M

Bild: Melker Dahlstrand / Sveriges riksdag

Det är riksdagen som stiftar alla lagar i Sverige.

Regler och lagar

I det här avsnittet ska vi reda ut vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är regler?

Regler finns överallt. De finns hemma, i skolan, i trafiken, i affären, i badhuset, på fotbollsplanen och många andra ställen i samhället.

Regler är till för att vi människor ska kunna leva tillsammans och fungera ihop på ett bra sätt.

Regler bestäms ofta tillsammans av människor inom ett visst sammanhang. I familjen följer man vissa regler liksom inom skolan eller på arbetsplatsen. Regler skrivs ofta ned så att alla ska veta vad som gäller.

Vissa regler är så viktiga att de blir lagar. Alla länder har sina egna lagar.

I det här avsnittet ska vi reda ut vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är regler?

Regler finns överallt. De finns hemma, i skolan, i trafiken, i affären, i badhuset, på fotbollsplanen och många andra ställen i samhället.

Regler är till för att vi människor ska kunna leva tillsammans och fungera ihop på ett bra sätt.

Regler bestäms ofta tillsammans av människor inom ett visst sammanhang. I familjen följer man vissa regler liksom inom skolan eller på arbetsplatsen. Regler skrivs ofta ned så att alla ska veta vad som gäller.

Vissa regler är så viktiga att de blir lagar. Alla länder har sina egna lagar.

ANNONS

Moraliska regler

Vi människor förhåller oss också till det som kallas för moraliska regler, vilket innefattar våra tankar och uppfattningar om vad som är rätt och fel. De flesta människor anser t.ex. att det är fel att ljuga för en kompis eller att vara otrogen mot den man lever ihop med, men i Sverige är detta enligt lagen inga brottsliga handlingar.

Det som uppfattas som moraliskt felaktigt men som inte är straffbart i Sverige, kan vara en brottslig handling i ett annat land. Vad som är straffbart och olagligt skiljer sig alltså mellan olika länder och kulturer. Med tanke på att vi svenskar reser mycket och även till avlägsna platser på jorden, så är det ibland viktigt att ta reda på grundläggande fakta om vad som är tillåtet och inte tillåtet i det land man besöker.

Varför finns det regler och lagar?

Ett samhälle utan regler och lagar skulle vara både farligt och otrevligt att leva i. Vardagliga saker som att gå till skolan eller att vara ute i trafiken skulle kunna vara förenat med livsfara om det inte fanns regler och lagar att förhålla sig till.

Trots att det finns regler och lagar så finns det människor som bryter mot dessa, men de riskerar då att få någon form av påföljd (straff) utifrån hur grov förseelsen var. Regler och lagar skapar alltså trygghet och ordning i vårt samhälle.

Riksdagen stiftar lagarna

I Sverige är det riksdagen som stiftar våra lagar. Riksdagen har den lagstiftande makten eftersom den representerar det svenska folket. De lagar som riksdagen stiftar ska i så stor omfattning som möjligt återspegla svenska folkets värderingar. Flertalet svenskar är alltså överens om att de lagar som riksdagen stiftar fyller en viktig funktion i samhället.

Hur blir en lag till?

Innan ett lagförslag röstas igenom i riksdagen (och antas som en ny lag) måste lagförslaget förarbetas.

Förarbetet av en ny lag är en viktig process. I förarbetet framgår bland annat vem eller vilka som berörs av lagen och vilka funktioner lagen kommer att fylla. Efter att lagen röstats igenom används förarbetet som den nya lagens tolkningsunderlag (en slags bruksanvisning).

1. Lagförslaget utreds och analyseras av regeringen (SOU)

Vanligtvis är det regeringen som vill att en ny lag eller en lagändring ska röstas igenom i riksdagen. Genom regeringskansliet och de olika departementen (exempelvis Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet m.fl.) som regeringen förfogar över, genomförs utredningar av experter inom de områden som lagförslaget berör. Dessa utredningar förkortas SOU (Statens offentliga utredningar) och finns att läsa på regeringskansliets webbplats för offentliga utredningar (SOU).

2. Resultatet av utredningen (SOU) granskas av olika organisationer

Nästa steg är att de offentliga utredningarna går på remiss (utsändning av förslag för bedömning) till olika statliga myndigheter eller organisationer. Därigenom får regeringskansliet tillbaka yttranden (kommentarer) från en bredare grupp experter. Ibland låter även regeringskansliet skicka lagförslag till lagrådet (som bland annat består av domare i Högsta domstolen) för att få ytterligare respons samt bekräftelse på att lagförslaget inte strider mot någon av grundlagarna (se nedan).

3. Regeringen gör en proposition

Sista steget innan ett lagförslag röstas igenom i riksdagen är att regeringen tar fram en proposition. I propositionen (det färdiga lagförslaget) ingår alla förarbeten och utlåtanden som har kommit in. Propositionen går vidare till något av riksdagens utskott där utskottet tar fram ett betänkande (rekommendation till hur riksdagen ska rösta) och slutligen så sker en omröstning i riksdagen. Lagförslaget går igenom om riksdagen röstar igenom förslaget. Därmed har en ny lag tillkommit, eller en lagändring genomförts.

Sveriges lagar och förordningar finns publicerade i Svensk författningssamling. I den blå boken Sveriges rikes lag, som är privatutgiven, finns inte alla svenska lagar och förordningar med. I den finns ett urval av de mest använda lagtexterna.

ANNONS

Sveriges grundlagar

I Sverige har vi fyra grundlagar. Med grundlag menas att de är grundläggande för hur Sverige ska styras. De utgör grunden för vår demokrati och är därför våra viktigaste lagar.

Det som skiljer grundlagarna från andra lagar är svårigheten att ta bort, ändra eller lägga till en ny grundlag (om så skulle krävas). För att ändra en grundlag så krävs det att riksdagen fattar beslut i frågan två gånger, och mellan dessa gånger måste det ske ett riksdagsval (som hålls vart fjärde år i Sverige).

Sveriges fyra grundlagar är:

1. Regeringsformen

Den nuvarande regeringsformen tillkom 1974. Här slås bland annat fast att den offentliga makten ska utgå i från folket. Enkelt uttryckt kan man säga att regeringsformen reglerar hur Sverige ska styras.

2. Tryckfrihetsförordningen

Denna grundlag är från 1949 och betonar att varje svensk har rätt att yttra sig fritt i skrift (tidningar, böcker, publikationer m.m.) utan att bli censurerad (granskad och bortplockad) om det inte är så att det som skrivs innehåller exempelvis hets mot folkgrupp, förtal eller olaga hot (som är brottsliga handlingar).

3. Yttrandefrihetsgrundlagen

Grundlagen röstades igenom 1991 och den slår fast att alla medborgare har rätt att uttrycka sina åsikter och tankar i både radio, tv och andra medier (inkl. internet). Precis som vad gäller tryckfrihetsförordningen så får man inte sprida budskap som exempelvis är kränkande mot enskilda personer eller innebär hets mot folkgrupp. Man får inte heller sprida uppgifter som rör rikets säkerhet.

4. Successionsordningen

Detta är vår äldsta grundlag, från 1810. Denna grundlag reglerar tronföljden. Efter att kronprinsessan Viktoria föddes 1977 genomfördes en ändring i grundlagen och sedan 1980 har vi full kognatisk tronföljd i Sverige, vilket innebär att det äldsta barnet till regenten (oavsett kön) ärver tronen.

LÄS MER: Lag och rätt

LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna

LÄS MER: Rättegång - från brott till straff

LÄS MER: Brottslighet och kriminalvård

LÄS MER: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

PODCAST: Lagstiftningen i Sverige - från förslag till lag

ANNONS

Användbara begrepp

Brott: När man gör något som är straffbart enligt lag. Vilka handlingar som är straffbara och vilka straff som ska utdelas beslutas av den lagstiftande politiska makten - i vårt samhälle av riksdagen.

Förarbete: Förarbeten är de offentliga utredningar och arbeten som ligger till grund för en lag. I förarbetena framgår mycket viktig juridisk information och de används därför senare för att tolka lagen de gäller.

Grundlagar: De viktigaste lagarna i vår demokrati. Vi har fyra grundlagar; Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Successionsordningen.

Lagar: Bestämmelser och regler som staten i ett land har upprättat och som alla människor i landet måste följa. I Sverige är det riksdagen som stiftar lagar.

Lagstiftande makt: Riksdagen i Sverige har den lagstiftande makten. Med det menas att folkets företrädare - riksdagen - grundar våra lagar.

Moraliska regler: Regler som inte är straffbara enligt lagen men som merparten av människor anser är felaktiga handlingar.

Proposition: Ett förslag från regeringen till riksdagen om en ny lag.

Påföljd: Är det samma som straff för ett brott någon har begått. I Sverige har vi påföljderna böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.

Remiss: Med det menas att offentliga utredningar (se förarbeten) skickas ut för bedömning till olika statliga myndigheter eller organisationer.

Vad är normer?

Normer är oskrivna regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. Normer finns inom familjen, i kompisgänget, på skolor, arbetsplatser och i hela samhället. Normer kan t.ex. innebära att man inte får säga vissa saker, eller bete sig på ett visst sätt i olika sammanhang. Människor som bryter mot dessa underförstådda regler riskeras att betraktas som annorlunda eller till och med onormala av omgivningen.

Det finns såklart människor som bryter mot normer, för alla normer är inte positiva eller bra. Ett exempel på detta är den brittiska popgruppen The Beatles som under 1960-talet bröt mot normen att killar ska ha kort och välfriserat hår. Beatles långhåriga frisyrer blev därefter stilbildande under mitten av 1960-talet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad är det för skillnad på regler och lagar?
Varför är det viktigt ur ett demokratiskt perspektiv att det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige?
Varför skickar regeringskansliet de offentliga utredningarna på remiss?
Vad är en proposition?
Vilka är Sveriges fyra grundlagar och vad skiljer dessa från övriga lagar?
Är det tillåtet att utifrån tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen säga och skriva precis vad man vill? Motivera.
Vad är det för skillnad på lagar, förordningar och föreskrifter?
Vad är det för skillnad mellan moraliska regler och juridiska regler (lagar).

Diskutera:

Hur skulle vårt samhälle fungera utan lagar och regler? Hur skulle er vardag se ut och vad skulle kunna hända om ni levde i ett laglöst samhälle? Diskutera frågan ur olika synvinklar.
Om ni själva fick stifta lagar eller ändra i någon befintlig lag, vad skulle ni då vilja förändra? Motivera också varför ni vill se denna lag eller ändring.
Tycker ni att ungdomar och vuxna följer yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen i sin vardag? Hur ser det ut på sociala medier och i olika sammanhang ni befinner er i. Diskutera och ge exempel hämtade från verkligheten.

Litteratur:
Eva Lundberg, Mikael Pauli, Erik Öman, Privatjuridik, Gleerups Utbildning AB, 2011.
Kjell Lundmark, Ulf Staberg, Arne Halvarson, Sveriges statsskick - Fakta och perspektiv, Liber Ab, 2009.
Mattias Nilsson, Juridiken - En introduktion till rättsvetenskapen, Jure förlag, 2011.
Torbjörn Larsson, Det svenska statsskicket, Studentlitteratur AB, 1997.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6 och Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplan för Privatjuridik.

Sidan uppdaterad: 22 februari 2021

Ursprungligen publicerad: 8 maj 2018

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Regler och lagar

Du finns i våra register - undervisningsmaterial

av: Skatteverket

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Du finns i våra register är ett undervisningsmaterial om vad folkbokföring är, hur uppgifterna i folkbokföringen används och varför korrekta uppgifter är viktiga.

+ Läs mer

Webbkurs i krigets lagar

av: Svenska Röda Korset

Gymnasiet, Lättläst

Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.

+ Läs mer

Dör för dig – en dramaserie om osunda parrelationer, samtycke och våld

av: UR

Gymnasiet

Fyra av tio unga har upplevt våld i en parrelation. Våldet börjar tidigt, två av tre av de som utsatts upplevde det redan under skoltiden. Nära sju av tio säger att de vill ha kunskap om osunda och sunda relationer i skolan. UR:s Dör för dig är en dramaserie för alla som behöver lära sig mer om varningstecken på att en parrelation är osund. Om svartsjuka, kontroll, utbrott och samtycke. Serien passar väl in i de nya skrivningarna om sexualitet, samtycke och relationer på gymnasiet.

+ Läs mer

Artiklar om Regler och lagar

Sponsrad

S

Sex är alltid frivilligt – annars är det ett brott: Fakta om Sveriges sexualbrottslagstiftning

av: Brottsoffermyndigheten

2021-03-22

Varje människa har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet. Sverige har därför sedan den 1 juli 2018 en sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. I media beskrivs den ofta som en samtyckeslag. Lagstiftningen gör det tydligt att den som vill ha sex alltid har ansvar att ta reda på att den andra personen vill. Sex är frivilligt, annars är det ett brott. I den här artikeln hittar du både fakta och diskussionsunderlag för klassrummet...

+ Läs mer

S

Sveriges rättsväsen

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)

2014-02-28

Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar och inte utmynnar i rättslöshet och anarki...

+ Läs mer

Podcast om Regler och lagar

M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson

2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Läs mer

M

Vad är lagrådet?

av: Mattias Axelsson

2021-01-18

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om lagrådet i Sverige.

+ Läs mer

M

Semester och ledighet förr och idag

av: Julia, Mattias och Kristoffer

2018-06-06

Som en avslutning på terminen pratar Julia, Mattias och Kristoffer om semester i Sverige. Hur länge har vi haft det och hur funkar det idag?

+ Läs mer

Länkar om Regler och lagar

Sortera efter:

18:19

Konsumenträtt och konsumentkunskap

Genomgång (18:19 min) där SO-läraren Marcus Henriksson går igenom konsumenträtt och konsumentkunskap. Här berörs de vanligaste och viktigaste lagarna och reglerna så som marknadsföringslagen, konsumentköplagen, konsumenträttslagen osv. Här förklaras också vad allmänna reklamationsnämnden är, vad som gäller gällande bytesrätt och garanti m.m.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

6:03

De svenska grundlagarna

Föreläsning (6:03 min) där läraren Gustav Wigren berättar kortfattat om grundlagarna - samhällets spelregler.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

Fakta om folkbokföring i Sverige

På Skatteverkets webbplats hittar du ett utbildningsmaterial i form av text och film (4:15 min) om folkbokföring. Syftet är att öka förståelsen för vad folkbokföring är, hur uppgifterna i folkbokföringen används och varför korrekta uppgifter är viktiga. Materialet är tänkt att användas i samhällsundervisningen på högstadiet, men kan även användas på gymnasiet eller senare delen av mellanstadiet.

Kategorier:

Arbete och boende

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Sveriges befolkning, migration och integration

Regler och lagar

Privatekonomi

Taggar:

Dokumentär och film

Skatter och skatteväsen

Befolkningsfrågor

Kommunikation och information

Spara som favorit

ANNONS

Film: Dör för dig

I UR:s programserie Dör för dig (8 avsnitt, ca 8-9 min per avsnitt) följer vi Jossan som blir ihop med Victor. De går på samma gymnasieskola och är superkära. Men Victor har snart synpunkter på vilka Jossan umgås med och hur hennes vänner beter sig. Jossan blir mer och mer förvirrad över hans ilska. Dör för dig är en dramaserie för alla som behöver lära sig mer om varningstecken på att en parrelation är osund - om svartsjuka, kontroll, utbrott och samtycke.

Dör för dig passar väl in i de nya skrivningarna om sexualitet, samtycke och relationer på gymnasiet. Till serien finns lärarhandledning och arbetsblad. För gymnasielärare som vill använda lärarhandledningen i ämnesundervisning finns förslag på kursplanskopplingar sist i dokumentet. Sist hittas även fakta om vad som är brottsligt enligt lagen och kontaktuppgifter till hjälp för våldsutsatta, våldsutövare och åskådare.

Kategorier:

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Regler och lagar

Brottslighet och kriminalvård

Taggar:

Sex, samtycke och relationer

Dokumentär och film

Genus och genusperspektiv

Spara som favorit

Är det delbart? Om att ta, ha och dela nakenbilder

Film baserad på verkliga händelser och rättsfall samt pedagogiskt material.

Polisen har tillsammans med Polismuseet tagit fram ett utbildningsmaterial för skolor i syfte att öka kunskapen om och förebygga sexualbrott mot barn på nätet. Med det här materialet får eleverna möjlighet att reflektera och resonera kring hur man agerar ansvarsfullt på nätet och utveckla sina kunskaper om svensk lag och brott i samband med att man tar, har och delar nakenbilder. Eleverna får insikt om konsekvenserna av att dela och sprida bilder.

Kategorier:

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Regler och lagar

Media och påverkan

Taggar:

Sex, samtycke och relationer

Mobbning och kränkningar

Genus och genusperspektiv

Dokumentär och film

Spara som favorit

3:13

En lagstiftning som säger att sex är frivilligt

Informationsfilm (3:13 min) från Brottsoffermyndigheten om Sveriges nya sexualbrottslagstiftning.

Mer material hittar du här:

Ny utbildning om Sveriges sexualbrottslagstiftning (lärarhandledning m.m.)
Sex är alltid frivilligt – annars är det ett brott: Om Sveriges sexualbrottslagstiftning (fakta och diskussionsmaterial)

Kategorier:

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Regler och lagar

Brottslighet och kriminalvård

Taggar:

Sex, samtycke och relationer

Genus och genusperspektiv

Dokumentär och film

Spara som favorit

Polisens studiematerial om hatbrott

På Polismuseets webbplats hittar du ett skolanpassat stuidiematerial om hatbrott. Här finns både ett häfte med fakta för elever samt en lärarhandledning för lärare.

Kategorier:

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Sveriges befolkning, migration och integration

Rasism och främlingsfientlighet

Regler och lagar

Brottslighet och kriminalvård

Taggar:

Mobbning och kränkningar

Människosyn

Flyktingar

Antiziganism

Invandring och utvandring

Minoriteter

Sexuella läggningar

Spara som favorit

Information om studiebidrag och det svenska välfärdssystemet

På CSN:s webbplats hittar du "Allas våra pengar" som är ett undervisningsmaterial om det svenska välfärdssystemet med utgångspunkt i studiebidraget. Här finns bl.a. pedagogiska filmer om studiebidrag.

Kategorier:

Arbete och boende

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Regler och lagar

Privatekonomi

Taggar:

Dokumentär och film

Skatter och skatteväsen

Spara som favorit

Om Sveriges sexualbrottslagstiftning

Brottsoffermyndigheten har lanserat en webbaserad utbildning med tillhörande lärarhandledning om den nya sexualbrottslagstiftningen, även kallad samtyckeslagen. Materialet kan användas kan användas av skolpersonal som ska undervisa om lagstiftningen, sexualbrott, normer och frivillighet.

Kategorier:

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Regler och lagar

Brottslighet och kriminalvård

Taggar:

Sex, samtycke och relationer

Genus och genusperspektiv

Spara som favorit

Nyfiken på Sverige

På UR:s webbplats kan du se en programserie i 10 delar (7 min per avsnitt) om Sverige. Här berörs: Sveriges historia, den svenska demokratin, grundlagarna, brott och straff, skolan, skatten, jämställdhet, familjen, naturen, lagar och traditioner.

En animerad serie som introducerar det svenska samhället för omvärlden. Programserien lyfter olika rättigheter och skyldigheter, men också lagar, traditioner och oskrivna regler som vi i Sverige har att förhålla oss till. Serien finns på svenska, arabiska, kurdiska, somaliska, tigrinja, dari, spanska, kinesiska, kroatiska och engelska. Denna programserie är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Kategorier:

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Sveriges historia

Sveriges geografi

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Sveriges politiska system

Taggar:

Skatter och skatteväsen

Allemansrätten

Genus och genusperspektiv

Spara som favorit

Brott och straff

På UR:s webbplats kan du se en programserie i 4 delar (28 min per avsnitt) om lag och rätt. Varför blir man brottsling? Hur skiljer sig synen på brott och straff i olika länder och hur har det ändrats över tid? Hjälper straff? Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, guidar oss genom favelorna i Rio de Janeiro och fängelser i Polen och Sverige. Han besöker även Ronna i Södertälje som har drabbats av kriminella gänguppgörelser. Dessutom träffar vi världens främsta experter inom kriminologi som berättar om den senaste forskningen...

Kategorier:

Regler och lagar

Rättssystemet och domstolarna

Rättegång - från brott till straff

Brottslighet och kriminalvård

Taggar:

Dokumentär och film

Spara som favorit

Den svenska allemansrätten

På Naturvårdsverkets webbplats kan du lära dig mer om allemansrätten. Här berättas vad som gäller vid olika aktiviteter. Tack vare allemansrätten kan alla röra sig fritt i den svenska naturen. Men det finns vissa saker du måste tänka på när du är ute och vandrar, campar, klättrar, plockar blommor eller gör något annat i naturen...

Kategorier:

Växtlighet och vatten

Regler och lagar

Taggar:

Allemansrätten

Spara som favorit

21:38

Svenskt statsskick

Genomgång (21:38 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om Sveriges statsskick. Här berörs bl.a. riksdagens och regeringens arbete och beslutsprocessen från förslag till lag i Sverige.

Kategorier:

Sveriges politiska system

Taggar:

Spara som favorit

28:13

Kriminalitet och rättsväsende - fakta om brottslighet och förebyggande arbete för att minska brottsligheten

Pedagogisk genomgång (14:50 min) av SO-läraren Elisabeth Karlström om lag och rätt. Här berörs bl.a. begrepp, skillnad mellan norm, regel och lag, om lagar, orsaker till kriminalitet, ungdomsbrottslighet, varför klaras inte alla brott upp? rättsväsendet, vägen från brott till straff,

Kategorier:

Regler och lagar

Rättssystemet och domstolarna

Rättegång - från brott till straff

Brottslighet och kriminalvård

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

16:02

Hur Sverige styrs, del 2

Pedagogisk genomgång (16:02 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström fortsätter berätta om hur Sverige styrs på statsnivå (ej inkl landsting och kommuner). Här berörs bl.a. grundlagar, folkomröstning, hur lagar skapas, proportionellt valsystem, olika typer av regeringar...

Kategorier:

Sveriges politiska system

Taggar:

Spara som favorit

Loading content ...