I det här avsnittet ska vi reda ut vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Vad är regler?
Regler finns överallt. De finns hemma, i skolan, i trafiken, i affären, i badhuset, på fotbollsplanen och många andra ställen i samhället.
Regler är till för att vi människor ska kunna leva tillsammans och fungera ihop på ett bra sätt.
Regler bestäms ofta tillsammans av människor inom ett visst sammanhang. I familjen följer man vissa regler liksom inom skolan eller på arbetsplatsen. Regler skrivs ofta ned så att alla ska veta vad som gäller.
Vissa regler är så viktiga att de blir lagar. Alla länder har sina egna lagar.
Varför finns det regler och lagar?
Ett samhälle utan regler och lagar skulle vara både farligt och otrevligt att leva i. Vardagliga saker som att gå till skolan eller att vara ute i trafiken skulle kunna vara förenat med livsfara om det inte fanns regler och lagar att förhålla sig till.
Trots att det finns regler och lagar så finns det människor som bryter mot dessa, men de riskerar då att få någon form av påföljd (straff) utifrån hur grov förseelsen var. Regler och lagar skapar alltså trygghet och ordning i vårt samhälle.
Riksdagen stiftar lagarna
I Sverige är det riksdagen som stiftar våra lagar. Riksdagen har den lagstiftande makten eftersom den representerar det svenska folket. De lagar som riksdagen stiftar ska i så stor omfattning som möjligt återspegla svenska folkets värderingar. Flertalet svenskar är alltså överens om att de lagar som riksdagen stiftar fyller en viktig funktion i samhället.
Hur blir en lag till?
Innan ett lagförslag röstas igenom i riksdagen (och antas som en ny lag) måste lagförslaget förarbetas.
Förarbetet av en ny lag är en viktig process. I förarbetet framgår bland annat vem eller vilka som berörs av lagen och vilka funktioner lagen kommer att fylla. Efter att lagen röstats igenom används förarbetet som den nya lagens tolkningsunderlag (en slags bruksanvisning).
1. Lagförslaget utreds och analyseras av regeringen (SOU)
Vanligtvis är det regeringen som vill att en ny lag eller en lagändring ska röstas igenom i riksdagen. Genom regeringskansliet och de olika departementen (exempelvis Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet m.fl.) som regeringen förfogar över, genomförs utredningar av experter inom de områden som lagförslaget berör. Dessa utredningar förkortas SOU (Statens offentliga utredningar) och finns att läsa på regeringskansliets webbplats för offentliga utredningar (SOU).
2. Resultatet av utredningen (SOU) granskas av olika organisationer
Nästa steg är att de offentliga utredningarna går på remiss (utsändning av förslag för bedömning) till olika statliga myndigheter eller organisationer. Därigenom får regeringskansliet tillbaka yttranden (kommentarer) från en bredare grupp experter. Ibland låter även regeringskansliet skicka lagförslag till lagrådet (som bland annat består av domare i Högsta domstolen) för att få ytterligare respons samt bekräftelse på att lagförslaget inte strider mot någon av grundlagarna (se nedan).
3. Regeringen gör en proposition
Sista steget innan ett lagförslag röstas igenom i riksdagen är att regeringen tar fram en proposition. I propositionen (det färdiga lagförslaget) ingår alla förarbeten och utlåtanden som har kommit in. Propositionen går vidare till något av riksdagens utskott där utskottet tar fram ett betänkande (rekommendation till hur riksdagen ska rösta) och slutligen så sker en omröstning i riksdagen. Lagförslaget går igenom om riksdagen röstar igenom förslaget. Därmed har en ny lag tillkommit, eller en lagändring genomförts.
Sveriges lagar och förordningar finns publicerade i Svensk författningssamling. I den blå boken Sveriges rikes lag, som är privatutgiven, finns inte alla svenska lagar och förordningar med. I den finns ett urval av de mest använda lagtexterna.
Sveriges grundlagar
I Sverige har vi fyra grundlagar. Med grundlag menas att de är grundläggande för hur Sverige ska styras. De utgör grunden för vår demokrati och är därför våra viktigaste lagar.
Det som skiljer grundlagarna från andra lagar är svårigheten att ta bort, ändra eller lägga till en ny grundlag (om så skulle krävas). För att ändra en grundlag så krävs det att riksdagen fattar beslut i frågan två gånger, och mellan dessa gånger måste det ske ett riksdagsval (som hålls vart fjärde år i Sverige).
Sveriges fyra grundlagar är:
1. Regeringsformen
Den nuvarande regeringsformen tillkom 1974. Här slås bland annat fast att den offentliga makten ska utgå i från folket. Enkelt uttryckt kan man säga att regeringsformen reglerar hur Sverige ska styras.
2. Tryckfrihetsförordningen
Denna grundlag är från 1949 och betonar att varje svensk har rätt att yttra sig fritt i skrift (tidningar, böcker, publikationer m.m.) utan att bli censurerad (granskad och bortplockad) om det inte är så att det som skrivs innehåller exempelvis hets mot folkgrupp, förtal eller olaga hot (som är brottsliga handlingar).
3. Yttrandefrihetsgrundlagen
Grundlagen röstades igenom 1991 och den slår fast att alla medborgare har rätt att uttrycka sina åsikter och tankar i både radio, tv och andra medier (inkl. internet). Precis som vad gäller tryckfrihetsförordningen så får man inte sprida budskap som exempelvis är kränkande mot enskilda personer eller innebär hets mot folkgrupp. Man får inte heller sprida uppgifter som rör rikets säkerhet.
4. Successionsordningen
Detta är vår äldsta grundlag, från 1810. Denna grundlag reglerar tronföljden. Efter att kronprinsessan Viktoria föddes 1978 genomfördes en ändring i grundlagen och sedan 1980 har vi full kognatisk tronföljd i Sverige, vilket innebär att det äldsta barnet till regenten (oavsett kön) ärver tronen.
Vad är normer?
Normer är oskrivna regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. Normer finns inom familjen, i kompisgänget, på skolor, arbetsplatser och i hela samhället. Normer kan t.ex. innebära att man inte får säga vissa saker, eller bete sig på ett visst sätt i olika sammanhang. Människor som bryter mot dessa underförstådda regler riskeras att betraktas som annorlunda eller till och med onormala av omgivningen.
Det finns såklart människor som bryter mot normer, för alla normer är inte positiva eller bra. Ett exempel på detta är den brittiska popgruppen The Beatles som under 1960-talet bröt mot normen att killar ska ha kort och välfriserat hår. Beatles långhåriga frisyrer blev därefter stilbildande under mitten av 1960-talet.
Litteratur:
Eva Lundberg, Mikael Pauli, Erik Öman, Privatjuridik, Gleerups Utbildning AB, 2011.
Kjell Lundmark, Ulf Staberg, Arne Halvarson, Sveriges statsskick - Fakta och perspektiv, Liber Ab, 2009.
Mattias Nilsson, Juridiken - En introduktion till rättsvetenskapen, Jure förlag, 2011.
Torbjörn Larsson, Det svenska statsskicket, Studentlitteratur AB, 1997.
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Koppling till skolans styrdokument
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6 och Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplan för Privatjuridik.
