-
I ALMANACKAN -
I ALMANACKAN -
TIPS TILL ALLA LÄRARE -
OPERATION DAGSVERKE 2019
ANNONS
ANNONS
Nya artiklar
Mänskliga rättigheter - förr och idag
Idén att varje människa har rättigheter är inte ny. Man kan se spår av den i olika kulturer och tider. Men under 1700-talet och med den strömning som kallas för upplysningen fick idén genomslag i Europa. Då växte ett nytt synsätt på människan fram, med betoning på förnuft och kritiskt tänkande. Individen ställdes i centrum, istället för religionen eller kungamakten...
Ekonomins globalisering
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Globaliseringen kännetecknas främst av gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...
ANNONS
ANNONS
Matbrist och ransonering vid hemmafronten under första och andra världskriget
Kejsar Napoleon fällde en gång det bekanta yttrandet att ”en armé marscherar på sin mage”. En förbisedd aspekt i krigshistoriska framställningar är matfrågan. Hur försörjde sig befolkningen i de drabbade länderna? Faktiskt spelade tillgången på föda en viktig roll för krigföringen och för krigets utgång, inte minst under 1900-talets två världskrig. De revolutioner som ägde rum i Europa i samband med första världskriget föregicks av talrika hungerdemonstrationer. Massvält förekommer ofta i samband med krig. Fast i gynnsammare fall kunde också folkhälsan höjas genom en påtvingad omställning från animalisk till vegetarisk kost. Historien om krig och mat har därför också intresse för dagens debatt om klimatfrågan...
När digerdöden drabbade Sverige
Innan pesten kom, kom ryktet och skräcken som övergick i panik. De som kunde satte sig i säkerhet på annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn för dem som kunde tolka dem. De andra behövde bara lyssna på flyktingarna från drabbade städer...
Magnus Eriksson - Folkungaättens siste regent
Kring midsommar 1319 lyftes den treårige Magnus Eriksson - kung av Sverige och Norge - upp på Mora stenar för att mottaga svenskarnas hyllning. I det lyftet inleddes en lysande kunglig bana som under lång tid sammanföll med glansperioden i svensk medeltid, för att mot slutet, efter att digerdöden drabbat landet, vända till det motsatta...
Kungen och hans män - den svenska centralmaktens uppkomst
Kring slutet av 1200-talet förändrades det svenska samhället i grunden. Kungamakten stärktes och riket blev mer centraliserat (centralstyrt). Man kan se det som en pyramid med kungen i toppen, adeln och präster under, och en bred bas av allmogen (alla andra) som fick betala alla skatterna och tvingades till dagsverke för adeln och kyrkan...
ANNONS
ANNONS
Domedagen
Den 22 oktober 1843 samlades tusentals människor på kyrkogårdar i New England för att invänta jordens undergång. Det var farmaren William Miller som hade förutspått katastrofen. Miller hade redan 1831 börjat sprida sina undergångsprofetior. Som lekmannapredikant vann han många anhängare, som mest hade rörelsen Millerismen 100 000 medlemmar.
Det var efter att Miller hade grubblat över Daniels bok och Uppenbarelseboken som han började sprida sina undergångsprofetior. De 22 oktober väntade tusentals trogna iklädda vita svepningar på världskatastrofen. En bonde klädde sina kor i mantlar för att ta dem med. Barnen skulle behöva mjölk för den långa resan förklarade bonden. När jorden fortsatte sin gilla gång efter den 22 oktober 1843 upplöstes Millerismen.
Nya avsnitt i podden I FOKUS
Islands geografi och politik
Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att prata om Islands geografi och politik.
ANNONS
Nytt lärarmaterial
Film om produktionsvillkor i andra länder för unga entreprenörer
Ett skolmaterial om produktionskedjor och om arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i andra länder.
Demokratin står aldrig stilla
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
Hur kan vi resa hållbart?
Ett material för gymnasiet och högstadiet om resandets påverkan på människor, miljö och samhälle. Materialet innehåller tips och övningar kring hur vi kan göra mer medvetna val när vi reser.
Operation Dagsverke – arbeta med barnkonventionen på riktigt
I januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Det innebär både större skyldighet och ökad möjlighet för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus.
VILJAN ATT VETA: Från upptäckt till hållbar ekonomi
En kort reportagefilm (5 min) som handlar om Elinor Ostrom som genom sina fältstudier kom fram till en ny teori om hur människor kan hantera gemensamma resurser på ett hållbart sätt, vilket många år senare gav henne Nobelpriset (2009). Tillhörande lärarhandledning och elevmaterial finns.
ANNONS
Nya länkar
1. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Elisabeth Vigée Le Brun, drottningens hovmålare
Del 1 av 6 i en dokumentärserie om kvinnorna inom konsten under den franska revolutionen och Napoleontiden. I det här avsnittet presenteras drottning Marie Antoinettes hovmålare, Elisabeth Vigée Le Brun (1755-1842).
I serien berättas - vid sidan av konstnärernas liv - också om viktiga personer och händelser under den franska revolutionen och Napoleontiden.
Dokumentärserien är uppdelad i 6 st korta avsnitt på 10 minuter styck. Totalt är hela serien 60 minuter.
Filmerna har ett pedagogiskt upplägg och ett lagom lugnt tempo och riktar sig främst till elever på gymnasiet samt studenter på högskolan eller universitetet.
Filmerna är gjorda av TV-producenten, regissören och manusförfattaren Sonja Pleijel som bland annat arbetat på SVT under många år där hon producerat ett stort antal reportage, dokumentärer och dramadokumentärer inom områdena samhälle, kultur och musik.
SE MER: 2. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Adelaide Labille Guiard och kvinnors frihet
SE MER: 3. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Olympe de Gouges och kvinnors rättigheter
SE MER: 4. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie Guillemine Benoist och Parissalongen
SE MER: 5. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Constance Mayer - en dröm om lycka
SE MER: 6. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie-Denise Villers och en senare konstskandal
2. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Adelaide Labille Guiard och kvinnors frihet
Del 2 av 6 i en dokumentärserie om kvinnorna inom konsten under den franska revolutionen och Napoleontiden. I det här avsnittet presenteras Adélaïde Labille-Guiard (1749-1803).
I serien berättas - vid sidan av konstnärernas liv - också om viktiga personer och händelser under den franska revolutionen och Napoleontiden.
Dokumentärserien är uppdelad i 6 st korta avsnitt på 10 minuter styck. Totalt är hela serien 60 minuter.
Filmerna har ett pedagogiskt upplägg och ett lagom lugnt tempo och riktar sig främst till elever på gymnasiet samt studenter på högskolan eller universitetet.
Filmerna är gjorda av TV-producenten, regissören och manusförfattaren Sonja Pleijel som bland annat arbetat på SVT under många år där hon producerat ett stort antal reportage, dokumentärer och dramadokumentärer inom områdena samhälle, kultur och musik.
SE MER: 1. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Elisabeth Vigée Le Brun, drottningens hovmålare
SE MER: 3. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Olympe de Gouges och kvinnors rättigheter
SE MER: 4. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie Guillemine Benoist och Parissalongen
SE MER: 5. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Constance Mayer - en dröm om lycka
SE MER: 6. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie-Denise Villers och en senare konstskandal
3. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Olympe de Gouges och kvinnors rättigheter
Del 3 av 6 i en dokumentärserie om kvinnorna inom konsten under den franska revolutionen och Napoleontiden. I det här avsnittet presenteras konstnären och kvinnorättskämpen Olympe de Gouges (1748-1793) som fick sitt liv avslutat under giljotinen.
I serien berättas - vid sidan av konstnärernas liv - också om viktiga personer och händelser under den franska revolutionen och Napoleontiden.
Dokumentärserien är uppdelad i 6 st korta avsnitt på 10 minuter styck. Totalt är hela serien 60 minuter.
Filmerna har ett pedagogiskt upplägg och ett lagom lugnt tempo och riktar sig främst till elever på gymnasiet samt studenter på högskolan eller universitetet.
Filmerna är gjorda av TV-producenten, regissören och manusförfattaren Sonja Pleijel som bland annat arbetat på SVT under många år där hon producerat ett stort antal reportage, dokumentärer och dramadokumentärer inom områdena samhälle, kultur och musik.
SE MER: 1. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Elisabeth Vigée Le Brun, drottningens hovmålare
SE MER: 2. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Adelaide Labille Guiard och kvinnors frihet
SE MER: 4. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie Guillemine Benoist och Parissalongen
SE MER: 5. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Constance Mayer - en dröm om lycka
SE MER: 6. Kvinnorna och konsten under franska revolutionen: Marie-Denise Villers och en senare konstskandal