Klimatförändringar och extrema väderfenomen kommer enligt forskningen att bli allt vanligare i framtiden.
M

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan förebygga naturgivna risker och hot. Här berörs även s.k. sårbara platser, d.v.s. områden som är extra utsatta och känsliga för naturkatastrofer.

Vi ska även titta på kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter samt belysa begreppet landgrabbing.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Naturkatastrofer och påverkan

Det finns många typer av naturkatastrofer och olika orsaker bakom dem. Även omfattningen av katastroferna varierar - hur stor påverkan de har på landområden, djur- och växtliv, människors livsvillkor, infrastruktur och andra samhällskostnader. Allt detta ser i regel mycket olika ut beroende på vilken typ av naturkatastrof det handlar om och var i världen den inträffar.

Begreppet naturkatastrof brukar användas när ett naturfenomen har stor negativ påverkan på människors liv. Ett naturfenomen som drabbar ett område där det inte bor några människor kallas därför oftast inte för naturkatastrof.

Naturkatastrofer kan få stora och omfattande konsekvenser för människor och samhällen, både på kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om den förödelse som följer i naturkatastrofernas spår. Ett vulkanutbrott eller en jordbävning kan exempelvis ödelägga hela samhällen, förstöra infrastruktur och ta livet av åtskilliga människor. Många människor blir dessutom ofta hemlösa och sjukdomsepidemier kan spridas under den efterföljande tiden. På längre sikt ger naturkatastroferna upphov till stora ekonomiska kostnader när de drabbade samhällena måste byggas upp igen. Detta får extra stora konsekvenser i fattiga länder som redan är ekonomiskt svaga. Därtill måste nämnas att en stor del av jordens sårbara platser, det vill säga områden där naturkatastrofer är vanliga, ligger i fattiga områden och länder. I katastrofernas spår följer ibland också konflikter mellan olika grupper om samhällets resurser.

Orsaker bakom naturkatastrofer

Förenta nationerna (FN) har valt att dela in naturkatastrofer i tre kategorier efter dess ursprung (orsak): geologiska, hydrometeorologiska och biologiska naturkatastrofer.

1. Geologiska naturkatastrofer

Dessa är kopplade till markytan, berglagren och jordens inre. Till geologiska naturkatastrofer räknas främst:

Jordbävningar
Jordbävningar inträffar då spänningar i jordskorpan uppstår, oftast orsakade av att jordens kontinentalplattor glider och hakar i varandra. Dessa spänningar leder till kraftfulla skakningar i marken som kan orsaka omfattande skador, rasera städer och områden. Sker jordbävningen till havs kan en tsunami (jättevåg) bildas. I tsunamin som slog till mot Sydostasien i december 2004 dog uppskattningsvis 230 000 människor. Även Japan drabbades av en Tsunami i mars 2011 och i denna katastrof omkom 15 000 människor.

Vulkanutbrott
Vulkanutbrott sker då smält berg (magma) tränger upp från jordens inre till jordytan. När magman når jordytan kallas den för lava. Vulkanutbrott är ibland explosiva, då kan enorma mängder aska (bestående av finkornig sten och andra partiklar) spridas högt upp i atmosfären. Sådana enorma vulkanutbrott har vid flera tillfällen i människans historia påverkat klimatet på hela jorden. Det händer också ibland att askan och den heta lavan begraver hela byar och städer som ligger i vulkanens närhet. Ett välkänt exempel är den romerska staden Pompeji som tillsammans med några andra närliggande byar och städer begravdes i aska i samband med vulkanen Vesuvius utbrott år 79 e.Kr.

Andra exempel på geologiska naturkatastrofer är jordskred och laviner. Vid ett jordskred rasar delar av berg eller dalgångar. Det beror ofta på att marken har förskjutits på grund av långvarigt regnande eller efter långvarig påverkan av vind och vittring. Ett jordskred påminner om en lavin, men en lavin består istället av stora mängder snö som rämnat på ett berg och sedan rutschar ner för bergssluttningen i hög fart.

2. Hydrometeorologiska naturkatastrofer

Dessa är sådana som kan kopplas till vind och vatten. Till hydrometeorologiska naturkatastrofer räknas framförallt:

Orkaner
Orkaner, cykloner eller tyfoner - kärt barn har många namn, vilket av begreppen som används beror på vart i världen ovädret uppstår (läs mer). En orkan är ett gigantiskt och mycket kraftigt oväder med extrema vindhastigheter. Detta fruktade naturfenomen bildas över tempererade eller tropiska hav där vattentemperaturen är hög. Orkaner kan få förödande effekter på samhällen och dess infrastruktur. Ett av de värsta exemplen i modern tid är cyklonkatastrofen i Bangladesh 1970 då uppskattningsvis en halv miljon människor dog.

Tromber
En tromb är en kraftig virvelvind som kännetecknas av en stigande luftvirvel. I USA kallas de för tornados och kan bli upp till en kilometer i diameter. Tromber kan förekomma även i Sverige, men här är de sällsynta och mycket mindre i storlek. I USA omkommer mellan 50-70 människor varje år i samband med tornados.

Torka
Torka innebär en längre period av vattenbrist som slår hårt mot människor, djur- och växtliv. Torka är ett stort bekymmer i Afrika. Att säkra vattentillgången i de utsatta områdena är ett viktigt uppdrag för FN.

Användbara begrepp

Geologiska naturkatastrofer är kopplade till markytan, berglagren och jordens inre.

Hydrometeorologiska naturkatastrofer är kopplade till vind och vatten.

Biologiska naturkatastrofer kan exempelvis vara sjukdomsepidemier eller pandemier.

Kulturgeografiska katastrofer är katastrofer som orsakats av människan, som skogsskövling och miljöförstöring.

Sårbara platser: Platser och områden på jorden som är extra känsliga eller ofta utsatta för naturkatastrofer eller kulturgeografiska katastrofer.

Infrastruktur: Vanligtvis avser infrastruktur alla system för transport (vägar, järnvägar, flygplaster o.s.v.) i samhället men även vattenförsörjning, elnät, internet och mobilnät räknas till infrastruktur. Ett modernt samhälle måste ha en utbyggd infrastruktur för att fungera.

Landgrabbing: När länder eller multinationella företag skaffar sig landområden i andra länder, oftast i fattiga länder, för att t.ex. bedriva jordbruk eller gruvdrift.

Översvämningar
Vid en översvämning stiger vattennivån i olika vattendrag så mycket att landområden som vanligtvis är torra hamnar under vatten. Översvämningar orsakas regelbundet i många områden genom naturens cykler och vattnets kretslopp då smältvatten rinner ner i floderna varje vår och får dem att svämma över. Dessa översvämningar är i regel nödvändiga för naturen och växtligheten, men också för de människor som bor där eftersom det medför att marken blir extra bördig, som till exempel längs med Nilen i Egypten. Men ibland orsakas översvämningar av extrema väder och naturkatastrofer. Översvämningar som är orsakade av någon annan form av naturkatastrof brukar vara förödande för alla som drabbas. Kraftiga monsunregn kan till exempel orsaka katastrofala översvämningar. Detta gäller dock bara länder med tropiskt klimat som Indien och Bangladesh. Tropiska orkaner kan också orsaka förödande översvämningar då de för med sig extremt mycket nederbörd samtidigt som lufttrycket minskar vilket medför att havsytan stiger, ibland med flera meter. Även jordbävningar och vulkanutbrott till havs orsakar ibland översvämningar.

Den värsta naturkatastrofen i modern tid, räknat i antalet döda, ägde rum i Kina 1930-1931 då Gula floden svämmade över som en följd av kraftiga regn och flera tropiska tyfoner. Mellan 2-4 miljoner människor beräknas ha omkommit i dessa översvämningar.

3. Biologiska naturkatastrofer

Dessa är kopplade till främst sjukdomar och epidemier som drabbar människor, växter och djur. Exempel på biologiska naturkatastrofer är:

Epidemier och pandemier
En epidemi är ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som snabbt sprider sig mellan människor inom ett begränsat område eller region. Pandemier är sjukdomsepidemier som sprids över hela eller stora delar av världen. Historiska exempel på pandemier är digerdöden under mitten av 1300-talet och spanska sjukan som drabbade världen 1918-1920, strax efter första världskriget.

Sårbara platser

En sårbar plats är ett område som ofta drabbas av katastrofer. Det kan röra sig om naturkatastrofer - utan mänsklig påverkan - eller kulturgeografiska katastrofer, d.v.s. naturrelaterade katastrofer som orsakats av människan, t.ex. skogsskövling, men också överbefolkning och miljöförstöring. Hur sårbar platsen är har också att göra med vilken motståndskraft och beredskap samhället har mot katastrofer av olika slag.

Ett land eller områdes geografiska läge på jordklotet är ofta avgörande för om det räknas som en sårbar plats. Många länder är belägna i områden där jordbävningar är vanliga, liksom att länder med varmt klimat är extra utsatta för torkperioder. Det handlar också om vilken krisberedskap det finns i samhället för att möta en naturkatastrof eller en kulturgeografisk katastrof. Fattiga länder är sämre rustade för att möta katastrofer och behöver därför ofta internationellt stöd och hjälpinsatser. Det är också svårare för fattiga länder att snabbt bygga upp samhället igen efter en katastrof.

Många sårbara plaster ligger i fattiga länder, men det finns även många exempel på sårbara plaster i rika länder. I Japan är naturkatastrofer, främst jordbävningar, vanliga och det finns en stor krisberedskap i det japanska samhället när en naturkatastrof slår till. Det finns varningssystem som indikerar när en jordbävning är på väg och hus och byggnader är i regel förstärkta för att klara av kraftiga skakningar. Liknande krisberedskap finns inte i fattiga länder där jordbävningar är vanliga, därför drabbas dessa områden värre än i Japan.

I områden som är extra utsatta för torka bedriver FN ett viktigt arbete med att informera bönderna om hur de kan arbeta med bevattning och bygga dammar. Ett stort problem med fattiga sårbara platser är att de har lite resurser och därför mycket små marginaler. Så när till exempel torkan slår till, kommer svälten strax efter.

Konflikter i klimatförändringarnas spår?

Vår tids viktigaste miljöfråga - vid sidan av hotet mot biologisk mångfald - är den pågående globala uppvärmningen. Ett intressant perspektiv på detta är vilka konsekvenser klimatförändringarna får när det gäller naturresurser och konflikter. En höjd medeltemperatur på jorden skulle innebära att knappheten på många naturresurser ökar. Jordbruk runt om i världen påverkas av ytterligare temperaturhöjningar. Värst drabbade blir de områden som redan nu har stora problem med torka och vattenbrist. Många av de områden som kommer att drabbas extra hårt av klimatförändringarna ligger i Afrika och Asien, där även problemet med överbefolkning är stort. Ett större antal människor som kämpar om minskande resurser är i regel en stark orsak till konflikt. Forskarna är överens om att den begränsade tillgången till vatten kommer att orsaka konflikter i framtiden.

Landgrabbing

Flera länder runt om i världen har idag svårt att täcka behovet av mat och andra naturresurser som krävs inom industrin och andra näringar. För att lösa problemet har många av dessa länder sökt sig ut i världen. Det hela påminner om när Europas industriella stormakter expanderade i världen under 1800-talet, då en kraftig befolkningsökning i kombination med en ökad efterfrågan på industriella råvaror gjorde att många industriländer skaffade sig kolonier. Idag handlar det istället om länder som ser sig tvingade att skaffa odlingsbar mark i andra länder genom köp och andra typer av avtal. Men det handlar också om multinationella företag som utnyttjar de fattiga ländernas behov av kapital och ser det som ett sätt att tjäna stora pengar.

Denna process, då stater och multinationella företag köper upp mark i andra länder, kallas för landgrabbing.

Länder som Saudiarabien, Japan, Kina, Indien och Nordkorea har problem att täcka sina matbehov, men genom att köpa upp mark i andra delar av världen, oftast i fattiga länder som själva knappt kan förse sin egen befolkning med mat, kan de säkra efterfrågan i hemlandet. Matbristen i dessa markuppköpande länder beror på många orsaker. En orsak är att odlingsbar mark försvunnit och ersatts av industriområden, men det kan också handla om problem med vattenförsörjning och naturligtvis en stor och växande befolkning som ska ha mat. I vissa regnfattiga länder, som till exempel Saudiarabien, Oman och Kuwait handlar det om bristen på odlingsbar mark. Tack vare sina oljepengar kan dessa länder idag importera allt livsmedel och andra naturresurser som behövs, men genom att förse sig med egen mark i andra länder skapar sig dessa ökennationer en investering för framtiden.

Fattiga afrikanska och asiatiska länder är i stort behov av kapital från utländska investerare och företag. Att sälja ut jord till utländska kapitalstarka företag eller till andra länder är ett lätt sätt att snabbt få in kapital. Men problemet är att det också ofta råder brist på odlingsbar jord även i de fattiga länderna som säljer sin mark. De skulle egentligen behöva all mat de kan producera själva. Marken som köps upp av företagen tillför inte befolkningen som bor där någon mat. Istället ökar knappheten på resurser samtidigt som en liten grupp människor får del av de pengar som försäljningen av den odlingsbara marken genererar. Dessa pengar har i många fattiga länder använts till vapeninköp - vapen som sedan har använts i interna konflikter som ofta har sin orsak i bristen på resurser eller hur dessa fördelas.

Förespråkarna till landgrabbing menar att de utländska företagen erbjuder befolkningen skolgång och sjukvård, och det finns goda exempel på det. Men det räcker inte.

Maten som företagen producerar säljs till högstbjudande på världsmarknaden, men de fattiga människorna har inte råd att köpa denna mat. I kombination med global uppvärmning och torka skulle en fortsatt markförsäljning kunna få katastrofala följder för de människor som lever i de utsatta områdena.

När klimatet förändras och befolkningen ökar, samtidigt som resurserna blir allt mindre, kommer också exploateringen (utnyttjandet) av de kvarvarande naturresurserna att öka. Fattiga stater och gerillagrupper kommer att behöva kapital för att bedriva sin verksamhet och detta kan kräva att många av de naturresurser som finns till hands säljs till utländska företag eller stater.
 

Krisberedskap

Naturkatastrofer och kulturgeografiska katastrofer kan drabba alla samhällen och områden i världen. Som tidigare nämnts finns det sårbara platser på jorden där naturkatastrofer är vanliga, men också mer säkra platser måste ha beredskap för katastrofer av olika slag. Långvarig värme, kyla och stora snömängder kan ställa till med stora problem - även i ett land som Sverige - och påverka både människor, infrastruktur och jordbruk.

På sårbara platser finns en större vana vid att möta naturkatastrofer än vad det gör på platser som sällan drabbas. Ett stort problem för det svenska samhället vid en eventuell naturkatastrof är att många viktiga funktioner i samhället är digitaliserade och kräver både elektricitet och internet för att fungera. Därför måste alla former av krisberedskap utgå från en krissituation där den moderna tekniken har slagits ut. En beredskapsplan fokuserar på vad som behövs och måste göras i en sådan situation.

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
Den svenska krishanteringen bygger enligt MSB på samverkan mellan olika myndigheter, kommuner, företag och frivilligorganisationer. MSB framhåller tre viktiga grundprinciper vid krisberedskap och vid en krissituation.

1. Den första principen är ansvarsprincipen som innebär att myndigheter och andra enheter inom offentliga sektorn ansvarar för sina egna områden även i en krissituation.

2. Enligt den andra principen, likhetsprincipen, ska samhället under kris så långt som det är möjligt skötas på samma vis som under normala förhållanden.

3. Tredje principen är närhetsprincipen som bygger på att krishanteringen ska utföras där krisen sker. Om de lokala resurserna inte är tillräckliga ska resurser tas från andra delar av landet.

Under våren 2017 fick MSB i uppdrag av den svenska regeringen att ta fram en broschyr för att stärka krisberedskapen i det svenska samhället. Denna broschyr Om krisen eller kriget kommer, skickades ut till 4,8 miljoner svenska hushåll under våren 2018. I broschyren finns många tips och råd för hur man ska beter sig i en krissituation. Den innehåller bland annat checklistor med viktiga matvaror och andra viktiga saker som man bör ha hemma vid en omfattande kris.

MSB påpekar extra noga att det är bra om alla svenska hushåll har ett visst förråd av matvaror, vatten och andra förnödenheter hemma. I händelse av kris ska ett svenskt hushåll kunna klara sig i minst 72 timmar (tre dygn) med de förråd av förnödenheter som finns i hemmet. Det är dock långt ifrån alla svenskar som har denna krisberedskap.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka är de tre kategorier som FN delar in naturresurser i?
     
  2. Vad kännetecknar dessa tre olika kategorier av naturkatastrofer?
     
  3. Vad menas med en sårbar plats?
     
  4. På vilket sätt skulle en höjd medeltemperatur på jorden kunna leda till fler konflikter mellan människor?
     
  5. Vad innebär begreppet landgrabbing?
     
  6. Varför är det viktigt att det finns en krisberedskap i samhället?
     
  7. Vilka tre principer har MSB i händelse av en krissituation och vad innebär de?

Ta reda på:

  1. Ge fem olika exempel på sårbara platser och motivera varför de är sårbara.

Att diskutera:

  1. Vilka stora regionala eller nationella krissituationer skulle kunna uppstå i Sverige?
     
  2. Hur väl skulle du och din familj klara sig om Sverige drabbades av en krissituation som påverkade era möjligheter att köpa mat och skaffa vatten? Skulle ni klara er i 72 timmar som är den tid som MSB menar att ett hushåll ska klara sig utan hjälp utifrån?
     
  3. Tänk dig in i en situation där du och din familj ska bygga upp ett förråd med mat och andra förnödenheter som ska räcka i minst en vecka om en kris skulle uppstå. Det kommer inte finnas någon elektricitet, inget rinnande vatten, toaletterna har slutat att fungera och det går inte att ta ut kontanter. Varken internet, radio eller tv fungerar. Hur tänker du bygga upp detta förråd på bästa sätt? Hur ska du värma mat, vilka möjligheter finns att förvara vatten, hur håller du kontakt med yttervärlden och hur kan du få elektricitet till de apparater som behöver el?

 

Litteratur:
Donald Hyndman m.fl., Natural hazards and disasters, Brooks Cole, 2008
Grain Briefing. The 2008 land grab for food and financial security. [länk]
Helen Lindholm Schulz, Krig i vår tid. Studentlitteratur AB, 2002
John Hannigan, Disasters without borders: the international politics of natural disasters, Polity press, 2012
Martin Renner, The Anatomy of Resource Wars. Worldwatch Paper 162, State of the world Library, 2002.
Stavros Syngellakis, Management of natural disasters, WIT, 2016.


Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet i den här kategorin är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Geografi 2, Naturkunskap 1a1 och Naturkunskap 1b

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan förebygga naturgivna risker och hot. Här berörs även s.k. sårbara platser, d.v.s. områden som är extra utsatta och känsliga för naturkatastrofer.

Vi ska även titta på kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter samt belysa begreppet landgrabbing.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Naturkatastrofer och påverkan

Det finns många typer av naturkatastrofer och olika orsaker bakom dem. Även omfattningen av katastroferna varierar - hur stor påverkan de har på landområden, djur- och växtliv, människors livsvillkor, infrastruktur och andra samhällskostnader. Allt detta ser i regel mycket olika ut beroende på vilken typ av naturkatastrof det handlar om och var i världen den inträffar.

Uppdaterad: 25 oktober 2018
Publicerad: 11 september 2018

Annons

Lärarmaterial om Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

av:
Hornbill och AMP film
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Det här är en spännande dokumentär med tillhörande studiematerial som handlar om regnskog, urfolks livsvillkor och rättigheter, regnskogsskövling, korruption, miljöförstö­ring, global rättvisa, mänskliga rättigheter och konsumentmakt.
av:
Stiftelsen Håll Sverige Rent
Målgrupp:
Gymnasiet
Visste du att marin nedskräpning är ett av våra snabbast växande globala miljöproblem? Om vi ska stoppa denna utveckling, måste vi prata om och förstå hur illa det faktiskt är – men minst lika viktigt är att diskutera möjligheter och lösningar. Håll Sverige Rent har tagit fram ett utbildningsmaterial om marin nedskräpning.
av:
Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Målgrupp:
Gymnasiet
Det pågår ständigt massor av krig och väpnade konflikter i världen. I det här skolmaterialet ges eleverna tillfälle att fördjupa sin förståelse för några av de stora aktuella konflikterna som är i full gång runt om i världen.

Artiklar om Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

L
Erik Hansson
2018-04-19
Att vi står inför allvarliga klimatförändringar känner de flesta till. Men lika allvarlig är förlusten av biologisk mångfald. Vi behöver många arter i naturen för att överleva...
L
Carsten Ryytty
2017-10-22
Jordens regnskogar har funnits i 60 miljoner år, men nu håller de på att försvinna för gott. Varje år försvinner ca 50 000 km² regnskog, vilket motsvarar en yta större än Danmark. Varje minut...
M
Studentlitteratur
2017-05-14
Terrorism är ett mycket omdiskuterat begrepp. Den som klassas som terrorist och samhällsfara av en person, kan uppfattas som en hjälte och frihetskämpe av en annan. I samband med attackerna i...
L
Carsten Ryytty
2016-10-30
Varje minut skakas någon del av jorden av två jordskalv. Det blir ca 850 000 jordskalv per år. De flesta är så svaga att bara känsliga mätinstrument, så kallade seismografer kan uppfatta dem....
M
Gudrun Winfridsson
2016-05-12
Nya smittsamma sjukdomar har kommit och gått under historiens gång. Den senaste är zika, ett virus som sprids genom myggor i tropiska länder. På 1980-talet var det aids och på 1800-talet var det...
L
Carsten Ryytty
2015-09-09
En av världens högsta temperaturer uppmättes år 1922 i Sahara - i den lilla byn Azizia i Libyen - som hade 57,7 grader i skuggan. Forskarna tror att temperaturen kan stiga upp mot 75 grader i...
L
Carsten Ryytty
2015-09-09
Större delen av jorden är täckt av vatten. Världshavet upptar 70,8 procent av jordens yta. Därför brukar man kalla jorden för "den blå planeten" eftersom den ser övervägande blå ut...
S
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02
Världsfred skulle kunna uppnås genom en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. I den här artikeln kan du läsa om FN:s roll...
M
Carsten Ryytty
2014-02-18
De mest dödsbringande av alla sorters oväder är de tropiska orkanerna. När en orkan dragit fram över ett område efterlämnar den förödelse och död...

Podcast om Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-16

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-09

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om kärnkraft. Vad är kärnkraft? Varför är den så politiskt kontroversiell? Vilka fördelar finns det?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-10-26

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om vad energi och energikällor är för något?

Länkar om Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Sortera efter:
          

Genomgång (9:57 min) där SO-läraren Anders Lundström berättar om sårbara platser och vad det innebär. Vad är en sårbar plats?

Spara som favorit
          

Genomgång (10:58 min) där du kan lära dig en del om sårbara platser, extremväder och klimat. Härberörs bl.a geologiska hot, klimathot, extremväder, klimatmål, ökad havsnivå, torka, orkaner, och så vidare...

Spara som favorit
          

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.

Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:

  1. Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
  2. Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
  3. Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
  4. Konflikter: Krigets offer | Terrorism
  5. Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
  6. Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
  7. Resurser: Människovärde | Bistånd
  8. Sverige och världen: EU | Nato

Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.

Spara som favorit
          

Artikel på Naturskyddsföreningens webbplats där du kan läsa om biologisk mångfald som är en förutsättning för allt liv på planeten. Fungerande ekosystem ger ökat skydd till skördar, pollinering av växter, mat från haven och bidrar till ett stabilt klimat. Men vår överlevnad är hotad. Vi befinner oss nämligen i den sjätte massutrotningen av arter...

Spara som favorit
          

Genomgång (10:32 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om cykloner.

Spara som favorit
          

Kort pedagogisk genomgång (6:40 min) där Björn Andersson (lärare) berättar om vittring och erosion - jordens yttre krafter.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:28 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om vulkaner.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:03 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Amazonas regnskog.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:37 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om fiske-näringen. Tar upp havets näringskedja på ett enkelt sätt. Visar upp fördelar och nackdelar med vattenbruk/fiskodlingar samt hur lång resa den fångade fisken gör innan den är på middagsbordet.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:35 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om om hur människans fiske påverkar arter och hur människan påverkar vattenmiljön. Genomgången nämner också hur fiskezoner, miljömärkning och fiskekvoter fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:25 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om jordbrukets inverkan på miljön. Samt krav-märkning och ekologiskt odling.

Spara som favorit
          

Del 1 av 2 i en berättelse (9:16 min) där SO-läraren Stefan läser ur boken "Om det var krig i Norden" av Janne Teller. Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken är här inläst i två delar med bildspel till.

Spara som favorit
          

Del 1 av 2 i en berättelse (13:27 min) där SO-läraren Stefan läser ur boken "Om det var krig i Norden" av Janne Teller. Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken är här inläst i två delar med bildspel till.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:09 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund tar sig an klimathotet och växthuseffekten. Vilka följder får uppvärmningen av jorden, den s.k. växthuseffekten? Vad kan vi göra åt klimathotet? Powerpoint med begripliga fakta att läsa själv eller lyssna till.

Spara som favorit
          

Faktafilm (6:22 min) om vulkaner. Varför de finns och var, hur de hänger ihop med plattornas rörelser över jordklotet och om värstingen Vesuvius, men också om de svenska jättevulkanerna som bland annat har gett upphov till Skelleftefältet och Bergslagens rika mineraliseringar. Animeringsarbetet är gjort av Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Spara som favorit
          

Genomgång (7:57 min) av NO-läraren Eva Bjerding som berättar om olika saker som bidrar till miljöförstöring och vad vi kan göra för att skapa en hållbar utveckling och rädda världen.

Spara som favorit
          

Del 3 (8:09 min) i en webbserie i 6 delar om miljöproblem, miljöteknik och miljöpolitik. Följ ingenjören Mikael på en lärorik resa i en av vår tids ödesfrågor. Avsnitt 3 tar upp frågan om varför vi har miljöproblem.

Spara som favorit
          

Del 2 (9:08 min)  i en webbserie i 6 delar om miljöproblem, miljöteknik och miljöpolitik. Följ ingenjören Mikael på en lärorik resa i en av vår tids ödesfrågor. I det här avsnittet behandlas den globala uppvärmningen och miljögifter.

Spara som favorit
          

Del 1 (5:47 min)  i en webbserie i 6 delar om miljöproblem, miljöteknik och miljöpolitik. Följ ingenjören Mikael på en lärorik resa i en av vår tids ödesfrågor!

Spara som favorit
          

Naturskyddsföreningens skolingång där du som lärare hittar massor med material om miljöfrågor.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material om skog, berg, sjöar och...

Om skillnaden mellan väder och klimat, jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt människans påverkan på klimatet....

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans...

Avsnittet kommer snart få en ny text...

Geografiska fakta och skildringar med fokus på Antarktis och Arktis, områdena kring Sydpolen och Nordpolen.

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en hållbar utveckling kan vi...

Om BNP, skillnaden mellan u-länder och i-länder, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra...

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika stater och andra internationella...

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Under uppbyggnad...

Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och prioriteringar i vardagen...

Om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa. Här berörs även klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet,...