M
Bild: Melker Dahlstrand / Sveriges riksdag

Det är riksdagen som stiftar alla lagar i Sverige.

Regler och lagar

I det här avsnittet ska vi reda ut vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är regler?

Regler finns överallt. De finns hemma, i skolan, i trafiken, i affären, i badhuset, på fotbollsplanen och många andra ställen i samhället.

Regler är till för att vi människor ska kunna leva tillsammans och fungera ihop på ett bra sätt.

Regler bestäms ofta tillsammans av människor inom ett visst sammanhang. I familjen följer man vissa regler liksom inom skolan eller på arbetsplatsen. Regler skrivs ofta ned så att alla ska veta vad som gäller.

Vissa regler är så viktiga att de blir lagar. Alla länder har sina egna lagar.

I det här avsnittet ska vi reda ut vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är regler?

Regler finns överallt. De finns hemma, i skolan, i trafiken, i affären, i badhuset, på fotbollsplanen och många andra ställen i samhället.

Regler är till för att vi människor ska kunna leva tillsammans och fungera ihop på ett bra sätt.

Regler bestäms ofta tillsammans av människor inom ett visst sammanhang. I familjen följer man vissa regler liksom inom skolan eller på arbetsplatsen. Regler skrivs ofta ned så att alla ska veta vad som gäller.

Vissa regler är så viktiga att de blir lagar. Alla länder har sina egna lagar.

ANNONS

ANNONS

Moraliska regler

Vi människor förhåller oss också till det som kallas för moraliska regler, vilket innefattar våra tankar och uppfattningar om vad som är rätt och fel. De flesta människor anser t.ex. att det är fel att ljuga för en kompis eller att vara otrogen mot den man lever ihop med, men i Sverige är detta enligt lagen inga brottsliga handlingar.

Det som uppfattas som moraliskt felaktigt men som inte är straffbart i Sverige, kan vara en brottslig handling i ett annat land. Vad som är straffbart och olagligt skiljer sig alltså mellan olika länder och kulturer. Med tanke på att vi svenskar reser mycket och även till avlägsna platser på jorden, så är det ibland viktigt att ta reda på grundläggande fakta om vad som är tillåtet och inte tillåtet i det land man besöker.

Varför finns det regler och lagar?

Ett samhälle utan regler och lagar skulle vara både farligt och otrevligt att leva i. Vardagliga saker som att gå till skolan eller att vara ute i trafiken skulle kunna vara förenat med livsfara om det inte fanns regler och lagar att förhålla sig till.

Trots att det finns regler och lagar så finns det människor som bryter mot dessa, men de riskerar då att få någon form av påföljd (straff) utifrån hur grov förseelsen var. Regler och lagar skapar alltså trygghet och ordning i vårt samhälle.

Riksdagen stiftar lagarna

I Sverige är det riksdagen som stiftar våra lagar. Riksdagen har den lagstiftande makten eftersom den representerar det svenska folket. De lagar som riksdagen stiftar ska i så stor omfattning som möjligt återspegla svenska folkets värderingar. Flertalet svenskar är alltså överens om att de lagar som riksdagen stiftar fyller en viktig funktion i samhället.

Hur blir en lag till?

Innan ett lagförslag röstas igenom i riksdagen (och antas som en ny lag) måste lagförslaget förarbetas.

Förarbetet av en ny lag är en viktig process. I förarbetet framgår bland annat vem eller vilka som berörs av lagen och vilka funktioner lagen kommer att fylla. Efter att lagen röstats igenom används förarbetet som den nya lagens tolkningsunderlag (en slags bruksanvisning).

 1. Lagförslaget utreds och analyseras av regeringen (SOU)

Vanligtvis är det regeringen som vill att en ny lag eller en lagändring ska röstas igenom i riksdagen. Genom regeringskansliet och de olika departementen (exempelvis Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet m.fl.) som regeringen förfogar över, genomförs utredningar av experter inom de områden som lagförslaget berör. Dessa utredningar förkortas SOU (Statens offentliga utredningar) och finns att läsa på regeringskansliets webbplats för offentliga utredningar (SOU).

 2. Resultatet av utredningen (SOU) granskas av olika organisationer

Nästa steg är att de offentliga utredningarna går på remiss (utsändning av förslag för bedömning) till olika statliga myndigheter eller organisationer. Därigenom får regeringskansliet tillbaka yttranden (kommentarer) från en bredare grupp experter. Ibland låter även regeringskansliet skicka lagförslag till lagrådet (som bland annat består av domare i Högsta domstolen) för att få ytterligare respons samt bekräftelse på att lagförslaget inte strider mot någon av grundlagarna (se nedan).

 3. Regeringen gör en proposition

Sista steget innan ett lagförslag röstas igenom i riksdagen är att regeringen tar fram en proposition. I propositionen (det färdiga lagförslaget) ingår alla förarbeten och utlåtanden som har kommit in. Propositionen går vidare till något av riksdagens utskott där utskottet tar fram ett betänkande (rekommendation till hur riksdagen ska rösta) och slutligen så sker en omröstning i riksdagen. Lagförslaget går igenom om riksdagen röstar igenom förslaget. Därmed har en ny lag tillkommit, eller en lagändring genomförts.

Sveriges lagar och förordningar finns publicerade i Svensk författningssamling. I den blå boken Sveriges rikes lag, som är privatutgiven, finns inte alla svenska lagar och förordningar med. I den finns ett urval av de mest använda lagtexterna.

ANNONS

ANNONS

Sveriges grundlagar

I Sverige har vi fyra grundlagar. Med grundlag menas att de är grundläggande för hur Sverige ska styras. De utgör grunden för vår demokrati och är därför våra viktigaste lagar.

Det som skiljer grundlagarna från andra lagar är svårigheten att ta bort, ändra eller lägga till en ny grundlag (om så skulle krävas). För att ändra en grundlag så krävs det att riksdagen fattar beslut i frågan två gånger, och mellan dessa gånger måste det ske ett riksdagsval (som hålls vart fjärde år i Sverige).  

Sveriges fyra grundlagar är:

1. Regeringsformen

Den nuvarande regeringsformen tillkom 1974. Här slås bland annat fast att den offentliga makten ska utgå i från folket. Enkelt uttryckt kan man säga att regeringsformen reglerar hur Sverige ska styras.

2. Tryckfrihetsförordningen

Denna grundlag är från 1949 och betonar att varje svensk har rätt att yttra sig fritt i skrift (tidningar, böcker, publikationer m.m.) utan att bli censurerad (granskad och bortplockad) om det inte är så att det som skrivs innehåller exempelvis hets mot folkgrupp, förtal eller olaga hot (som är brottsliga handlingar).

3. Yttrandefrihetsgrundlagen

Grundlagen röstades igenom 1991 och den slår fast att alla medborgare har rätt att uttrycka sina åsikter och tankar i både radio, tv och andra medier (inkl. internet). Precis som vad gäller tryckfrihetsförordningen så får man inte sprida budskap som exempelvis är kränkande mot enskilda personer eller innebär hets mot folkgrupp. Man får inte heller sprida uppgifter som rör rikets säkerhet.

4. Successionsordningen

Detta är vår äldsta grundlag, från 1810. Denna grundlag reglerar tronföljden. Efter att kronprinsessan Viktoria föddes 1977 genomfördes en ändring i grundlagen och sedan 1980 har vi full kognatisk tronföljd i Sverige, vilket innebär att det äldsta barnet till regenten (oavsett kön) ärver tronen.

LÄS MER: Lag och rätt

LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna

LÄS MER: Rättegång - från brott till straff

LÄS MER: Brottslighet och kriminalvård

LÄS MER: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

PODCAST: Lagstiftningen i Sverige - från förslag till lag

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Brott: När man gör något som är straffbart enligt lag. Vilka handlingar som är straffbara och vilka straff som ska utdelas beslutas av den lagstiftande politiska makten - i vårt samhälle av riksdagen.

Förarbete: Förarbeten är de offentliga utredningar och arbeten som ligger till grund för en lag. I förarbetena framgår mycket viktig juridisk information och de används därför senare för att tolka lagen de gäller.

Grundlagar: De viktigaste lagarna i vår demokrati. Vi har fyra grundlagar; Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Successionsordningen.

Lagar: Bestämmelser och regler som staten i ett land har upprättat och som alla människor i landet måste följa. I Sverige är det riksdagen som stiftar lagar.

Lagstiftande makt: Riksdagen i Sverige har den lagstiftande makten. Med det menas att folkets företrädare - riksdagen - grundar våra lagar.

Moraliska regler: Regler som inte är straffbara enligt lagen men som merparten av människor anser är felaktiga handlingar.

Proposition: Ett förslag från regeringen till riksdagen om en ny lag.

Påföljd: Är det samma som straff för ett brott någon har begått. I Sverige har vi påföljderna böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.

Remiss: Med det menas att offentliga utredningar (se förarbeten) skickas ut för bedömning till olika statliga myndigheter eller organisationer.
 

Vad är normer?

Normer är oskrivna regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort. Normer finns inom familjen, i kompisgänget, på skolor, arbetsplatser och i hela samhället. Normer kan t.ex. innebära att man inte får säga vissa saker, eller bete sig på ett visst sätt i olika sammanhang. Människor som bryter mot dessa underförstådda regler riskeras att betraktas som annorlunda eller till och med onormala av omgivningen.

Det finns såklart människor som bryter mot normer, för alla normer är inte positiva eller bra. Ett exempel på detta är den brittiska popgruppen The Beatles som under 1960-talet bröt mot normen att killar ska ha kort och välfriserat hår. Beatles långhåriga frisyrer blev därefter stilbildande under mitten av 1960-talet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad är det för skillnad på regler och lagar?
     
  2. Varför är det viktigt ur ett demokratiskt perspektiv att det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige?
     
  3. Varför skickar regeringskansliet de offentliga utredningarna på remiss?
     
  4. Vad är en proposition?
     
  5. Vilka är Sveriges fyra grundlagar och vad skiljer dessa från övriga lagar?
     
  6. Är det tillåtet att utifrån tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen säga och skriva precis vad man vill? Motivera.
     
  7. Vad är det för skillnad på lagar, förordningar och föreskrifter?
     
  8. Vad är det för skillnad mellan moraliska regler och juridiska regler (lagar).

Diskutera:

  1. Hur skulle vårt samhälle fungera utan lagar och regler? Hur skulle er vardag se ut och vad skulle kunna hända om ni levde i ett laglöst samhälle? Diskutera frågan ur olika synvinklar.
     
  2. Om ni själva fick stifta lagar eller ändra i någon befintlig lag, vad skulle ni då vilja förändra? Motivera också varför ni vill se denna lag eller ändring.
     
  3. Tycker ni att ungdomar och vuxna följer yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen i sin vardag? Hur ser det ut på sociala medier och i olika sammanhang ni befinner er i. Diskutera och ge exempel hämtade från verkligheten. 

 

Litteratur:
Eva Lundberg, Mikael Pauli, Erik Öman, Privatjuridik, Gleerups Utbildning AB, 2011.
Kjell Lundmark, Ulf Staberg, Arne Halvarson, Sveriges statsskick - Fakta och perspektiv, Liber Ab, 2009.
Mattias Nilsson, Juridiken - En introduktion till rättsvetenskapen, Jure förlag, 2011.
Torbjörn Larsson, Det svenska statsskicket, Studentlitteratur AB, 1997.
 

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6 och Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplan för Privatjuridik.

Sidan uppdaterad: 22 februari 2021
Ursprungligen publicerad: 8 maj 2018
Spara som favorit

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Regler och lagar

Webbkurs i krigets lagar

av: Svenska Röda Korset
Gymnasiet, Lättläst

Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.

+ Läs mer

Dör för dig – en dramaserie om osunda parrelationer, samtycke och våld

av: UR
Gymnasiet

Fyra av tio unga har upplevt våld i en parrelation. Våldet börjar tidigt, två av tre av de som utsatts upplevde det redan under skoltiden. Nära sju av tio säger att de vill ha kunskap om osunda och sunda relationer i skolan. UR:s Dör för dig är en dramaserie för alla som behöver lära sig mer om varningstecken på att en parrelation är osund. Om svartsjuka, kontroll, utbrott och samtycke. Serien passar väl in i de nya skrivningarna om sexualitet, samtycke och relationer på gymnasiet.

+ Läs mer

Är det delbart? Om att ta, ha och dela nakenbilder

av: Polisen och Polismuseet
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Film baserad på verkliga händelser och rättsfall samt pedagogiskt material.

+ Läs mer

Artiklar om Regler och lagar

Sponsrad
S

Sex är alltid frivilligt – annars är det ett brott: Fakta om Sveriges sexualbrottslagstiftning

av: Brottsoffermyndigheten
2021-03-22

Varje människa har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet. Sverige har därför sedan den 1 juli 2018 en sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. I media beskrivs den ofta som en samtyckeslag. Lagstiftningen gör det tydligt att den som vill ha sex alltid har ansvar att ta reda på att den andra personen vill. Sex är frivilligt, annars är det ett brott. I den här artikeln hittar du både fakta och diskussionsunderlag för klassrummet...

+ Läs mer

S

Sveriges rättsväsen

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-02-28

Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar och inte utmynnar i rättslöshet och anarki...

+ Läs mer

Podcast om Regler och lagar

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Vad är lagrådet?

av: Mattias Axelsson
2021-01-18

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om lagrådet i Sverige.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Semester i Sverige

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-06-06

Som en avslutning på terminen pratar Julia, Mattias och Kristoffer om semester i Sverige. Hur länge har vi haft det och hur funkar det idag?

+ Läs mer

Länkar om Regler och lagar

Sortera efter:
M

Film: Dör för dig

I UR:s programserie Dör för dig (8 avsnitt, ca 8-9 min per avsnitt) följer vi Jossan som blir ihop med Victor. De går på samma gymnasieskola och är superkära. Men Victor har snart synpunkter på vilka Jossan umgås med och hur hennes vänner beter sig. Jossan blir mer och mer förvirrad över hans ilska. Dör för dig är en dramaserie för alla som behöver lära sig mer om varningstecken på att en parrelation är osund - om svartsjuka, kontroll, utbrott och samtycke.

Dör för dig passar väl in i de nya skrivningarna om sexualitet, samtycke och relationer på gymnasiet. Till serien finns lärarhandledning och arbetsblad. För gymnasielärare som vill använda lärarhandledningen i ämnesundervisning finns förslag på kursplanskopplingar sist i dokumentet. Sist hittas även fakta om vad som är brottsligt enligt lagen och kontaktuppgifter till hjälp för våldsutsatta, våldsutövare och åskådare.

Kategorier:
Sexualitet, könsroller och jämställdhet
Regler och lagar
Brottslighet och kriminalvård
Taggar:
Sex, samtycke och relationer
Dokumentär och film
Genus och genusperspektiv
Förhållanden och äktenskap
Spara som favorit
M

Är det delbart? Om att ta, ha och dela nakenbilder

Film baserad på verkliga händelser och rättsfall samt pedagogiskt material.

Polisen har tillsammans med Polismuseet tagit fram ett utbildningsmaterial för skolor i syfte att öka kunskapen om och förebygga sexualbrott mot barn på nätet. Med det här materialet får eleverna möjlighet att reflektera och resonera kring hur man agerar ansvarsfullt på nätet och utveckla sina kunskaper om svensk lag och brott i samband med att man tar, har och delar nakenbilder. Eleverna får insikt om konsekvenserna av att dela och sprida bilder.

Kategorier:
Sexualitet, könsroller och jämställdhet
Regler och lagar
Media och påverkan
Taggar:
Sex, samtycke och relationer
Mobbning och kränkningar
Genus och genusperspektiv
Dokumentär och film
Spara som favorit
M
Film icon
3:13

En lagstiftning som säger att sex är frivilligt

Informationsfilm (3:13 min) från Brottsoffermyndigheten om Sveriges nya sexualbrottslagstiftning.

Mer material hittar du här:

Kategorier:
Sexualitet, könsroller och jämställdhet
Regler och lagar
Brottslighet och kriminalvård
Taggar:
Sex, samtycke och relationer
Genus och genusperspektiv
Dokumentär och film
Spara som favorit

ANNONS

ANNONS

M

Polisens studiematerial om hatbrott

På Polismuseets webbplats hittar du ett skolanpassat stuidiematerial om hatbrott. Här finns både ett häfte med fakta för elever samt en lärarhandledning för lärare.

Kategorier:
Sexualitet, könsroller och jämställdhet
Sveriges befolkning, migration och integration
Rasism och främlingsfientlighet
Regler och lagar
Brottslighet och kriminalvård
Taggar:
Mobbning och kränkningar
Människosyn
Flyktingar
Antiziganism
Invandring och utvandring
Minoriteter
Sexuella läggningar
Spara som favorit
M

Om Sveriges sexualbrottslagstiftning

Brottsoffermyndigheten har lanserat en webbaserad utbildning med tillhörande lärarhandledning om den nya sexualbrottslagstiftningen, även kallad samtyckeslagen. Materialet kan användas kan användas av skolpersonal som ska undervisa om lagstiftningen, sexualbrott, normer och frivillighet.

Kategorier:
Sexualitet, könsroller och jämställdhet
Regler och lagar
Brottslighet och kriminalvård
Taggar:
Sex, samtycke och relationer
Genus och genusperspektiv
Spara som favorit
L

Nyfiken på Sverige

På UR:s webbplats kan du se en programserie i 10 delar (7 min per avsnitt) om Sverige. Här berörs: Sveriges historia, den svenska demokratin, grundlagarna, brott och straff, skolan, skatten, jämställdhet, familjen, naturen, lagar och traditioner.

En animerad serie som introducerar det svenska samhället för omvärlden. Programserien lyfter olika rättigheter och skyldigheter, men också lagar, traditioner och oskrivna regler som vi i Sverige har att förhålla oss till. Serien finns på svenska, arabiska, kurdiska, somaliska, tigrinja, dari, spanska, kinesiska, kroatiska och engelska. Denna programserie är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Kategorier:
Svenska högtider och traditioner förr och idag
Sveriges historia
Sveriges geografi
Sexualitet, könsroller och jämställdhet
Sveriges politiska system
Regler och lagar
Fakta om Sverige
Taggar:
Dokumentär och film
Sveriges grundlagar
Skatter och skatteväsen
Allemansrätten
Genus och genusperspektiv
Spara som favorit
S

Brott och straff

På UR:s webbplats kan du se en programserie i 4 delar (28 min per avsnitt) om lag och rätt. Varför blir man brottsling? Hur skiljer sig synen på brott och straff i olika länder och hur har det ändrats över tid? Hjälper straff? Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, guidar oss genom favelorna i Rio de Janeiro och fängelser i Polen och Sverige. Han besöker även Ronna i Södertälje som har drabbats av kriminella gänguppgörelser. Dessutom träffar vi världens främsta experter inom kriminologi som berättar om den senaste forskningen...

Kategorier:
Regler och lagar
Rättssystemet och domstolarna
Rättegång - från brott till straff
Brottslighet och kriminalvård
Taggar:
Dokumentär och film
Spara som favorit
M
Film icon
28:13

Kriminalitet och rättsväsende - fakta om brottslighet och förebyggande arbete för att minska brottsligheten

Pedagogisk genomgång (14:50 min) av SO-läraren Elisabeth Karlström om lag och rätt. Här berörs bl.a. begrepp, skillnad mellan norm, regel och lag, om lagar, orsaker till kriminalitet, ungdomsbrottslighet, varför klaras inte alla brott upp? rättsväsendet, vägen från brott till straff,

Kategorier:
Regler och lagar
Rättssystemet och domstolarna
Rättegång - från brott till straff
Brottslighet och kriminalvård
Taggar:
Flipped Classroom
Dokumentär och film
Spara som favorit
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

SO-rummet kategori typ

Brott och straff förr

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...

SO-rummet kategori typ

Dödshjälp och eutanasi

Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning?

SO-rummet kategori typ

Dödsstraff

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i...

SO-rummet kategori typ

Abort

Är det rätt eller fel att göra abort? Gäller det i alla situationer? Vilka följder kan det bli?

SO-rummet kategori typ

Lag och rätt

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

SO-rummet kategori typ

Demokrati

Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...

SO-rummet kategori typ

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

SO-rummet kategori typ

Rättssystemet och domstolarna

Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som...

SO-rummet kategori typ

Rättegång - från brott till straff

Om hur förloppet ser ut - från att ett brott polisanmälts, tills att en påföljd utdöms vid en tingsrätt. Här förklaras...

SO-rummet kategori typ

Brottslighet och kriminalvård

Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd...

SO-rummet kategori typ

Arbete och boende

Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Lagar och regler förr

Här hittar du material med anknytning till olika lagar och regler genom historien.

SO-rummet tag typ

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

SO-rummet tag typ

Civil olydnad

Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en av myndigheterna...

SO-rummet tag typ

Sveriges grundlagar

En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar: 1. Regeringsformen 2....

SO-rummet tag typ

Konsumenträtt

Konsumenträtt är ett gemensamt namn för de lagar och skyddsregler som är till för att skydda och...

SO-rummet tag typ

Allemansrätten

Den svenska allemansrätten ger alla rätt att gå fritt i naturen, men också på mark som någon annan...

SO-rummet tag typ

Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det...

SO-rummet tag typ

Arbetsrättsreformer

1900-talets arbetsrättsreformer - lagstiftning på arbetsmarknadsområdet - ledde bland annat fram...

SO-rummet tag typ

Landskapslagar

Landskapslagarna är de äldsta nedtecknade svenska lagarna och härstammar från 1200-talet och början...