Hjälparbetare från Röda korset och Röda halvmånen i Afghanistan.
S

Folkrätt och krigets lagar

I det här avsnittet ska vi titta på folkrätten i väpnade konflikter samt den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter. Avslutningsvis följer frågor på texten som kan kopplas till det centrala innehållet i ämnesplanen för samhällskunskap 1a1 på gymnasiet.

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom länderna. Folkrätten består av två delar: den internationella humanitära rätten (ofta kallad krigets lagar) och mänskliga rättigheter.

Världens stater bestämmer själva om de vill vara med

Världens länder får enligt traktaträtten själva bestämma om de vill skriva under FN:s olika konventioner (juridiskt bindande avtal) om olika ämnen. FN har idag sju stora konventioner slutna till de mänskliga rättigheterna, till vilka det är kopplat ett övervakningsorgan. Länder som skrivit på de sju konventionerna måste rapportera till FN med jämna mellanrum. Det är även upp till andra länder att påverka att konventionerna följs. Detta kan bland annat göras via internationella påtryckningar av olika slag.

Men det är tyvärr inte alltid som internationella påtryckningar hjälper. Detta gäller särskilt när krig uppstått. Det är därför extra viktigt att det finns regler som värnar om människors rättigheter även i krig. Denna viktiga del inom det internationella rättssystemet regleras av folkrätten som vi nu ska fördjupa oss i.

Varför regler i krig?

Det är ingen självklarhet att reglerna i krig respekteras. Tvärtom. I många väpnade konflikter bryter man mot reglerna. Nu kanske du undrar om det är någon vits med att ha regler i krig när de ändå inte alltid respekteras. Svaret är ett klart och tydligt JA! Det är med krigets lagar som med samhällets lagar. De flesta är laglydiga medborgare och följer bestämmelser. Med det kommer alltid att finnas sådana som bryter mot reglerna. Utan regler kommer de som deltar i krig inte att veta var gränsen går. Och utan regler kommer vi inte att kunna straffa dem som bryter mot reglerna.

”Det finns begränsningar till och med för krig och om gällande regler följdes i större utsträckning skulle det gå att undvika mycket lidande. En ljusglimt är dock att många överträdelser blir uppmärksammade. Ett annat framsteg är att ansvariga allt oftare ställs till svars för sådana handlingar.” (Jacob Kellenberger, Internationella rödakorskommittén, ICRC:s ordförande).

Bild:
Krigsförbrytelser har förekommit i alla tider. Bilden visar en händelse under Napoleonkrigen där en fransk trupp arkebuserar några spanska frihetskämpar. Detalj från en målning gjord av Francisco Goya (1746-1828).

Relevanta begrepp

Internationell rätt: Regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra.

Folkrätt: Folkrätten är en del av internationell rätt och består av ett regelsystem som är till för att skydda folket inom världens länder. Folkrätt utgörs i sin tur av två delar: den internationella humanitära rätten samt de mänskliga rättigheterna.

Internationell humanitär rätt: Även kallat krigets lagar. Gäller bara under krig.

Mänskliga rättigheter: Individens rättigheter. De mänskliga rättigheterna gäller alltid och måste hela tiden respekteras. vissa undantag kan göras i krig, men då gäller å andra sidan krigets lagar (se nedan).

Konventioner: Juridiskt bindande avtal mellan stater.

Traktaträtt: Inom internationell rätt är traktat en samlingsterm för frivilliga skriftliga överenskommelser mellan stater. Traktat kan bl.a. bestå av olika konventioner (se ovan).

Genèvekonventionerna: Innehåller de viktigaste reglerna bland krigets lagar och finns förklarade i fyra konventioner och tre tilläggsprotokoll (se nedan).

Folkrätt

Folkrätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera. Två delar av folkrätten som finns till för att skydda individer är den internationella humanitära rätten, ofta kallad krigets lagar och mänskliga rättigheter.

Den internationella humanitära rätten gäller bara under krig medan mänskliga rättigheter alltid ska respekteras. Men under krigstid och oroligheter kan en stat inskränka vissa mänskliga rättigheter, till exempel rörelsefriheten och yttrandefriheten. Den humanitära rätten går aldrig att inskränka.

Internationell humanitär rätt (krigets lagar)

Den internationella humanitära rätten, krigets lagar, är de regler som stater har kommit överens om för att skydda människor och minska mänskligt lidande under krig. Syftet med den humanitära rätten är att skydda personer som inte deltar i kriget och ge skydd åt civila och stridande.

Den humanitära rätten kan inte förhindra krig men om den följs blir effekterna av krig lindrigare och gör freden möjlig när kriget väl är över. Därför är det viktigt att sprida information om och utbilda i internationell humanitär rätt innan en väpnad konflikt bryter ut.

Den humanitära rätten består av två delar:

1. Regler som skyddar de som inte deltar i striderna: Det gäller exempelvis civila, sårade och sjuka soldater och krigsfångar. Dessa får inte angripas utan ska skyddas och respekteras.

2. Regler för de som strider: Dessa regler syftar till att skydda de stridande mot onödigt lidande och överflödig skada genom att de begränsar vilken typ av vapen och vilka stridsmetoder som får användas.

Svaret på frågan om krig har lagar är ja. Frågar du om dessa lagar alltid följs så är svaret nej. När strider visas på TV kan det mycket väl se ut som om allt är tillåtet i krig. Men egentligen finns det regler som beskriver vad som är tillåtet och vad som är förbjudet.

De viktigaste reglerna finns i Genèvekonventionerna. Konventionerna utgår från respekten för individen och människovärdet. De ska säkra att soldater får behandling om de blir sårade eller tillfångatagna av fienden. Reglerna säger också att ingen, varken krigsfångar eller civila, får torteras eller våldtas. Konventionerna är också regler som skyddar människor som inte deltar i väpnade konflikter. Sedan konventionerna, själva lagarna med ett annat ord, kom till i 1949 har de byggts ut med flera tillägg. Det har till exempel varit nödvändigt att lägga till bestämmelser om inbördeskrig. I de allra flesta av de krig som pågår idag, kommer de grupper som krigar från samma land.

194 stater har anslutit sig till Genèvekonventionerna.

Fyra Genèvekonventioner och tre tilläggsprotokoll

Första Genèvekonventionen
Den första Genèvekonventionen innehåller regler om behandling av sårade och sjuka soldater vid strider i fält. Reglerna skapades ursprungligen år 1864 på initiativ av Röda korsets grundare Henry Dunant.

Andra Genèvekonventionen
I takt med att krigsmetoderna ändrades insåg man att det också behövdes regler för krig till sjöss. År 1899 antogs den andra Genèvekonventionen om behandling av sårade, sjuka och skeppsbrutna vid strider till sjöss.

Tredje Genèvekonventionen
Efter första världskriget enades staterna om att reglerna för behandling av krigsfångar behövde förbättras, vilket resulterade i den tredje Genèvekonventionen år 1929.

Fjärde Genèvekonventionen
Under andra världskriget drabbades fler civila än soldater av krigets verkningar. 1949 enades staterna därför om en fjärde Genèvekonventionen, om skydd för civila i krig. Samma år reviderades de tidigare tre konventionerna. Därför säger man att de fyra Genèvekonventionerna är från 1949.

Krigföringen har förstås ändrats sedan 1949 och krigets regler måste anpassas efter utvecklingen. Men det skulle vara ett alltför omfattande arbete att ännu en gång skriva om Genèvekonventionerna och att sedan vara säker på att alla som tidigare undertecknat dem skulle ansluta sig på nytt. Därför har man valt att förbättra skyddet i väpnade konflikter i tre tilläggsprotokoll. Tilläggsprotokollen har samma status som Genèvekonventionerna.

Efter krigen i Korea (1950-1953) Vietnam (1960-1975) förstärktes skyddet för civilbefolkningen i Tilläggsprotokoll I och II. De tillkom år 1977. Därefter har vi fått ett tredje tilläggsprotokoll, om den röda kristallen som nytt skyddsemblem. TP III kom år 2005.

Tilläggsprotokoll I
Reglerna i första tilläggsprotokollet gäller i internationella väpnade konflikter och försöker täcka en del av luckorna i Genèvekonventionerna från 1949. Det innehåller bland annat särskilda regler för skydd av kvinnor, barn, miljön och flyktingar. Vissa regler har också förtydligats.

Tilläggsprotokoll II
Genèvekonventionerna gäller i krig mellan stater. Men många väpnade konflikter utspelar sig inom stater. Därför skapades skyddande regler också för icke-internationella konflikter, inbördeskrig. Det andra tilläggsprotokollet utvecklar de få regler för interna väpnade konflikter som finns i Genèvekonventionerna.

Tilläggsprotokoll III
Detta tilläggsprotokoll lägger till den röda kristallen, förutom röda korset och röda halvmånen, som skyddssymbol. Dessa symboler innebär att länder lovar att respektera dessa symboler som skyddsemblem för sårade, sjuka och för sjukvårdspersonal i krig.

Kristallen kom till för att hitta ett helt neutralt märke, eftersom det röda korset ibland felaktigt tolkas som en religiös symbol. Kristallen kan också lösa problemet för några stater som inte velat ha, eller inte kunnat välja mellan, det röda korset och den röda halvmånen som skyddsemblem.

Vad Genèvekonventionerna innebär kan du se i faktarutan längre ned.

Vilka lagbrott kan bestraffas?

Nationella och internationella domstolar kan utdöma straff för tre typer av internationella förbrytelser: krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten.

1. Krigsförbrytelser:
En krigsförbrytelse är ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt, alltså mot de regler som gäller i krig. Krigsförbrytelser kan begås mot både civilbefolkning och militärer. Exempel på krigsförbrytelser är mord eller misshandel av civila eller krigsfångar, användning av olagliga vapen, förstörelse av civil egendom och tortyr.

2. Folkmord:
Folkmord är avsiktligt utrotning av vissa folkgrupper, som till exempel en viss religiös eller etnisk grupp. För att bli dömd för folkmord måste den tilltalade ha haft en tydlig avsikt att utplåna den aktuella gruppen av civila. Den tilltalade måste ha haft en klar plan för utplåning för att det ska räknas som folkmord. Nazisternas försök att utplåna Europas judar under andra världskriget var utgångspunkten för definitionen av folkmord. Folkmord kan ske i både krig och fred.

3. Brott mot mänskligheten:
Brott mot mänskligheten är ett slags mellanting mellan en krigsförbrytelse och ett folkmord. Där krigsförbrytelser kan vara tillfälliga och begås mot enskilda människor är brott mot mänskligheten systematiska övergrepp som omfattar många människor. Men övergreppen riktas inte mot en speciell grupp, som till exempel en etnisk eller religiös grupp, som det måste göra för att det ska kallas för folkmord. Övergrepp som till exempel mord, tortyr, våldtäkt eller tvångsförflyttning riktas mot civilbefolkningen i allmänhet.

Hur straffas brotten?

Både nationella och internationella domstolar kan vidta rättsliga åtgärder mot krigsförbrytelser.

Nationella domstolar:
Alla länder som har undertecknat Genèvekonventionerna måste ha ett rättssystem för bestraffning av dem som begår krigsförbrytelser. I de nationella domstolarna kan länderna väcka åtal mot sina egna invånare och andra som vistas på landets territorium. Förbrytelserna behöver inte ha skett i det land där personen blir åtalad.

Internationella domstolar:
Problemet med att få nationella domstolar att ta upp mål har lett till att man har upprättat internationella domstolar. De senaste tio åren har dessa spelat en allt viktigare roll. Den första och mest kända internationella domstolen kom till precis efter andra världskriget och uppkallades efter den tyska staden Nürnberg där den hölls. Nürnbergtribunalen vidtog rättsliga åtgärder mot nazisterna, som hade begått grova brott mot folkrätten under andra världskriget.

Läs om Internationella brottmålsdomstolen (ICC) >
 

Genèvekonventionerna innebär i korthet

  • Grundtanken i konventionerna är att skydda dem som inte är delaktiga i striderna.
  • Civilbefolkningen ska skyddas.
  • Parterna i en konflikt måste alltid skilja mellan den civila befolkningen och de stridande för att skydda civilbefolkningen och civil egendom. Varken civilbefolkningen som helhet eller enskilda civila får anfallas.
  • Civil egendom får inte anfallas.
  • Anfall får endast riktas mot militära mål. De stridande parterna ansvarar för att ingen sammanblandning av militär och civil verksamhet sätter civilsamhället i fara.
  • Den som inte längre deltar i striderna ska skyddas.
  • Det är förbjudet att döda eller såra en motståndare som tydligt uttrycker avsikt att ge upp motståndet eller som på annat sätt är försatt ur stridbart skick. Personer som inte längre deltar i striderna ska alltid skyddas och behandlas humant. De har rätt att upprätthålla kontakten med sina anhöriga och att ta emot stöd.
  • Sårade och sjuka ska skyddas.
  • Sårade och sjuka måste tas omhand. Den som är i störst behov av vård ska först få vård – oavsett om det är vän eller fiende. Sjukvårdspersonal, sjuktransporter, sjukhus och sjukhusutrustning ska skyddas.
  • Skyddsemblemen måste respekteras.
  • Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen på en vit botten är skyddsemblem och markerar skyddet för sjukvård i krig. Personer, byggnader eller föremål som bär dessa emblem ska respekteras och skyddas av parterna.
  • Kriget får inte orsaka onödigt lidande.
  • Parternas rätt att välja vapen eller stridsmetoder är begränsad. Det är förbjudet att använda vapen eller stridsmetoder som orsakar överdrivna skador eller onödigt lidande. Det är förbjudet att använda vapen och stridsmetoder som är urskillningslösa.
  • Familjer har rätt att hålla kontakt och att återförenas.
  • Familjemedlemmar som har förlorat kontakten under konflikten har rätt att få hjälp med att återupprätta den. Familjer som splittras i samband med en konflikt ska få möjlighet att återförenas.

Röda korsets uppdrag

Även om alla länder har undertecknat Genèvekonventionerna, bryts det mot dessa regler i krig. Krigsfångar förödmjukas på TV eller etniska grupper förföljs. Sker detta kan landets ledare och de som krigar ställas inför internationell domstol och straffas, vilket har hänt till exempel efter folkmordet i Rwanda och krigen på Balkan. Reglerna fungerar även förebyggande. Ett land i krig behöver vänner som kan hjälpa till med pengar eller varor samt föra ens talan internationellt. Om hela världen kan se på CNN att man inte följer Genèvekonventionerna kanske de vänner man har säger ifrån. För vem vill vara vän med ett land som bryter mot dessa lagar?

Röda korset uppmärksammar alltid när brott sker mot Genèvekonventionerna. Röda korset och Röda halvmånen (samma organisation men har olika symboler i olika länder) finns i 187 länder och är därför en organisation som många lyssnar på. Röda korset befinner sig ofta också på plats i krig för att hjälpa utsatta och har därför förstahandsinformation om vad som händer.

Röda korset och Genèvekonventionerna
Röda korset har ett särskilt uppdrag att som neutral, oberoende, humanitär organisation skydda och hjälpa människor som drabbas av krig.

Internationella rödakorskommittén, ICRC, är Genèvekonventionernas beskyddare och övervakar att krigets lagar följs och att de utvecklas i takt med krigföringen.

Uppgift att utbilda
Röda korset har också en viktig uppgift i att utbilda om internationell humanitär rätt, krigets lagar, och att efterforska saknade anhöriga och medverka till att familjer kan återförenas.

Exempel på brott mot den humanitära rätten

Barnsoldater
I detta nu borde tiotusentals soldater sitta i skolbänken. Det handlar om barnsoldater. På vissa platser i världen skickas barn så unga som sju år ut i krig.

De flesta barnsoldater tvingas till att vara barnsoldater och utföra våld och mord. Ett sätt att rekrytera barnsoldater är att vuxna soldater kidnappar barnen på gatan eller i skolan och för dem till militärläger. Här utsätts barnen för tortyr, våldtäkt och ofta är de även tvingade att döda andra barn. När barnen skickas ut i krig är de ofta fyllda med droger för att de ska vara för avtrubbade för att veta vad de gör.

Om barnsoldater har turen att överleva eller fly väntar nya problem, exempelvis psykiska problem som flashbacks och drömmar om det de varit med om. Detta kallas posttraumatiskt stressyndrom. Det kan också vara svårt för barnets familj att förstå att deras barn har skjutit ihjäl folk. En del familjer har därför svårt ta sina barn tillbaka.

Enligt barnkonventionen som är en del av de mänskliga rättigheterna och krigets lagar, så är det förbjudet med barnsoldater. Barn ska vara skyddade i krig. Barnkonventionen innehåller också regler för barns rätt till utveckling, trygghet och skydd samt barns rätt till medbestämmande. I konventionen står det att varje land ska vidta alla tänkbara åtgärder för att skydda och vårda barn som drabbas av krig. Barn under 18 år får inte delta i strid eller rekryteras som soldater. I stort sett alla stater i världen har ställt sig bakom Barnkonventionen. Undantagen är t.ex. USA och Somalia.

Tortyr
Den som har utsatts för tortyr behöver vård och behandling för att bearbeta sina trauman och därigenom få möjligheten att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. I Norden bor ungefär en och en halv miljon människor som flytt från sina hemländer och av dem har uppskattningsvis 25 procent blivit utsatta för tortyr.

Tortyr ger livslånga trauman för de som blivit utsatta, men även deras familjer och samhället påverkas. Om den torterade inte får någon vård eller behandling så finns stor risk att smärtan och trauman förs vidare till nästa generation som sedan också behöver behandling.

Röda korset har behandlingscenter för krigsskadade och torterade på fem platser i Sverige. Målet är att människor som utsatts för krigstrauma och tortyr får den vård som behövs för att de i så stor utsträckning som möjligt ska kunna återfå sin psykiska, fysiska och sociala hälsa. Cirka 1 200-1 300 patienter går i behandling på Röda korsets behandlingscenter varje år. Vård och behandling ges av psykoterapeuter, psykologer, socionomer, sjukgymnaster och läkare. Röda korset arbetar också med kunskapsspridning, opinions- och påverkansarbete för att patientgruppen ska få sin rätt till hälsa och behandling tillgodosedd både i Sverige samt internationellt.

Forskare menar att användandet av tortyr har ökat sedan den 11 september 2001 i jakten på terrorister. Detta är väldigt oroväckande eftersom det är demokratier som har börjat ta fram och utveckla användandet av tortyr igen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara kortfattat vad internationell rätt handlar om.
     
  2. Förklara i en mening vad folkrätt om.
     
  3. Vilka två delar består folkrätten av? Redogör kortfattat mellan dessa två delars skillnader (vad respektive del fokuserar på).
     
  4. Vad menas med att världens stater själva får bestämma om de vill delta i folkrätten? Använd begreppen traktat och konventioner i din förklaring.
     
  5. Varför är det viktigt med regler i krig?
     
  6. Vilka två delar består den humanitära rätten av?
     
  7. Vad menas med Genèvekonventionerna och varför kom de till?
     
  8. För vilka tre typer av internationella förbrytelser kan nationella och internationella domstolar utdöma straff? Beskriv också kortfattat vad de tre förbrytelserna handlar om.
     
  9. Varför finns internationella domstolar - varför låter man inte de nationella domstolarna ta hand om alla brott mot folkrätten som sker inom ländernas gränser?
     
  10. Vad är Röda korset och Röda halvmånen?

Ta reda på:

  1. Nämn några länder där det förekommer brott mot folkrätten idag. Vilken typ av folkrättsbrott är det frågan om?

Diskutera:

  1. Vilka konflikter efter andra världskriget kan ni komma på där det skett grova brott mot den humanitära rätten?
     
  2. Behöver vi ha ett starkare internationellt rättssystem som har större befogenheter och möjligheter att utdela straff? Motivera ditt svar.
     
  3. Fundera parvis eller i grupper på hur ett sådant starkt rättssystem skulle kunna vara uppbyggt och fungera.

 

Text: Jacob Ingelgren, Konsulent - skolfrågor och e-learning, Lärande och Humanitära värderingar, Svenska Röda Korset
Webbplats: Svenska Röda Korset

I det här avsnittet ska vi titta på folkrätten i väpnade konflikter samt den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter. Avslutningsvis följer frågor på texten som kan kopplas till det centrala innehållet i ämnesplanen för samhällskunskap 1a1 på gymnasiet.

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom länderna. Folkrätten består av två delar: den internationella humanitära rätten (ofta kallad krigets lagar) och mänskliga rättigheter.

Världens stater bestämmer själva om de vill vara med

Världens länder får enligt traktaträtten själva bestämma om de vill skriva under FN:s olika konventioner (juridiskt bindande avtal) om olika ämnen. FN har idag sju stora konventioner slutna till de mänskliga rättigheterna, till vilka det är kopplat ett övervakningsorgan. Länder som skrivit på de sju konventionerna måste rapportera till FN med jämna mellanrum. Det är även upp till andra länder att påverka att konventionerna följs. Detta kan bland annat göras via internationella påtryckningar av olika slag.

Uppdaterad: 21 september 2018
Publicerad: 11 september 2018

Annons

Lärarmaterial om Folkrätt och krigets lagar

av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Gymnasiet
Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Hur undervisar lärare i svensk skola om Förintelsen och andra folkmord? Vilka folkmord behandlas? Vilka mål arbetar elever och lärare mot och hur redovisar eleverna sina kunskaper?
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Den 6 april 1994 omkom Rwandas president i ett flygplansattentat. Det blev startskottet för ett folkmord som varade i hundra dagar. Hur kan motsättningar leda till ett folkmord? Materialet ger en inblick i vad som hände och förstå lite mer av det som egentligen inte kan förstås.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Syftet med den här uppgiften är att med hjälp av statistikverktyget factlab tydliggöra och synliggöra för eleverna varför konflikter och krig uppstår samt vilka följderna blir. Även FN:s roll och den humanitära rätten i konflikter kommer att lyftas fram.
av:
Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Målgrupp:
Gymnasiet
Det pågår ständigt massor av krig och väpnade konflikter i världen. I det här skolmaterialet ges eleverna tillfälle att fördjupa sin förståelse för några av de stora aktuella konflikterna som är i full gång runt om i världen.

Artiklar om Folkrätt och krigets lagar

S
Robert de Vries
2017-07-09
Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) togs i bruk 2002 och fungerar som ett komplement till den Internationella domstolen i Haag som är ett av FN:s sex huvudorgan. ICC skapades för att...
M
Studentlitteratur
2017-05-14
Terrorism är ett mycket omdiskuterat begrepp. Den som klassas som terrorist och samhällsfara av en person, kan uppfattas som en hjälte och frihetskämpe av en annan. I samband med attackerna i...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-05-16
Från april 1975 till januari 1979 styrdes Kambodja av röda khmererna som förslavade landets befolkning i ett hänsynslöst försök att skapa ett kommunistiskt utopiskt bondesamhälle. Detta helvete...
S
Robert de Vries (red)
2014-03-02
Efter första världskriget började stämningar göra sig hörda som förespråkade mänskliga rättigheter och en demokratisering av Europa. Man ville inte ha mer krig och skapade därför en organisation...
S
Svenska FN-förbundet
2014-03-02
Vad betyder egentligen folkmord? Vad är en humanitär intervention? Vad innebär statens suveränitet? Vad är brott mot mänskligheten? I den här artikeln kan du läsa en sammanställning kring ämnet...
M
Per Jacoby, Svenska FN-förbundet
2014-03-02
Förenta Nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation...
M
Svenska FN-förbundet
2013-10-16
FN-dagen firas 24 oktober varje år till minne av att FN-stadgan trädde i kraft. Högtidsdagen instiftades för att främja syftena, målsättningarna och resultaten som FN står för internationellt....

Podcast om Folkrätt och krigets lagar

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-20

Julia, Mattias och Kristoffer synar de mänskliga rättigheterna i sömmarna och berättar om dess grundläggande innehåll och historia.

Länkar om Folkrätt och krigets lagar

Sortera efter:
          

Föreläsning (14:53 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om några folkmord eller andra grova brott som ägt rum under 1800-talet och 1900-talet. Här berörs folkmordet i Kambodja 1975-1979, brott mot mänskligheten mot hazarer, massakern i Srebrenica 1995, armeniska folkmordet 1915-1917, Sovjetunionens brott mot mänskligheten, folkmordet i Rwanda 1994, brott mot mänskligheten i Darfur, brott mot mänskligheten i Irak mot kurder, brott mot mänskligheten i Nordamerika mot ursprungsbefolkningen.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:05 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om folkrätt och global konflikthantering. Här berörs de mänskliga rättigheterna, folkrätt i konflikter, internationell konflikthantering och internationell säkerhet.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:47 min) av SO-läraren Andreas Krenz som reder ut begreppet folkmord.

Spara som favorit
          

Genomgång (22:20 min) där samhällskunskapsläraren John Arwidsson berättar om internationella aktörer och folkrätt. Vad är en stat? Vad är statlig suveränitet? Vad avgör hur mycket makt en stat har? Vad är en etnisk grupp? Vad är NGO:s? Vad innebär folkrätt?

Spara som favorit
          

Kort genomgång (7:18 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om folkrätt. Här förklarars även hur FN:s säkerhetsråd fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:18 min) där SO-läraren Mikael Larsson beskriver begreppet folkmord, olika typer av folkmord och några exempel på folkmord under 1900 - talet.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (11:49 min) där läraren Mattias Axelsson ger en kort introduktion till begreppet mänskliga rättigeheter.

Spara som favorit
          

Omfattande avsnitt på Forum för levande historias webbplats där du kan fördjupa dig i krigsförbrytelserna som ägde rum under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet. Nationalismen växte sig stark i flera av de forna öststaterna. Men ingenstans blev konsekvenserna så förödande som i forna Jugoslavien. Där brukades nationalismen för att påvisa olikheter och fiendskap mellan grupper. Ett centralt inslag i polemiken som förde parterna mot varandra var kopplingar till den egna historien...

Spara som favorit
          

Avsnitt på Forum för levande historias hemsida där du kan läsa en förkortad variant av Ove Brings (folkrättsprofessor) bok om folkmordskonventionen, "Folkmordskonventionen 60 år: En introduktion".
 

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida finns massor av elevanpassat material som fokuserar på kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Några av 1900-talets värsta brott mot mänskligheten begicks av de kommunistiska regimerna Sovjet, Kina och Kambodja. Här hittar du information om dessa brott...

Spara som favorit
          

Avsnitt på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa om röda khmerernas massmord och flagranta brott mot mänskligheten under åren 1975–1978 i Kambodja. Här får du följa hur en tvåtusenårig kultur vittrar ned och hur dess befolkning utsätts för de mest bestialiska prövningar, för att ge plats för ”Demokratiska Kampuchea”...

Spara som favorit
          

I den här artikeln visar Klas-Göran Karlsson, professor vid Historiska institutionen, Lunds universitet, hur folkmordsbegreppet kan leda till upprättelse för ett folk som blivit utsatt för folkmord. Men han vill också påvisa hur begreppet kan missbrukas för politiska och ideologiska syften. Materialet presenteras av Forum för levande historia.

Spara som favorit
          

Artikel på Forum för levande historias hemsida där du kan läsa kortfattat om utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i samband med Förintelsen. Här hittar du dessutom massor med annat MR-relaterat material. Förenklat kan man säga att det löper en röd tråd från Förintelsen fram till dagens internationella system och regelverk för de mänskliga rättigheterna. Folkmordet och de fruktansvärda brotten som begicks mot mänskligheten tvingade världen att göra stora förändringar...

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida finns massor av elevanpassat material som handlar om folkmordet i Rwanda. 1994 ägde ett omfattande folkmord rum i den centralafrikanska staten Rwanda. Cirka en miljon människor mördades och över två miljoner flydde. FN och västvärlden har kritiserats för att vi inte agerade för att stoppa massmorden...

Spara som favorit
          

Del 15 av 16 "Från dröm till terror – en film (12:30 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15

Spara som favorit
          

Mellan februari och september 1988 mördades minst 50 000, kanske upp emot 100 000 eller ännu fler, kurder av Saddam Husseins regim i Irak. Offren bodde alla i byar och mindre städer i norra Irak. Den mest välkända platsen som utplånades var staden Halabja, där cirka 5000 människor dog. Det var nästan alla som befann sig i centrala staden då den attackerades med en blandning av senapsgas och saringas... Materialet presenteras av Forum för levande historia.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias hemsida hittar du en faktaskrift i pdf-format (100 sid) av Diana Amnéus som analyserar staters och FN:s säkerhetsråds externa »ansvar att skydda« människor från allvarliga brott mot internationell rätt, såsom folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.

Spara som favorit
          

På den statliga webbsidan Säkerhetspolitik.se kan du läsa en artikel om humanitär intervention. Enligt FN-stadgan har alla nationalstater rätt att styra sig själva utan ingrepp eller hot utifrån. Å andra sidan har omvärlden ibland rätt att ingripa militärt i ett land för att skydda en utsatt grupp och förhindra folkmord…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Joachim Brink berättar om det grymma kriget i Bosnien 1992-1995. Det har kallats Europas största katastrof i modern tid. Under tre och ett halvt år utkämpades ett rått och brutalt krig i Bosnien där civil­befolkningen var uttalade måltavlor.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida finns massor av elevanpassat material som behandlar folkmord och om brott mot mänskligheten. Termen folkmord användes som brottsrubricering första gången i Nürnbergprocessen efter andra världskriget. Brott mot mänskligheten är en bredare term, men innebär inte att brottet är mindre eller att offren är färre…

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av...

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika stater och andra internationella...

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....