M

Den svenska unionsflaggan under 1800-talet. 1814 tvingades Norge att bilda en union med Sverige. Unionen upplöstes 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.

Sverige under 1800-talet

Svensk-norska unionen

Efter det misslyckade finska kriget 1808-1809, hade Sverige förlorat hela Finland till Ryssland. Sverige kompenserade förlusten med att erövra Norge, som 1814 tvingades att bilda en union med Sverige. De två länderna hade separata förvaltningar men samma kung och en gemensam utrikes- och försvarspolitik. Många norrmän var missnöjda med unionen och ville att Norge skulle bli självständigt. Tvångsäktenskapet mellan de båda länderna varade därför inte mer än i knappt hundra år. Unionsupplösningen ägde rum i Karlstad 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.

Svensk-norska unionen

Efter det misslyckade finska kriget 1808-1809, hade Sverige förlorat hela Finland till Ryssland. Sverige kompenserade förlusten med att erövra Norge, som 1814 tvingades att bilda en union med Sverige. De två länderna hade separata förvaltningar men samma kung och en gemensam utrikes- och försvarspolitik. Många norrmän var missnöjda med unionen och ville att Norge skulle bli självständigt. Tvångsäktenskapet mellan de båda länderna varade därför inte mer än i knappt hundra år. Unionsupplösningen ägde rum i Karlstad 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.

ANNONS

ANNONS

Bra att veta

Innan de stora skiftesreformerna genomfördes i Sverige under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, kunde en bonde ha sina åkrar splittrade på 60 till 70 olika ställen.

Reformen laga skifte från 1827 innebar att varje bonde fick två-tre åtskilda åkrar.

Omkring 1850 sysselsatte jordbruket 80 procent av befolkningen och kring sekelskiftet 1900 arbetade varannan svensk inom jordbruket.

Jordbruket blir effektivare

I början av 1800-talet genomgick jordbruket i Sverige stora förändringar och omorganiserades genom de s.k. skiftesreformerna.

Tiden innan förändringen hade jordbruket vanligtvis varit utspritt och förlagt till mängder av små jordplättar i trakterna kring byarna. Men i samband med skiftesreformerna omfördelades byarnas jord och slogs ihop till större stycken. Det hela fick som följd att många av de gamla byarna splittrades varefter folk antingen flyttade in till städerna för att jobba med annat eller ut på den omkringliggande landsbygden för att odla upp nya marker.

Den odlade arealen ökade därför kraftigt under 1800-talet samtidigt som den framväxande industrin i tätorterna fick mer arbetskraft. Ny teknik gjorde också jordbruket effektivare och nya växtslag gav bättre skördar som kunde livnära fler människor.

Kring mitten av 1800-talet hade potatisen blivit det viktigaste livsmedlet för befolkningen. Sveriges befolkning ökade därför kraftigt under 1800-talet.

Förändringarna gjorde att bönderna fick det bättre. Bondeklassen blev också en stark politisk maktfaktor i riksdagen under den här tiden.

Sverige industrialiseras

Vid mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras. I Storbritannien och några andra länder i Europa hade industrialiseringen redan pågått under lång tid. Eftersom flera av de nyligen industrialiserade länderna hade ont om skog, fanns en stor efterfrågan från utlandet på trä. Industrialiseringen av Sverige startade därför vid sågverken i Norrland där trävaror kunde utvinnas för export till utlandet.

Ångmaskiner hade nu ersatt vattenkraft och gjort det möjligt att anlägga nya sågverk och industrier var som helst. De tidigare sågarna drevs av vattenhjul och var därför tvungna att ligga vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de nya ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Ångmaskinerna underlättade också sågningen av virket, vilket ökade produktionen. Timmer flottades på älvarna ner till kusten där sågverksindustrierna låg, varifrån trävarorna sedan fraktas vidare med båt.

När efterfrågan på papper till tidningar och böcker ökade i slutet av 1800-talet, omformades en stor del av trävaruindustrin till den då mer lönsamma pappersmassaindustrin.

ANNONS

Under andra halvan av 1800-talet byggdes järnvägsnätet ut i Sverige. De nya förbindelserna gynnade den framväxande industrin som nu kunde placeras mer strategiskt än tidigare. Detta utnyttjades inte minst inom järnhanteringen som var beroende av goda transportmöjligheter.

ANNONS

Från och med 1870-talet började också den svenska verkstadsindustrin och textilindustrin att utvecklas. Samtidigt medförde nya metoder för tillverkning av stål och pappersmassa ett uppsving för de gamla basnäringarna.

Till Sverige kom industrialismen först under den senare delen av 1800-talet. Bilden visar några smeder och gjutare med lärlingar i fullt arbete inne i ett stålverk. Målning gjord av Carl Stilling (1874-1938).

Den svenska snilleindustrin

I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet hade den svenska industrin fått en egen karaktär. Inom verkstadsindustrin hade en ”snilleindustri” växt fram som främst baserades på svenska uppfinningar inom elektronik och kemi. Många av de nya verkstadsindustrierna blev snabbt världsledande exportföretag. Några av de mest kända är: AGA, Alfa-Laval, ASEA, LM Ericsson och SKF.

Framgångarna inom industrin förde med sig att arbetarnas löner höjdes. Detta ökade också den inhemska (svenska) marknaden för såväl industrins som jordbrukets produkter eftersom fler hade råd att köpa företagens varor.

Ett typiskt särdrag för den svenska industrin var att den låg utspridd över hela landet. Nästan alla små orter hade en industri. Den svenska industrin var dessutom bra på att utnyttja landets naturtillgångar.

Politiska reformer

Under Karl XIV Johans regeringstid fördes en konservativ politik i Sverige, men på 1840-talet inleddes en liberal reformperiod. Riksdagen beslutade om allmän folkskola och näringsfrihet. Åren 1865-1866 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes av en tvåkammarriksdag. Reformen innebar en kompromiss, där rösträtten var begränsad efter egendom och inkomst. Första kammaren fick en tydlig överklassprägel och i andra kammaren dominerade bönderna.

ANNONS

ANNONS

Utbildning, folkrörelser och politiskt engagemang

Under 1800-talet inrättades det moderna skolväsendet i Sverige. Folk fick därmed bättre utbildning än tidigare. I takt med att folk blev bättre på att läsa ökade också användningen av dagstidningar och annan litteratur. Liberalismens idéer spreds i samhällets alla skikt och väckte debatt för sociala reformer. Samtidigt växte olika folkrörelser fram i Sverige. Folkrörelserna arbetade för gemensamma mål beroende på rörelsens karaktär: väckelserörelsen ville hitta sin egen väg inom kristendomen, nykterhetsrörelsen försökte motverka alkoholism och arbetarrörelsen strävade efter att öka sitt inflytande över arbetet. Folkrörelserna ökade också folkbildningen genom sina bibliotek och studiecirklar. Den folkliga förankringen och styret av folkrörelserna skapade ett demokratiskt medvetande hos medlemmarna.

Den stora inflyttningen till städerna innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Det blev nu vanligt med dagstidningar. Detta gynnade även den svenska pappersindustrin.

Sveriges första fackföreningar uppkom på 1870-talet och 1889 grundades det Socialdemokratiska arbetarpartiet. Därmed lades också grunden för samhällets framtida demokratisering.

Vid slutet av 1800-talet hade det gamla patriarkala samhällssystemet (det gamla bondesamhället) luckrats upp. Folk från de lägre samhällsskikten kunde styra över sina liv i större utsträckning än tidigare, och i samhället fanns ökade möjligheter för annan sysselsättning än dräng eller piga. Många sökte sig från landsbygden till städerna som växte kraftigt under perioden. Samtidigt medförde den ökade urbaniseringen och befolkningstillväxten att det blev svårare att hitta försörjning. En stor del av Sveriges befolkning emigrerade därför till USA under den här tiden.

Arbetarrörelsen

1889 bildades det Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) och 1898 slöt sig fackföreningarna runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). Arbetsgivarna ville först inte sluta kollektivavtal med fackföreningarna och förbjöd sina anställda att bli medlemmar. Men efter en period av omfattande konflikter som kulminerade i storstrejken 1909, skapades mera ordnade förhållanden mellan parterna (arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer - SAF och LO) på arbetsmarknaden.

ANNONS

ANNONS

Kvinnokamp

Under 1800-talet blev kvinnans ställning en alltmera omdebatterad fråga. Kvinnorna var omyndiga och hade begränsad arvsrätt. Samhällets modernisering förändrade förhållandet mellan könen. I arbetarklassen blev familjeförhållandena friare, medan kvinnorna i den nya borgerligheten förlorade den viktiga roll de haft för familjernas försörjning i bondesamhället. De liberala reformerna vid århundradets mitt gav de ogifta kvinnorna myndighet och rätt att fritt bedriva näringsverksamhet, men i de flesta avseenden bestod kvinnornas underordnade ställning.

LÄS MER: Sveriges industrialisering

LÄS MER: Sveriges demokratisering

Användbara begrepp

Arbetarrörelsen: Ett samlingsnamn för den folkrörelse som företräder arbetarklassen och samlar denna politiskt och fackligt. Arbetarrörelsen har främst uppkommit efter den industriella revolutionen, vilket gjorde att den spreds geografiskt i takt med att industrialiseringen utvidgades.

Demokrati: Ordet kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Demokrati är när folkets vilja bestämmer hur landet styrs. I de flesta demokratiska länder väljer man representanter som i sin tur tar beslut och styr landet. Läs mer >

Emigrera: Utvandra/flytta från ett land till ett annat.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Fackförening: En arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår eller arbetsplats för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Detta kan bland annat innebära förhandling om löner, arbetsmiljö och arbetsförhållanden. Läs mer >

Folkrörelse: En social rörelse som verkar i ett slags organiserat kollektivt handlande. Deltagarna delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester, t.ex. en nykterist som vill påverka samhället genom att medverka i nykterhetsrörelsen (som var/är en folkrörelse).

Förvaltning: Administration (skötsel) av tillgångar för en huvudmans (ägares) bästa.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Industrialisering: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Skiftesreformerna: Jordbruksreformer som genomfördes under 1700-talet och 1800-talet. Skiftesreformerna gick ut på att böndernas många små utspridda jordlotter skulle slås samman för att göra jordbruket effektivare. En följd av omfördelningen av jordbruksmarken blev att bönderna flyttade ut från byarna som därmed splittrades. Läs mer >

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
 

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

  • Vid sekelskiftet 1800 hade Sverige mellan 2,3 och 2,4 miljoner invånare (ej inkluderat Finlands befolkning på ca 900 000). 1860 var befolkningen nästan uppe i 4 miljoner.
  • Mot 1800-talets senare del ersattes jordbrukssamhällets uppgiftsstyrda arbetstid alltmer med industrins tidsstyrda arbete; fabriksvisslan tog över rollen som arbetssignal från kornas råmanden. Arbetsdagarna var överlag långa. Inom jordbruket arbetade man under högsäsong så länge dagsljuset tillät, 14-16 timmar per dag, inom industrin i allmänhet 12-14 timmar per dag, förutom söndagar och helgdagar.
  • 1818 blev fransmannen Jean Baptiste Bernadotte kung i Sverige under namnet Karl XIV Johan. Han lärde sig aldrig svenska, men det behövdes inte. Han hade inte någon kontakt med vanligt folk, och de flesta i hans närhet talade franska.
  • I början av 1800-talet tog det fyra dygn för brev från Göteborg att nå Stockholm. De befordrades av postbönder som avlöste varandra med två tre mils mellanrum.. Postbönderna levde farligt och därför utrustades de med sabel och i början av 1800-talet ersattes sabeln med två revolvrar.
  • Ända fram till 1860 behövde svenskarna ett inrikespass när de skulle resa runt omkring i Sverige.
  • Förr i tiden rådde s.k. skjutstvång vilket var böndernas skyldighet att förse gästgiverierna med hästar och skjutsa resande. Systemet hade anor från 1200-talet men reglerades närmare 1734. I tur och ordning skulle varje bonde en viss dag infinna sig med ett visst antal hästar. Ersättningen var 8 öre i silver per häst och mil. Även väntepengar gavs. Skjutstvånget sågs av bönderna som en tung pålaga (skyldighet), liksom grundskatter och indelningsverk. Genom skjutstvånget drogs bönderna från arbetet till (ofta) sysslolöshet vid gästgiverierna. De resande klagade också - över dåliga hästar och usel service. Först 1878 ersattes skjutstvånget med ett entreprenadsystem.

  • Den 7 augusti 1834 meddelade Karantänskommissionen i Göteborg att kolera utbrutit i staden. Från Göteborg spreds smittan runt om i landet. Den 19 augusti kom koleran till Stockholm. Under de värsta dagarna dog 1000 människor om dagen av denna fasansfulla farsot. Trots att kistfabrikanterna arbetade dygnet runt räckte inte kistorna till. Läkarna stod maktlösa inför denna hemska sjukdom. En del provade senapsdeg, blodiglar, spansk fluga, opium och ispiller för att häva koleran. Man har beräknat att denna kolerasmitta dödade omkring 10 procent av Sveriges befolkning.
  • 1836 startades den första tändsticksfabriken i Sverige och tolv år senare uppfann en av delägarna Edvin Gustaf Pasch, säkerhetständstickan. Poängen med den var att den måste strykas mot ett särskilt plån för att ta eld. Antalet fabriker och arbetare steg sedan mycket snabbt. Totalt har det funnits 155 tändsticksfabriker i Sverige.
  • Den första ångsågen anlades utanför Sundsvall 1849. Englands behov av trävaror medförde att ett stort antal sågverk byggdes i klungor vid älvmynningarna. Elias Sehlstedt skaldade den kända raden: ”Såg vid såg jag såg varthelst jag såg”.
  • På 1850- och 1860-talen byggdes över 100 ångsågar i Sverige. Mellan 1850 och 1872 femdubblades därför den svenska trävaruexporten.
  • Från år 1860 och femtio år framåt genomförde svenska forskare mer än 25 polarexpeditioner. Det var betydligt fler än vad länder som Tyskland, USA och Storbritannien gjorde under samma tid.
  • Omkring 1,2 miljoner svenskar utvandrade till USA under tiden 1850-1930. Av dessa återvände cirka 200 000. Största utvandringen skedde från Småland och Halland. Mot slutet av 1800-talet fanns 49 000 svenskar i Chicago. Det var fler än i Norrköping.
  • Den 5 mars 1856 öppnades den första normalspåriga järnvägen i Sverige. Lokomotivet Oscar drog fyra person och två godsvagnar i 34 kilometers hastighet från Örebro till Nora stad. Det var många som fruktade och misstrodde de första tågen. Det kan man läsa om i ständernas protokoll från åren 1854-1855. Några präster ansåg att järnvägen skulle locka folk från kyrkorna. Man befarade att enfaldigt folk skulle fördriva sin fritid med att åka på de nya lokomotivbanorna. En del kritiker ansåg att marken skulle bli förgiftad och obrukbar av all ånga som de nya lokomotiven sprutade ut.
  • 1862 var västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm färdig. När den reguljära trafiken kom igång tog det 14 timmar att åka tåg mellan de båda storstäderna, och då förekom det flera måltidsuppehåll på stationernas järnvägsrestauranger.
  • År 1864 infördes ett förbud i Sverige att använda barn under 12 år i fabriksarbete. Detta förbud efterlevdes inte alltid, speciellt inom tändsticksindustrin där 85 procent av arbetarna var barn.
  • År 1866 fick Sverige den nya tvåkammarriksdagen, men inkomstspärrar gjorde att endast 5,6 procent av befolkningen hade rösträtt.
  • Befolkningen ökade kraftigt under 1800-talet. Från 2,3 miljoner år 1800 till 3,1 miljoner invånare år 1840. ”Freden, vaccinen och potäterna” var den främsta orsaken till ökningen enligt Esaias Tegnér.
  • Jordbruket i dagens Sverige sysselsätter knappt två procent av den yrkesverksamma befolkningen. År 1850 var 80 procent bönder.
  • Tuberkulosen brukar kallas för 1800-talets folksjukdom. I Stockholm sades vart femte dödsfall bero på lungtuberkulos under perioden 1871-1891.
  • Under 1800-talet blev det fritt att bränna sprit i hemmen, och svenskarna började dricka sprit i stora mängder. I början av 1800-talet drack svensken i genomsnitt 45 liter ren sprit per person och superiet blev ett enormt folkhälsoproblem. Först 1860 förbjöds husbehovsbränningen helt. 1865 bildades Göteborgs Utskänkningsaktiebolag som var det första embryot till systembolaget. Göteborgssystemet spreds därefter runt om i Sverige.
  • Med sina 5000 apparater var Stockholm den telefontätaste staden i världen redan 1885.
  • År 1885 var medelarbetstiden 12 timmar inom den svenska industrin.
  • Salomon August Andrée blev berömd genom ett misslyckande. Andrées försök att nå Nordpolen med ballong slutade i katastrof. Andrée startade med ballongen Örnen från Danskön vid Spetsbergen den 11 juni 1897.  Det uppstod problem redan vid starten och ballongen förlorade höjd redan vid starten. I 33 år visste man ingenting om expeditionens öde. 1930 fann en norsk polarexpedition Andremännens döda kroppar och rester av deras sista läger på Vitön nordöst om Spetsbergen.
  • År 1900 hade Sverige 5 miljoner invånare. Stockholm hade 300 000 invånare, Göteborg 130 000 och Malmö 60 000.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Berätta kortfattat om den svensk-norska unionens uppgång och fall.
     
  2. Vad innebar de s.k. skiftesreformerna?
     
  3. Jordbruket förbättrades under 1800-talet. Nämn några följder av detta.
     
  4. Varför startade industrialiseringen av Sverige uppe i Norrland?
     
  5. På vilka sätt var ångmaskinen viktig för Sveriges industrialisering?
     
  6. Hur påverkade järnvägarna Sveriges industrialisering?
     
  7. Vad var den svenska "snilleindustrin"?
     
  8. Försök att se ett samband mellan utbildning, folkrörelser och politiskt engagemang.

Ta reda på:

  1. Vad har dagens kungafamilj för koppling till Karl XIV Johan?
     
  2. Varför kallades den gamla riksdagen för ståndsriksdag? När avskaffades den och vad skilde den nya riksdagen från den gamla?
     
  3. Vilken uppfinning gjorde Ericsson till en världsindustri?
     
  4. Ge exempel på fler svenska uppfinningar som blivit kända i världen.

Diskutera:

  1. Vilka fördelar och nackdelar medförde urbaniseringen (när folk flyttade till städerna)?
     
  2. Vilka orsaker kan det finnas som gör att befolkningen ökar i ett land?
     
  3. Gör en jämförelse mellan kvinnors och mäns villkor i samhället under 1800-talet och jämför med idag. Vilka stora skillnader finns?
     
  4. Lek med tanken att unionen mellan Sverige och Norge hade bestått (fortsatt existera) även efter 1905. Hur skulle ländernas fortsatta historia kunnat ha sett ut i grova drag?
     

Obs! I artikeln om svensk ekonomi och handel hittar du fakta och frågor om den ekonomiska utvecklingen och de förbättrade levnadsförhållandena i Sverige under 1800-talet. Och i avsnittet om emigrationen hittar du fakta och frågor om den svenska utvandringen till USA. Läs även om livet på landet och i staden där du lär dig mer om hur det var att bo i Sverige under perioden.

Missa heller inte händelserna i början av 1800-talet som behandlas i avsnitten: Gustavianska tidens Sverige samt Sverige förlorar Finland.
 

Sidan uppdaterad: 19 februari 2023
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Sverige under 1800-talet

Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet

Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.

+ Läs mer

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Studera en historisk källa om en politisk aktör

av: Stockholmskällan
Gymnasiet

Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.

+ Läs mer

Kunskap är makt, organisation ger styrka!

av: Arkiv Gävleborg
Högstadiet

Varför ville kvinnorna i Gävle ha en egen fana?

+ Läs mer

Möt källorna - historia i original

av: Riksarkivet
Högstadiet, Gymnasiet

"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

+ Läs mer

Sveriges historia

av: Statens historiska museer
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.

+ Läs mer

Artiklar om Sverige under 1800-talet

S

Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

av: Linnea Granath m.fl.
2023-02-06

Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle. För hundra år sedan hade kvinnor betydligt sämre villkor än i dag. I den här artikeln får du följa kampen för ett mer jämställt samhälle från 1800-talet fram till idag...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Städningens historia i Sverige

av: Jane Fredlund
2022-07-14

Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en fruktlös kamp som kostade mycken möda. Städningens historia genom tiderna rör sig framförallt om hur de på olika sätt försökte hålla golven rena. Det var inte lätt för brädgolven var ojämna med springor emellan. Vad bestod då smutsen på golven av? Jo, i gamla tiders torp- eller bondstuga kunde det vara spottloskor, snor, pipaska, vedspill, döda flugor, råttlort, urin, ulltussar, hyvelspån, diverse matrester, blod. Höns och andra mindre husdjur, som tidvis vistades inomhus, bidrog till nedsmutsningen...

+ Läs mer

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

av: Esbjörn Larsson
2022-06-13

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

av: Lars Hildingson
2022-05-14

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: Handelsboden och dess varor

av: Jane Fredlund
2022-03-06

Ett nostalgiskt skimmer vilar över den gamla handelsboden med personlig betjäning, ett spännande virrvarr av varor och en doftsymfoni av salt sill, fläsk, kryddor, tjära, kamfer och fotogen. Men hur många har idag erfarenhet av en riktig gammal handelsbod eller lanthandel? De har rationaliserats bort till förmån för mera rationella, men kanske mindre hemtrevliga snabbköp och stormarknader. De flesta nutidsmänniskor skulle antagligen förgås av otålighet i väntan på sin tur i den gamla handelsboden...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Maten förr: I borgarens hem

av: Jane Fredlund
2022-02-19

Under 1800-talets sista decennier och sekelskiftet 1900 skedde stora omvälvningar både i Sverige och ute i Europa. Industrierna var på frammarsch, landsbygdens folk flyttade till städerna där fabrikerna fanns. En nyrik medelklass av fabrikörer och handelsmän växte fram. Den sociala klyftan mellan arbetsgivare och arbetare var enorm, fattigdomen och trångboddheten ökade i städerna. Svår missväxt 1868-1873 och kris för sågverken och järnbruken på 1880-talet medförde att emigrationen till Amerika kulminerade. Men när man föreställer sig livet under den oskarianska epoken, som Oscar II:s långa regeringstid 1872-1907 brukar kallas, tänker man kanske främst på övermöblerade bostäder med plysch, fransar och pynt, på stora middagar med många rätter, pomp och ståt...

+ Läs mer

Podcast om Sverige under 1800-talet

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Läs mer

Länkar om Sverige under 1800-talet

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Emigrationen

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner...

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Kända personer 1776-1914

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Nationalismens historia

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Från och med 1800-...

Norges historia

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Karl XIV Johan

Det misslyckade kriget med Ryssland 1808-1809 innebar att Sverige förlorade Finland. Innan...

Svensk-norska unionen

När Napoleon anföll Ryssland 1812 trodde många att kronprins Karl Johan skulle ställa upp på...

Göteborgs historia

Under medeltiden och ända fram till och med freden i Roskilde 1658 ägde Danmark landskapen Halland...

Skiftesreformer

Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet,...

Finska kriget

Finska kriget utgjorde en del av Napoleonkrigen och utkämpades mellan Sverige och Ryssland 1808-...

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Skandinavismen

Skandinavismen var en rörelse och idéströmning under mitten av 1800-talet som ville närma och ena...

Alfred Nobel

Alfred Nobel (1833-1896) var kemist och uppfinnare. Hans mest kända uppfinning är dynamiten, som...

John Ericsson

John Ericsson (1803-1889) är en av Sveriges mest berömda uppfinnare genom tiderna. Han är mest känd...

Andrées polarexpedition

Andrées polarexpedition var ett misslyckat försök 1897 att nå Nordpolen i Arktis med luftballong....

Arbetsmarknadskonflikter

En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...

Svensk neutralitetspolitik

Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...

Fredrika Bremer

Fredrika Bremer (1801-1865) var en svensk författare och pionjär inom den svenska kvinnorörelsen....

Indelningsverket

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682....

Ellen Key

Författarinnan, pedagogen, kvinnosakskämpen och visionären Ellen Key (1849-1926) är kanske mest...

Sveriges industrialisering

Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...

Fackföreningarnas framväxt

Arbetarna organiserar sig Sveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...

Gustav V

Gustav V (1858-1950) var svensk kung från 1907 och son till Oscar II och Sofia. Han var länge...

Lars Magnus (L.M.) Ericsson

Lars Magnus Ericsson (1846-1926) var en svensk uppfinnare av telefonindustriprodukter och grundare...

Folkrörelser

Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...

Nils Ericson

Ingenjören Nils Ericson (ursprungligen Ericsson), (1802-1870) är känd som kanalbyggare och...

Flottning

Flottning var länge det enda transportsättet för timmer. Redan på 1300-talet användes älvar och...

Folkskolan

Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan...

Frälsningsarmén

Frälsningsarmén var från början en väckelserörelse med social verksamhet på programmet som efter...

Erik Gustaf Geijer

Erik Gustaf Geijer (1783-1847) var en svensk historiker, skald, tonsättare och ledande...

Göta kanal

Göta kanal, vattenvägen som förenar Östersjön med Kattegatt, invigdes 1832. Men redan Gustav Vasa...

Karl XIII

Karl XIII (1748-1818) var Sveriges kung 1809-1818, Norges 1814-1818, son till Adolf Fredrik och...

Karl XV

Karl XV (1826-1872) var Sveriges kung 1859-1872 och son till Oscar I och Josefina och regent redan...

Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges mest folkkära och utomlands mest välkända författare....

Carl Larsson

Carl Larsson (1853-1919) är en av Sveriges mest uppskattade konstnärer. Han var elev vid Kungliga...

Landsorganisationen (LO)

Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige. LO:...

Oscar I

Oscar I (1799-1859) var Sveriges kung 1844-1859 och den ende sonen till Karl XIV Johan och...

Oscar II

Oscar II (1829-1907) var Sveriges kung 1872-1907. Han var tredje son till Oscar I och Josefina, men...

Rallare

Rallare var anläggningsarbetare vid de svenska järnvägarna från 1800-talets senare del till 1930-...