-
I ALMANACKAN -
TEMA: FÖRINTELSEN -
TEMA: FÖRINTELSEN -
TEMA: FÖRINTELSEN
ANNONS
ANNONS
Nya artiklar
Svenska armén och flottan under stormaktstiden
Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...
Kalmarunionen - drottning Margaretas fredsprojekt
Plötsligt trädde Norden fram. Påven, kejsaren och andra ledande män blev medvetna om att uppe i norr hade det bildats ett rike som var större än något annat i hela Europa. Regerat av en kvinna. Det var en union som sträckte sig från Island i norr till tyska riket i söder, från Karelen i öster till de ännu existerande resterna av vikingakolonin på Grönland i väster. Dessutom hörde Färöarna, Shetlandsöarna och Orkneyöarna till unionen...
ANNONS
ANNONS
Feodalismen i Västeuropa under medeltiden
Högmedeltidens Europa (1000-1300) kännetecknades bland annat av påvemaktens starka ställning. Kyrkans ideologi genomsyrade lagstiftningen, och etnisk och social tillhörighet ansågs ofta mindre viktig än identiteten som kristen. För världen utanför framstod Västeuropa under denna epok som en enhet, vars överhuvud var påven i Rom. Ett annat framträdande drag i det dåtida Europa var feodalismen som var ett komplicerat system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar...
Sveriges enande som ett rike var en långdragen process
När enades Sverige som ett rike och vem var Sveriges första regent? Frågeställningen känns säkert igen, men finns det egentligen något konkret svar? Historieprofessor Gunnar Åselius reder ut frågan.
Sveriges stenålder, bronsålder och järnålder
Stenåldern i Norden brukar räknas från ca 12 000 f.Kr då de första människorna vandrade in i området, fram till ca 1800 f.Kr då bronsföremål blev allt vanligare i Norden som statussymboler och redskap. Därefter kommer vi in i bronsåldern som varade mellan 1800 f.Kr och 500 f.Kr. När sedan järn blev allt mer vanligt omkring 500 f.Kr kallas perioden för järnåldern, vilken sträcker sig ända fram till ca 1050 e.Kr då vikingatiden (den sista delperioden i Nordens järnålder) slutar i samband med att den kristna kulturen (inkl. skrivkonsten) införs i Norden...
Vallonernas betydelse för svensk järnindustri
Under 1600-talet var Nederländerna – dagens Belgien och Holland – Europas ekonomiska kraftcentrum. Amsterdam framstod som tidens stora handelsstad dit internationellt kapital sökte sig. Inom järnindustrin var Nederländerna ledande med sin avancerade teknik och sina moderna produktionsformer. Vallonien, det fransktalande området mot gränsen till Frankrike, blev en guldgruva också för Sverige. Härifrån rekryterades ett par tusen yrkesarbetare, företagare och köpmän – vallonerna – som genom sin insats för bruksnäringen i vårt land kan sägas vara den mest lönsamma importen någonsin...
ANNONS
ANNONS
Vulkanutbrott på Hemön
Den 23 januari 1973 drabbades invånarna på den isländska ön Hemön av ett vulkanutbrott. Det var vulkanen Helgafell som efter flera tusen år av tystnad som fick ett utbrott. En 100 meter hög vägg av glöd slog upp ur marken och kaskader av lava brinnande stenar vräktes ner från sluttningarna. Ett stort katastrofpådrag sattes igång för att evakuera de 5 000 människor som bodde på Hemön. Endast 150 personer stannade kvar för att hålla igång de stora fiskfryserierna. Vulkansprickan som låg på öns östsida var nästan 1,5 kilometer lång. Ett stort antal hus begravdes i aska och ön förvandlades till en sothög. Den 29 januari tystnade vulkanen. Ingen människa skadades under denna naturkatastrof.
ANNONS
Nytt lärarmaterial
Kreativitet på hållbar väg
Kreativitet på hållbar väg är ett digitalt skolmaterial (inkl. handledning för pedagoger) som fokuserar på hur man kan arbeta kreativt och skapande med hållbar utveckling.
Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
Vi & Dom - pedagogiskt material om hatbrott
Alla människor är lika mycket värda, ändå delas människor in i Vi & Dom, där vissa anses vara bättre än andra. Varför blir det så?
.svg){kind=link}
Koll på pengarna
Koll på pengarna med dess lärarstöd är ett undervisningsmaterial om privatekonomi med förslag till övningar och diskussionsfrågor.
ANNONS
Nya länkar
Littosfärplattor och endogena krafter
Genomgång (7:31 min) av NO-SO-läraren Jonas Ekblom Vad menas egentligen med endogena krafter och vad är en litosfärplatta? I klippet får du ingående kunskap om dessa frågeställningar och hur landskapet förändras av de endogena krafterna.
Vulkaner och förkastningar
Genomgång (7:01 min) av NO-SO-läraren Jonas Ekblom som berättar om förkastningar och vulkaner. Vad finns de för olika vulkaner och var uppstår dem? I klippet nedan får du en ingående förklaring till var, varför och hur dessa uppkommer. Du får också information om olika förkastningar och hur dessa påverkar jordskorpan.
Jordskorpan och jordens skikt
Genomgång (6:41 min) av NO-SO-läraren Jonas Ekblom som berättar om jordens skikt. Vad finns det för olika skikt i jorden och hur ser jordskorpan ut? Vad är de för något egentligen? I klippet får du svar på dessa frågeställningar.