Den 20 januari 1981 frigavs de 52 amerikaner som i 444 dagar hållits i Irans huvudstad Teheran. Det var den 4 november 1979 som iranska studenter intog den amerikanska ambassaden i Teheran. Det var en protest mot att USA stödde den avsatte Shahen. Närmare två miljoner New Yorkbor mötte de frigivna amerikanerna när de anlände till USA. Huvudvillkoren i gisslanöverenskommelsen mellan USA och Iran var främst ekonomisk natur. USA överförde några miljarder dollar till Iran via Algeriet. Det var iranska pengar som hade blivit infrusna i Amerika efter ambassadockupationen. Algeriet fungerade som medlare mellan Iran och USA. Det var många dramatiska händelser som inträffade under de 444 dagarna. Den mest dramatiska händelsen inträffade den 25 april 1980. Då misslyckades en amerikansk militäraktion för att frita gisslan. Åtta amerikanska soldater omkom när en helikopter och ett flygplan kolliderade med varandra i en saltöken 40 mil utanför Teheran. Därför avblåste president Carter hela fritagningsförsöket.
Annons
Nya artiklar
Annons
Året runt - dag för dag
Nya avsnitt av podden I FOKUS
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Norges geografi och politik.
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Finlands historia.
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Finlands geografi och politik.
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Danmarks geografi och politik.
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Danmarks historia från de första människorna i Danmark till idag.
Sidor
Senaste lärarmaterial
Sidor
Nya länkar
Geoskolan är Lantmäteriets webbplats med geografisk information och GIS (geografiska informationssystem) för elever i grundskolan och gymnasiet. Geoskolan ger eleverna möjlighet att utveckla sitt lärande genom att visualisera, analysera och utforska olika ämnen med koppling till geografisk information.
Faktatexter som handlar om Sveriges demokratisering. Här finns också en tillhörande lärarhandledning som består av olika klassrumsövningar. Webbplatsen drivs av Kungliga biblioteket.
Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Sveriges mest kände vetenskapsperson genom tiderna. Botanikern, läkaren och naturforskaren Carl von Linné brukar räknas som världens mest berömde svensk. Det är inte så konstigt med tanke på att hans kategorisering av växter och djur lade grunden till den moderna botaniken och zoologin. Här tar vi dig med på en liten tur i hans fotspår.