Sveriges Lag, eller den svarta lagboken, utges av Studentlitteratur AB. Sveriges Lag sammanställer svensk lagstiftning indelat i 28 rättsområden, innefattande gällande lagar, förordningar och EU-fördrag.
M

Regler och lagar

I det här avsnittet ska vi reda ut vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Avslutningsvis följer frågor på texten som kan kopplas till det centrala innehållet i kursplanen för samhällskunskap åk 7-9, samt till ämnesplanen i privatjuridik på gymnasiet.

Vad är regler?

Regler finns överallt. De finns hemma, i skolan, i trafiken, i affären, i badhuset, på fotbollsplanen och många andra ställen i samhället.

Regler är till för att vi människor ska kunna leva tillsammans och fungera ihop på ett bra sätt.

Regler bestäms ofta tillsammans av människor inom ett visst sammanhang. I familjen följer man vissa regler liksom inom skolan eller på arbetsplatsen. Regler skrivs ofta ned så att alla ska veta vad som gäller.

Vissa regler är så viktiga att de blir lagar. Alla länder har sina egna lagar.

Varför finns det regler och lagar?

Ett samhälle utan regler och lagar skulle vara både farligt och otrevligt att leva i. Vardagliga saker som att gå till skolan eller att vara ute i trafiken skulle kunna vara förenat med livsfara om det inte fanns regler och lagar att förhålla sig till.

Trots att det finns regler och lagar så finns det människor som bryter mot dessa, men de riskerar då att få någon form av påföljd (straff) utifrån hur grov förseelsen var. Regler och lagar skapar alltså trygghet och ordning i vårt samhälle.

Riksdagen stiftar lagarna

I Sverige är det riksdagen som stiftar våra lagar. Riksdagen har den lagstiftande makten eftersom den representerar det svenska folket. De lagar som riksdagen stiftar ska i så stor omfattning som möjligt återspegla svenska folkets värderingar. Flertalet svenskar är alltså överens om att de lagar som riksdagen stiftar fyller en viktig funktion i samhället.

Moraliska regler

Vi människor förhåller oss också till det som kallas för moraliska regler, vilket innefattar våra tankar och uppfattningar om vad som är rätt och fel. De flesta människor anser t.ex. att det är fel att ljuga för en kompis eller att vara otrogen mot den man lever ihop med, men i Sverige är detta enligt lagen inga brottsliga handlingar.

Det som uppfattas som moraliskt felaktigt men som inte är straffbart i Sverige, kan vara en brottslig handling i ett annat land. Vad som är straffbart och olagligt skiljer sig alltså mellan olika länder och kulturer. Med tanke på att vi svenskar reser mycket och även till avlägsna platser på jorden, så är det ibland viktigt att ta reda på grundläggande fakta om vad som är tillåtet och inte tillåtet i det land man besöker.

Hur blir en lag till?

Innan ett lagförslag röstas igenom i riksdagen (och antas som en ny lag) måste lagförslaget förarbetas.

Förarbetet av en ny lag är en viktig process. I förarbetet framgår bland annat vem eller vilka som berörs av lagen och vilka funktioner lagen kommer att fylla. Efter att lagen röstats igenom används förarbetet som den nya lagens tolkningsunderlag.

 1. Lagförslaget utreds och analyseras (SOU)
Vanligtvis är det regeringen som vill att en ny lag eller en lagändring ska röstas igenom i riksdagen. Genom regeringskansliet och de olika departementen (exempelvis Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet m.fl.) som kansliet förfogar över genomförs utredningar av experter inom de områden som lagförslaget berör. Dessa utredningar förkortas SOU (Statens offentliga utredningar) och finns att läsa på regeringskansliets webbplats för offentliga utredningar (se länk).

 2. Resultatet av utredningen (SOU) granskas av olika organisationer
Nästa steg är att de offentliga utredningarna går på remiss (utsändning av förslag för bedömning) till olika statliga myndigheter, samfund eller organisationer. Därigenom får regeringskansliet tillbaka yttranden (kommentarer) från en bredare grupp människor. Ibland låter även regeringskansliet skicka lagförslag till lagrådet (som bland annat består av domare i Högsta domstolen) för att få ytterligare respons samt bekräftelse på att lagförslaget inte strider mot någon av grundlagarna (se nedan).

 3. Regeringen gör en proposition
Sista steget innan ett lagförslag röstas igenom i riksdagen är att regeringen tar fram en proposition. I propositionen (det färdiga lagförslaget) ingår alla förarbeten och utlåtanden som har kommit in. Propositionen går vidare till något av riksdagens utskott där utskottet tar fram ett betänkande (rekommendation till hur riksdagen ska rösta) och slutligen så sker en omröstning i riksdagen. Lagförslaget går igenom om riksdagen röstar igenom förslaget. Därmed har en ny lag tillkommit, eller en lagändring genomförts.

Sveriges lagar och förordningar finns publicerade i Svensk författningssamling (se länk). I den blå boken Sveriges rikes lag, som är privatutgiven, finns inte alla svenska lagar och förordningar med. I den finns ett urval av de mest använda lagtexterna.

Sveriges grundlagar

I Sverige har vi fyra grundlagar. Med grundlag menas att de är grundläggande för hur Sverige skall styras. De utgör grunden, själva fundamentet, för vår demokrati och är därför våra viktigaste lagar.

Det som skiljer grundlagarna från andra lagar är svårigheten att ta bort, ändra eller lägga till en ny grundlag (om så skulle krävas). För att ändra en grundlag så krävs det att riksdagen fattar beslut i frågan två gånger och mellan dessa gånger måste det ske ett riksdagsval (vilket i Sverige hålls vart fjärde år).  

Sveriges fyra grundlagar är:

 1. Regeringsformen
Den nuvarande regeringsformen tillkom 1974. Här slås bland annat fast att den offentliga makten ska utgå i från folket. Enkelt uttryckt kan man säga att regeringsformen reglerar hur Sverige ska styras.

 2. Tryckfrihetsförordningen
Denna grundlag är från 1949 och betonar att varje svensk har rätt att yttra sig fritt i skrift (tidningar, böcker, publikationer m.m.) utan att bli censurerad (granskad och bortplockad) om det inte är så att det som skrivs innehåller exempelvis hets mot folkgrupp, förtal eller olaga hot.

 3. Yttrandefrihetsgrundlagen
Grundlagen röstades igenom 1991 och den slår fast att alla medborgare har rätt att uttrycka sina åsikter och tankar i både radio, tv och andra medier. Precis som vad gäller tryckfrihetsförordningen så får man inte sprida budskap som exempelvis är kränkande mot enskilda personer eller innebär hets mot folkgrupp. Man får inte heller sprida uppgifter som rör rikets säkerhet.

 4. Successionsordningen
Detta är vår äldsta grundlag, från 1810. Denna grundlag reglerar tronföljden och att ätten Bernadotte skall sitta på tronen. Efter att kronprinsessan Viktoria föddes 1978 genomfördes en ändring i grundlagen och sedan 1980 har vi full kognatisk tronföljd i Sverige, vilket innebär att det äldsta barnet till regenten (oavsett kön) ärver tronen.

    Användbara begrepp

    Påföljd: Är det samma som straff för ett brott någon har begått. I Sverige har vi påföljderna böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.

    Lagar: Bestämmelser och regler som staten i ett land har upprättat och som alla människor i landet måste följa. I Sverige är det riksdagen som stiftar lagar.

    Moraliska regler: Regler som inte är straffbara enligt lagen men som merparten av människor anser är felaktiga handlingar.

    Lagstiftande makt: Riksdagen i Sverige har den lagstiftande makten. Med det menas att folkets företrädare - riksdagen - grundar våra lagar.

    Förarbete: Förarbeten är de offentliga utredningar och arbeten som ligger till grund för en lag. I förarbetena framgår mycket viktig juridisk information och de används därför senare för att tolka lagen de gäller.

    Remiss: Med det menas att offentliga utredningar (se förarbeten) skickas ut för bedömning till olika statliga myndigheter eller organisationer.

    Proposition: Ett förslag från regeringen till riksdagen om en ny lag.

    Grundlagar: De viktigaste lagarna i vår demokrati. Vi har fyra grundlagar; Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Successionsordningen.

    Vad är normer?

    Normer är oskrivna regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. Normer finns inom familjen, i kompisgänget, på skolor, arbetsplatser och i hela samhället. Normer kan t.ex. innebära att man inte får säga vissa saker, eller bete sig på ett visst sätt i olika sammanhang. Människor som bryter mot dessa underförstådda regler riskeras att betraktas som annorlunda eller till och med onormala av omgivningen.

    Det finns såklart människor som bryter mot normer, för alla normer är inte positiva eller bra. Ett exempel på detta är den brittiska popgruppen The Beatles som under 1960-talet bröt mot normen att killar ska ha kort och välfriserat hår. Beatles långhåriga frisyrer blev därefter stilbildande under mitten av 1960-talet.

    Uppgifter och frågor

    Frågor till texten:

    1. Vad är det för skillnad på regler och lagar?
       
    2. Varför är det viktigt ur ett demokratiskt perspektiv att det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige?
       
    3. Varför skickar regeringskansliet de offentliga utredningarna på remiss?
       
    4. Vad är en proposition?
       
    5. Vilka är Sveriges fyra grundlagar och vad skiljer dessa från övriga lagar?
       
    6. Är det tillåtet att utifrån tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen säga och skriva precis vad man vill? Motivera.
       
    7. Vad är det för skillnad på lagar, förordningar och föreskrifter?
       
    8. Vad är det för skillnad mellan moraliska regler och juridiska regler (lagar).

    Diskutera:

    1. Hur skulle vårt samhälle fungera utan lagar och regler? Hur skulle er vardag se ut och vad skulle kunna hända om ni levde i ett laglöst samhälle? Diskutera frågan ur olika synvinklar.
       
    2. Om ni själva fick stifta lagar eller ändra i någon befintlig lag, vad skulle ni då vilja förändra? Motivera också varför ni vill se denna lag eller ändring.
       
    3. Tycker ni att ungdomar och vuxna följer yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen i sin vardag? Hur ser det ut på sociala medier och i olika sammanhang ni befinner er i. Diskutera och ge exempel hämtade från verkligheten. 

     

    Litteratur:
    Eva Lundberg, Mikael Pauli, Erik Öman, Privatjuridik, Gleerups Utbildning AB, 2011.
    Kjell Lundmark, Ulf Staberg, Arne Halvarson, Sveriges statsskick - Fakta och perspektiv, Liber Ab, 2009.
    Mattias Nilsson, Juridiken - En introduktion till rättsvetenskapen, Jure förlag, 2011.
    Torbjörn Larsson, Det svenska statsskicket, Studentlitteratur AB, 1997.
     

    Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

    I det här avsnittet ska vi reda ut vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Avslutningsvis följer frågor på texten som kan kopplas till det centrala innehållet i kursplanen för samhällskunskap åk 7-9, samt till ämnesplanen i privatjuridik på gymnasiet.

    Vad är regler?

    Regler finns överallt. De finns hemma, i skolan, i trafiken, i affären, i badhuset, på fotbollsplanen och många andra ställen i samhället.

    Regler är till för att vi människor ska kunna leva tillsammans och fungera ihop på ett bra sätt.

    Regler bestäms ofta tillsammans av människor inom ett visst sammanhang. I familjen följer man vissa regler liksom inom skolan eller på arbetsplatsen. Regler skrivs ofta ned så att alla ska veta vad som gäller.

    Vissa regler är så viktiga att de blir lagar. Alla länder har sina egna lagar.

    Uppdaterad: 09 maj 2018
    Publicerad: 08 maj 2018

    Annons

    Lärarmaterial om Regler och lagar

    av:
    Arena Skolinformation
    Målgrupp:
    Gymnasiet
    Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.
    av:
    Sveriges riksdag
    Målgrupp:
    Högstadiet, Gymnasiet
    Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.
    av:
    Film- & TV-branschens Samarbetskommitté
    Målgrupp:
    Högstadiet, Gymnasiet
    Ett skolmaterial för högstadiet och gymnasiet om upphovsrätten och om möjligheten att leva på sitt skapande.

    Artiklar om Regler och lagar

    S
    Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
    2014-02-28
    Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar...

    Podcast om Regler och lagar

    SO-rummet podcast icon
    M
    av:
    Mattias, Julia och Kristoffer
    2017-09-19

    Julia, Kristoffer och Mattias går igenom hur det går till när vi får nya lagar i Sverige.

    SO-rummet podcast icon
    L
    av:
    Juia, Mattias och Kristoffer
    2017-04-04

    Julia, Mattias och Kristoffer pratar konsumenträtt. Begrepp som nämns är bl.a. öppet köp, garanti, bytesrätt, reklamationsrätt och ångerrätt.

    SO-rummet podcast icon
    S
    av:
    Julia, Kristoffer och Mattias
    2017-03-07

    Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.

    SO-rummet podcast icon
    M
    av:
    Julia, Kristoffer och Mattias
    2016-03-09

    Apropå att prins Oscar fötts pratar Mattias, Kristoffer och Julia om successionsordningen i Sverige - alltså vem som ärver tronen och hur det går till.

    Länkar om Regler och lagar

    Sortera efter:
              

    Genomgång (12:40 min) där SO-läraren Mikael Friberg går igenom lag och rätt. Här berättas bl.a. om: rättsstaten Sverige, olika straff (påföljder), brottstatistik samt hur en rättegång går till.

    Spara som favorit
              

    Pedagogisk genomgång (9:28 min) för där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om Sveriges fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

    Spara som favorit
              

    Lättförståelig pedagogisk genomgång (2:46 min) där läraren Andreas Fjäll berättar kortfattat om lagar och regler.

    Spara som favorit
              

    Kort genomgång (3:06 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om vilka lagar och regler som gäller inom massmedia.

    Spara som favorit
              

    Kort genomgång (2:50 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander ger en beskrivning av den svenska lagstiftningsprocessen - hur det går till när en lag skapas.

    Spara som favorit
              

    Genomgång (6:37 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson förklarar hur en lag blir till.

    Spara som favorit
              

    Genomgång (13:57 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om samboskap, äktenskap och skilsmässa.

    Spara som favorit
              

    Genomgång (4:55 min) där SO-läraren Mikael Larsson redogör för några begrepp inom arbetsområdet lag och rätt.

    Spara som favorit
              

    Pedagogisk genomgång (6:49 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om yttrandefrihet. Yttrandefrihet är en av de mänskliga rättigheterna, men vad innebär det egentligen? 

    Spara som favorit
              

    Lyft arbetsmiljö i klassrummet genom att låta eleverna se fyra nya kortfilmer, alla tar upp arbetsmiljö på olika sätt. Mobbning, hot och våld, säkerhet och schyssta villkor är aktuella ämnen på många av våra arbetsplatser runt om i Sverige. Genom att se kortfilmerna, diskutera och undersöka vidare om vad som gäller på Sveriges arbetsplatser, får eleverna en ökad förståelse och kunskap kring olika områden som alla kan benämnas som arbetsmiljö. Till varje film finns en lärarhandledning.

    Spara som favorit
              

    Genomgång (5:10 min) där SO-läraren Martin Södertörn berättar lättförståeligt om Sveriges grundlagar. Ljudet är bra men lite lågt inspelat.

    Spara som favorit
              

    Genomgång (11:01 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om lagar, regler och normer. Varför vi har lagar och var de kommer ifrån?

    Spara som favorit
              

    Genomgång (4:14 min) kring de fackliga organisationeras uppgifter. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

    Spara som favorit
              

    Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om våra viktigaste lagar (inkl grundlagarna). Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

    Spara som favorit
              

    Pedagogisk genomgång (10:40 min) av gymnasieläraren Tomas Bohlin som berättar om svensk lagstiftning, riksdag och regering. Hur går det till när en ny lag stiftas?

    Spara som favorit
              

    Pedagogisk genomgång (9:08 min) där läraren Mattias Axelsson berättar om Sveriges fyra grundlagar och deras funktion.

    Spara som favorit
              

    Föreläsning (11:59 min) där läraren Mattias Denkert berättar kortfattat om Sveriges fyra grundlagar.

    Spara som favorit
              

    En kort genomgång (4:28 min) av hur vi skapar lagar i Sverige. Materialet är publicerat av Mikael Elias Gymnasium Karlskrona.

    Spara som favorit
              

    Genomgång (3:31 min) där läraren Eva Lindahl berättar hur det går till när en grundlag ändras.

    Spara som favorit
              

    Läxhjälpsfilm (8:55 min) av läraren Jakob Björkengren som berör temat "Lag och rätt" för högstadiet. Genomgången tar upp grundlagar, varför vi har lagar, straffskalan och vilka olika straff vi har.

    Spara som favorit

    Sidor

    Relaterade ämneskategorier

    Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

    Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som räknas som brottsliga samt...

    Om hur förloppet ser ut - från att ett brott anmälts till polisen, tills att en påföljd (straff) utdöms och fastställs vid en tingsrätt. Här...