (utgiven och kommenterad av Sven-Bertil Jansson), Tidens förlag, 1993
Michael Nordberg, I kung Magnus tid. Norden under Magnus Eriksson 1317–1374, Norstedts förlag, 1995
 

FÖRFATTARE

Text: Bo Eriksson, fil dr. i historia, författare och forskare vid Stockholms universitet
Webbplats: http://tidsresan.nu/historievarlden/

Bo Eriksson
Några bokförlags presentation av författaren:

Senast uppdaterad: 28 september 2025
Publicerad: 7 februari 2013

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

S
Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.
av: Torbjörn Nilsson
2025-10-31
klocka Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

SO-rummet bok
L
Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-10-30
klocka Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

Brott och straff på medeltiden

SO-rummet bok
L
Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.
av: Robert de Vries
2025-09-30
klocka Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

SO-rummet bok
L
Gata i gamla stan på medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-09-28
klocka Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

SO-rummet bok
L
Interiös från ett bageri på medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-09-27
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

SO-rummet bok
L
Gränd i Gamla stan.
av: Robert de Vries
2025-09-24
klocka Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Hi
Blyinfattat fönster med motiv på en kung med krona som föreställer Karl den store.

Kända personer på medeltiden

Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Hi
Kung

Kungar och kejsare

De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...

Hi
Mottagning på borggården.

Nyköpings gästabud

Nyköpings gästabud var ett kalas på Nyköpingshus 1317 varefter kung Birger Magnusson lät fängsla...

Hi
Historiska personer

Politiska mord

Politiska mord är inget modernt påhitt. Det äldsta mord som skildras på SO-rummet skedde för över...

Hi
Napoleon

Statskupper

En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...

Hi
Birger Magnusson

Birger Magnusson

Birger Magnusson (ca 1280-1321) var son till Magnus Ladulås och svensk kung 1290-1318. Birger var...

Hi
Erik Magnusson

Erik Magnusson

Erik Magnusson (1282-1318) var hertig och son till Magnus Ladulås. Erik ärvde Sveahertigdömet, i...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordens historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-02

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna