Geografi

Geografi handlar också om hur människan påverkas av det landskap hon lever i och hur hon själv förändrar landskapet. Geografi beskriver hur olika landskap såg ut förr, hur de har utvecklats till idag, vad som sker med dem nu och i framtiden.

Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig.

Geografi beskriver även hur människors beslut om gränser kan leda till konflikter om dyrbart vatten, om olja, om betesmarker, om åkrar att odla mat på, om fiske, om gruvor med värdefulla metaller och mycket annat. Konflikterna leder ibland till att nya gränser dras.

Landskap kan förändras av krig - men även i fred förvandlas landskapen. Skogar röjs och blir till åkrar eller betesmarker. Träd planteras för att binda jord och grundvatten i dammiga, torra landskap. Vägar, järnvägar, hamnar, kraftverk och städer byggs och utvecklas. Människor arbetar och tjänar pengar att leva för. Efter en tid ser landskapen inte ut som de gjorde från början. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.

Till geografi hör fakta om hur jorden kom till, om väder och klimat, om den globala uppvärmningen och om hur livsmiljon förändras så att levande arter påverkas. I geografi undersöker vi hur jordklotet ska kunna ge miljarder människor mat och friskt vatten.

Geografi handlar därför till stor del om studiet av jordytan och förklaringar till varför jorden fungerar som den gör samt hur vi människor påverkas av och påverkar vår planet. Geografiämnet hjälper oss därmed förstå varför vår jord ser ut som den gör, hur den förändras och vad det betyder för oss människor.

Vad säger kursplanerna?

Ämnets innehåll kan tyckas ofantligt. Från vilka utgångspunkter ska vi då läsa om världen?

Tre viktiga aspekter på geografiämnet är beskrivning, analys och konsekvens.

• Med beskrivning menas att eleverna successivt ska lära känna världen. De ska få faktakunskaper om natur, platser och människor som lever där.
   
• Analys innebär att de med hjälp av olika hjälpmedel ska kunna förklara och förstå olika förhållanden. Kretsloppstänkandet är ett sådant hjälpmedel. När eleverna sedan har baskunskaper och kan förklara vissa förhållanden ska de kunna förstå...
   
• ...konsekvenserna av människans påverkan på naturen och av rumsliga samband.

Dessa tre sidor av ämnet geografi har nära anknytning till den inledande meningen i kursplanen:

”Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning.”

I kursplanerna finns flera centrala begrepp för geografiämnet, t.ex.

• landskap i betydelsen både natur- och kulturlandskap
• plats, läge och utbredning
• regioner och områden
• kartor som nödvändiga hjälpmedel
• jorden som helhet och globen som modell av helheten
• kretsloppstänkandet för analysen av samband i naturen
• samspel mellan människan och hennes omgivning
• människors skilda levnadsvillkor.

Kursplanerna säger också att det är grundläggande för geografiämnet med en helhetssyn på omvärlden där fakta och centrala begrepp vävs in i ett större sammanhang.

Vad säger uppslagsboken?

Om man söker på ordet geografi i Nationalencyklopedin (NE) på nätet, får man många och långa utredningar som alla kan sammanfattas med följande stycke ur den första NE-artikeln:

Kartan är den vetenskapliga geografins oumbärliga hjälpmedel. Men för den skull är geografi inte detsamma som kartografi. Den geografiska forskningens föremål är jordens landskapsmantel, dvs. hela den sfär som sträcker sig från jordskorpan upp till luftlagrets gräns och som innefattar såväl naturföreteelser som människan och hennes anläggningar och verksamheter.

Det verkar som om geografiämnet omfattar i stort sett allt! Riktigt så stort är det nu inte, och om vi fortsätter att botanisera i NE så finner vi i den sista artikeln som handlar om skolämnet geografi, att ämnets fokus har varierat genom tiderna:

• På 1500-talet var inriktningen matematisk-kartografisk - inte särskilt förvånande med tanke på den tidens alla upptäcktsresor som successivt försåg världskartan med nya öar, hav, bergskedjor och till och med kontinenter.

• Under 1700- och tidiga 1800-talet lades tyngdpunkten på fysisk geografi, data om länder och namngeografi.

• I 1820 års skolordning integrerades läroverkets geografi med historia.

• I folkskolans första läroplan från 1878 infördes en koncentrisk lärogång: man började i närmiljön och vidgade studieområdet till landskap, regioner och länder allt eftersom eleverna blev äldre; fokus låg på Sverige och Norden.

• I folkskolans undervisningsplan från 1919 lades tyngdpunkten mer på naturgeografi.

• På 1950-talet tryckte läroplanen på sambandet mellan naturen och människans verksamhet; förståelse för andra länder blev ett mål; den heltäckande regionalgeografin övergavs och typländer infördes.

• 1960-talets två läroplaner för grundskolan betonade människans livsmiljöer - nu infördes omfattande moment av samhällskunskap (kulturgeografi), t.ex. u-landsfrågor, migration och levnadsstandard; ämnesintegration förordades och samlingsbegreppet orienteringsämnen infördes.

• Läroplanen 1980 betonade kulturlandskapet starkare än de tidigare; kulturgeografin fick ett större utrymme vid sidan om naturgeografin.

• Läroplanen 1994 är kortfattad och allmän jämfört med tidigare läroplaner och kursplanens definition av geografi närmar sig det inledande citatet från NE - i stort sett allt mellan himmel och jord som har med människans omgivning och verksamhet i denna omgivning att göra. Ämnets tvärvetenskapliga prägel samt elevernas helhetssyn och analysförmåga betonas. Naturgeografi och kulturgeografi har båda en stark ställning.

Ämnessyn

Man kan inte skilja ut en enda aspekt av ämnet geografi och påstå att ”det är detta som är ren geografi”. Geografi är som vi visat ovan per definition ett tvärvetenskapligt ämne. Det är en styrka som underlättar analys och förståelse av vitt skilda företeelser på jordklotet - men samtidigt ett förvirrande faktum som ständigt skapar gränsdragningsdiskussioner. Så har det alltid varit och så kommer det att förbli så länge inga byråkrater försöker lösa problemet genom att helt sonika avskaffa ämnet eller hugga det itu.

Det finns ett orsak/verkan-samband mellan natur och samhälle. Naturen ger grundläggande förutsättningar för samhällsbygget. Samhället utvecklas sedan efter egna lagar - och formar förr eller senare om naturen.

Snart leder det till nya samhällsförändringar ... Geografi är med andra ord naturgeografi, kartgeografi och kulturgeografi och sambandet dem emellan.
 

Text: Kalle Güettler (f.d. lärare, nu författare av läromedel, facklitteratur och ungdomsböcker) och Kristina Güettler (läromedelsförfattare och SO-lärare i bl.a. geografi)