S
Kategori

Hjulet är buddhismens viktigaste symbol. De åtta ekrarna betecknar den åttafaldiga vägen. Buddhismens lära betonar att det främst är genom etiska handlingar (karma) som buddhisten kan nå upplysning (nirvana). De fyra ädla sanningarna om duhkha ("lidandet") - inklusive den åttafaldiga vägen - utgör kärnan i den buddhistiska läran.

Buddhismens grunder

Den buddhistiska lärans kärna - de fyra sanningarna

Den buddhistiska läran återfinns i Buddhas egna predikningar. I sin Benarespredikan berättar Buddha att han prövat olika sätt att leva. Både begärets väg i utsvävningar och njutning och askesens och självplågeriets väg fann han oädla och ovärdiga - de ledde honom fel. Han sökte då istället medelvägen. Den gav honom kunskap och insikt. Han upptäckte livets fyra stora sanningar - sanningarna om duhkha.

Duhkha återges i svenska böcker i allmänhet med ordet lidande. Många fler svenska ord skulle behövas för att beskriva vad buddhismen menar, t.ex. obehag, bekymmer, smärta och disharmoni.

Den buddhistiska lärans kärna - de fyra sanningarna

Den buddhistiska läran återfinns i Buddhas egna predikningar. I sin Benarespredikan berättar Buddha att han prövat olika sätt att leva. Både begärets väg i utsvävningar och njutning och askesens och självplågeriets väg fann han oädla och ovärdiga - de ledde honom fel. Han sökte då istället medelvägen. Den gav honom kunskap och insikt. Han upptäckte livets fyra stora sanningar - sanningarna om duhkha.

Duhkha återges i svenska böcker i allmänhet med ordet lidande. Många fler svenska ord skulle behövas för att beskriva vad buddhismen menar, t.ex. obehag, bekymmer, smärta och disharmoni.

ANNONS

ANNONS

Duhkha är något osäkert och föränderligt, som inte är att lita på. Livet är duhkha därför att det är föränderligt och osäkert och inte kan ge någon varaktig ro. Ändå hyser människan begär efter livet. Så länge hon hyser detta livsbegär får hon också hänga fast vid livet.

De fyra sanningarna om duhkha:

  • Sanningen om duhkha (vad duhkha är). Att födas är duhkha. Att åldras är duhkha. Att dö är duhkha. Att inte få det man önskar är duhkha. Alla mänskliga upplevelser är duhkha därför att de är förgängliga (kortvariga).
     
  • Sanningen om duhkhas orsak. Det är livstörsten som är roten till det onda. Själva lusten, längtan, begäret efter förgängliga (kortvariga) ting, ja efter livet självt ger duhkha.
     
  • Sanningen om duhkhas upphävande. Det gäller att släcka livstörsten, att bekämpa begären.
     
  • Sanningen om vägen till duhkhas upphävande. Det är den åttafaldiga vägen (som innebär: rätt insikt, rätt beslut, rätt tal, rätt handling, rätt liv, rätt strävan, rätt minne, rätt försjunkande).

Den åttafaldiga vägen leder till målet som är frigörelse från återfödelsen. Men Buddha talar inte om själens befrielse. Begreppen själ och kropp används inte. Buddha förnekar Vedaböckernas lära om själens (atmans) samhörighet med det högsta gudomliga (brahman).

Dharma styr världen

Buddhistisk syn på världen utgår från begreppet dharma, som är den kosmiska lag som styr naturen. Ordet betyder "det som är fast och bestämt". Det är tingens grundnatur, deras eget sätt att verka.

Dharma betecknar dock inte bara den styrande principen i naturen, utan också de grundelement som formar kroppen och skapar medvetet liv. Dharma är de minsta element som vi själva och tingen omkring oss består av. De är i ständig rörelse. Ingenting är fast och verkligt. Till och med vårt medvetande är en kedja av mentala tillstånd som hela tiden ändrar sig.

Allting växlar

De olika grundelementen är bara verksamma tillsammans. En kombination av många grundelement utgör vad vi kallar jaget eller själen. Människan med sitt medvetande är också i ständig förändring. Hon är inte samma person på kvällen som hon var på morgonen.

Människan ingår i återfödelsens kretslopp (samsara) och hennes liv styrs av karmas lag. Vad en människa har uträttat under ett liv avgör hur hon får leva i en kommande existens. När en människa dör finns ingenting annat kvar än hennes karma. Någon själ finns inte enligt buddhismen. De beståndsdelar som bildar en individ rör sig ständigt, förändras hela tiden. När en individ dör, upplöses beståndsdelarna och övergår i nya existensformer. Men individens gärningar, hennes karma, skapar en ny individ när hon dör.

ANNONS

ANNONS

Det onda som hotar människan är okunnigheten. Det är genom vår okunnighet som "fenomenvärlden" (samsara) skapas. Människan måste ständigt söka efter ökad kunskap och medvetenhet. Genom att försöka vandra den ädla åttafaldiga vägen kan hon hjälpa de dharma (se ovan) som strävar mot ro och vila att segra över de övriga och få dem att upphöra.

Genom att använda den åttafaldiga vägen övar sig människan i buddhismens grundtankar både filosofiskt och moraliskt. Alltmer kommer hon då att inse hur tillvaron egentligen är utformad - hur det ena elementet förutsätter det andra. När människan inser detta ser hon att tillvaron (livet, existensen) eller fenomenvärlden bara är en samling processer fyllda av lidande. Då blir hon upplyst och når nirvana och berörs inte längre av duhkha.

Vid målet

Nirvana är ett sanskritord som betyder blåsa ut eller släcka. På samma sätt som en ljuslåga blåses ut och slocknar så upphör karman när livstörsten släcks. När alla begär upphör, då uppnås nirvana.

Nirvana är främst ett inre saligt (euforiskt) tillstånd. Det är frånvaron av njutningar och av själva livet. Det är något upphöjt, formlöst och evigt.

Nirvana kan uppnås redan i detta livet av en munk som nått långt. En sådan person är mycket vördad. Enligt traditionen återföddes Buddha själv 547 gånger innan han nådde fram till detta stadium.

OBS! I huvudtexten om buddhismen finns läran förklarad på ett lite enklare sätt.

LÄS MER: Buddhismen

LÄS MER: Buddhismens historia

LÄS MER: Vardagsliv och samhället inom buddhismen

LÄS MER: Olika riktningar inom buddhismen

PODCAST: Buddha och buddhismens lära

PODCAST: Att jämföra religioner

PODCAST: Världsreligionernas gudsuppfattning
 

Samsara
Bild: Wellcome Images
En buddhistisk bild som ska symbolisera samsara. Hela människolivet är grundat på ett kretslopp av liv, död och pånyttfödelse. Det som håller fast människan vid livet är livstörsten, på bilden symboliserad av ett monster som håller livshjulet i sina käftar. Innerst i livets hjul sitter hjulaxeln. Den drivs runt av människans tre grunddrifter: dumheten, lidelsen och hatet. De symboliseras av svinet, tuppen och ormen. Mellan hjulets sex ekrar syns sex världar som ungefär motsvarar himmel, jord, skärseld, helvete och en värld för hjältar och en för djur. Runt hjulet löper ett band bestående av tolv bilder, som illustrerar "de tolv sammanhängande orsakerna till lidande och död".

ANNONS

ANNONS

Buddha, buddhor och bodhisattvor

Buddha

I en lärodikt berättas att en brahman kom fram till Buddha och frågade: "Av vilken börd är min herre?". Buddha svarade:

Jag är ingen brahman, ingen kungason, inte heller hör jag till det lägre folket. Jag har lärt känna genomsnittsmänniskans härkomst och strövar nu omkring i världen som en siare, utan ägodelar.

Klädd i munkens mantel vandrar jag hemlös omkring med rakat huvud och befriat sinne, obesmittad här av människor: felställd, brahman, är frågan om min härkomst.

I texten berättar Buddha något om hur han ser på sig själv. På brahmanens fråga svarar han inte att han är av krigarståndet, vilket han faktiskt var. Istället beskriver han sig själv som "Buddha", den upplyste. Genom att han har arbetat sig fram till upplysning står han över det mänskliga. Buddha skiljer sig från andra människor framförallt däri att han är fri från misstag, hat, begär och lidelser, och att han har nått en fullkomlig kunskap om världen och människorna.

Buddha är dock inte någon gud. Han är en människa, som liksom andra kan bli sjuk, åldras och dö, men hans inre tillstånd av nirvana är odödligt.

Buddha som lärare och läkare

Buddhister över hela världen uppfattar Buddha främst som läraren och läkaren. Han är deras lärare eftersom han har nått den absoluta kunskapen. Han har insett hur allting förhåller sig. Buddhisten går därför till hans ord för att få reda på sanningen.

Buddha uppfattas som läkare eftersom han likt en läkare ställer en diagnos på patienten och rekommenderar behandlingsmetod. Buddha har insett vari mänsklighetens onda består. Han talar om hur det onda ska botas, nämligen genom att man följer den åttafaldiga vägen (se ovan).

Bodhisattvor och buddhor

Man skiljer mellan en buddha och en bodhisattva. En bodhisattva är en aspirant på buddhavärdigheten och på den fullkomliga upplysningen (bodhi). Ordet bodhisattva betyder "den vars väsen är helig kunskap". Bodhisattva är den som uppnått den kunskap som krävs för att bli en buddha, men som avstår från nirvana för att kunna hjälpa andra människor till upplysning. Medan en buddha är fullkomligt upplyst.

Det tar flera tidsåldrar av mödosamt arbete att bli en buddha. Enligt hinayanabuddhismen finns det ett mycket begränsat antal buddhor. Chansen att någon ska bli en buddha är mycket, mycket liten. Enligt mahayanabuddhismen kan å andra sidan varje människa bli en bodhisattva och även nå buddhavärdigheten. Antalet buddhor är enligt den riktningen lika stort som antalet sandkorn i floden Ganges.

Alla buddhor och bodhisattvor ingår i ett stort system, i vilket de har en viss inbördes relation till varandra. I vissa fall talar man om en högste all-Buddha eller ur-Buddha. Enligt vissa föreställningar är han en världshärskare som styr världen och kan frälsa människorna ur kretsloppets (samsaras) bojor.

När det gäller synen på buddha är det stor skillnad inom olika riktningar av buddhismen. Om man som västerlänning besöker buddhistiska länder och inte känner till detta, kan man därför bli förvånad när man t.ex. ser hur olika buddhor dyrkas. Buddhismen sägs ju vara en ateistisk (utan gudstro) religion, samtidigt som man på många håll inom buddhismen till synes tillber och dyrkar ett stort antal "gudar".

LÄS MER: Buddha och andra buddhor
 

ANNONS

ANNONS

Buddhismens skrifter

Det finns ingenting bevarat som Buddha själv har skrivit. Allt vi vet om honom och hans lära grundar sig på muntlig tradition. Det har återberättats och så småningom nedtecknats av hans efterföljare.

Den nuvarande sydliga buddhismens huvudsakliga skrifter Tripitaka (de tre korgarna) samlades ihop mellan år 500 och 250 f.Kr.

Tripitaka är hinayanabuddhismens viktigaste skriftsamling. Den består av tre samlingar:

  • Vinaya-Pitaka som innehåller regler för munkar och nunnor.
     
  • Sutta-Pitaka som innehåller läran och berättelser om Buddha. En mycket känd samling urkundstexter i Sutta-Pitaka är Dhammapada (lärans stig). I den återfinns de fyra ädla sanningarna, den åttafaldiga vägen och tankar om ickevåld.
     
  • Abhidhamma-Pitaka som innehåller utläggningar av läran.

Den nordliga buddhismen (mahayana inkl. vajrayana) erkänner Tripitaka, men har också egna skrifter. Den viktigaste av dessa är Lotussutran eller Lotusboken (lotsusblomman är en symbol för Buddhas lära, och ordet "suttra" betyder tråd eller ihopträdda tankar).

Lotussutran är skriven på sanskrit och anses tillkommen på 100-talet e.Kr. I boken berättas om hur Buddha uppenbarar sig på en bergstopp, omgiven av tusentals andra buddhor, gudar och lärjungar. Han säger till dem att munklivet är för trångt, eftersom det endast räddar ett fåtal. Han vill förkunna en bred väg - "en stor vagn" - som ger möjlighet till frälsning för alla. Det är trons och nådens väg. Alla som åkallar honom i tron, vare sig det är man, kvinna eller barn, kommer att räddas. Buddha själv och andra himmelska varelser är fyllda av medlidande med alla människor.
 

Användbara begrepp

Benarespredikan: Buddhas första predikan efter upplysningen. Buddha höll den för de fem munkar som tidigare varit hans följeslagare. I Benarespredikan finns de viktigaste delarna av Buddhas lära.

Dharma (lära, sanning) betecknar dels Buddhas lära, dels "den av Buddha upptäckta i tillvaron inneboende lagen".

Duhkha betyder egentligen "det som går trögt" och brukar översättas med ord som lidande, smärta, obehag, disharmoni. Duhkha är huvudbegrepp i Buddhas lära om de fyra sanningarna: sanningen om duhkha, sanningen om duhkhas uppkomst, sanningen om duhkhas upphävande samt sanningen om vägen till duhkhas upphävande.

Karma är det samlade resultatet av en människas liv på jorden. Vad en människa har uträttat under ett liv avgör hur hon får leva i en kommande existens. Enligt buddhismen finns inte någon själ och när en människa dör finns bara hennes karma ("gärningar") kvar. Dessa skapar en ny individ efter döden.

Karmas lag är lagen om sådd och skörd.

Nirvana kommer av ett ord som betyder "blåsa ut" eller "släcka". Målet för en buddhist är att nå nirvana, vilken innebär befrielse från karma och återfödelse. Inom mahayanabuddhismen beskrivs nirvana ibland som ett paradis.

Samsara: Återfödelsens kretslopp.

Åttafaldiga vägen är den väg som leder till duhkhas upphävande: rätt insikt, rätt liv, rätt beslut, rätt strävan, rätt tal, rätt minne, rätt handling och rätt försjunkenhet (försjunken = kontemplativ, meditativ).
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ange innebörden av duhkha och ge exempel på vad duhkha är.
     
  2. Tycker du att de fyra sanningarna är "sanningar om livet"? Motivera ditt svar. Är det någon av "sanningarna" som du har svårt att förstå?
     
  3. Beskriv innebörden av dharma.
     
  4. Vad är nirvana?
     
  5. Vem är "Buddha", den upplyste?
     
  6. Vad är en bodhisattva?
     
  7.  Ange kortfattat vad Tripitaka och Dhammapada är (se den grå faktarutan).
     

 

FÖRFATTARE

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) och Åke Magnusson (läromedelsförfattare) 
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).

 

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 9 augusti 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Buddhismens grunder

Mångkulturella almanackan

av: Mångkulturellt centrum
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning.

+ Läs mer

Artiklar om Buddhismens grunder

S

Kortfattat om buddhismens lära, etik och riktningar

av: Ingvar Svanberg
2022-08-11

Den ursprungliga buddhistiska läran, som brukar karakteriseras som en gyllene medelväg mellan det sinnliga begäret och en överdriven asketism, finns att söka i Siddhartas Benarespredikan. Vägen till nirvana. är "den ädla åttafaldiga vägen". Det är genom sina handlingar, inte sin tro, som buddhisten befriar sig från sin ofullkomlighet. Genom egna ansträngningar, etiska handlingar, meditation och ett kärleksfullt sinnelag kan buddhisten befria sig från egoismen. Det hindrar emellertid inte att buddhister i Asien, särskilt i Kina, ändå har integrerat ett stort antal gudar i sina världsbilder...

+ Läs mer

M

Buddha och andra buddhor

av: Kristin Olson
2019-05-13

Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien på 400-talet före vår tideräkning. Beteckningen Buddha fick han först så småningom. Enligt buddhismen finns det många buddhor, men Siddharta Gautama är den främste bland dem...

+ Läs mer

Podcast om Buddhismens grunder

SO-rummet podcast icon
M

Buddha och buddhismens lära

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-31

Julia, Mattias och Kristoffer ger en kortfattad presentation av Siddharta Gautama (Buddha) och vad han lärde ut, det som blev buddhism.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Att jämföra religioner (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-15

I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Världsreligionernas gudsuppfattning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-02

Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?

+ Läs mer

Länkar om Buddhismens grunder

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Re

Buddhismen

Buddhismen grundades på 500-talet f.Kr i norra Indien av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit...

Re

Buddhismens historia

Buddhismen har sina rötter i hinduismen och är uppkallad efter sin grundare Siddharta Gautama som föddes under 400-...

Re

Vardagsliv och samhället inom buddhismen

Inom buddhismen är det Buddha, mästaren, som är föremål för vördnad och som buddhister vänder sig till i kulten....

Re

Olika riktningar inom buddhismen

Efter Buddhas död utbröt tvister mellan hans lärjungar om hur man skulle tolka läran. Med tiden blev åsiktsskillnaderna...

Re

Zenbuddhism

Zenbuddhismen finns framförallt i Japan och betonar mycket starkt meditation som en väg till befrielse (satori). "Zen"...

Re

Lamaism

Lamaism, eller tibetansk buddhism som den också kallas, växte fram i Tibet på 600-talet e.Kr och är en speciell form av...

Relaterade taggar

Re
Jordglob

Världsbild

En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...

Hi
ikon

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Re
ljus

Vad är religion?

Att leva innebär att vi ställs inför en rad existentiella frågor. Religion är människans sätt att...

Re
Symbol

Reinkarnation

Reinkarnation eller själavandring är tron på att själen/jaget återföds i en ny kropp efter döden,...

Re
Buddhastaty

Meditation

Meditation betyder eftertanke. Det kan också innebära att "försjunka" i ett tillstånd som gör att...

Re
Ljusinsläpp genom kyrkofönster.

Gudssyn eller gudsbild

En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...

Re
buddha

Buddha

Buddhismen uppkom i nordöstra Indien på 400-talet f.Kr. Grundaren hette Siddharta Gautama (ca 490-...