Pestens spridning
Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis. Smittan finns hos gnagare och kan föras vidare till människor genom infekterade loppor.
När människor och varor började röra sig över allt större områden kunde även sjukdomen följa med. Längs handelsvägarna kunde pesten färdas från plats till plats och slå till i nya samhällen. Hamnar och tätt befolkade städer blev därför särskilt utsatta när sjukdomen spreds vidare.
Den vanligaste formen är böldpest, som bland annat orsakar hög feber och kraftigt svullna lymfkörtlar, så kallade bölder. Om bakterierna sprider sig till blodet eller lungorna blir sjukdomen ännu farligare. Förr fanns ingen effektiv behandling, och den som insjuknade kunde dö efter bara några dagar. Idag kan pest behandlas med antibiotika om sjukdomen upptäcks i tid.
Tre stora pestpandemier
Tre gånger vet man att pest har spridit sig över nästan hela världen, i så kallade pandemier. Men pesten försvann inte mellan de stora katastroferna. Under århundradena återkom den gång på gång i mindre epidemier och nya vågor, ofta med tiotusentals eller hundratusentals döda. Sammantaget skördade även dessa återkommande pestutbrott miljontals människoliv.
Första katastrofen: justinianska pesten
Den första kända pandemin av pest härjade i länderna kring östra Medelhavet under två århundraden från år 541. Den gången spred sig pesten över stora delar av Europa och Medelhavsområdet, och fynd av pestbakteriens DNA visar att smittan nådde långt upp i norra Europa. Exakt hur många som dog är mycket osäkert. Äldre beräkningar har uppskattat dödstalet under den omkring 200 år långa pandemin till mellan 15 och 100 miljoner människor. Nyare forskning har dock ifrågasatt de högsta siffrorna och menar att underlaget är för svagt för att ange ett säkert antal. Klart är att vissa städer och områden drabbades mycket hårt, medan andra tycks ha klarat sig betydligt bättre.
Andra katastrofen: digerdöden
Den andra pandemin började i mitten av 1300-talet. Det stora utbrottet spreds på kort tid över enorma områden och blev den dödligaste pandemi som vi känner till i historien. I Sverige fick det här pestutbrottet i efterhand namnet "digerdöden", som betyder "den stora döden". Digerdöden svepte över världen som en storm kring mitten av 1300-talet, och efter bara ett par korta år hade den dragit igenom och förbi Europa.
Det är svårt att veta exakt hur många som dog i digerdöden. I Europa uppskattar forskare att omkring 30-50 procent av befolkningen dog, och en större sammanställning har beräknat dödligheten till omkring 40 procent. Det motsvarar ungefär 25-40 miljoner människor. Högre uppskattningar på omkring 50 miljoner döda i Europa förekommer också, men nyare forskning betonar att dödligheten varierade kraftigt mellan olika områden.
Digerdöden drabbade även Mellanöstern och Nordafrika mycket hårt och hade dessförinnan spridits från Centralasien. Däremot är underlaget för att beräkna antalet döda utanför Europa betydligt sämre.
Men pesten kom tillbaka om och om igen under flera århundraden innan pandemin dog ut helt.
Tredje katastrofen: Hongkongpesten
Den tredje stora pestpandemin började i Kina under 1800-talet och spreds senare till stora delar av världen. Ångfartyg och järnvägar gjorde det lättare för smittan att följa med människor och varor mellan länder och världsdelar. Hur många som dog är inte helt säkert. Den ofta angivna siffran är över 12 miljoner döda i Indien och Kina tillsammans, men senare studier tyder på att den verkliga siffran kan ha varit högre, omkring 15 miljoner eller fler. De allra flesta dödsfallen inträffade i Asien.
Pesten i Sverige
Efter digerdöden återkom pesten gång på gång i Sverige. Mellan 1350 och 1713 drabbades landet av mer än 20 pestutbrott. När smittan nådde en stad eller by kunde livet förändras på bara några dagar. Människor flydde i rädsla, handel och arbete stannade av och gårdar kunde bli stående tomma när hela familjer dog eller lämnade området.
Det sista stora pestutbrottet i Sverige inträffade 1710-1713. Stockholm drabbades särskilt hårt 1710, då omkring 22 000 människor dog. Det motsvarade närmare en tredjedel av stadens befolkning. Bakom siffrorna fanns tusentals familjer som förlorade anhöriga, hem som tömdes och kvarter där vardagen plötsligt tystnade. För dem som överlevde förändrades samhället på nytt. Bristen på arbetskraft kunde ge vissa bättre möjligheter till arbete och jord, men priset hade varit oerhört högt.
Böldpest, lungpest och blodpestPest orsakas av bakterien Yersinia pestis och kan uppträda i tre huvudsakliga former. Den vanligaste är böldpest, som ofta ger smärtsamma och kraftigt svullna lymfkörtlar – så kallade bölder. Vid blodpest sprids bakterierna i blodet, medan lungpest angriper lungorna. Lungpest kan dessutom smitta direkt mellan människor genom droppar från luftvägarna. Pest finns fortfarande i vissa delar av världen. Skillnaden mot förr är att sjukdomen idag kan behandlas med antibiotika. Om den upptäcks och behandlas tidigt är möjligheten att överleva mycket större.
|
L LÄS MER: Pesten – den värsta farsoten i mänsklighetens historia
M LÄS MER: Digerdöden
L LÄS MER: Döden kom genom luften
L LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar
M LÄS MER: Pandemier
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Berndt Tallerud, Skräckens tid: Farsoternas kulturhistoria, Prisma, 1999
Magnus Västerbro, Pestens år: Döden i Stockholm 1710, Historiska Media, 2016
Per-Erik Åbom, Farsoter och epidemier: En historisk odyssé från pest till ebola, Atlantis, 2015
Berndt Tallerud, Fakta om digerdöden, Almqvist & Wiksell, 1987
Nils Uddenberg, Lidande och läkedom I: Medicinens historia fram till 1800, Fri Tanke Förlag, 2015
Nils Uddenberg, Lidande och läkedom II: Medicinens historia från 1800 till 1950, Fri Tanke Förlag, 2015
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
