Klostren var viktiga kulturhärdar och humanitära fristäder i medeltidens Europa. I klostren bedrevs undervisning och forskning, och här fanns ofta stora bibliotek. Klostren skötte också sjuk- och fattigvården m.m. i det medeltida samhället.
I Nordeuropa förlorade klostren sin ställning i samband med reformationen på 1500-talet, medan de längre söderut fortfarande har viss betydelse.
Hundratusentals katoliker är idag medlemmar i olika klosterordnar. Dessa har den första kristna församlingen som förebild.
Varje orden har sina regler, men samtliga munkar och nunnor måste följa de tre klosterlöftena om sexuell avhållsamhet (celibat), fattigdom och lydnad.
En person går frivilligt in i ett kloster. Kan man inte följa reglerna så är det idag möjligt att lösas från klosterlöftet.
Det finns många olika klosterordnar. Franciskaner, jesuiter och dominikaner är de mest kända.
Ordet kloster betyder avstängd plats, men det innebär inte att den som gått i kloster dragit sig bort från världen. Många munkar och nunnor arbetar ute i samhället, oftast med att hjälpa fattiga och sjuka.
Medeltidens bibliotek fanns i klostrenUnder medeltiden fanns bibliotek framförallt vid klostren och domkapitlen. Handskrifter var dyra att framställa och därför ofta fastkedjade vid läsbord eller hyllor. Undersökningar av medeltida testamenten antyder att privata boksamlingar var ganska vanliga inom aristokratin, men sällan stora: en förteckning över kung Magnus Erikssons bibliotek från 1340-talet upptar 14 titlar. Riktigt stora bibliotek tycks ha funnits i cisterciensklostret i Sigtuna (ett 20-tal handskrifter finns bevarade), franciskanklostret på Riddarholmen (23 handskrifter bevarade) samt i Vadstena kloster (150 handskrifter bevarade). Vadstena klosterbibliotek beräknas ha haft omkring 1 500 volymer vid medeltidens slut, vilket gjorde det till ett stort bibliotek även med internationella mått mätt. Vid denna tid fanns där också ett litet tryckeri.
|
M LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Christer Hedin, Kristendom : lära, fromhetsliv och historia, Dialogos Förlag, 2011
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare. Faktarutan är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.
Faktarutan är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
