Jultiden och julhelgen har liksom adventsfirandet stark religiös bakgrund. Det gäller inte bara julbudskapet om att Jesus har kommit till jorden utan också de otaliga seder och traditioner som omger helgen...

+ Läs mer

Advent inleder det kristna kyrkoåret och infaller den fjärde söndagen före jul. Adventstiden varar fram till och med julaftonen och inkluderar fyra söndagar som brukar kallas: första, andra, tredje och fjärde advent. Under den här perioden i december äger också luciafirandet rum, som i likhet med adventsfirandet med tiden har utvecklats till en ljusfest i vintermörkret...

+ Läs mer

Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever till stora delar kvar även om många helgondagar inte längre är fest- och helgdagar. Men fortfarande finns de kvar i våra almanackor som en gång var kalendrar över kyrkoårets fest- och helgondagar. Men som också försågs med uppgifter som hade att göra med åkerbruk, jakt och fiske. I kalendrarna markerades också lämpliga dagar för åderlåtning, data kring planeternas ställning, astrologiska uppgifter m.m...

+ Läs mer

Många av våra traditioner och annat i våra liv har religiös anknytning - både i helg och i vardag. Bakgrunden är både kristen och förkristen. Ganska ofta är linjerna sammanvävda med varandra. Gränsen kan vara svår eller omöjlig att dra. De religiösa föreställningarna slår igenom i folktro, traditioner, seder, bruk och föremål. Starkast är de kanske vid stora högtider som jul och midsommar - ljusets och årets stora vändpunkter...

+ Läs mer

Sveriges medeltid (1050-1520) brukar räknas från mitten av 1000-talet då riket började bli kristet. Sveriges enande som ett rike var dock en långdragen process. Under 1100-talet rådde ständiga tronstrider och det var först under Folkungaättens styre (1250-1364) och dess centralisering av statsmakten som Sverige blev ett mer enat rike. Under 1300-talet drabbades Sverige av två stora katastrofer - agrarkrisen och digerdöden - varefter det politiska läget under senare delen av århundradet blev instabilt. I samband med bildandet av Kalmarunionen 1397 tycktes allt bli bättre, men en bit in på 1400-talet uppstod konflikter. Unionstiden kom att präglas av maktkamp mellan olika politiska grupperingar, inbördeskrig och bondeuppror. Sveriges medeltid slutar vid Stockholms blodbad 1520 som ledde till Gustav Vasas maktövertagande och Kalmarunionens upplösning 1523...

+ Läs mer

När Chris Hani, en av befrielseorganisationen ANC:s ledare, kallblodigt sköts ner utanför sitt hus i april 1993 var Sydafrika på väg mot en ny tid. Fria val skulle hållas där alla Sydafrikas invånare skulle få rösta. Dittills hade bara de vita haft rösträtt trots att de endast utgjorde 13 procent av landets befolkning. Fria val skulle innebära att ANC kom till makten eftersom 76 procent av invånarna var svarta. Hanis mördare hoppades att mordet skulle leda till inbördeskrig som gjorde valet omöjligt att hålla. Men istället satte utvecklingen mot fria val fart och ANC kom till makten. Då visade det sig att den tidigare regimen metodiskt mördat politiska motståndare. Den metoden använder flera länder än idag...

+ Läs mer