I det här avsnittet förklaras vad rasism och främlingsfientlighet är samt några av dess orsaker. Vi kommer också reda ut begreppet "ras" och titta närmare på rasbiologin som ansågs vara en vetenskap för hundra år sedan.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Vad är rasism och främlingsfientlighet?
Rasism kan kortfattat sägas vara teorier som utgår från att mänskligheten kan delas in i olika raser, att dessa raser har olika egenskaper och begåvningar, att det finns underlägsna och överlägsna raser och att människor därmed kan behandlas på olika sätt med hänvisning till ras.
I modern politik och i samhällsdebatten talar man numera ofta om kulturrasism istället för den "biologiskt baserade rasismen". Enkelt förklarat handlar kulturrasism om fördomar och diskriminering på grund av etnicitet, kultur eller religion.
Rasism i dess klassiska mening - där människosläktet delas in i raser efter biologiska skillnader - är idag ett mossigt begrepp. Det finns numera inte många som tror på att olika människoraser. Rasism är därför idag istället mer relaterat till kulturrasism och därmed också ett ganska svårdefinierat och komplicerat begrepp att använda (begreppet kultur är i sig ett av de mest svårdefinierade begreppen inom samhällsvetenskapen).
FN:s konvention om att eliminera alla former av rasdiskriminering definierar rasism som ”varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet”.
Ibland framförs åsikten att ordet främlingsfientlighet används för att man inte vill nämna saker vid dessa rätta namn och använda ordet rasism, eftersom det låter hårdare. Andra menar att en skillnad mellan rasism och främlingsfientlighet är att främlingsfientligheten också kan drabba människor som på något sätt är annorlunda än majoriteten i ett visst sammanhang, även om de har samma etniska tillhörighet.
Grunden till rasismen och främlingsfientligheten är i vilket fall exakt den samma: antagandet att det är möjligt att dela in mänskligheten i grupper, behovet av att göra så och sedan behandla människor olika beroende på vilken grupp de tillhör.
Men för att kunna ge ett mer omfattande svar på vad rasism är, måste vi först klara ut vad en ras är. Eller rättare sagt vad vi idag i allmänhet menar med en ras. För det finns väl bara en tolkning av ordet ras? Eller? Fundera ett ögonblick själv över vad du menar med en ras.
Vad är en ras?
Ras är ursprungligen ett arabiskt ord som togs upp i spanskan och portugisiskan (raza). Från den Iberiska halvön har det spritts till alla europeiska språk. Före 1800-talet betecknade ordet närmast en stamtavla. Fint folk hade en ras. De kände till sitt ursprung och deras ställning var beroende av att de kunde bevisa att de var av fin familj, att de hade en ras. Fattiga bönder hade inte någon ras eftersom de inte kände till sitt ursprung.
1800-talets vetenskapliga framsteg och utforskning av människosläktet skapade ett behov av att dela upp människosläktet i underavdelningar. Biologin behövde en motsvarighet till växt- och djurlivets arter. Att man då fastnade för ordet ras var inte helt självklart. Länge fick ras konkurrens av ordet varietet. Men det dröjde inte länge förrän ras och rasbiologi blev vedertagna begrepp.
Under de första femtio åren på 1900-talet trodde många människor på rasbiologi. Rasbiologin sa att människor tillhörde olika raser och att de olika raserna var olika mycket värda. Rasbiologerna studerade människor för att hitta skillnader på människorna. De mätte människors huvuden och näsor för att visa att det fanns olika raser. Sverige öppnade världens första forskningsinstitut för rasbiologi på 1920-talet.
Mot slutet av 1800-talet var det inte bara biologer som talade om raser, utan även politiker. Med tidens hotfulla termer talade man om att skydda den egna rasen eller folkstammen, vårda den och hålla den ren. Politiken beblandas med ord och resonemang lånade från biologins språk, men på ett helt felaktigt sätt. Politiker i de flesta av Europas länder såg rasblandning som ett hot, fast det i själva verket är tvärtom. Hotet mot mänskligheten heter på biologins språk "inavel", dvs en för liten blandning. Människosläktet fungerar bäst genom att blanda sig, men en folkstam går under om den isolerar sig. Men politik är inte alltid rationell, så rasblandning betraktades långt in på 1900-talet som ett nationellt problem i många länder. Rastänkandet var också en viktig grund för Förintelsen och andra folkmord under 1900-talet.
Idag finns det inga seriösa vetenskapspersoner som använder begreppet ras bland människor, av den enkla anledningen att begreppet saknar mening när vi undersöker varför människor skiljer sig åt. Skillnader mellan människor och människogrupper kan inte förklaras med den typ av genetiska resonemang som en raslära kräver. Att människor från olika platser på jorden är olika beror på helt andra orsaker än gemensamma ärftliga egenskaper. Rasmässigt är hela mänskligheten en ras.
Idag anser forskarna att idéerna om mänskliga ”raser” är ovetenskapliga. Men ändå lever rasismen kvar i dagens samhälle. Ofta riktas diskriminering och våld numera mot människor som på olika sätt uppfattas som främmande eller avvikande.
Är människan av naturen rasistisk?
Ursprungligen höll människan ihop av biologiska eller släktmässiga skäl. Stammen eller ätten (släkten) var den främsta gemenskapen. Tillhörde man en annan ätt stod man på fiendesidan. Är detta en början till ett rasistiskt tänkande? Knappast, man såg inte ner på andra stammar för att de såg annorlunda ut eller var annorlunda, utan just för att man inte var släkt med dem. Det gick också bra att byta släkt, t.ex gifta in sig i en annan ätt. Man såg inte de konkurrerande släkterna som andra raser, utan som konkurrenter om mat och andra resurser.
Konkurrensen är kanske just det som ändå har skapat främlingsfientlighet. Råder det en brist måste man kämpa för det och konkurrera ut någon. Knapphet på resurser har alltid varit människans stora problem och kommer allt mer att bli det stora problemet om vi fortsätter att förbruka jordens resurser i samma takt som idag.
Går det då att hålla sams, att förhindra fiendskap och hat mot andra? Människan är också en social varelse, som inser vikten av att samarbeta och komma överens och ser det förödande i att kriga och slåss. Det är kanske i detta eviga spänningsfält främlingskapet hör hemma? Samarbete eller kamp, komma överens eller kriga, utnyttja sitt övertag eller visa generositet.
Text: Forum för levande historia och Per Höjeberg, lektor i historia på Norra Reals gymnasium
Koppling till skolans styrdokument
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.
