
I den här uppgiften tränar eleverna:
- källkritik
- historisk referensram
- teorier och begrepp
Här hittar du materialet Källkritik med Axel von Fersen, för gymnasiet
I den här uppgiften tränar eleverna:
Här hittar du materialet Källkritik med Axel von Fersen, för gymnasiet
av: Brottsförebyggande rådet
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Mediekompass / Tidningsutgivarna
av: Sveriges Annonsörer
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Dalarnas museum
av: Historiska museet
av: Västerbottens museum
av: Stockholmskällan
av: Stockholmskällan
av: Åklagarmyndigheten
av: Sveriges Utbildningsradio (UR)
av: Polismyndigheten
av: Polismyndigheten
av: Polismyndigheten
När en historiker undersöker spår från det som har hänt förr blir historia något mer än bara gamla berättelser – det blir en vetenskaplig undersökning. Genom att studera källor som brev, mynt och dagböcker försöker historikern förstå varför saker förändrades, hur olika händelser gick till och vad som hände efteråt. På det sättet kan vi få veta mer om hur människor levde och tänkte – även om vi bara har kvar små bitar av det som en gång var verklighet...
Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Mellan 1840 och 1873 genomfördes flera viktiga liberala reformer i Sverige. År 1842 beslutades att varje församling skulle ha minst en skola. Kvinnors rättigheter stärktes med lika arvsrätt 1845, och 1858 blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Bankväsendet utvecklades genom grundandet av affärsbanker som Stockholms Enskilda Bank. Och 1865 reformerades även Sveriges politiska system i grunden när ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Trots dessa liberala reformer var rösträtten fortfarande mycket begränsad samtidigt som många andra sociala orättvisor fanns kvar i samhället...
År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...
Efter freden i Kiel 1814 inledde Sverige en lång fredsperiod vilket tillsammans med jordbruksreformer, teknikutveckling inom jordbruket och potatisens spridning ledde till ökad livsmedelsproduktion. Samtidigt förbättrades sjukvården genom nya metoder, teknik och införandet av vaccin, vilket minskade dödligheten bland befolkningen. Dessa faktorer bidrog till en betydande befolkningsökning under 1800-talets första hälft...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...
I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...
Axel von Fersen (1755-1810) var greve, riksmarskalk och nära vän till Frankrikes drottning Marie...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan.
Det här materialet handlar om unga och brott och bygger på statistik och fakta från Brås skolundersökning om brott där cirka 5 000 elever har svarat på frågor. Materialet handlar både om brott som unga begår, och som de blir utsatta för.
I Story Keepers får eleverna följa tre Förintelse-överlevande; Alexander, Livia och Renate. I korta ljudklipp berättar de om sina liv från en lycklig barndom till ofattbart mörker.
I materialet Förebilder får eleverna lära sig om människor som genom mod och civilkurage har stått upp mot orättvisor och försvarat mänskliga rättigheter.
Mediekompass hjälper lärare med undervisning i medier och journalistik. I vårt lektionsmaterial får lärare tips på hur man kan lägga upp lektionerna och använda dagsaktuella händelser från våra nyhetsmedier.