Kloster

Faktatext på Jönköpings läns museum om Nydala kloster. Nydala kloster är ett av 17 cistercienserkloster som grundades i Sverige mellan 1140-talet och slutet av 1200-talet. Orden grundades i Frankrike av benediktinermunkar, som ville återgå till de ursprungliga stränga benediktinerreglerna om fattigdom, hårt arbete och kyskhet som hade uppluckrats under de 600 år som orden hade funnits. De nya klostren skulle helst anläggas i öde trakter och de skulle få sina inkomster från framför allt jordbruk och donationer...

Artikel i tidningen Populär Historia där  Catharina Andersson berättar om medeltida klosterliv. När unga kvinnor sattes eller gick i kloster under medeltiden verkar det inte alltid ha varit för att bli nunnor, utan för att stanna i klostren en begränsad period. Varför gjorde man så?

Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om det medeltida klosterlivet i Varnhem. Den latinska sentensen ora et labora utgjorde grunden för medeltidens nordiska klosterliv. I Varnhem skapades en hel stad tillägnad Gud.

Artikel i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om Sveriges kristnande. Det råder inget tvivel om saken. Västergötland har spelat en väsentlig roll i historien om hur Sverige kristnades och hur det svenska riket med tiden kom till stånd. Nya arkeologiska fynd visar att Varnhem var ett tidigt kristet centrum och att det därför vore lämpligt att placera ett kloster där. Samtidigt fanns en spänning mellan de nya klosterordnarna och lokalsamhället. Varför var cisterciensordens munkar till en början så impopulära i Varnhem?

Essä i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om Benedikts regel och dess anda. Benedikt var inte ordensgrundare i egentlig mening. Han grundade visserligen ett munkkloster och han skrev en regel för munkarnas gemenskap. Det finns emellertid ingen centraliserad Benediktinorden, men runt om i hela världen finns kloster som under mycket olika former försöker leva efter Benedikts regel...

Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om Vadstena kloster. Kan Vadstena kloster jämföras med dagens välfärdsorganisationer och till och med ses som ett exempel på ett vinstdrivande välfärdsföretag? Det finns naturligtvis väsentliga skillnader mellan ett medeltida nunnekloster och dagens välfärdsorganisationer. Det gäller särskilt klostrets organisering som gick ut på att hålla ”världsliga” krav och skulder på avstånd och därigenom göra det möjligt att känna att Gud är nära. Men när det gällde klostrets välfärdsgärningar som att dela med sig till fattiga, kunna erbjuda en andlig fristad, vård och ålderdomshemsliknande verksamhet så finns det kopplingar. Det medeltida nunneklostret brottades med likartade problem som dagens välfärdsorganisationer. Klostret hade i och för sig inga externa aktieägare som krävde avkastning men var förbundet att ta hand om gäster, betala skatter och avgifter, bland annat till Rom. Det gjorde att klostret hade press på sig att ha en så pass god ekonomi att de klarade av sådana utgiftsposter...

Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om franciskanorden. Franciskanerna, ”gråbröderna”, som de brukade kallas, var ett väsentligt inslag i det medeltida Sveriges stadsliv, men de har förblivit märkligt anonyma. Vi ser spåren av dem i många svenska städer, men vem kan nämna åtminstone en av dem? De hade sexton konvent i det medeltida Sverige, om vi räknar med Gotland och Finland, dessutom åtta konvent i städer som idag är svenska men som på den tiden lydde under Danmark och Norge. Klarissorna, ordens kvinnliga gren, hade ett enda kloster i Stockholm..

Avsnitt (49 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Hildegard av Bingen, nunnan som på 1100-talet startade egna kloster, komponerade musik, anlitades som exorcist och läxade upp både påvar och kejsare.

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Reformationen blev dödsstöten för alla våra kloster, så också Alvastra. Klostret bröts ner och dess stenar användes i Vadstena slottsbygge några mil längre mot norr. Kungen gav order om att själva klosterkyrkan inte fick skadas, men då den inte fick status som sockenkyrka var platsen snart en ruinpark...

Kort faktatext på Nydala klosterträdgårds webbplats där du kan läsa om Nydala kloster och cistercienserorden.Tillsammans med Alvastra I Östergötland var Nydala det medeltida Sveriges äldsta munkkloster. Båda grundades 1143 och tillhörde den då knappt 50 år gamla cistercienserorden. Cistercienserorden uppstod i slutet av 1000-talet i Burgund (vindistriktet Bourgogne) i nordöstra Frankrike som en protest- och reformrörelse inom det kristna klosterväsendet.

Artikel i Tidningen Kulturen där du kan läsa om Cistercienserna och deras etablering i det ”nordliga landen bortom världens gränser”. Cisterciensorden var den mest betydande och inflytelserikaste religiösa orden i det medeltida Norden. Som den första egentliga klosterorden, med en regel som förskrev att kloster skulle etableras i obebyggd landsbygd och med en av munkarna på livstid vald abbot, passade den utmärkt i Norden med dessa enorma rurala områden och i det då rådande nordiska politiska systemet...

Artikel på Vreta klosterförenings webbplats där du kan läsa om cisterciensorden. Cisterciensorden var den första egentliga klosterorden med en gemensam övergripande organisation för de olika klostren; till exempel existerade på den tiden benediktinska kloster som sinsemellan helt självständiga enheter, till skillnad från de cisterciensiska...

Kort faktatext på Askeby klosters webbplats där du kan läsa om cisterciensordens tidigaste historia. År 1098 räknas som startpunkt för cisterciensorden. Då grundades klostret Cîteaux av abboten Robert som tillsammans med tjugoen munkar lämnade sitt kloster Molesme och slog sig ner i träskmarkerna nära floden Dijon i Bourgogne. Munkarna ville återgå till ett mer asketiskt liv och leva i enlighet med de stränga regler som Sankt Benedikt av Nursia författat på 500-talet. Till en början fanns bara män inom cisterciensorden. Nunnekloster tilläts motvilligt från 1200-talet...

Faktatext i PDF-format (9 sid) där teologie doktor Ingvar Fogelqvist berättar om heliga Birgitta, birgittinorden och Elisabeth Hesselblad. Texten behandlar till större delen klostertanken hos den saliga Maria Elisabeth Hesselblad, Sveriges senaste helgon. Men för att kunna förstå henne och hennes birgittinska insats måste man ta med även hennes stora föregångare, den heliga Birgitta...  

Essä i tidningen Signum där du kan läsa om vad Birgittinordens moderkloster behöll i det längsta efter reformationen.Trots den lutherska reformationens avståndstagande till helgon fortsatte den heliga Birgitta att vara en relevant person att relatera till även under efterföljande sekler. Det var inget unikt för Bärbo kyrkas 1600-talsdonator att man återanvände medel­tida altarskåpsfigurer i nya kompositioner efter reformationen...