Christabel Pankhurst och suffragettkollegan Annie Kenney hade tröttnat på att snällt vänta på sin tur. År 1905 saboterade de ett politiskt möte för det liberala partiet i Storbritannien genom att skrika krav på kvinnlig rösträtt. Aktionen ledde till ett kort fängelsestraff samtidigt som deras fall fick enorm uppmärksamhet. Att två väluppfostrade, välutbildade kvinnor från den övre medelklassen hamnade i bråk med polisen och slängdes i fängelse sågs som något skandalöst. De två förklarades vara utsatta för ett brutalt övergrepp av statsmakten. I ett slag var de förvandlade till hjältar och martyrer. Den militanta kvinnliga rösträttsrörelsen, de så kallade suffragetterna, var född...

+ Läs mer

Den egyptiska civilisationen är den enda som i ålder kan mäta sig med sumerernas. Liksom i Sumer ledde behovet av konstbevattning till ett mer organiserat samarbete. Konstbevattningen i Nildalen började senare än i Mesopotamien men åtminstone mot slutet av 3000-talet f.Kr hade man börjat gräva kanaler. Efterhand skapades ett behov av reglering av floden. Städer med omgivande landsbygd bildade stadsstater som slogs ihop till mindre riken. Omkring 3000 f.Kr enades Egypten till en stat. Genom enandet möjliggjordes skapandet av en stark stat och en utveckling av den egyptiska civilisationen...

+ Läs mer

Jordbruksrevolutionens följder blev tidigast märkbara i området mellan floderna Eufrat och Tigris, eller Mesopotamien som grekerna senare kom att kalla det. Konstbevattningen på flodslätten där hade tvingat fram både avancerat samarbete och organisation som var den grundläggande förutsättningen för uppkomsten av en högkultur. Länge betraktades dock Egypten som den äldsta civilisationen, men utgrävningar sedan början av 1900-talet har visat att få städer upptäckta på andra håll kommer ens i närheten av de sumeriska städernas ålder. Numera anser man alltså att civilisationens vagga står att finna i Mesopotamien hos sumererna. Deras kultur påverkade inte bara de efterföljande babylonierna och assyrierna, den påverkade också både Egyptens och Indiens kulturer och hjälpte dem att komma igång...

+ Läs mer

Med Kristoffer av Bayerns död 1448 inleddes en mycket orolig period i Kalmarunionens historia, en period fylld av strider mellan olika grupper för eller emot unionen. Stridslyckan växlade, men oftast styrdes Sverige av egen kung eller riksföreståndare. Mellan 1448 och 1523 hade Sverige och Danmark (och Norge) en gemensam kung endast vid tre relativt korta tillfällen (1457-1464, 1497-1501 och 1520-1523). Man kan därför säga att den egentliga Kalmarunionen tog slut redan 1448. Den 75 år långa perioden därefter kan för Sveriges del delas in i Karl Knutssons tid (1448-1470) och Sturarnas tid (1471-1523)...

+ Läs mer

Idag tar vi elljus för givet. Nästan alla kan få sina rum bättre upplysta än de salar i Versailles där den franske kungen Ludvig XIV höll hov år 1700. "Kung Sol", som han kallades, fick nöja sig med vaxljus i sitt slott. Men de flesta hade inte ens råd med vaxljus utan fick nöja sig med talgljus eller skenet från en eldstad för att lysa upp sina hem. Den som har fått äran av att ha uppfunnit glödlampan, föregångare till dagens LED-lampor, är Thomas Alva Edison (1847-1931) som under 60 års ständigt arbete tog patent på över tusen uppfinningar. Förutom glödlampan gjorde Edison förbättringar på bland annat telefonen, telegrafen och skrivmaskinen.

+ Läs mer

Så fort Alexander Graham Bell hade fått patent på telefonen år 1876 utbröt en över tjugo år lång strid om vem som hade rätten till uppfinningen. Frågan diskuteras fortfarande trots att det gått över hundra år sedan domen föll. De första telefonerna var stora och klumpiga och gick inte att bära med sig eftersom de krävde fast uppkoppling. Till en början behövde varje telefon också en egen tråd till telecentralen. I Stockholm blev telefontrådarna så många att de boende klagade på att de skymde solen...

+ Läs mer