Antal invånare: 3 899 000 (2021)
Huvudstad: Zagreb
Geografi och klimat
Kroatien ligger delvis på Balkanhalvön, i gränslandet mellan Central- och Sydösteuropa, och är till storleken som halva Lappland. Landet består huvudsakligen av två delar: en långsmal kustregion mot Adriatiska havet och ett inlandsområde med både berg och bördigt slättland. Större delen av Kroatien har inlandsklimat.
Kustområdet hör främst till de historiska regionerna Istrien och Dalmatien. Utanför kusten finns en skärgård med över 1 200 öar. Större delen av regionen gränsar mot Bosnien som skjuter in i Kroatien och ger landets kartbild dess karakteristiska halvmåneform. Kustregionens gräns mot Bosnien utgörs av Dinariska alperna.
Kusten sträcker sig från gränsen mot Slovenien och smalnar av mot en spets i sydöst, där det finns en kort gräns mot Montenegro. Nära spetsen bryts kustremsan av en liten landtunga som hör till Bosnien. Den sydligaste delen, med bland annat staden Dubrovnik, är därmed avskuren från resten av landet. Den två kilometer långa Pelješac-bron som invigdes 2022 gör dock det möjligt att förflytta sig mellan de kroatiska delarna utan att passera Bosnien.
Inlandsområdet kan delas in i två delar. Höglandet i Kroatiens mellersta del, där huvudstaden Zagreb ligger, har bergstoppar på över 1 600 meter över havet. Nordöstra Kroatien består av låglänt och bördig jordbruksbygd och omfattar i huvudsak regionen Slavonien, som gränsar mot Serbien. Floden Sava utgör här gräns mot Bosnien, medan floden Drava rinner längs gränsen mot Ungern i norr.
Inlandsklimatet innebär övervägande varma somrar och kalla, snörika vintrar. I kustområdet råder däremot typiskt medelhavsklimat med milda och fuktiga vintrar och varma, soliga somrar. Nederbörden är jämnt fördelad över året. Liksom andra länder upplever dock Kroatien rubbningar i vädermönstren, på grund av klimatförändringar.
Naturtillgångar och energi
Kroatiens viktigaste naturtillgångar är olja, naturgas och bauxit. Oljan utvinns framför allt i Slavonien i öster och är tillsammans med vattenkraft den viktigaste energikällan.
Det finns också mindre mängder av bland annat kol, järnmalm, kalk och gips, men gruvnäringen är av mindre betydelse.
Jordbruk
Jordbrukets betydelse för den kroatiska ekonomin har minskat sedan mitten av 1990-talet, men den är fortfarande stor i relation till jämförbara länder. Viktiga grödor är vete, majs, sockerbetor och potatis.
Näringen sysselsätter knappt 4 procent av arbetskraften.
Industri
Kroatien har traditionellt haft en stark industri, men den drabbades hårt av krigen under 1990-talet då en tredjedel av industrikapaciteten förstördes. Bland de mest betydelsefulla grenarna finns tillverkning av livsmedel, textilier, läkemedel samt trä- och metallvaror.
Turism
Turismen är Kroatiens viktigaste näring och står för en betydande del av inflödet av utländsk valuta. Landet har många turistattraktioner, framför allt övärlden längs den 180 mil långa Adriatiska kusten. Den medeltida staden Dubrovnik är kanske det mest kända turistmålet.
Besök Landguiden och läs mer om Kroatien.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om