Bild:
Den svenska unionsflaggan under 1800-talet. 1814 tvingades Norge att bilda en union med Sverige. Unionen upplöstes 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.
M

Sverige under 1800-talet

Svensk-norska unionen

Efter det misslyckade finska kriget 1808-1809, hade Sverige förlorat hela Finland till Ryssland. Sverige kompenserade förlusten med att erövra Norge, som 1814 tvingades att bilda en union med Sverige. De två länderna hade separata förvaltningar men samma kung och en gemensam utrikes- och försvarspolitik. Många norrmän var missnöjda med unionen och ville att Norge skulle bli självständigt. Tvångsäktenskapet mellan de båda länderna varade därför inte mer än i knappt hundra år. Unionsupplösningen ägde rum i Karlstad 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.

Jordbruket blir effektivare

I början av 1800-talet genomgick jordbruket i Sverige stora förändringar och omorganiserades genom de s.k. skiftesreformerna.

Tiden innan förändringen hade jordbruket vanligtvis varit utspritt och förlagt till mängder av små jordplättar i trakterna kring byarna. Men i samband med skiftesreformerna omfördelades byarnas jord och slogs ihop till större stycken. Det hela fick som följd att många av de gamla byarna splittrades varefter folk antingen flyttade in till städerna för att jobba med annat eller ut på den omkringliggande landsbygden för att odla upp nya marker.

Den odlade arealen ökade därför kraftigt under 1800-talet samtidigt som den framväxande industrin i tätorterna fick mer arbetskraft. Ny teknik gjorde också jordbruket effektivare och nya växtslag gav bättre skördar som kunde livnära fler människor.

Kring mitten av 1800-talet hade potatisen blivit det viktigaste livsmedlet för befolkningen. Sveriges befolkning ökade därför kraftigt under 1800-talet.

Förändringarna gjorde att bönderna fick det bättre. Bondeklassen blev också en stark politisk maktfaktor i riksdagen under den här tiden.

Sverige industrialiseras

Vid mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras. I Storbritannien och några andra länder i Europa hade industrialiseringen redan pågått under lång tid. Eftersom flera av de nyligen industrialiserade länderna hade ont om skog, fanns en stor efterfrågan från utlandet på trä. Industrialiseringen av Sverige startade därför vid sågverken i Norrland där trävaror kunde utvinnas för export till utlandet.

Bild:

Ångmaskiner hade nu ersatt vattenkraft och gjort det möjligt att anlägga nya sågverk och industrier var som helst. De tidigare sågarna drevs av vattenhjul och var därför tvungna att ligga vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de nya ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Ångmaskinerna underlättade också sågningen av virket, vilket ökade produktionen. Timmer flottades på älvarna ner till kusten där sågverksindustrierna låg, varifrån trävarorna sedan fraktas vidare med båt.

När efterfrågan på papper till tidningar och böcker ökade i slutet av 1800-talet, omformades en stor del av trävaruindustrin till den då mer lönsamma pappersmassaindustrin.

Under andra halvan av 1800-talet byggdes järnvägsnätet ut i Sverige. De nya förbindelserna gynnade den framväxande industrin som nu kunde placeras mer strategiskt än tidigare. Detta utnyttjades inte minst inom järnhanteringen som var beroende av goda transportmöjligheter.

Från och med 1870-talet började också den svenska verkstadsindustrin och textilindustrin att utvecklas. Samtidigt medförde nya metoder för tillverkning av stål och pappersmassa ett uppsving för de gamla basnäringarna.

Till Sverige kom industrialismen först under den senare delen av 1800-talet. Bilden visar några smeder och gjutare med lärlingar i fullt arbete inne i ett stålverk. Målning gjord av Carl Stilling (1874-1938).

Bra att veta

Innan de stora skiftesreformerna genomfördes i Sverige under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, kunde en bonde ha sina åkrar splittrade på 60 till 70 olika ställen.

Reformen laga skifte från 1827 innebar att varje bonde fick två-tre åtskilda åkrar.

Den svenska snilleindustrin

I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet hade den svenska industrin fått en egen karaktär. Inom verkstadsindustrin hade en ”snilleindustri” växt fram som främst baserades på svenska uppfinningar inom elektronik och kemi. Många av de nya verkstadsindustrierna blev snabbt världsledande exportföretag. Några av de mest kända är: AGA, Alfa-Laval, ASEA, LM Ericsson och SKF.

Framgångarna inom industrin förde med sig att arbetarnas löner höjdes. Detta ökade också den inhemska (svenska) marknaden för såväl industrins som jordbrukets produkter eftersom fler hade råd att köpa företagens varor.

Ett typiskt särdrag för den svenska industrin var att den låg utspridd över hela landet. Nästan alla små orter hade en industri. Den svenska industrin var dessutom bra på att utnyttja landets naturtillgångar.

Politiska reformer

Under Karl XIV Johans regeringstid fördes en konservativ politik i Sverige, men på 1840-talet inleddes en liberal reformperiod. Riksdagen beslutade om allmän folkskola och näringsfrihet. År 1865 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes av en tvåkammarriksdag. Reformen innebar en kompromiss, där rösträtten var begränsad efter egendom och inkomst. Första kammaren fick en tydlig överklassprägel och i andra kammaren dominerade bönderna.

Utbildning, folkrörelser och politiskt engagemang

Under 1800-talet inrättades det moderna skolväsendet i Sverige. Folk fick därmed bättre utbildning än tidigare. I takt med att folk blev bättre på att läsa ökade också användningen av dagstidningar och annan litteratur. Liberalismens idéer spreds i samhällets alla skikt och väckte debatt för sociala reformer. Samtidigt växte olika folkrörelser fram i Sverige. Folkrörelserna arbetade för gemensamma mål beroende på rörelsens karaktär: väckelserörelsen ville hitta sin egen väg inom kristendomen, nykterhetsrörelsen försökte motverka alkoholism och arbetarrörelsen strävade efter att öka sitt inflytande över arbetet. Folkrörelserna ökade också folkbildningen genom sina bibliotek och studiecirklar. Den folkliga förankringen och styret av folkrörelserna skapade ett demokratiskt medvetande hos medlemmarna.

Den stora inflyttningen till städerna innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Det blev nu vanligt med dagstidningar. Detta gynnade även den svenska pappersindustrin.

Sveriges första fackföreningar uppkom på 1870-talet och 1889 grundades det Socialdemokratiska arbetarpartiet. Därmed lades också grunden för samhällets framtida demokratisering.

Vid slutet av 1800-talet hade det gamla patriarkala samhällssystemet (det gamla bondesamhället) luckrats upp. Folk från de lägre samhällsskikten kunde styra över sina liv i större utsträckning än tidigare, och i samhället fanns ökade möjligheter för annan sysselsättning än dräng eller piga. Många sökte sig från landsbygden till städerna som växte kraftigt under perioden. Samtidigt medförde den ökade urbaniseringen och befolkningstillväxten att det blev svårare att hitta försörjning. En stor del av Sveriges befolkning emigrerade därför till USA under den här tiden.

Arbetarrörelsen

1889 bildades det Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) och 1898 slöt sig fackföreningarna runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). Arbetsgivarna ville först inte sluta kollektivavtal med fackföreningarna och förbjöd sina anställda att bli medlemmar. Men efter en period av omfattande konflikter som kulminerade i storstrejken 1909, skapades mera ordnade förhållanden mellan parterna (arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer - SAF och LO) på arbetsmarknaden.

Kvinnokamp

Under 1800-talet blev kvinnans ställning en alltmera omdebatterad fråga. Kvinnorna var omyndiga och hade begränsad arvsrätt. Samhällets modernisering förändrade förhållandet mellan könen. I arbetarklassen blev familjeförhållandena friare, medan kvinnorna i den nya borgerligheten förlorade den viktiga roll de haft för familjernas försörjning i bondesamhället. De liberala reformerna vid århundradets mitt gav de ogifta kvinnorna myndighet och rätt att fritt bedriva näringsverksamhet, men i de flesta avseenden bestod kvinnornas underordnade ställning.
 

Användbara begrepp

Förvaltning: Administration (skötsel) av tillgångar för en huvudmans (ägares) bästa.

Skiftesreformerna: Jordbruksreformer som genomfördes under 1700-talet och 1800-talet. Skiftesreformerna gick ut på att böndernas många små utspridda jordlotter skulle slås samman för att göra jordbruket effektivare. En följd av omfördelningen av jordbruksmarken blev att bönderna flyttade ut från byarna som därmed splittrades. Läs mer >

Industrialisering: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Folkrörelse: En social rörelse som verkar i ett slags organiserat kollektivt handlande. Deltagarna delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester, t.ex. en nykterist som vill påverka samhället genom att medverka i nykterhetsrörelsen (som var/är en folkrörelse).

Arbetarrörelsen: Ett samlingsnamn för den folkrörelse som företräder arbetarklassen och samlar denna politiskt och fackligt. Arbetarrörelsen har främst uppkommit efter den industriella revolutionen, vilket gjorde att den spreds geografiskt i takt med att industrialiseringen utvidgades.

Fackförening: En arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår eller arbetsplats för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Detta kan bland annat innebära förhandling om löner, arbetsmiljö och arbetsförhållanden.

Demokrati: Ordet kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Demokrati är när folkets vilja bestämmer hur landet styrs. I de flesta demokratiska länder väljer man representanter som i sin tur tar beslut och styr landet. Läs mer >

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Emigrera: Utvandra/flytta från ett land till ett annat.

Intressanta fakta om 1800-talets Sverige

Visste du att:

  • Vid sekelskiftet 1800 hade Sverige mellan 2,3 och 2,4 miljoner invånare (ej inkluderat Finlands befolkning på ca 900 000). 1860 var befolkningen nästan uppe i 4 miljoner.
  • 1818 blev fransmannen Jean Baptiste Bernadotte kung i Sverige under namnet Karl XIV Johan. Han lärde sig aldrig svenska, men det behövdes inte. Han hade inte någon kontakt med vanligt folk, och de flesta i hans närhet talade franska.
  • I början av 1800-talet tog det fyra dygn för brev från Göteborg att nå Stockholm. De befordrades av postbönder som avlöste varandra med två tre mils mellanrum.. Postbönderna levde farligt och därför utrustades de med sabel och i början av 1800-talet ersattes sabeln med två revolvrar.
  • Ända fram till 1860 behövde svenskarna ett inrikespass när de skulle resa runt omkring i Sverige.
  • Den 7 augusti 1834 meddelade Karantänskommissionen i Göteborg att kolera utbrutit i staden. Från Göteborg spreds smittan runt om i landet. Den 19 augusti kom koleran till Stockholm. Under de värsta dagarna dog 1000 människor om dagen av denna fasansfulla farsot. Trots att kistfabrikanterna arbetade dygnet runt räckte inte kistorna till. Läkarna stod maktlösa inför denna hemska sjukdom. En del provade senapsdeg, blodiglar, spansk fluga, opium och ispiller för att häva koleran. Man har beräknat att denna kolerasmitta dödade omkring 10 procent av Sveriges befolkning.
  • 1836 startades den första tändsticksfabriken i Sverige och tolv år senare uppfann en av delägarna Edvin Gustaf Pasch, säkerhetständstickan. Poängen med den var att den måste strykas mot ett särskilt plån för att ta eld. Antalet fabriker och arbetare steg sedan mycket snabbt. Totalt har det funnits 155 tändsticksfabriker i Sverige.
  • Den första ångsågen anlades utanför Sundsvall 1849. Englands behov av trävaror medförde att ett stort antal sågverk byggdes i klungor vid älvmynningarna. Elias Sehlstedt skaldade den kända raden: ”Såg vid såg jag såg varthelst jag såg”.
  • På 1850- och 1860-talen byggdes över 100 ångsågar i Sverige. Mellan 1850 och 1872 femdubblades därför den svenska trävaruexporten.
  • Från år 1860 och femtio år framåt genomförde svenska forskare mer än 25 polarexpeditioner. Det var betydligt fler än vad länder som Tyskland, USA och Storbritannien gjorde under samma tid.
  • Omkring 1,2 miljoner svenskar utvandrade till USA under tiden 1850-1930. Av dessa återvände cirka 200 000. Största utvandringen skedde från Småland och Halland. Mot slutet av 1800-talet fanns 49 000 svenskar i Chicago. Det var fler än i Norrköping.
  • Den 5 mars 1856 öppnades den första normalspåriga järnvägen i Sverige. Lokomotivet Oscar drog fyra person och två godsvagnar i 34 kilometers hastighet från Örebro till Nora stad. Det var många som fruktade och misstrodde de första tågen. Det kan man läsa om i ständernas protokoll från åren 1854-1855. Några präster ansåg att järnvägen skulle locka folk från kyrkorna. Man befarade att enfaldigt folk skulle fördriva sin fritid med att åka på de nya lokomotivbanorna. En del kritiker ansåg att marken skulle bli förgiftad och obrukbar av all ånga som de nya lokomotiven sprutade ut.
  • 1862 var västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm färdig. När den reguljära trafiken kom igång tog det 14 timmar att åka tåg mellan de båda storstäderna, och då förekom det flera måltidsuppehåll på stationernas järnvägsrestauranger.
  • År 1864 infördes ett förbud i Sverige att använda barn under 12 år i fabriksarbete. Detta förbud efterlevdes inte alltid, speciellt inom tändsticksindustrin där 85 procent av arbetarna var barn.
  • År 1866 fick Sverige den nya tvåkammarriksdagen, men inkomstspärrar gjorde att endast 5,6 procent av befolkningen hade rösträtt.
  • Befolkningen ökade kraftigt under 1800-talet. Från 2,3 miljoner år 1800 till 3,1 miljoner invånare år 1840. ”Freden, vaccinen och potäterna” var den främsta orsaken till ökningen enligt Esaias Tegnér.
  • Jordbruket i dagens Sverige sysselsätter knappt två procent av den yrkesverksamma befolkningen. År 1850 var 80 procent bönder.
  • Tuberkulosen brukar kallas för 1800-talets folksjukdom. I Stockholm sades vart femte dödsfall bero på lungtuberkulos under perioden 1871-1891.
  • Under 1800-talet blev det fritt att bränna sprit i hemmen, och svenskarna började dricka sprit i stora mängder. I början av 1800-talet drack svensken i genomsnitt 45 liter ren sprit per person och superiet blev ett enormt folkhälsoproblem. Först 1860 förbjöds husbehovsbränningen helt. 1865 bildades Göteborgs Utskänkningsaktiebolag som var det första embryot till systembolaget. Göteborgssystemet spreds därefter runt om i Sverige.
  • Med sina 5000 apparater var Stockholm den telefontätaste staden i världen redan 1885.
  • År 1885 var medelarbetstiden 12 timmar inom den svenska industrin.
  • Salomon August Andrée blev berömd genom ett misslyckande. Andrées försök att nå Nordpolen med ballong slutade i katastrof. Andrée startade med ballongen Örnen från Danskön vid Spetsbergen den 11 juni 1897.  Det uppstod problem redan vid starten och ballongen förlorade höjd redan vid starten. I 33 år visste man ingenting om expeditionens öde. 1930 fann en norsk polarexpedition Andremännens döda kroppar och rester av deras sista läger på Vitön nordöst om Spetsbergen.
  • År 1900 hade Sverige 5 miljoner invånare. Stockholm hade 300 000 invånare, Göteborg 130 000 och Malmö 60 000.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Berätta kortfattat om den svensk-norska unionens uppgång och fall.
     
  2. Vad innebar de s.k. skiftesreformerna?
     
  3. Jordbruket förbättrades under 1800-talet. Nämn några följder av detta.
     
  4. Varför startade industrialiseringen av Sverige uppe i Norrland?
     
  5. På vilka sätt var ångmaskinen viktig för Sveriges industrialisering?
     
  6. Hur påverkade järnvägarna Sveriges industrialisering?
     
  7. Vad var den svenska "snilleindustrin"?
     
  8. Försök att se ett samband mellan utbildning, folkrörelser och politiskt engagemang.

Ta reda på:

  1. Vad har dagens kungafamilj för koppling till Karl XIV Johan?
     
  2. Varför kallades den gamla riksdagen för ståndsriksdag? När avskaffades den och vad skilde den nya riksdagen från den gamla?
     
  3. Vilken uppfinning gjorde Ericsson till en världsindustri?
     
  4. Ge exempel på fler svenska uppfinningar som blivit kända i världen.

Diskutera:

  1. Vilka fördelar och nackdelar medförde urbaniseringen (när folk flyttade till städerna)?
     
  2. Vilka orsaker kan det finnas som gör att befolkningen ökar i ett land?
     
  3. Gör en jämförelse mellan kvinnors och mäns villkor i samhället under 1800-talet och jämför med idag. Vilka stora skillnader finns?
     
  4. Lek med tanken att unionen mellan Sverige och Norge hade bestått (fortsatt existera) även efter 1905. Hur skulle ländernas fortsatta historia kunnat ha sett ut i grova drag?
     

Obs! I artikeln om svensk ekonomi och handel hittar du fakta och frågor om den ekonomiska utvecklingen och de förbättrade levnadsförhållandena i Sverige under 1800-talet. Och i avsnittet om emigrationen hittar du fakta och frågor om den svenska utvandringen till USA. Läs även om livet på landet och i staden där du lär dig mer om hur det var att bo i Sverige under perioden.

Missa heller inte händelserna i början av 1800-talet som behandlas i avsnitten: Gustavianska tidens Sverige samt Sverige förlorar Finland.

 

Litteratur:
Merike Fridholm m.fl., Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
Den svenska historien, del 13 - Emigrationen och det industriella genombrottet, Bonniers, 1994
Sten Carlsson & Jerker Rosén, Svensk historia, del 2, Bonniers, 1961
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Tiden Athena, 1996


Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

 

Svensk-norska unionen

Efter det misslyckade finska kriget 1808-1809, hade Sverige förlorat hela Finland till Ryssland. Sverige kompenserade förlusten med att erövra Norge, som 1814 tvingades att bilda en union med Sverige. De två länderna hade separata förvaltningar men samma kung och en gemensam utrikes- och försvarspolitik. Många norrmän var missnöjda med unionen och ville att Norge skulle bli självständigt. Tvångsäktenskapet mellan de båda länderna varade därför inte mer än i knappt hundra år. Unionsupplösningen ägde rum i Karlstad 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.

Jordbruket blir effektivare

I början av 1800-talet genomgick jordbruket i Sverige stora förändringar och omorganiserades genom de s.k. skiftesreformerna.

Uppdaterad: 21 oktober 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Sverige under 1800-talet

av:
Regionmuseet Kristianstad
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Gymnasiet
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Mellanstadiet
Dela er lokalhistoria och bli en del av framtidens historia. Välkommen till min plats utgår från bekanta platser i skolans närområde.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Axel von Fersen var en av Sveriges mäktigaste och mest berömda personer i början av 1800-talet. Men det spreds ett rykte att han hade förgiftat kronprinsen, och en uppretad folkmassa mördade Axel von Fersen. Historien om mordet har berättats många gånger, men gick det verkligen till så? Hur vet vi det vi vet egentligen?
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
På lika villkor - Jämställdhet genom livet tar ett helhetsgrepp kring området jämställdhet, med fokus på arbetslivet. För att få förståelse för villkoren i arbetslivet måste strukturer på samhällsnivå synas så väl som val på det personliga planet. Med detta nya undervisningsmaterial hoppas Arena Skolinformation att elever ska göra medvetna val i sitt kommande arbetsliv.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Vägen till ett bättre arbetsliv är en skrift utgiven av Union to Union om den svenska fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen.
av:
Riksarkivet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

Artiklar om Sverige under 1800-talet

L
Carsten Ryytty och Robert de Vries
2018-08-28
1878 sålde Sverige sin koloni S:t Barthélemy i Västindien till Frankrike. Innan försäljningen genomfördes en folkomröstning bland S:t Barthélemys invånare som resulterade i att 351 av 352...
M
Martin Nyblom
2018-08-06
Fram till 1965 fanns det en lag mot lösdriveri i Sverige. Den som var arbetslös eller saknade bostad kunde bli gripen och dömd för lösdriveri. Lösdrivarna fick tvångsarbeta på arbetsinrättningar...
M
Martin Nyblom
2018-08-06
Frans Pettersson och Lars Johansson dömdes till fängelse för att ha legat med varandra 1897. Homosexualitet var förbjudet i Sverige fram till 1944. 1979 slutade Socialstyrelsen att räkna...
M
Sofia Dahlquist
2018-02-26
Det demokratiska samhälle och de rättigheter vi har idag är resultatet av människors kamp. Enskilda människor har varit viktiga i dessa kamper. Människor som genom sina handlingar eller sin kamp...
M
Herman Lindqvist
2017-09-09
Under senare delen av 1800-talet växte ett järnvägsnät fram i Sverige. Med järnvägen blev människorna, varorna, till och med boskapen flyttbara på ett sätt man aldrig kunnat ana. Man kunde...
S
Ekonomifakta
2017-03-21
Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter,...
M
Cecile Everett
2016-09-06
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under...
M
Berndt Tallerud
2016-05-19
Tuberkulos uppträdde i Sverige på 1100-talet men fick större omfattning först med de stora städernas tillkomst på 1600-talet. När farsoten vid 1800-talets mitt för andra gången var som värst i...
M
Gudrun Winfridsson
2016-05-12
Nya smittsamma sjukdomar har kommit och gått under historiens gång. Den senaste är zika, ett virus som sprids genom myggor i tropiska länder. På 1980-talet var det aids och på 1800-talet var det...
L
Carl Johan Markstedt
2014-12-04
Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en rad länder byggde upp företag kring sina...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-06-10
Naturromantik är en av de företeelser som man tidigare förknippade med nationalism. Det var på 1800-talet nationalismen fick sin egentliga utformning. Under detta århundrade bröt industrialismen...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-01
Under 1800-talets senare del lyfter man i Sverige fram ett stort antal "hjältar" inom industri och vetenskap. Deras betydelse för Sveriges rykte i världen framhävs. Ofta betonar man...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-30
Den svenska nationalismen spreds på olika sätt under 1800-talet och början av 1900-talet: genom skolan, genom tidningar, böcker, genom att berätta om nationella "hjältar", genom att...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-27
En ny "modern" nationalism blev under 1800-talets senare hälft oerhört stark och tydlig. Det var just under denna tid som också industrialismen satte fart i Europa och i Sverige. Vissa...
M
Migrationsverket
2014-03-03
När vi läser svensk historia kan vi se hur grupper av människor invandrat till landet sedan flera hundra år tillbaka i tiden. I den här texten kan du läsa kortfattat om svensk invandring och...

Sidor

Podcast om Sverige under 1800-talet

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?

Länkar om Sverige under 1800-talet

Sortera efter:
          

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd,  Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Spara som favorit
          

Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Therese Säfström berättar om skiftesreformerna. Med skiftena inleddes en ny landsbygdsepok i Sverige. Reformerna innebar ett kraftigt uppsving för jordbruket, men något annat gick förlorat – storbyn och den sociala gemenskapen försvann...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Anna Larsdotter berättar om fattiga i 1800-talets Sverige. För den som var sjuk eller utan arbete var livet hårt i 1800-talets Sverige. Socknarna hade plikt att ta hand om sina utslagna, men det skedde högst motvilligt, och kostnaderna bokfördes noga.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om emigrationen. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utvandrade omkring 1,2 miljoner svenskar till Nordamerika. Detta är berättelsen om vad som drev dem att göra den långa resan...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Dick Harrison berättar om stadsbränder förr. Fram till 1900-talet var stadsbränder ett återkommande gissel. Tättbebyggda städer med trähus och öppen eld överallt gjorda att bränderna spreds snabbt, alltför ofta med tusentals hemlösa som följd.
 

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Karl-Olof Andersson berättar om när lanthandeln slog igenom i Sverige under 1800-talet. Under andra halvan av 1800-talet blev lanthandlarna vanligare. Här fanns det mesta som erbjöds på den tidens svenska varu­marknad – från kryddor till redskap.

Spara som favorit
          

Det här är berättelsen om hur fransmannen Jean Baptiste Bernadotte blev kung Karl XIV Johan av Sverige. I maj 1818 sedan kröntes han till konung och blev stamfader för en ny svensk kungadynasti.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Jean-Baptiste Bernadotte/Karl XIV Johan? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Karl XIV Johan, en fransman i Norden av Lars O. Lagerqvist; Karl XIV Johan av Olof Sjöström; En dynasti blir till, redaktör Nils Ekedahl; Sveriges historia 1721-1830, redaktör Elisabet Mansén

Spara som favorit
          

Genomgång (23:09 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en översikt av händelser som bidragit till Sveriges demokratiseringsprocess mellan åren 1723-1919. Fokus ligger på den politiska händelseutvecklingen under 1800-talet och början av 1900-talet.

Spara som favorit
          

En film (7:49 min) av läraren Anders Blidberg som berättar om hur de svenska byarna på 1800-talet skiftades. Bönderna bytte marker med varandra och husen flyttade ut vilket skapade vår svenska landsbygd där gårdarna ligger utspridda istället för i samlade byar.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Stockholmskällans webbplats där du bl.a. hittar källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt på 1800-talet. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund...

Spara som favorit
          

Avsnitt på Stockholmskällans webbplats som behandlar rättssäkerhet i Sverige sett ur ett historiskt perspektiv. Här finns bland annat massor av historiska dokument kring temat som passar utmärkt som övningar kring primärkällor och källkritik i skolan. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? I en demokrati får majoriteten bestämma. Men minoriteten måste också skyddas. Den som är svag eller utsatt, nedröstad eller bortröstad, som har begått ett brott eller blivit utsatt för ett, ska behandlas väl och inte riskera att råka illa ut...

Spara som favorit
          

Temasida på Stockholmskällans webbplats där du hittar massor av material som berör Sveriges väg till demokrati. I Sverige infördes demokrati i många små steg. Den stora personliga frihet vi lever med idag skulle slå 1800-talets stockholmare med häpnad. Här hittar du källor som berättar om demokratiseringens historia.

Spara som favorit
          

Folk i rörelse lyfter fram arkivdokument ur föreningsarkiven, dokument som på olika vis speglar demokratins framväxt i Sverige fram till det demokratiska genombrottet runt 1920. Webbplatsen är ett läromedel som lyfter fram vissa dokument ur föreningsarkiven, dokument som på olika vis skildrar demokratins framväxt i Sverige. Olika teman är politiska rörelser, nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och arbetarrörelsen. Ett exempel är propagandeskrifter från den första folkomröstningen i Sverige.

1850 kunde man bli landsförvisad för sina åsikter. 1922 genomfördes den första folkomröstningen.

Spara som favorit
          

I den här databasen på Kungliga bibliotekets webbplats kan du bläddra i digitaliserade bamla dagstidningar från 1800-talet och framåt. Här finns massor av användbara originalkällor att använda i skolan.

Spara som favorit
          

Historiska lönedatabasen (HILD) innehåller den viktigaste svenska officiella lönestatistiken för åren 1865–1990. HILD innehåller tabeller med digitaliserade lönedata (excel-filer) och originaltabellerna som skannade bilder (pdf-filer). Statistiken är uppdelad efter ekonomisk sektor/näringsgren, län/storstäder, yrke/anställningskategori och kön. Databasen drivs av Göteborgs universitet.

Spara som favorit
          

På finska Yle:s webbplats kan du läsa en omfattande artikel om Alfred Nobel. År 1847 lyckades italienaren Ascanio Sobrero utveckla en olja med mycket explosiva egenskaper: nitroglycerin. Men oljan var besvärlig att handskas med, den exploderade om man skakade den för hårt och var därför farlig att transportera och svår att använda. Först när det blandades med kiselgur blev sprängämnet användbart och på många sätt världsomvälvande - och kom att kallas dynamit av sin uppfinnare, Alfred Nobel...

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du kan läsa om polio och när sjukdomen hemsökte Sverige. Artikeln handlar mest om epidemier i Sverige och den behandlar perioden 1880–1965.

Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-talet hade Sverige blivit ett...

Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under olika perioder i landets...

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...