Det är riksdagen som stiftar alla lagar i Sverige.
I det här avsnittet ska vi reda ut vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Regler finns överallt. De finns hemma, i skolan, i trafiken, i affären, i badhuset, på fotbollsplanen och många andra ställen i samhället.
Regler är till för att vi människor ska kunna leva tillsammans och fungera ihop på ett bra sätt.
Vi människor förhåller oss också till det som kallas för moraliska regler, vilket innefattar våra tankar och uppfattningar om vad som är rätt och fel. De flesta människor anser t.ex. att det är fel att ljuga för en kompis eller att vara otrogen mot den man lever ihop med, men i Sverige är detta enligt lagen inga brottsliga handlingar.
Det som uppfattas som moraliskt felaktigt men som inte är straffbart i Sverige, kan vara en brottslig handling i ett annat land. Vad som är straffbart och olagligt skiljer sig alltså mellan olika länder och kulturer. Med tanke på att vi svenskar reser mycket och även till avlägsna platser på jorden, så är det ibland viktigt att ta reda på grundläggande fakta om vad som är tillåtet och inte tillåtet i det land man besöker.
Regler bestäms ofta tillsammans av människor inom ett visst sammanhang. I familjen följer man vissa regler liksom inom skolan eller på arbetsplatsen. Regler skrivs ofta ned så att alla ska veta vad som gäller.
Vissa regler är så viktiga att de blir lagar. Alla länder har sina egna lagar.
Ett samhälle utan regler och lagar skulle vara både farligt och otrevligt att leva i. Vardagliga saker som att gå till skolan eller att vara ute i trafiken skulle kunna vara förenat med livsfara om det inte fanns regler och lagar att förhålla sig till.
Trots att det finns regler och lagar så finns det människor som bryter mot dessa, men de riskerar då att få någon form av påföljd (straff) utifrån hur grov förseelsen var. Regler och lagar skapar alltså trygghet och ordning i vårt samhälle.
I Sverige är det riksdagen som stiftar våra lagar. Riksdagen har den lagstiftande makten eftersom den representerar det svenska folket. De lagar som riksdagen stiftar ska i så stor omfattning som möjligt återspegla svenska folkets värderingar. Flertalet svenskar är alltså överens om att de lagar som riksdagen stiftar fyller en viktig funktion i samhället.
Innan ett lagförslag röstas igenom i riksdagen (och antas som en ny lag) måste lagförslaget förarbetas.
Förarbetet av en ny lag är en viktig process. I förarbetet framgår bland annat vem eller vilka som berörs av lagen och vilka funktioner lagen kommer att fylla. Efter att lagen röstats igenom används förarbetet som den nya lagens tolkningsunderlag (en slags bruksanvisning).
Vanligtvis är det regeringen som vill att en ny lag eller en lagändring ska röstas igenom i riksdagen. Genom regeringskansliet och de olika departementen (exempelvis Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet m.fl.) som regeringen förfogar över, genomförs utredningar av experter inom de områden som lagförslaget berör. Dessa utredningar förkortas SOU (Statens offentliga utredningar) och finns att läsa på regeringskansliets webbplats för offentliga utredningar (SOU).
Nästa steg är att de offentliga utredningarna går på remiss (utsändning av förslag för bedömning) till olika statliga myndigheter eller organisationer. Därigenom får regeringskansliet tillbaka yttranden (kommentarer) från en bredare grupp experter. Ibland låter även regeringskansliet skicka lagförslag till lagrådet (som bland annat består av domare i Högsta domstolen) för att få ytterligare respons samt bekräftelse på att lagförslaget inte strider mot någon av grundlagarna (se nedan).
Sista steget innan ett lagförslag röstas igenom i riksdagen är att regeringen tar fram en proposition. I propositionen (det färdiga lagförslaget) ingår alla förarbeten och utlåtanden som har kommit in. Propositionen går vidare till något av riksdagens utskott där utskottet tar fram ett betänkande (rekommendation till hur riksdagen ska rösta) och slutligen så sker en omröstning i riksdagen. Lagförslaget går igenom om riksdagen röstar igenom förslaget. Därmed har en ny lag tillkommit, eller en lagändring genomförts.
Sveriges lagar och förordningar finns publicerade i Svensk författningssamling. I den blå boken Sveriges rikes lag, som är privatutgiven, finns inte alla svenska lagar och förordningar med. I den finns ett urval av de mest använda lagtexterna.
I Sverige har vi fyra grundlagar. Med grundlag menas att de är grundläggande för hur Sverige ska styras. De utgör grunden för vår demokrati och är därför våra viktigaste lagar.
Det som skiljer grundlagarna från andra lagar är svårigheten att ta bort, ändra eller lägga till en ny grundlag (om så skulle krävas). För att ändra en grundlag så krävs det att riksdagen fattar beslut i frågan två gånger, och mellan dessa gånger måste det ske ett riksdagsval (som hålls vart fjärde år i Sverige).
Sveriges fyra grundlagar är:
Den nuvarande regeringsformen tillkom 1974. Här slås bland annat fast att den offentliga makten ska utgå i från folket. Enkelt uttryckt kan man säga att regeringsformen reglerar hur Sverige ska styras.
Denna grundlag är från 1949 och betonar att varje svensk har rätt att yttra sig fritt i skrift (tidningar, böcker, publikationer m.m.) utan att bli censurerad (granskad och bortplockad) om det inte är så att det som skrivs innehåller exempelvis hets mot folkgrupp, förtal eller olaga hot (som är brottsliga handlingar).
Grundlagen röstades igenom 1991 och den slår fast att alla medborgare har rätt att uttrycka sina åsikter och tankar i både radio, tv och andra medier (inkl. internet). Precis som vad gäller tryckfrihetsförordningen så får man inte sprida budskap som exempelvis är kränkande mot enskilda personer eller innebär hets mot folkgrupp. Man får inte heller sprida uppgifter som rör rikets säkerhet.
Detta är vår äldsta grundlag, från 1810. Denna grundlag reglerar tronföljden. Efter att kronprinsessan Viktoria föddes 1977 genomfördes en ändring i grundlagen och sedan 1980 har vi full kognatisk tronföljd i Sverige, vilket innebär att det äldsta barnet till regenten (oavsett kön) ärver tronen.
LÄS MER: Lag och rätt
LÄS MER: Grundlagarna
LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna
LÄS MER: Rättegång - från brott till straff
LÄS MER: Brottslighet och kriminalvård
LÄS MER: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö
LÄS MER: Brott och straff förr
Betänkande: Ett förslag eller en rekommendation från ett utskott i riksdagen om hur ledamöterna bör rösta i en viss fråga.
Brott: När man gör något som är straffbart enligt lag. Vilka handlingar som är straffbara och vilka straff som ska utdelas beslutas av den lagstiftande politiska makten - i vårt samhälle av riksdagen.
Förarbete: Förarbeten är de offentliga utredningar och arbeten som ligger till grund för en lag. I förarbetena framgår mycket viktig juridisk information och de används därför senare för att tolka lagen de gäller.
Grundlagar: De viktigaste lagarna i vår demokrati. Vi har fyra grundlagar; Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Successionsordningen.
Kognatisk tronföljd: Ett system där det äldsta barnet ärver tronen, oavsett om det är en flicka eller pojke.
Kriminaliseras: När något som tidigare varit tillåtet blir förbjudet enligt lag och därmed räknas som ett brott.
Lagar: Bestämmelser och regler som staten i ett land har upprättat och som alla människor i landet måste följa. I Sverige är det riksdagen som stiftar lagar.
Lagförslag (proposition): Ett förslag från regeringen till riksdagen om en ny lag eller en ändring i en befintlig lag.
Lagrådet: En grupp jurister, ofta domare från högsta domstolen, som granskar lagförslag för att kontrollera att de inte bryter mot grundlagarna.
Lagstiftande makt: Riksdagen i Sverige har den lagstiftande makten. Med det menas att folkets företrädare - riksdagen - grundar våra lagar.
Moraliska regler: Regler som inte är straffbara enligt lagen men som merparten av människor anser är felaktiga handlingar.
Proposition: Ett förslag från regeringen till riksdagen om en ny lag.
Påföljd: Är det samma som straff för ett brott någon har begått. I Sverige har vi påföljderna böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.
Remiss: Med det menas att offentliga utredningar (se förarbeten) skickas ut för bedömning till olika statliga myndigheter eller organisationer för att de ska säga vad de tycker.
Riksdagen: Sveriges folkvalda parlament som bland annat beslutar om lagar och statsbudgeten.
Rättsstat: Ett samhälle där alla, även myndigheter, måste följa lagen och där lagar skyddar individens rättigheter.
SOU (Statens offentliga utredningar): Rapporter med utredningar som regeringen låter experter göra inför nya lagförslag.
Successionsordningen: Den grundlag som bestämmer vem som ska bli kung eller drottning i Sverige.
Yttrandefrihet: Rätten att säga, skriva och uttrycka sina åsikter offentligt, så länge man inte bryter mot vissa lagar.
Vad är normer?Normer är oskrivna regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. Normer finns inom familjen, i kompisgänget, på skolor, arbetsplatser och i hela samhället. Normer kan t.ex. innebära att man inte får säga vissa saker, eller bete sig på ett visst sätt i olika sammanhang. Människor som bryter mot dessa underförstådda regler riskeras att betraktas som annorlunda eller till och med onormala av omgivningen. Det finns såklart människor som bryter mot normer, för alla normer är inte positiva eller bra. Ett exempel på detta är den brittiska popgruppen The Beatles som under 1960-talet bröt mot normen att killar ska ha kort och välfriserat hår. Beatles långhåriga frisyrer blev därefter stilbildande under mitten av 1960-talet. |
Frågor till texten:
Diskutera:
Litteratur:
Eva Lundberg, Mikael Pauli, Erik Öman, Privatjuridik, Gleerups Utbildning AB, 2011.
Kjell Lundmark, Ulf Staberg, Arne Halvarson, Sveriges statsskick - Fakta och perspektiv, Liber Ab, 2009.
Mattias Nilsson, Juridiken - En introduktion till rättsvetenskapen, Jure förlag, 2011.
Torbjörn Larsson, Det svenska statsskicket, Studentlitteratur AB, 1997.
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6 och Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplan för Privatjuridik.
Filmer och annat material om försäkringar för dig som är gymnasielärare i samhällskunskap.
Det här materialet är tänkt att inspirera och vägleda dig som pedagog till ett aktivt arbete mot alkohol och narkotika i trafiken. Du som möter många ungdomar kan göra skillnad. Din insats är viktig.
Om man blir utsatt för brott, blir vittne till något eller själv är misstänkt. Vad händer då? Ungdomars verklighet har varit vårt utgångsläge när vi har tagit fram det här utbildningsmaterialet om åklagarens roll i rättsprocessen. Materialet består av sex filmer och en lärarhandledning.
Det blir allt vanligare att barn och unga används för att göra svarta pengar rena och på så sätt riskerar att rekryteras in i kriminella gäng. Materialet ger en möjlighet att bryta nyrekryteringen.
Många barn och unga dras in i kriminella miljöer. Ofta går det väldigt fort. Det som börjar med en gratis läsk kan sedan bli krav på att gömma narkotika, frakta vapen, utföra en sprängning, och kanske skjuta någon. Eleverna får lära sig hur det kan gå till när barn och unga dras in i kriminalitet och vilka konsekvenser det kan få. Samtal kring hur eleverna kan värja sig, samt söka och få stöd och hjälp hos vuxenvärlden är en viktig del i arbetet med materialet.
Materialet är utformat för att hjälpa lärare att ge en grundläggande förståelse för polisens uppdrag och betydelse för samhället. Materialet är utformat att passa yngre elever i förskoleklass och upp till årskurs tre.
Lästid 6 minuter
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
Lästid 4 minuter
Brott och straff finns i alla samhällen. Straffen är samhällets sätt att reagera på brott. Vilket straff den dömde får kan bland annat bero på vilket brott han eller hon döms för. I Sverige finns många olika straff. I den här artikeln skriver vi om de straff som kan bli aktuella för vuxna som har begått brott...
Lästid 4 minuter
Högsta domstolen är den högsta instansen för Sveriges allmänna domstolar och hanterar både brottmål och civilrättsliga mål. Om någon är missnöjd med en hovrätts dom kan de överklaga till Högsta domstolen, men det är inte säkert att målet prövas. Domstolen beviljar prövningstillstånd endast för viktiga rättsfrågor eller om det finns speciella skäl. Högsta domstolens främsta uppgift är att skapa prejudikat, vilket innebar att deras avgöranden ska vara vägledande för andra domstolar i liknande fall. Detta hjälper till att skapa enhetlighet i rättstillämpningen...
Lästid 8 minuter
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Lästid 6 minuter
Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även vissa bestämmelser om begränsningar i våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota landets säkerhet genom att sprida hemlig information eller syssla med terrorism. Vanliga lagar kan också begränsa våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota, skada, förtala, störa den allmänna ordningen eller diskriminera andra när vi utövar våra rättigheter...
Lästid 5 minuter
Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste uppgifter. I regeringsformen står det hur det ska gå till när en lag blir till. Regeringsformen är en av Sveriges grundlagar...
I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om lagrådet i Sverige.
Utbildningsmaterial på Polismuseets webbplats där du kan läsa och se en film om polisens vardag. Materialet är utformat för att hjälpa lärare att ge en grundläggande förståelse för polisens uppdrag och betydelse för samhället. Materialet är utformat att passa yngre elever i förskoleklass och upp till årskurs tre.
Utbildningsmaterial på Polismuseets webbplats där du kan läsa och se en film om unga som hjälper kriminella gäng med penningtvätt - som är en form av ekonomisk brottslighet. Det blir allt vanligare att barn och unga används för att göra svarta pengar rena och på så sätt riskerar att rekryteras in i kriminella gäng.
Utbildningsmaterial på Polismuseets webbplats där du kan läsa och se en film om gängkriminalitet och unga som dras in i gängen. Många barn och unga dras in i kriminella miljöer. Ofta går det väldigt fort. Det som börjar med en gratis läsk kan sedan bli krav på att gömma narkotika, frakta vapen, utföra en sprängning, och kanske skjuta någon...
Genomgång (8:02 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en kort och enkel sammanfattning av Sveriges grundlagar. Videon tar upp vilka grundlagar vi har i Sverige samt förklarar det vad en grundlag är för något.
Genomgång (4:10 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som förklarar pacifism och civil olydnad. Vad innebär egentligen pacifism och var är det? Även exemplet med Mahatma Gandhi tas upp.
Genomgång (24:58 min) där SO-läraren John Holm ger en sammanfattning av ämnesområdet "lag och rätt". Här berörs: lagar, regler, normer, att begå brott, när ett brott upptäcks, en misstänkt hittas, i rättssalen, påföljd, varför ändras lagar, varför begår folk brott?
Allt fler och yngre barn och ungdomar rekryteras för att utföra brottsliga handlingar kopplat till gängkriminella miljöer. På polismuseets webbplats finns ett utbildningsmaterial om barn och unga som dras in i kriminella gäng.
På Polismyndighetens webbplats finns lättläst Information om rättigheter och skyldigheter, lagar och regler, vad polisen gör och när du ska kontakta polisen.
På Polismyndighetens webbplats hittar du massor av information om rättskedjan. Vad händer egentligen när man anmäler ett brott?
På Försäkringskassans webbplats hittar du fakta och en skolanpassad film (4 min) om sjukförsäkringen. Sjukpenning är en tillfällig ersättning från Försäkringskassan. Den ska ersätta förlorad arbetsinkomst tills du kan börja jobba igen. Om du kan få sjukpenning beror på hur mycket din sjukdom påverkar din förmåga att arbeta. 1955 fick Sverige en allmän sjukförsäkring. I filmen berättar olika personer om hur det fungerade innan sjukförsäkringen infördes och hur systemet fungerar idag.
På Försäkringskassans webbplats hittar du fakta och en skolanpassad film (5 min) om barnbidrag. Barnbidraget infördes 1948. I filmen berättar några föräldrar om hur viktigt barnbidraget var för dem.
På Försäkringskassans webbplats hittar du fakta och skolanpassade filmer (några minuter långa) om socialförsäkringen. Här får du veta vad som ingår i den svenska socialförsäkringen, hur mycket Försäkringskassan betalar ut varje år och vem som betalar för den, samt varför Sverige har en socialförsäkring och hur den fungerar.
Skolmaterial från Trafikverket som innehåller övningar, filmer och frågor som på olika sätt berör alkohol och narkotika i trafiken. Materialet består av fem lektioner för högstadiet och fem lektioner för gymnasiet. Välj själv utifrån det som passar er bäst, vilka lektioner och i vilken ordning ni genomför lektionerna.
Nytt utbildningsmaterial från polisen till elever i årskurs F–6. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt men ändå utsätts barn för brott i skolan, på nätet och i hemmet.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram ett utbildningsmaterial om arbetsmiljö för elever mellan 13 och 16 år. Genom teoretisk och praktisk övning får elever kunskaper om vad arbetsmiljö är, hur man kan påverka den och vad som kan vara risker, respektive friskfaktorer på arbetet.
Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...
Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning?
Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i...
Är det rätt eller fel att göra abort? Gäller det i alla situationer? Vilka följder kan det bli?
Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som...
Om hur förloppet ser ut - från att ett brott polisanmälts, tills att en påföljd utdöms vid en tingsrätt. Här förklaras...
Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd...
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en av myndigheterna...
Grundlagarna bildar tillsammans Sveriges författning eller konstitution. En grundlag är en extra...
Konsumenträtt är ett gemensamt namn för de lagar och skyddsregler som är till för att skydda och...
Den svenska allemansrätten ger alla rätt att gå fritt i naturen, men också på mark som någon annan...
Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det...
1900-talets arbetsrättsreformer - lagstiftning på arbetsmarknadsområdet - ledde bland annat fram...
Landskapslagarna är de äldsta nedtecknade svenska lagarna och härstammar från 1200-talet och början...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet religionskunskap från externa svenska aktörer....