Hjulet är buddhismens viktigaste symbol. De åtta ekrarna betecknar den åttafaldiga vägen. Buddhismens lära betonar att det främst är genom etiska handlingar (karma) som buddhisten kan nå upplysning (nirvana). De fyra ädla sanningarna om duhkha ("lidandet") - inklusive den åttafaldiga vägen - utgör kärnan i den buddhistiska läran.
Buddhismens grunder
Den buddhistiska lärans kärna - de fyra sanningarna
Den buddhistiska läran återfinns i Buddhas egna predikningar. I sin Benarespredikan berättar Buddha att han prövat olika sätt att leva. Både begärets väg i utsvävningar och njutning och askesens och självplågeriets väg fann han oädla och ovärdiga - de ledde honom fel. Han sökte då istället medelvägen. Den gav honom kunskap och insikt. Han upptäckte livets fyra stora sanningar - sanningarna om duhkha.
Duhkha återges i svenska böcker i allmänhet med ordet lidande. Många fler svenska ord skulle behövas för att beskriva vad buddhismen menar, t.ex. obehag, bekymmer, smärta och disharmoni.
Duhkha är något osäkert och föränderligt, som inte är att lita på. Livet är duhkha därför att det är föränderligt och osäkert och inte kan ge någon varaktig ro. Ändå hyser människan begär efter livet. Så länge hon hyser detta livsbegär får hon också hänga fast vid livet.
Den buddhistiska lärans kärna - de fyra sanningarna
Den buddhistiska läran återfinns i Buddhas egna predikningar. I sin Benarespredikan berättar Buddha att han prövat olika sätt att leva. Både begärets väg i utsvävningar och njutning och askesens och självplågeriets väg fann han oädla och ovärdiga - de ledde honom fel. Han sökte då istället medelvägen. Den gav honom kunskap och insikt. Han upptäckte livets fyra stora sanningar - sanningarna om duhkha.
Duhkha återges i svenska böcker i allmänhet med ordet lidande. Många fler svenska ord skulle behövas för att beskriva vad buddhismen menar, t.ex. obehag, bekymmer, smärta och disharmoni.
Duhkha är något osäkert och föränderligt, som inte är att lita på. Livet är duhkha därför att det är föränderligt och osäkert och inte kan ge någon varaktig ro. Ändå hyser människan begär efter livet. Så länge hon hyser detta livsbegär får hon också hänga fast vid livet.
ANNONS
ANNONS
Användbara begrepp
Benarespredikan: Buddhas första predikan efter upplysningen. Buddha höll den för de fem munkar som tidigare varit hans följeslagare. I Benarespredikan finns de viktigaste delarna av Buddhas lära.
Dharma (lära, sanning) betecknar dels Buddhas lära, dels "den av Buddha upptäckta i tillvaron inneboende lagen".
Duhkha betyder egentligen "det som går trögt" och brukar översättas med ord som lidande, smärta, obehag, disharmoni. Duhkha är huvudbegrepp i Buddhas lära om de fyra sanningarna: sanningen om duhkha, sanningen om duhkhas uppkomst, sanningen om duhkhas upphävande samt sanningen om vägen till duhkhas upphävande.
Karma är det samlade resultatet av en människas liv på jorden. Vad en människa har uträttat under ett liv avgör hur hon får leva i en kommande existens. Enligt buddhismen finns inte någon själ och när en människa dör finns bara hennes karma ("gärningar") kvar. Dessa skapar en ny individ efter döden.
Karmas lag är lagen om sådd och skörd.
Nirvana kommer av ett ord som betyder "blåsa ut" eller "släcka". Målet för en buddhist är att nå nirvana, vilken innebär befrielse från karma och återfödelse. Inom mahayanabuddhismen beskrivs nirvana ibland som ett paradis.
Samsara: Återfödelsens kretslopp.
Åttafaldiga vägen är den väg som leder till duhkhas upphävande: rätt insikt, rätt liv, rätt beslut, rätt strävan, rätt tal, rätt minne, rätt handling och rätt försjunkenhet (försjunken = kontemplativ, meditativ).
De fyra sanningarna om duhkha:
Sanningen om duhkha (vad duhkha är). Att födas är duhkha. Att åldras är duhkha. Att dö är duhkha. Att inte få det man önskar är duhkha. Alla mänskliga upplevelser är duhkha därför att de är förgängliga (kortvariga).
Sanningen om duhkhas orsak. Det är livstörsten som är roten till det onda. Själva lusten, längtan, begäret efter förgängliga (kortvariga) ting, ja efter livet självt ger duhkha.
Sanningen om duhkhas upphävande. Det gäller att släcka livstörsten, att bekämpa begären.
Sanningen om vägen till duhkhas upphävande. Det är den åttafaldiga vägen (som innebär: rätt insikt, rätt beslut, rätt tal, rätt handling, rätt liv, rätt strävan, rätt minne, rätt försjunkande).
Den åttafaldiga vägen leder till målet som är frigörelse från återfödelsen. Men Buddha talar inte om själens befrielse. Begreppen själ och kropp används inte. Buddha förnekar Vedaböckernas lära om själens (atmans) samhörighet med det högsta gudomliga (brahman).
Dharma styr världen
Buddhistisk syn på världen utgår från begreppet dharma, som är den kosmiska lag som styr naturen. Ordet betyder "det som är fast och bestämt". Det är tingens grundnatur, deras eget sätt att verka.
Dharma betecknar dock inte bara den styrande principen i naturen, utan också de grundelement som formar kroppen och skapar medvetet liv. Dharma är de minsta element som vi själva och tingen omkring oss består av. De är i ständig rörelse. Ingenting är fast och verkligt. Till och med vårt medvetande är en kedja av mentala tillstånd som hela tiden ändrar sig.
Allting växlar
De olika grundelementen är bara verksamma tillsammans. En kombination av många grundelement utgör vad vi kallar jaget eller själen. Människan med sitt medvetande är också i ständig förändring. Hon är inte samma person på kvällen som hon var på morgonen.
Människan ingår i återfödelsens kretslopp (samsara) och hennes liv styrs av karmas lag. Vad en människa har uträttat under ett liv avgör hur hon får leva i en kommande existens. När en människa dör finns ingenting annat kvar än hennes karma. Någon själ finns inte enligt buddhismen. De beståndsdelar som bildar en individ rör sig ständigt, förändras hela tiden. När en individ dör, upplöses beståndsdelarna och övergår i nya existensformer. Men individens gärningar, hennes karma, skapar en ny individ när hon dör.
Det onda som hotar människan är okunnigheten. Det är genom vår okunnighet som "fenomenvärlden" (samsara) skapas. Människan måste ständigt söka efter ökad kunskap och medvetenhet. Genom att försöka vandra den ädla åttafaldiga vägen kan hon hjälpa de dharma (se ovan) som strävar mot ro och vila att segra över de övriga och få dem att upphöra.
Genom att använda den åttafaldiga vägen övar sig människan i buddhismens grundtankar både filosofiskt och moraliskt. Alltmer kommer hon då att inse hur tillvaron egentligen är utformad - hur det ena elementet förutsätter det andra. När människan inser detta ser hon att tillvaron (livet, existensen) eller fenomenvärlden bara är en samling processer fyllda av lidande. Då blir hon upplyst och når nirvana och berörs inte längre av duhkha.
ANNONS
ANNONS
Vid målet
Nirvana är ett sanskritord som betyder blåsa ut eller släcka. På samma sätt som en ljuslåga blåses ut och slocknar så upphör karman när livstörsten släcks. När alla begär upphör, då uppnås nirvana.
Nirvana är främst ett inre saligt (euforiskt) tillstånd. Det är frånvaron av njutningar och av själva livet. Det är något upphöjt, formlöst och evigt.
Nirvana kan uppnås redan i detta livet av en munk som nått långt. En sådan person är mycket vördad. Enligt traditionen återföddes Buddha själv 547 gånger innan han nådde fram till detta stadium.
Bild: Wellcome Images
En buddhistisk bild som ska symbolisera samsara. Hela människolivet är grundat på ett kretslopp av liv, död och pånyttfödelse. Det som håller fast människan vid livet är livstörsten, på bilden symboliserad av ett monster som håller livshjulet i sina käftar. Innerst i livets hjul sitter hjulaxeln. Den drivs runt av människans tre grunddrifter: dumheten, lidelsen och hatet. De symboliseras av svinet, tuppen och ormen. Mellan hjulets sex ekrar syns sex världar som ungefär motsvarar himmel, jord, skärseld, helvete och en värld för hjältar och en för djur. Runt hjulet löper ett band bestående av tolv bilder, som illustrerar "de tolv sammanhängande orsakerna till lidande och död".
Buddhismens skrifter
Det finns ingenting bevarat som Buddha själv har skrivit. Allt vi vet om honom och hans lära grundar sig på muntlig tradition. Det har återberättats och så småningom nedtecknats av hans efterföljare.
Den nuvarande sydliga buddhismens huvudsakliga skrifter Tripitaka (de tre korgarna) samlades ihop mellan år 500 och 250 f.Kr.
Tripitaka är hinayanabuddhismens viktigaste skriftsamling. Den består av tre samlingar:
Vinaya-Pitaka som innehåller regler för munkar och nunnor.
Sutta-Pitaka som innehåller läran och berättelser om Buddha. En mycket känd samling urkundstexter i Sutta-Pitaka är Dhammapada (lärans stig). I den återfinns de fyra ädla sanningarna, den åttafaldiga vägen och tankar om ickevåld.
Abhidhamma-Pitaka som innehåller utläggningar av läran.
Den nordliga buddhismen (mahayana inkl. vajrayana) erkänner Tripitaka, men har också egna skrifter. Den viktigaste av dessa är Lotussutraneller Lotusboken (lotsusblomman är en symbol för Buddhas lära, och ordet "suttra" betyder tråd eller ihopträdda tankar).
Lotussutran är skriven på sanskrit och anses tillkommen på 100-talet e.Kr. I boken berättas om hur Buddha uppenbarar sig på en bergstopp, omgiven av tusentals andra buddhor, gudar och lärjungar. Han säger till dem att munklivet är för trångt, eftersom det endast räddar ett fåtal. Han vill förkunna en bred väg - "en stor vagn" - som ger möjlighet till frälsning för alla. Det är trons och nådens väg. Alla som åkallar honom i tron, vare sig det är man, kvinna eller barn, kommer att räddas. Buddha själv och andra himmelska varelser är fyllda av medlidande med alla människor.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Ange innebörden av duhkha och ge exempel på vad duhkha är.
Tycker du att de fyra sanningarna är "sanningar om livet"? Motivera ditt svar. Är det någon av "sanningarna" som du har svårt att förstå?
Beskriv innebörden av dharma.
Vad är nirvana?
Ange kortfattat vad Tripitaka och Dhammapada är (se den grå faktarutan).
Text: Lennart Koskinen, Sören Levén, Börje Andersson och Åke Magnusson. Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"
Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien på 400-talet före vår tideräkning. Beteckningen Buddha fick han först så småningom. Enligt buddhismen finns det många buddhor, men Siddharta Gautama är den främste bland dem...
I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.
Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?
Grundläggande presentation (3:01) från SO och IKT-kanalen om några centrala tankegångar inom buddhismen. Presentationen berör de fyra ädla sanningarna, den åttafaldiga vägen, nirvana, karma och reinkarnation.
Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter – välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
I podcasten "Det ska gudarna veta" kan du lyssna på ett avsnitt (47:17 min) om buddhismen. Hur skiljer sig egentligen anatman från atman? Är buddhismen en religion? Om inte, vad är det då? Podcasten görs av tre religionslärare från Göteborg: Julia Matsson (lärare i samhällskunskap och historia), Kristoffer Larsson (lärare i samhällskunskap och religionskunskap) och Mattias Axelsson (lärare i samhällskunskap, religionskunskap och historia).
