M
Kategori
Unionsflaggan

Den svenska unionsflaggan under 1800-talet. 1814 tvingades Norge att bilda en union med Sverige. Unionen upplöstes 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.

Sverige under 1800-talet

Svensk-norska unionen

Efter det misslyckade finska kriget 1808-1809, hade Sverige förlorat hela Finland till Ryssland. Sverige kompenserade förlusten med att erövra Norge, som 1814 tvingades att bilda en union med Sverige. De två länderna hade separata förvaltningar men samma kung och en gemensam utrikes- och försvarspolitik. Många norrmän var missnöjda med unionen och ville att Norge skulle bli självständigt. Tvångsäktenskapet mellan de båda länderna varade därför inte mer än i knappt hundra år. Unionsupplösningen ägde rum i Karlstad 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.

Svensk-norska unionen

Efter det misslyckade finska kriget 1808-1809, hade Sverige förlorat hela Finland till Ryssland. Sverige kompenserade förlusten med att erövra Norge, som 1814 tvingades att bilda en union med Sverige. De två länderna hade separata förvaltningar men samma kung och en gemensam utrikes- och försvarspolitik. Många norrmän var missnöjda med unionen och ville att Norge skulle bli självständigt. Tvångsäktenskapet mellan de båda länderna varade därför inte mer än i knappt hundra år. Unionsupplösningen ägde rum i Karlstad 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.

ANNONS

ANNONS

Bra att veta

Innan de stora skiftesreformerna genomfördes i Sverige under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, kunde en bonde ha sina åkrar splittrade på 60 till 70 olika ställen.

Reformen laga skifte från 1827 innebar att varje bonde fick två-tre åtskilda åkrar.

Omkring 1850 sysselsatte jordbruket 80 procent av befolkningen och kring sekelskiftet 1900 arbetade varannan svensk inom jordbruket.
 

Jordbruket blir effektivare

I början av 1800-talet genomgick jordbruket i Sverige stora förändringar och omorganiserades genom de s.k. skiftesreformerna.

Tiden innan förändringen hade jordbruket vanligtvis varit utspritt och förlagt till mängder av små jordplättar i trakterna kring byarna. Men i samband med skiftesreformerna omfördelades byarnas jord och slogs ihop till större stycken. Det hela fick som följd att många av de gamla byarna splittrades varefter folk antingen flyttade in till städerna för att jobba med annat eller ut på den omkringliggande landsbygden för att odla upp nya marker.

Den odlade arealen ökade därför kraftigt under 1800-talet samtidigt som den framväxande industrin i tätorterna fick mer arbetskraft. Ny teknik gjorde också jordbruket effektivare och nya växtslag gav bättre skördar som kunde livnära fler människor.

Kring mitten av 1800-talet hade potatisen blivit det viktigaste livsmedlet för befolkningen. Sveriges befolkning ökade därför kraftigt under 1800-talet.

Förändringarna gjorde att bönderna fick det bättre. Bondeklassen blev också en stark politisk maktfaktor i riksdagen under den här tiden.

Sverige industrialiseras

Vid mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras. I Storbritannien och några andra länder i Europa hade industrialiseringen redan pågått under lång tid. Eftersom flera av de nyligen industrialiserade länderna hade ont om skog, fanns en stor efterfrågan från utlandet på trä. Industrialiseringen av Sverige startade därför vid sågverken i Norrland där trävaror kunde utvinnas för export till utlandet.

Ångmaskiner hade nu ersatt vattenkraft och gjort det möjligt att anlägga nya sågverk och industrier var som helst. De tidigare sågarna drevs av vattenhjul och var därför tvungna att ligga vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de nya ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Ångmaskinerna underlättade också sågningen av virket, vilket ökade produktionen. Timmer flottades på älvarna ner till kusten där sågverksindustrierna låg, varifrån trävarorna sedan fraktas vidare med båt.

När efterfrågan på papper till tidningar och böcker ökade i slutet av 1800-talet, omformades en stor del av trävaruindustrin till den då mer lönsamma pappersmassaindustrin.

ANNONS

Under andra halvan av 1800-talet byggdes järnvägsnätet ut i Sverige. De nya förbindelserna gynnade den framväxande industrin som nu kunde placeras mer strategiskt än tidigare. Detta utnyttjades inte minst inom järnhanteringen som var beroende av goda transportmöjligheter.

ANNONS

Från och med 1870-talet började också den svenska verkstadsindustrin och textilindustrin att utvecklas. Samtidigt medförde nya metoder för tillverkning av stål och pappersmassa ett uppsving för de gamla basnäringarna.

Till Sverige kom industrialismen först under den senare delen av 1800-talet. Bilden visar några smeder och gjutare med lärlingar i fullt arbete inne i ett stålverk. Målning gjord av Carl Stilling (1874-1938).

Den svenska snilleindustrin

I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet hade den svenska industrin fått en egen karaktär. Inom verkstadsindustrin hade en ”snilleindustri” växt fram som främst baserades på svenska uppfinningar inom elektronik och kemi. Många av de nya verkstadsindustrierna blev snabbt världsledande exportföretag. Några av de mest kända är: AGA, Alfa-Laval, ASEA, LM Ericsson och SKF.

Framgångarna inom industrin förde med sig att arbetarnas löner höjdes. Detta ökade också den inhemska (svenska) marknaden för såväl industrins som jordbrukets produkter eftersom fler hade råd att köpa företagens varor.

Ett typiskt särdrag för den svenska industrin var att den låg utspridd över hela landet. Nästan alla små orter hade en industri. Den svenska industrin var dessutom bra på att utnyttja landets naturtillgångar.

Politiska reformer

Under Karl XIV Johans regeringstid fördes en konservativ politik i Sverige, men på 1840-talet inleddes en liberal reformperiod. Riksdagen beslutade om allmän folkskola och näringsfrihet. Åren 1865-1866 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes av en tvåkammarriksdag. Reformen innebar en kompromiss, där rösträtten var begränsad efter egendom och inkomst. Första kammaren fick en tydlig överklassprägel och i andra kammaren dominerade bönderna.

ANNONS

ANNONS

Utbildning, folkrörelser och politiskt engagemang

Under 1800-talet inrättades det moderna skolväsendet i Sverige. Folk fick därmed bättre utbildning än tidigare. I takt med att folk blev bättre på att läsa ökade också användningen av dagstidningar och annan litteratur. Liberalismens idéer spreds i samhällets alla skikt och väckte debatt för sociala reformer. Samtidigt växte olika folkrörelser fram i Sverige. Folkrörelserna arbetade för gemensamma mål beroende på rörelsens karaktär: väckelserörelsen ville hitta sin egen väg inom kristendomen, nykterhetsrörelsen försökte motverka alkoholism och arbetarrörelsen strävade efter att öka sitt inflytande över arbetet. Folkrörelserna ökade också folkbildningen genom sina bibliotek och studiecirklar. Den folkliga förankringen och styret av folkrörelserna skapade ett demokratiskt medvetande hos medlemmarna.

Den stora inflyttningen till städerna innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Det blev nu vanligt med dagstidningar. Detta gynnade även den svenska pappersindustrin.

Sveriges första fackföreningar uppkom på 1870-talet och 1889 grundades det Socialdemokratiska arbetarpartiet. Därmed lades också grunden för samhällets framtida demokratisering.

Vid slutet av 1800-talet hade det gamla patriarkala samhällssystemet (det gamla bondesamhället) luckrats upp. Folk från de lägre samhällsskikten kunde styra över sina liv i större utsträckning än tidigare, och i samhället fanns ökade möjligheter för annan sysselsättning än dräng eller piga. Många sökte sig från landsbygden till städerna som växte kraftigt under perioden. Samtidigt medförde den ökade urbaniseringen och befolkningstillväxten att det blev svårare att hitta försörjning. En stor del av Sveriges befolkning emigrerade därför till USA under den här tiden.

Arbetarrörelsen

1889 bildades det Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) och 1898 slöt sig fackföreningarna runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). Arbetsgivarna ville först inte sluta kollektivavtal med fackföreningarna och förbjöd sina anställda att bli medlemmar. Men efter en period av omfattande konflikter som kulminerade i storstrejken 1909, skapades mera ordnade förhållanden mellan parterna (arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer - SAF och LO) på arbetsmarknaden.

ANNONS

ANNONS

Kvinnokamp

Under 1800-talet blev kvinnans ställning en alltmera omdebatterad fråga. Kvinnorna var omyndiga och hade begränsad arvsrätt. Samhällets modernisering förändrade förhållandet mellan könen. I arbetarklassen blev familjeförhållandena friare, medan kvinnorna i den nya borgerligheten förlorade den viktiga roll de haft för familjernas försörjning i bondesamhället. De liberala reformerna vid århundradets mitt gav de ogifta kvinnorna myndighet och rätt att fritt bedriva näringsverksamhet, men i de flesta avseenden bestod kvinnornas underordnade ställning.

LÄS MER: Sveriges industrialisering

LÄS MER: Sveriges demokratisering

Användbara begrepp

Arbetarrörelsen: Ett samlingsnamn för den folkrörelse som företräder arbetarklassen och samlar denna politiskt och fackligt. Arbetarrörelsen har främst uppkommit efter den industriella revolutionen, vilket gjorde att den spreds geografiskt i takt med att industrialiseringen utvidgades.

Demokrati: Ordet kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Demokrati är när folkets vilja bestämmer hur landet styrs. I de flesta demokratiska länder väljer man representanter som i sin tur tar beslut och styr landet. Läs mer >

Emigrera: Utvandra/flytta från ett land till ett annat.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Fackförening: En arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår eller arbetsplats för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Detta kan bland annat innebära förhandling om löner, arbetsmiljö och arbetsförhållanden. Läs mer >

Folkrörelse: En social rörelse som verkar i ett slags organiserat kollektivt handlande. Deltagarna delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester, t.ex. en nykterist som vill påverka samhället genom att medverka i nykterhetsrörelsen (som var/är en folkrörelse).

Förvaltning: Administration (skötsel) av tillgångar för en huvudmans (ägares) bästa.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Industrialisering: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Skiftesreformerna: Jordbruksreformer som genomfördes under 1700-talet och 1800-talet. Skiftesreformerna gick ut på att böndernas många små utspridda jordlotter skulle slås samman för att göra jordbruket effektivare. En följd av omfördelningen av jordbruksmarken blev att bönderna flyttade ut från byarna som därmed splittrades. Läs mer >

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
 

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

  • Vid sekelskiftet 1800 hade Sverige mellan 2,3 och 2,4 miljoner invånare (ej inkluderat Finlands befolkning på ca 900 000). 1860 var befolkningen nästan uppe i 4 miljoner.
     
  • Mot 1800-talets senare del ersattes jordbrukssamhällets uppgiftsstyrda arbetstid alltmer med industrins tidsstyrda arbete; fabriksvisslan tog över rollen som arbetssignal från kornas råmanden. Arbetsdagarna var överlag långa. Inom jordbruket arbetade man under högsäsong så länge dagsljuset tillät, 14-16 timmar per dag, inom industrin i allmänhet 12-14 timmar per dag, förutom söndagar och helgdagar.
     
  • 1818 blev fransmannen Jean Baptiste Bernadotte kung i Sverige under namnet Karl XIV Johan. Han lärde sig aldrig svenska, men det behövdes inte. Han hade inte någon kontakt med vanligt folk, och de flesta i hans närhet talade franska.
     
  • I början av 1800-talet tog det fyra dygn för brev från Göteborg att nå Stockholm. De befordrades av postbönder som avlöste varandra med två tre mils mellanrum. Postbönderna levde farligt och därför utrustades de med sabel och i början av 1800-talet ersattes sabeln med två revolvrar.
     
  • Ända fram till 1860 behövde svenskarna ett inrikespass när de skulle resa runt omkring i Sverige.
     
  • Förr i tiden rådde s.k. skjutstvång vilket var böndernas skyldighet att förse gästgiverierna med hästar och skjutsa resande. Systemet hade anor från 1200-talet men reglerades närmare 1734. I tur och ordning skulle varje bonde en viss dag infinna sig med ett visst antal hästar. Ersättningen var 8 öre i silver per häst och mil. Även väntepengar gavs. Skjutstvånget sågs av bönderna som en tung pålaga (skyldighet), liksom grundskatter och indelningsverk. Genom skjutstvånget drogs bönderna från arbetet till (ofta) sysslolöshet vid gästgiverierna. De resande klagade också - över dåliga hästar och usel service. Först 1878 ersattes skjutstvånget med ett entreprenadsystem.
     
  • Den 7 augusti 1834 meddelade Karantänskommissionen i Göteborg att kolera utbrutit i staden. Från Göteborg spreds smittan runt om i landet. Den 19 augusti kom koleran till Stockholm. Under de värsta dagarna dog 1000 människor om dagen av denna fasansfulla farsot. Trots att kistfabrikanterna arbetade dygnet runt räckte inte kistorna till. Läkarna stod maktlösa inför denna hemska sjukdom. En del provade senapsdeg, blodiglar, spansk fluga, opium och ispiller för att häva koleran. Man har beräknat att denna kolerasmitta dödade omkring 10 procent av Sveriges befolkning.
     
  • 1836 startades den första tändsticksfabriken i Sverige och tolv år senare uppfann en av delägarna Edvin Gustaf Pasch, säkerhetständstickan. Poängen med den var att den måste strykas mot ett särskilt plån för att ta eld. Antalet fabriker och arbetare steg sedan mycket snabbt. Totalt har det funnits 155 tändsticksfabriker i Sverige.
     
  • Den första ångsågen anlades utanför Sundsvall 1849. Englands behov av trävaror medförde att ett stort antal sågverk byggdes i klungor vid älvmynningarna. Elias Sehlstedt skaldade den kända raden: ”Såg vid såg jag såg varthelst jag såg”.
     
  • På 1850- och 1860-talen byggdes över 100 ångsågar i Sverige. Mellan 1850 och 1872 femdubblades därför den svenska trävaruexporten.
     
  • Från år 1860 och femtio år framåt genomförde svenska forskare mer än 25 polarexpeditioner. Det var betydligt fler än vad länder som Tyskland, USA och Storbritannien gjorde under samma tid.
     
  • Omkring 1,2 miljoner svenskar utvandrade till USA under tiden 1850-1930. Av dessa återvände cirka 200 000. Största utvandringen skedde från Småland och Halland. Mot slutet av 1800-talet fanns 49 000 svenskar i Chicago. Det var fler än i Norrköping.
     
  • Den 5 mars 1856 öppnades den första normalspåriga järnvägen i Sverige. Lokomotivet Oscar drog fyra person och två godsvagnar i 34 kilometers hastighet från Örebro till Nora stad. Det var många som fruktade och misstrodde de första tågen. Det kan man läsa om i ständernas protokoll från åren 1854-1855. Några präster ansåg att järnvägen skulle locka folk från kyrkorna. Man befarade att enfaldigt folk skulle fördriva sin fritid med att åka på de nya lokomotivbanorna. En del kritiker ansåg att marken skulle bli förgiftad och obrukbar av all ånga som de nya lokomotiven sprutade ut.
     
  • 1862 var västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm färdig. När den reguljära trafiken kom igång tog det 14 timmar att åka tåg mellan de båda storstäderna, och då förekom det flera måltidsuppehåll på stationernas järnvägsrestauranger.
     
  • År 1864 infördes ett förbud i Sverige att använda barn under 12 år i fabriksarbete. Detta förbud efterlevdes inte alltid, speciellt inom tändsticksindustrin där 85 procent av arbetarna var barn.
     
  • År 1866 fick Sverige den nya tvåkammarriksdagen, men inkomstspärrar gjorde att endast 5,6 procent av befolkningen hade rösträtt.
     
  • Befolkningen ökade kraftigt under 1800-talet. Från 2,3 miljoner år 1800 till 3,1 miljoner invånare år 1840. ”Freden, vaccinen och potäterna” var den främsta orsaken till ökningen enligt Esaias Tegnér.
     
  • Jordbruket i dagens Sverige sysselsätter knappt två procent av den yrkesverksamma befolkningen. År 1850 var 80 procent bönder.
     
  • Tuberkulosen brukar kallas för 1800-talets folksjukdom. I Stockholm sades vart femte dödsfall bero på lungtuberkulos under perioden 1871-1891.
     
  • Under 1800-talet blev det fritt att bränna sprit i hemmen, och svenskarna började dricka sprit i stora mängder. I början av 1800-talet drack svensken i genomsnitt över 40 liter ren sprit per person och år, och superiet blev ett enormt folkhälsoproblem (se Systembolaget). Först 1860 förbjöds husbehovsbränningen helt. 1865 bildades Göteborgs Utskänkningsaktiebolag som var det första embryot till systembolaget. Göteborgssystemet spreds därefter runt om i Sverige.
     
  • Med sina 5000 apparater var Stockholm den telefontätaste staden i världen redan 1885.
     
  • År 1885 var medelarbetstiden 12 timmar inom den svenska industrin.
     
  • Salomon August Andrée blev berömd genom ett misslyckande. Andrées försök att nå Nordpolen med ballong slutade i katastrof. Andrée startade med ballongen Örnen från Danskön vid Spetsbergen den 11 juni 1897.  Det uppstod problem redan vid starten och ballongen förlorade höjd redan vid starten. I 33 år visste man ingenting om expeditionens öde. 1930 fann en norsk polarexpedition Andremännens döda kroppar och rester av deras sista läger på Vitön nordöst om Spetsbergen.
     
  • År 1900 hade Sverige 5 miljoner invånare. Stockholm hade 300 000 invånare, Göteborg 130 000 och Malmö 60 000.
     

Regentlängd under 1800-talet

Gustav IV Adolf: 1792-1809
Karl XIII: 1809-1818
Karl XIV Johan: 1818-1844
Oskar I: 1844-1859
Karl XV: 1859-1872
Oskar II: 1872-1907
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Berätta kortfattat om den svensk-norska unionens uppgång och fall.
     
  2. Vad innebar de s.k. skiftesreformerna?
     
  3. Jordbruket förbättrades under 1800-talet. Nämn några följder av detta.
     
  4. Varför startade industrialiseringen av Sverige uppe i Norrland?
     
  5. På vilka sätt var ångmaskinen viktig för Sveriges industrialisering?
     
  6. Hur påverkade järnvägarna Sveriges industrialisering?
     
  7. Vad var den svenska "snilleindustrin"?
     
  8. Försök att se ett samband mellan utbildning, folkrörelser och politiskt engagemang.

Ta reda på:

  1. Vad har dagens kungafamilj för koppling till Karl XIV Johan?
     
  2. Varför kallades den gamla riksdagen för ståndsriksdag? När avskaffades den och vad skilde den nya riksdagen från den gamla?
     
  3. Vilken uppfinning gjorde Ericsson till en världsindustri?
     
  4. Ge exempel på fler svenska uppfinningar som blivit kända i världen.

Diskutera:

  1. Vilka fördelar och nackdelar medförde urbaniseringen (när folk flyttade till städerna)?
     
  2. Vilka orsaker kan det finnas som gör att befolkningen ökar i ett land?
     
  3. Gör en jämförelse mellan kvinnors och mäns villkor i samhället under 1800-talet och jämför med idag. Vilka stora skillnader finns?
     
  4. Lek med tanken att unionen mellan Sverige och Norge hade bestått (fortsatt existera) även efter 1905. Hur skulle ländernas fortsatta historia kunnat ha sett ut i grova drag?
     

Obs! I artikeln om svensk ekonomi och handel hittar du fakta och frågor om den ekonomiska utvecklingen och de förbättrade levnadsförhållandena i Sverige under 1800-talet. Och i avsnittet om emigrationen hittar du fakta och frågor om den svenska utvandringen till USA. Läs även om livet på landet och i staden där du lär dig mer om hur det var att bo i Sverige under perioden.

Missa heller inte händelserna i början av 1800-talet som behandlas i avsnitten: Gustavianska tidens Sverige samt Sverige förlorar Finland.
 

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Sverige under 1800-talet

Möt källorna - historia i original

av: Riksarkivet
Högstadiet, Gymnasiet

"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

+ Läs mer

Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre

av: Sveriges riksdag
Mellanstadiet

Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.

+ Läs mer

Demokratin står aldrig stilla

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

För hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?

+ Läs mer

Jämställdhet i arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

På lika villkor - Jämställdhet genom livet tar ett helhetsgrepp kring området jämställdhet, med fokus på arbetslivet. För att få förståelse för villkoren i arbetslivet måste strukturer på samhällsnivå synas så väl som val på det personliga planet. Med detta nya undervisningsmaterial hoppas Arena Skolinformation att elever ska göra medvetna val i sitt kommande arbetsliv.

+ Läs mer

Arbetsmiljö - så funkar det

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

Materialet tar upp hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats och på skolor. Med internationella utblickar och en historisk tillbakablick.

+ Läs mer

Sveriges historia från istid till EU

av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Textfrågor, skapa tidslinje och skriv personporträtt.

+ Läs mer

Artiklar om Sverige under 1800-talet

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

av: Jane Fredlund
2023-11-16

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är en tradition, började tändas först på 1870-talet och adventsstjärnor blev inte populära förrän på 1940-talet. Luciafirandet var tidigare endast kopplat till de borgerliga hemmen, och blev först under 1900-talet vanligt i hela landet. Julfirandet har också utvecklats, från att ha varit en tid med fokus på mat och dryck, till dagens mer kommersiella firande med julklappar och granar - vilket började spridas från Tyskland under 1800-talet. Fastän många av dessa traditioner är relativt nya, utgör de idag självklara delar av det svenska julfirandet...

+ Läs mer

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

av: Torbjörn Nilsson
2023-10-19

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt läge. En helt ny försvarsprincip utformades - den s.k. centralförsvarstanken. I den här artikeln kan du läsa kortfattat om synen på den svenska försvarsstrategin under 1800-talet - från att till en början ha verkat för ett starkt centralförsvar, till att i slutet av århundradet istället omfamna idén om allmän värnplikt...

+ Läs mer

S
Vy över New York

Den svenska emigrationen till USA

av: Torbjörn Nilsson
2023-10-12

Under perioden 1840-1930 emigrerade en miljon människor från Sverige till USA. Utvandringen inleddes i liten skala redan på 1830-talet då några företagare, bl.a. John Ericsson gav sig i väg...

+ Läs mer

M
nattfrieri

Fritidsnöjen och frieri förr i tiden

av: Jane Fredlund
2023-09-18

En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga tecken. Vi svenskar har väl aldrig haft lätt att formulera våra innersta tankar i ord. Det var lättare att visa sina känslor med en gåva. Männen lade ner stor möda på utsirade och bemålade mangelbräden, skäktknivar, linfästen och andra kvinnliga redskap som de gav sin käresta. "Ju vackrare utrustat, desto kärare fästman", sades det...

+ Läs mer

M

USA - löftets land

av: Kaj Hildingson
2023-09-14

Den 4 maj år 1840 kom en ny bestämmelse från den svenska kungen. Den som ville resa utomlands behövde inte längre betala en summa pengar. Pengarna hade staten behållit tills resenären återkom. Pengarna, eller borgenssumman, var ett sätt för staten att försöka få de människor som reste utomlands att komma tillbaka. Hittills hade bara folk med pengar kunnat resa utomlands, nu blev det möjligt för många fler...

+ Läs mer

M

Bröllop förr och idag

av: Jane Fredlund
2023-07-03

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på kyrktrappan. Brudgummen bär frack och kanske hög hatt, bruden har säkert något gammalt och något nytt, något lånat och något blått. Kanske får hon en morgongåva, det låter ju gammaldags. Men vad är nytt och vad är gammalt i våra bröllopsseder?

+ Läs mer

Podcast om Sverige under 1800-talet

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Läs mer

Länkar om Sverige under 1800-talet

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Hi

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Hi

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Hi

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Hi

Emigrationen

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner...

Hi

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Hi

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Hi

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Hi

Kända personer 1776-1914

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi

Nationalismens historia

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Från och med 1800-...

Hi
Karta

Norges historia

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Hi
Karta

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Hi
Textilindustri

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Hi
Porträtt

Karl XIV Johan

Det misslyckade kriget med Ryssland 1808-1809 innebar att Sverige förlorade Finland. Innan...

Hi
Unionsflaggan

Svensk-norska unionen

När Napoleon anföll Ryssland 1812 trodde många att kronprins Karl Johan skulle ställa upp på...

Hi
Flygarns Haga

Göteborgs historia

Under medeltiden och ända fram till och med freden i Roskilde 1658 ägde Danmark landskapen Halland...

Hi
skifte karta

Skiftesreformer

Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet,...

Hi
Soldater på marsch.

Finska kriget

Finska kriget utgjorde en del av Napoleonkrigen och utkämpades mellan Sverige och Ryssland 1808-...

Hi
Branting

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Sh
bok i ett landskap

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Hi
Skandinavism

Skandinavismen

Skandinavismen var en rörelse och idéströmning under mitten av 1800-talet som ville närma och ena...

Hi
Alfred Nobel

Alfred Nobel

Alfred Nobel (1833-1896) var kemist och uppfinnare. Hans mest kända uppfinning är dynamiten, som...

Hi
Porträtt

John Ericsson

John Ericsson (1803-1889) är en av Sveriges mest berömda uppfinnare genom tiderna. Han är mest känd...

Hi
Örnen på isen.

Andrées polarexpedition

Andrées polarexpedition var ett misslyckat försök 1897 att nå Nordpolen i Arktis med luftballong....

Hi
Demonstration 1890

Arbetsmarknadskonflikter

En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...

Hi
neutralitet

Svensk neutralitetspolitik

Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...

Hi
foto

Fredrika Bremer

Fredrika Bremer (1801-1865) var en svensk författare och pionjär inom den svenska kvinnorörelsen....

Hi
Karoliner på marsch.

Indelningsverket

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682....

Hi
Ellen Key

Ellen Key

Författarinnan, pedagogen, kvinnosakskämpen och visionären Ellen Key (1849-1926) är kanske mest...

Hi
fabriker

Sveriges industrialisering

Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...

Hi
Första majdemonstration

Fackföreningarnas framväxt

Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...

Hi
Porträtt

Gustav V

Gustav V (1858-1950) var svensk kung från 1907 och son till Oscar II och Sofia. Han var länge...

Hi
Porträtt

Lars Magnus (L.M.) Ericsson

Lars Magnus Ericsson (1846-1926) var en svensk uppfinnare av telefonindustriprodukter och grundare...

Hi
Demonstration

Folkrörelser

Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...

Hi
Porträtt

Nils Ericson

Ingenjören Nils Ericson (ursprungligen Ericsson), (1802-1870) är känd som kanalbyggare och...

Hi
Flottare

Flottning

Flottning var länge det enda transportsättet för timmer. Redan på 1300-talet användes älvar och...

Hi
Klassrum

Folkskolan

Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan...

Re
Symbol

Frälsningsarmén

Frälsningsarmén var från början en väckelserörelse med social verksamhet på programmet som efter...

Hi
Porträtt

Erik Gustaf Geijer

Erik Gustaf Geijer (1783-1847) var en svensk historiker, skald, tonsättare och ledande...

Hi
Vykort

Göta kanal

Göta kanal, vattenvägen som förenar Östersjön med Kattegatt, invigdes 1832. Men redan Gustav Vasa...

Hi
Porträtt

Karl XIII

Karl XIII (1748-1818) var Sveriges kung 1809-1818, Norges 1814-1818, son till Adolf Fredrik och...

Hi
Porträtt

Karl XV

Karl XV (1826-1872) var Sveriges kung 1859-1872 och son till Oscar I och Josefina och regent redan...

Hi
Porträtt

Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges mest folkkära och utomlands mest välkända författare....

Hi
Foto på Carl Larsson

Carl Larsson

Carl Larsson (1853-1919) är en av Sveriges mest uppskattade konstnärer. Han var elev vid Kungliga...

Hi
Logga

Landsorganisationen (LO)

Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige.LO:s...

Hi
Porträtt

Oscar I

Oscar I (1799-1859) var Sveriges kung 1844-1859 och den ende sonen till Karl XIV Johan och...

Hi
Porträtt

Oscar II

Oscar II (1829-1907) var Sveriges kung 1872-1907. Han var tredje son till Oscar I och Josefina, men...

Hi
Rallare

Rallare

Rallare var anläggningsarbetare vid de svenska järnvägarna från 1800-talets senare del till 1930-...