Bild:
M

Storbritanniens historia

Storbritanniens tidiga historia var orolig. På 400-talet föll de romerska härskarna och öarna invaderades av germanska folk. Normanderna tog vid år 1066 avlöstes på 1400-talet av kungaätten Tudor. Från slutet av 1600-talet behövde de engelska monarkerna vinna stöd i parlamentet för att få igenom sina beslut. 1707 bildades Storbritannien då England, Skottland och Wales gick samman i en union.

Den industriella revolutionen från 1700-talet fick ekonomin att blomstra. Samtidigt byggde britterna ett kolonialvälde som sträckte sig över flera kontinenter. Imperiet började dock vittra sönder under 1900-talet, inte minst på grund av de två världskrigen.

De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i det område som idag utgör Storbritannien är nästan en halv miljon år gamla. Ända fram till 6 000–5 000 f Kr kunde jägarfolk lätt ta sig dit från andra delar av Europa, men vid denna tid steg havsnivån och skar av landförbindelsen till det europeiska fastlandet. Årtusendena därefter blev öbefolkningen bofast och började bruka jorden. Det märkliga stenmonumentet vid Stonehenge i södra England restes under bronsåldern (2 000–700 f Kr).

När den romerska erövringen av England inleddes år 43 e Kr, bodde kelter på de brittiska öarna. De trängdes undan till Wales och Skottland medan England införlivades med det romerska väldet. Under romartiden nådde landet en förhållandevis hög kulturell nivå. Vid romarrikets upplösning under 400-talet invaderades England av olika germanska folk, främst angler och saxare från tyska kustområden. Den romerska kulturen krossades helt, och England kristnades från Irland på 500-talet. Politisk enighet uppnåddes först i början på 800-talet.

De följande seklen härjades de brittiska öarna av vikingar i flera anfallsvågor. Danskarna erövrade slutligen i stort sett hela England som under en tid ingick i det danska väldet. 1066 invaderades landet av normanderna under Vilhelm Erövraren. Han besegrade den anglosaxiske kungen i slaget vid Hastings och lade under sig både England och Wales. Vilhelm Erövrarens ättlingar styrde sedan England och tidvis även Skottland fram till 1485.

Inrikespolitiskt präglades denna tid av ständig maktkamp mellan kyrka, stormän och kungar. Det berömda frihetsbrevet Magna Charta från 1215 var egentligen en kunglig eftergift till en koalition riktad mot kungen, bestående av de tre starkaste klasserna i det engelska samhället: högadeln, köpmännen och prästerskapet. Magna Charta angav vissa rättsliga grundregler för kungamakten, inskränkte dess godtyckliga bruk av makt och föreskrev att kungen fick skriva ut skatter endast med tillstånd av Rikets stora råd, som snart kom att kallas Parlamentet.

Vid 1300-talets mitt drabbades England av digerdöden. Detta skapade brist på arbetskraft som i sin tur ledde till en omläggning av jordbruket från åkerbruk till boskapsskötsel. När folkökningen åter tog fart i slutet av 1300-talet uppstod arbetslöshet och social oro, vilket medförde en ökad inflyttning till städerna. Samtidigt växte en industriell tillverkning fram, främst av ylletyger, som under 1400-talet blev en viktig exportvara och källa till välstånd.

Under medeltiden strävade England efter att expandera väster- och norrut. Wales införlivades definitivt i slutet av 1200-talet. Koloniseringen av Irland inleddes och även Skottland var tidvis förenat med England. Dessutom låg England under långa perioder i krig mot Frankrike. Det så kallade hundraårskriget utlöstes 1337 sedan den engelske kungen Edvard III gjort anspråk på den franska kronan. England hade till en början framgång, men kom därefter att gradvis trängas tillbaka och krigsslutet 1453 innebar ett definitivt slut på Englands kontinentala ambitioner.

Under denna tid försvagades kungamakten och 1455 utbröt ett blodigt, trettioårigt inbördeskrig där två grenar av kungahuset kämpade om Englands tron. Detta kallades rosornas krig på grund av att de båda kämpande fraktionerna hade en röd respektive vit ros som sitt emblem.

År 1485 kom ätten Tudor till makten och gradvis lyckades kungen stärka sin ställning på adelns och kyrkans bekostnad. Mot slutet av seklet hade Henrik VII krossat motståndarna inom högadeln genom att konfiskera dess jord och rikedomar. Detsamma gjorde sonen Henrik VIII gentemot den katolska kyrkan. När den protestantiska reformationens idéer nådde England på 1500-talet var det möjligt för Henrik VIII att bryta med påven och skapa den anglikanska kyrkan. Kungen fick, trots påvens veto, skilja sig från sin första hustru och kyrkans egendomar ställdes under hans kontroll. Under hans dotter Elisabet I (1558–1603) stärktes England ytterligare både ekonomiskt och militärt. Samtidigt upplevde landet en kulturell blomstring.

Konkurrens om handel och religiösa skäl ledde 1585 till krig mot Spanien. Tre år senare segrade England i ett stort slag mot den spanska armadan som avsett att erövra England och återinföra katolicismen där. England blev därefter Europas främsta sjömakt och började kolonisera andra världsdelar, till en början med inriktning på Nordamerika och den karibiska övärlden. Läs mer om upptäcktsresor >

1603 förenades Skottland med England och Wales i en union med Jakob I, son till Maria Stuart (skotsk drottning 1542–1567), som kung. Kungamakten kom nu i konflikt med borgerskapet och lågadeln, som genom parlamentet stärkt sin position. Ett inbördeskrig mellan å ena sidan Jakobs son Karl I, högadeln och högkyrkliga och å den andra borgerskap, lågadel och extrema protestanter (puritaner) slutade med kungens avrättning 1649, republik och till slut militärdiktatur under Oliver Cromwell.

Under dennes tid vid makten lyckades England slå ned ett långvarigt irländskt uppror och vinna kontroll över Irland. Under 1600-talet startade koloniseringen av ön på allvar, då protestantiska skottar, engelsmän och walesare av den brittiska kronan gavs mark från vilken de katolska ägarna fördrivits. En rad lagar stiftades vilka uteslöt den katolska befolkningen från den politiska makten samt tog ifrån dem rätten att äga mark.

Efter Cromwells död 1658 återupprättades kungariket och ätten Stuart återinsattes på tronen. Karl II blev kung 1660. Han efterträddes 1685 av sin katolske bror Jakob II som avsattes tre år senare genom den så kallade ärorika revolutionen. Tronen gick till den nederländske ståthållaren Vilhelm av Oranien som styrde landet tillsammans med hustrun Maria, Jakob  II:s dotter. I rättighetsförklaringen Bill of Rights 1689 fastslogs parlamentets överhöghet över tronen. Monarken måste i kröningseden svära på att ”styra i enlighet med de lagar som stiftas i parlamentet”. Hädanefter blev det nödvändigt att de kungliga ministrarna stöddes av en majoritet i parlamentet. De båda politiska partierna Whigs (i stort sett motståndare till kungen) och Tories (kungatrogna) växte fram mot slutet av 1600-talet. Därmed hade grunden lagts till det parlamentariska system som gäller än idag, där regeringen måste ha folkrepresentationens förtroende.

Storbritannien (United Kingdom of Great Britain) bildades 1707 då England och Wales formellt bildade en union med Skottland.

Under 1700-talets första del främjades industri och näringsliv och grunderna lades för det industriella genombrottet. Även vetenskaperna blomstrade med namn som John Locke och Isaac Newton. Kungarna var svaga men desto mer framstående var politiska ledare som Robert Walpole samt William Pitt den äldre och den yngre. Irland fortsatte att vara en oroshärd.

Efter den relativa freden under 1700-talets första hälft kom den senare delen att präglas av yttre oro. Storbritannien fick kämpa mot Frankrike och Spanien om koloniala besittningar för att sedan se sina nordamerikanska kolonier göra uppror och 1776 förklara sig självständiga. Vid århundradets slut utkämpades åter långa krig med det revolutionära Frankrike och vid det nya seklets början mot den franske kejsaren Napoleon, som definitivt besegrades först 1815 vid Waterloo.

Krigen mot Frankrike följdes av en lång period av industriell och ekonomisk expansion som förde med sig svåra sociala problem särskilt bland stadsbefolkningen. Politiska och sociala reformer blev nödvändiga. Detta ledde bland annat till 1832 års stora parlamentsreform (Reform Act), vilken utvidgade rösträtten, som fram till dess var mycket begränsad, och reformerade valkretsindelningen för att bättre motsvara befolkningsfördelningen i landet. Regeringsmakten kom därefter att växla mellan whigliberaler och konservativa tories och efterhand fick allt fler britter rösträtt.

Drottning Victorias regeringstid (1837–1901) utmärktes av såväl inre som yttre expansion. Den industriella revolutionen fortsatte och Storbritannien blev en ekonomisk stormakt. Kolonialväldet expanderade genom Indiens slutliga erövring och införlivandet av stora delar av den afrikanska kontinenten i det brittiska väldet under slutet av 1800-talet. Läs pm nationalism och imperialism >

På Irland hämmades ekonomin av brittiska tvångslagar. När dessutom potatisskörden slog fel 1845–1848 dog närmare en miljon människor av svält och bristsjukdomar. I hungerkatastrofens spår följde en omfattande utvandring, främst till Nordamerika. Samtidigt växte irländarnas självmedvetande. De irländska nationalisterna blev ofta tungan på vågen mellan liberaler och konservativa i det brittiska parlamentet, och Liberalernas ledare William Gladstone försökte utan framgång förmå parlamentet att bevilja Irland självstyre. Under Victorias era påbörjades processen mot självstyre för de brittiska kolonierna Kanada, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika.

I början av 1900-talet var Storbritannien ännu en stormakt. Första världskriget innebar dock en svår påfrestning för landet och fredsslutet följdes av stora ekonomiska svårigheter och hög arbetslöshet. Kvinnorna, som hade spelat en viktig roll för att få landet att fungera under kriget, lyckades 1918 erövra rösträtt. Liberalerna gick tillbaka och missgynnades av systemet med majoritetsval som hade införts 1832. Istället dominerades politiken av Konservativa partiet och arbetarpartiet Labour.

Under första världskriget deltog brittiska trupper framför allt i strider i Belgien och norra Frankrike. Samtidigt tilltog oron på Irland. Ett väpnat uppror bröt ut 1916 men slogs snabbt ned av britterna. Irländarnas kamp för oberoende fortsatte. 1921 gick de motvilligt med på ett brittiskt förslag som gav dem självstyre. Sex grevskap (dagens Nordirland) förblev brittiska, eftersom den protestantiska majoriteten motsatte sig en brytning med Storbritannien. Nordirland kom att styras utan större inblandning från regeringen i London. Politiken dominerades av det protestantiska Ulsters unionistparti, medan den katolska minoriteten i hög grad saknade politiskt och ekonomiskt inflytande.

1939 gick Storbritannien in i andra världskriget. Genom stora kraftansträngningar under ledning av premiärminister Winston Churchill lyckades britterna slå tillbaka de tyska angreppen både i luften och till sjöss. Kriget innebar stora påfrestningar och det dröjde länge innan landet återhämtade sig ekonomiskt.

Läs i Landguiden om Storbritanniens historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Storbritanniens tidiga historia var orolig. På 400-talet föll de romerska härskarna och öarna invaderades av germanska folk. Normanderna tog vid år 1066 avlöstes på 1400-talet av kungaätten Tudor. Från slutet av 1600-talet behövde de engelska monarkerna vinna stöd i parlamentet för att få igenom sina beslut. 1707 bildades Storbritannien då England, Skottland och Wales gick samman i en union.

Den industriella revolutionen från 1700-talet fick ekonomin att blomstra. Samtidigt byggde britterna ett kolonialvälde som sträckte sig över flera kontinenter. Imperiet började dock vittra sönder under 1900-talet, inte minst på grund av de två världskrigen.

De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i det område som idag utgör Storbritannien är nästan en halv miljon år gamla. Ända fram till 6 000–5 000 f Kr kunde jägarfolk lätt ta sig dit från andra delar av Europa, men vid denna tid steg havsnivån och skar av landförbindelsen till det europeiska fastlandet. Årtusendena därefter blev öbefolkningen bofast och började bruka jorden. Det märkliga stenmonumentet vid Stonehenge i södra England restes under bronsåldern (2 000–700 f Kr).

Uppdaterad: 24 februari 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Artiklar om Storbritanniens historia

L
Carsten Ryytty
2018-05-06
Under andra halvan av 1700-talet styrde det brittiska Ostindiska kompaniet över Indien där de inlett en hänsynslös exploatering av den indiska befolkningen. Efter det blodiga sepoyupproret,...
M
Magnus Västerbro
2018-02-03
År 61 e.Kr var måttet rågat för de hårt kuvade keltiska stammarna i sydöstra Britannien. Nu var hämndens tid inne och det var dags att slå tillbaka mot den hårdföra romerska ockupationsmakten. I...
L
Carsten Ryytty
2018-02-03
Industriella revolutionen i Storbritannien skapade välstånd och rikedom för en del. Men det var många som hade det svårt. I Liverpool bodde 20 000 människor i källare, och golven kunde vara så...
M
Natur & Kultur
2018-01-26
I många tusen år var jordbruket grunden för människans tillvaro. Livet kretsade kring hemmet, byn och åkrarna. Den industriella revolutionen förändrade både jordbruket och världen. Det skedde...
M
Magnus Västerbro
2017-11-29
Drottning Elisabet är Englands mest berömda och omskrivna drottning. Hon var härskardrottningen som ledde sitt land genom dess svåraste tid, symbolen för det okuvliga England. Det var under...
M
Magnus Västerbro
2017-10-14
Isaac Newton (1642-1727) är kanske den mest inflytelserika vetenskapsmannen genom tiderna. Den moderna ingenjörskonsten – raketer som flyger till månen, satelliter som kretsar kring jorden,...
L
Carsten Ryytty
2017-07-22
En av Englands största sevärdheter, Stonehenge, är beläget på ett fält 12 kilometer nordväst om staden Salisbury. Stonehenge består av höga stenpelare som är resta i en ring med överliggande...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-10-28
I tidskriften Populär Historia (juli 2006) skrev Dick Harrison om britternas dåtida stolthet över sitt imperium. Det var en stolthet som byggdes upp kring personer och hjältar som Charles Gordon...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-07-23
Del 2 av 2 i en artikelserie om Storbritannien i början av andra världskriget. Under slaget om Storbritannien försökte det tyska flygvapnet (Luftwaffe) skaffa sig kontroll över brittiskt luftrum...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-07-22
Del 1 av 2 i en artikelserie om Storbritannien i början av andra världskriget. Till en början gjorde Storbritannien eftergifter åt Hitler i tron att han skulle låta nöja sig med några...
M
Carsten Ryytty
2016-05-24
Winston Churchill (1874-1965) var en brittisk politiker som var Storbritanniens premiärminister och ledare under andra världskriget. Men Churchill hade även andra kvalitéer. Han fick bland annat...
M
Carsten Ryytty
2015-11-16
Sommaren 1940 kontrollerade Tyskland Europa från Nordkap till Spanien. ”Den slutliga segern över Storbritannien är nu bara en tidsfråga”, konstaterade den tyske stabschefen Alfred Jodl....
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
Både britter och boer gick in i kriget med tillförsikt. Boerna visste, att det skulle dröja veckor för engelsmännen att få över trupper till Sydafrika. Till dess var de i numerärt underläge och...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-27
Imperialismen hade ett starkt folkligt stöd i England. Man var stolt att tillhöra ett världsvälde och man var ännu stoltare över att "vara britt". Långt in på 1900-talet vände många...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-27
Den brittiska nationalismen tog sig uttryck i uppbyggandet av det brittiska imperiet. Som exempel på hur man i Sverige för hundra år sedan upplevde den brittiska imperialismen i världen har vi...

Sidor

Länkar om Storbritanniens historia

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Maria Stuart (1542-1587). När Maria Stuart övergav sin make och han sedan mördades fick skottarna nog och förvisade sin drottning. I England hamnade hon ur askan i elden eftersom hennes släkting Elisabet I såg henne som en konkurrent även om den engelska tronen...

Spara som favorit
          

Drottningarnas drottning, den evigt unga Elisabet I regerade med fast hand i 45 år – ensam. Hon vägrade gifta sig med en makthungrig man. För Elisabets enda make var plikten: att styra sitt England.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Elisabet I och 1500-talets England? Läs någon av följande böcker: Elisabet I – historien om drottningen och hennes förtrogna av Anna Whitelock; The Tudors av Neville Williams och Antonia Fraser; Elizabeth's London everyday life in Elizabethan London av Liza Picard; Elizabeth I av Anne Somerset; Furstinnan och stjärntydaren – berättelsen om tre renässansregenter och deras astrologer av Anna Carlstedt

Spara som favorit
          

De sex fruarna är Henrik VIII:s stora källa till berömmelse. Men hur gick det till när 1500-talets mesta maktgalning bytte damer som strumpor och råkade reformera hela engelska kyrkan på köpet?

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Henrik VIII och hans fruar så kan du läsa Karen Lindseys Drottning för ett tag - Henrik VIIIs sex hustrur, Antonia Frasers The Tudors och Alison Weirs The six wives of Henry VIII. Det är några av de böcker legat till grund för det här avsnittet.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om staden York i norra England. York grundades redan av romarna och styrdes under nästan ett sekel av vikingarna. Staden är även berömd för sin storslagna katedral från 1400-talet. Under den har arkeologerna gjort många fynd från Jorvik, som vikingarna kallade staden. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om James Cooks upptäcktsresor. Under täckmantel av att mäta solsystemets storlek gav sig James Cook 1769 iväg för att hitta en ny kontinent. Det blev den första av flera expeditioner som resulterade i nya upptäckter – men också i hans våldsamma död.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om vävstolen som fick världen att gå i spinn. Här berättas om John Kays flygande skyttel, Spinning Jenny, koks och gjutjärn, Watts ångmaskin och bakrunden till industriella revolutionen. Den industriella revolutionen förändrade samhället fullständigt. Med nya maskiner och effektivare energi kunde färre människor producera mycket mer. Det hela började med några avgörande uppfinningar i England på 1760-talet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Rikard Lejonhjärta. Redan som tonåring var Rikard Lejonhjärta berömd över hela Europa som en osedvanligt modig riddare – en man med ett lejons hjärta. År 1189 hoppades det kristna Europa att han skulle erövra Jerusalem från muslimerna. Men det visade sig snart att han hade fler fiender.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om julfirande i 1600-talets England, men också i Norden. I England förbjöds julen år 1678 av puritanerna. Det ledde till kravaller, fängelsedomar och annat elände. Det "hedniska" julfirandet ledde till kontroverser även i flera andra länder, inklusive Sverige...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Pennan & svärdet där du kan läsa om den brittiska lätta brigadens anfall i slaget vid Balaklava 1854 under Krimkriget. Den 25 oktober 1854 ryckte brittiska Lätta brigaden fram genom en dal vid Balaklava på Krimhalvön. Runt omkring fanns ryska trupper som massakrerade det galopperande kavalleriet med kanonkulor och granater. Korselden var så förödande att platsen har gått till historien som Dödens dal. Varför genomfördes denna huvudlösa operation?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Stella och Fanny som gjorde succé på den brittiska societetens fester. Att de egentligen hette Ernest och Frederick gjorde dem bara mer spännande. Men i 1870-talets England var alla inte lika roade och när de visade sig på teatern med var sin man blev de gripna av polisen...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Bannockburn 1314. Vid Bannockburn stod disciplinerade skotska pikenerare upp mot en långt större här av tungt bepansrade engelska riddare. Skottlands frihet stod på spel och det var Robert Bruce som skulle försvara den.

Spara som favorit
          

Artikel i Tidningen Kulturen där du kan läsa om slaget vid Somme. Det finns många berättelser om vad som hände den där disiga julimorgonen 1916 vid floden Somme i norra Frankrike. Berättelser om hur tystnaden plötsligt infann sig efter en veckas oavbruten artilleribeskjutning från brittiska kanoner. Om hur soldaterna i skyttegravarna på bägge sidor av fronten kunde höra det osannolika kvittret från fåglar som svingade sig högt uppe i skyn. Någon lär till och med ha fått syn på en förskrämd hare som hastade iväg genom gräset i ingenmansland...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Belfasts historia och stadens sevärdigheter. Nordirlands huvudstad Belfast var länge ett otänkbart turistmål på grund av alla de blodiga sammandrabbningar som ägde rum mellan protestanter och katoliker. Under de värsta oroligheterna i början av 1970-talet var staden en krigszon. Idag är Belfast däremot en trygg och spännande stad att turista i, och sevärdheterna är många. Inte minst är Titanic-museet en turistattraktion i världsklass... Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson, SO-lärare och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa andra delen om den engelske kungen Henrik VIII. I förra artikeln slutade berättelsen om Henrik VIII vid att han äntligen fick sin älskade Anne Boleyn. Detta blev möjligt tack vare att han bröt med den katolska kyrkan, och lät utropa sig själv till den engelska kyrkans överhuvud. I detta avslutande avsnitt skall vi emellertid se att kärleken inte var beständig. Eller att den var det, men att föremålen växlade, som man brukar säga. Och det gällde i högsta grad för Henrik VIII! Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om den engelske kungen Henrik VIII som är mest känd för eftervärlden för att han var gift sex gånger, och att han lät avrätta två av sina fruar. Han bröt dessutom med påven i Rom, och gjorde sig själv till engelska kyrkans överhuvud. Detta är första delen av två i en artikelserie om Henrik VIII, en grym och maktfullkomlig härskare, men paradoxalt nog också otroligt bildad och kultiverad!. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Expressen där du kan läsa om slaget om Storbritannien. London står i lågor. Big Ben och Tower Bridge är svarta ­siluetter mot den flammande röda himlen. Den första ­natten av Blitzen brinner den brittiska huvudstaden på mer än 2 000 ställen. Döden och elden kommer från luften. Tyskarnas mål är att knäcka de uppnosiga britternas försvarsvilja. En man som ständigt har flugan på sned, cigarren i mungipan och whiskyglaset inom räckhåll har just blivit premiärminister. Winston Churchill heter han. Han blir krigets hjälte. Han eldar britterna till stordåd då Hitlers trupper är redo att ta språnget över Engelska kanalen...

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Storbritannien. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder. Se även fakta om: Kanalöarna och Nordirland.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:52 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om varför den industriella revolutionen började i Storbritannien.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:51 min) av läraren Tobias Kjellström som fortsätter berätta om den industriella revolutionen i Storbritannien. Varifrån kom kapitalet? Varifrån kom arbetskraften? Varifrån kom råvarorna?

Spara som favorit
          

Genomgång (18:59 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om Gandhi och Indiens frigörelse från Storbritannien.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om enskilda staters och rikens...

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Slavhandeln (1600-1800) över Atlanten mellan Europa, Afrika och Amerika (triangelhandeln) berövade miljontals människor deras frihet i utbyte mot...

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Amerikanska frihetskriget eller den amerikanska revolutionen (1776-1783), då USA blev en självständig stat.

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade omkring 17 miljoner människor livet...

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Få en helhetsbild av Irlands historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under olika perioder i landets...

Här hittar du texter och annat faktamaterial som fokuserar på Storbritanniens geografi ur olika perspektiv.

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och NATO). Kalla krigets drivkraft...

Aktuell samhällsfakta om Storbritannien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med...